Med valsedelsskrivare i vallokalerna kan vi göra valen rättvisa mellan alla partier, samtidigt som vi behåller säkerheten i det manuella valsystemet med papper i valurnor.
Det finns mycket goda skäl att behålla grunden i valsystemet, alltså att det är fysiska valsedlar som räknas manuellt inför publik. Digital röstning är en dålig och farlig idé.
Men dagens svenska valsystem har brister:
- Medan riksdagspartierna får sina valsedlar utlagda gratis och automatiskt i alla vallokalerna, tvingas partier som (ännu) inte sitter i riksdagen själva betala för tryckningen av valsedlarna, och sedan själva lägga ut dem i de 6.000 vallokalerna på valdagen. Det är en orimlig orättvisa.
- Vi har problem med de handskrivna valsedlarna, som ibland är så otydliga att det blir en tolkningsfråga hur väljaren har röstat.
- Om man förtidsröstar på annan ort än där man är skriven kan man oftast inte personrösta, eftersom det är olika listor med namn i de olika valkretsarna.
- Synskadade förlorar sin rätt till valhemlighet, eftersom de måste ta hjälp av någon annan för att kunna rösta.
- Det är ett ofantligt slöseri med papper att det trycks hundratals miljoner valsedlar som aldrig används.
Ett förslag till lösning som framförs ibland är att ha en enda gemensam valsedel för alla partier. Så är det i ett antal andra länder. Men den lösningen fungerar inte i praktiken om väljarna ska ha rätt att personkryssa kandidater enligt den svenska vallagen. Vilka kandidater man kan kryssa beror på vilken valkrets man är skriven i, och totalt är det många tusen kandidater i riksdagsvalet för de olika partierna. Att trycka alla namn på alla valsedlar är inte praktiskt möjligt, så en sådan lösning skulle inte kunna uppfylla den vallag vi har idag.
Alla de här problemen går att lösa enkelt med modern teknik i form av valsedelsskrivare. Alla partier blir likvärdigt behandlade, alla valsedlar blir korrekta och entydiga, personvalet fungerar även vid förtidsröstning, synskadade kan rösta utan hjälp och pappersslöseriet upphör.
Rent praktiskt skulle röstningen gå till så här:
- Väljaren går bakom skärmen och lägger sitt röstkort på en glasruta på valsedelsskrivaren, som läser av vilka val man ska rösta i (riksdag, region, kommun) och vilken valkrets och valdistrikt man hör till. Glasrutan är utformad så att skrivaren bara ser uppgifterna om val och valdistrikt, och inte några personuppgifter för den röstande. Det gör att man kan garantera anonymiteten.
- Om man röstberättigad i riksdagsvalet visar skrivaren upp alla partier som ställer upp på en pekskärm. De partier som redan sitter i riksdagen kan visas överst, men alla utmanarpartier finns också med om man scrollar ner. Det gör det rättvist mellan partierna. Väljaren pekar på det parti hen vill rösta på.
- På pekskärmen visas nu namnen på kandidaterna för det partiet i den valkrets som väljaren hör till. Väljaren pekar på den kandidat hen vill personrösta på (eller ingen alls).
- Väljaren trycker på ”print”, och riksdagsvalsedeln skrivs ut.
- Proceduren upprepas sedan för region- och kommunalvalen.
Valhemligheten är garanterad genom att skrivaren inte har några personuppgifter på den som röstar. Om man känner sig extra paranoid kan man upprepa proceduren hur många gånger man vill och skriva ut valsedlar för olika partier. Det är ändå bara den valsedel som man lägger i valkuvertet som räknas.
Synskadade kan använda valsedelsskrivaren utan hjälp genom att stoppa in ett par vanliga hörlurar i ett uttag i skrivaren. Skrivaren känner av det, och ger i så fall talad feedback som ser till att väljaren kan navigera sig fram till rätt parti och rätt person att kryssa.
När väljaren har skrivit ut de tre valsedlarna stoppar hen dem i valkuverten som vanligt. Resten av röstningsproceduren går till på precis samma sätt som idag, alltså att man lämnar kuverten till valförrättaren, som kontrollerar mot röstlängden och lägger kuverten i urnorna.
När vallokalerna har stängt sker rösträkningen på samma sätt som idag. Enda skillnaden blir att det inte längre finns några svårtolkade handskrivna valsedlar, eller valsedlar som hör till fel valkrets med fel kandidatlista.
Ett sådant här system skulle kosta lite grand att införa, men det rör sig inte om några astronomiska belopp. Valsedelsskrivarna behöver specialkonstrueras, men i princip handlar det ju bara om att bygga ihop en vanlig padda med en liten skrivare. Det behöver inte bli jättedyrt att upphandla, och när de väl finns kan de återanvändas i kommande val.
Det valsystem som vi har i Sverige idag är i huvudsak välfungerande, men det har brister i och med att inte alla partier som ställer upp i valet blir behandlade på samma sätt när det gäller valsedlarna. Förr i tiden kanske det fanns praktiska skäl för det, och att man kunde tycka att det var en rimlig avvägning även om det var orättvist.
Men idag finns teknologin att eliminera den här orättvisan mellan partierna. Då ska vi använda den. När det gäller att genomföra de demokratiska valen på ett rättvist och korrekt sätt, ska ett land som Sverige inte nöja sig med mindre än 10 poäng av 10 möjliga.
Läs också:
Christian Engström, former Member of the European Parliament 2009-2014 for Piratpartiet, Sweden
Christian Engström, Pirat 