Christian Engström, Pirat

11 maj 2015

Intervju: Ska Sverige ändra sin drogpolitik? – Ja, absolut

Filed under: droger — Christian Engström @ 8:13

Sajten Cannabisnyheter.se publicerar en intervju med mig om cannabis och drogpolitik:

Hur ser du på legaliseringsvågen som pågår runt om världen?

”Kriget mot narkotikan” har inte fungerat och har skapat väldigt mycket död och lidande. Det är väldigt positivt att det tycks vara en omsvängning på gång, speciellt i USA. Med tanke på hur följsamma de flesta svenska politiker är mot USA hoppas jag att det med tiden kan leda till en omsvängning även i Sverige.

Läs resten av intervjun med mig på Cannabisnyheter.se

4 maj 2015

Krönika: Citizenfour visar hur källskyddet urholkats av massövervakningen

Filed under: informationspolitik — Christian Engström @ 11:32
Läs krönikan hos Frihetssmedjan

Läs mer hos Frihetssmedjan

I dagarna visar SVT (och SVT Play) den Oscarsvinnande dokumentären Citizenfour. Den berättar om de svårigheter visselblåsaren Edward Snowden ställdes inför när han hade bestämt sig för att blåsa i visselpipan, och läcka material om USA’s massavlyssning av oss alla. Hur gör man rent praktiskt för att i förtroende kontakta en journalist och berätta att allt avlyssnas — när allt avlyssnas?

Den här frågan skulle traditionella media behöva ta tag i, skriver jag i en krönika hos Frihtssmedjan.

Läs min krönika hos Frihetssmedjan

4 april 2015

Krönika: Utredare vill trotsa EU-domstolen och fortsätta datalagra‏

Filed under: datalagringen — Christian Engström @ 20:53

Datalagringsdirektivet är olagligt, eftersom det bryter mot EU’s stadga med våra grundläggande fri- och rättigheter, konstaterade EU-domstolen i en slutgiltig dom för ett år sedan. EU-direktivet upphävdes därför med omedelbar verkan. Men nu har den svenska regeringens ensamutredare Sten Heckscher kommit fram till att han tycker att Sverige kan strunta i det, och fortsätta kräva att mobil- och internetoperatörerna samla in uppgifter om vad vi alla gör med mobilen och på nätet.

Det är fullständigt oacceptabelt, skriver jag i en krönika hos Frihetssmedjan.

Läs mer hos Frihetssmedjan:  Utredare vill trotsa EU-domstolen och fortsätta datalagra‏

31 mars 2015

Läs gärna på om fildelningsfrågan, Jan Scherman

Filed under: Copyright Reform — Christian Engström @ 14:10
Ladda ner "En reformerad upphovsrätt" som PDF

Jag har skickat ”En reformerad upphovsrätt” till Jan Scherman. Ladda ner den som PDF

SvD Näringslivs debattredaktör Jan Scherman ondgör sig över fildelnigen, och jämför att dela med sig av kultur med att stjäla på ICA. Han har alltså inte gjort minsta försök att sätta sig in i frågan, utan bara skriver i ren oreflekterad ilska. Fildelning kan aldrig vara stöld, vare sig juridiskt, rent praktiskt eller moraliskt.

Jag har skickat honom boken En reformerad upphovsrätt (som också finns att ladda ner gratis), tillsammans med det här följebrevet:

Hej Jan,

Jag läste din krönika om fildelning på SvD Näringsliv den 29 mars.

Tyvärr kan jag inte påstå att jag håller med, eller att jag tycker analysen var särskilt djup eller faktabaserad.

Här är en bok som jag har skrivit tillsammans med Piratpartiets grundare Rick Falkvinge. I den förklarar vi konflikten mellan upphovsrätten och mänskliga rättigheter, och berättar hur vi vill lösa den konflikten.

Det enda sättet att ens försöka stoppa den illegala fildelningen är att övervaka allt som alla skickar till varandra på nätet. Så länge det finns möjligheter för människor att kommunicera med varandra utan att myndigheterna kan läsa det, kommer de möjligheterna att utnyttjas även för att sprida upphovsrättsskyddade verk. Just den här frågan är faktiskt ganska svart eller vit. Man kan inte vara ”lite grand” med barn.

Samhället står alltså inför ett val. Endera säger vi att rätten till privat kommunikation (artikel 8 i Europakonventionen) är överordnad. I så fall finns det inget sätt att stoppa fildelningen. Då får underhållningsbranschen anpassa sig den verkligheten. Eller så säger vi att upphovsrätten är viktigare är rätten till privatliv, och avskaffar rätten till skyddad kommunikation. Det tror jag uppriktigt sagt inte att du heller vill, eftersom det är en av de grundläggande fri- och rättigheterna som utgör grunden för det demokratiska samhället.

Och vad gäller underhållningsindustrins möjligheter att tjäna pengar även i den nya verkligheten finns det inte ens någon anledning att oroa sig. Det vet vi nu när vi har 15 års praktisk erfarenhet av fildelning i global skala på internet. Trots (eller tack vare) den illegala fildelningen har intäkterna för både film- och musikbranschen ökat stadigt under den här tiden. Det framgår av både branschernas egen statistik och en allt större mängd oberoende forskning.

Jag hoppas du tycker boken är intressant. Dessbättre visar det sig att dilemmat går alldeles utmärkt att lösa utan att inkräkta på de grundläggande fri- och rättigheterna, och utan att intäkterna för kultursektorn minskar.

Den Gröna politiska gruppen i EU-parlamentet (där jag ingick som ledamot för Piratpartiet förra mandatperioden) står bakom det förslag till reformerad upphovsrätt som presenteras i boken, inklusive en legalisering av fildelning.

Kontakta gärna mig om du har kommentarer eller frågor. Jag är alltid tillgänglig, och efter att ha arbetat med upphovsrättsreform under fem år som EU-parlamentariker är jag fortsatt intresserad av frågan.

Vänliga hälsningar,

Christian Engström

…………

Läs också vad andra pirater skriver:
Enligt min humla: Jan Scherman debuterar som satiriker
Mattias Bjärnemalm: Är fildelningsfrågan död?
Rick Falkvinge: Once You Accept File-Sharing Is Here To Stay, You Can Focus On All The Positive Things

11 mars 2015

Färsk statistik som samtidigt talar för och emot arbetslinjen

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:17
Rykande färsk statistik från SCB talar både för och emot arbetslinjen

Rykande färsk statistik från SCB talar både för och emot arbetslinjen på samma gång

SCB har publicerat en rykande färsk statistiknyhet om hur många vuxna i Sverige som försörjs av bidrag. Det är jätteintressanta siffror när man funderar på hur man kan utforma och räkna hem olika system för garanterad basinkomst.

Men statistiken ger också intressant näring till diskussionen om arbetslinjen. Den övergripande statistiken visar att antalet bidragsförsörjda 20-64 år har sjunkit från ca 1.1 miljoner före 2006, till runt 800.000 idag. Det är en minskning med ca 300.000.

Den som är för arbetslinjen tolkar förstås det här diagrammet som att linjen fungerar, eftersom det är 300.000 färre bidragsförsörjda nu. Jag vet inte i vad mån det stämmer att minskningen beror på arbetslinjen och inte på några andra faktorer. Det skulle vara mycket intressant att höra kommentarer om det.

Men själv tycker jag att den viktigaste observationen är den motsatta, nämligen att arbetslinjen inte fungerar. Efter 8 år av hård arbetslinje är det alltså fortfarande 800.000 människor som inte har något jobb. Finns det någon som tror att det finns 800.000 lediga jobb i Sverige idag?

Om inte, så är det ju uppenbart att det inte går att kräva att alla ska försörja sig på att ha ett jobb. Vi är ju överens om att de inte finns. Varför är det då så viktigt att utsätta de här 800.000 människorna för förnedring och otrygghet?

Men hur man än väljer att resonera om den saken, är i alla fall statistiksidan som nyheten från SCB bygger på ett jätteintressant underlag. Där kan man se hur många som försörjs idag av de olika bidragssystemen. Det är precis den sortens siffror som vi behöver för att kunna föra en konstruktiv diskussion om garanterad basinkomst.

Jag har räknat, och tror att det är helt realistiskt att finansiera garanterad basinkomst för alla. Men det behövs fler som räknar och deltar i debatten.

…………

Uppdatering: Statistik över sysselsättningsgraden från Ekonomifakta som visar att sysselsättningsgraden varit i princip konstant runt 66% sedan 2001. Att färre fått bidrag innebär alltså inte att fler har fått jobb, enligt den statistiken.

Martin Jordö ger intressanta kommentarer och fler länkar i ett Facebookinlägg.

7 mars 2015

Debattare: “Så mycket var alltså Miljöpartiets motstånd mot massövervakningen värt”

Filed under: FRA — Christian Engström @ 10:08
Läs min debattare om Miljöpartiets svek i övervakningsfrågan

Läs min debattare om Miljöpartiets svek i övervakningsfrågan

I veckan röstade Miljöpartiet nej till att riva upp FRA-lagen. Miljöpartiets gruppledare i riksdagen, Maria Ferm, försvarar sig på Twitter med att säga att ”regeringspartier röstar ej på reservationer som uppmanar regeringen att göra något”. Jag kritiserar den inställningen i en debattartikel hos Altid.se:

“Riksdagen är folkets främsta företrädare”, står det i grundlagen. Det står inte “riksdagen är regeringens dörrmatta”, och det står heller inte att “riksdagspartier som är med i regeringen är skyldiga att göra det som USA kräver”. Jag hoppas Miljöpartiets väljare kommer påminna sina riksdagsledamöter om det.

Läs min debattare hos Altid.se

……

Läs också Hans Li Engnell på Motpol: MP som dörrmatta

6 mars 2015

Miljöpartiet försöker förklara sitt svek om FRA-lagen

Filed under: FRA — Christian Engström @ 9:44
Miljöpartiet gruppledare Maria Ferm försöker förklara varför MP röstade nej till att riva upp FRA-lagen

Miljöpartiets gruppledare Maria Ferm försöker förklara varför MP röstade nej till att riva upp FRA-lagen

I veckan röstade Miljöpartiet nej till att riva upp FRA-lagen. Så mycket var alltså Miljöpartiets motstånd mot massövervakningen värt när de väl hamnade i regeringsställning. Nu stödjer de FRA.

Det var en motion från Vänsterpartiet som föreslog att samarbetet mellan FRA och amerikanska spiontjänsten NSA ska granskas av en parlamentarisk utredning, och att FRA-lagen ska rivas upp. Men det röstade Miljöpartiet alltså nej till.

Jag ställde en fråga på Twitter till ett par miljöpartistiska ledamöter som har haft en hög svansföring i integritetsfrågorna och motståndet mot FRA-lagen:

Riksdagen: @Miljopartiet röstade MOT att riva upp #FRA-lagen. Varför gjorde ni det, @CarlSchlyter och @MariaFerm ? http://henrikalexandersson.blogspot.se/2015/03/riksdagen-miljopartiet-rostade-mot-att.html

Nu på morgonen svarade Miljöpartiets gruppledare Maria Ferm på varför de röstat mot motionen. Jättebra att hon svarade. Men det hon skriver är fullständigt motbjudande:

regeringspartier röstar ej på reservationer som uppmanar regeringen att göra ngt utan vi för diskussionen direkt m regeringen. [länk]

ett tillkännagivande innebär nämligen en uppmaning till regeringen, men vi sitter i regering och påverkar i regering.[länk]

som regeringsparti tar man fram skrivelser, propositioner etc. [länk]

i regeringsförklaringen står att skyddet för den personliga integriteten ska stärkas. Vi jobbar såklart med det. [länk]

detta är inte unikt för integritetsområdet, utan så fungerar regeringspartiers arbete på alla områden. [länk]

@HAX @Engstrom_PP ni verkar inte förstå hur regeringspartier påverkar. Väldigt annorlunda mot Bryssel såklart. [länk]

Maria Ferm har rätt i att jag inte förstår hur man kan gå till val på att skydda integriteten och riva upp FRA-lagen, och sedan, så fort valet är över, rösta emot precis det man gick till val på. Hon har också rätt i att det är väldigt annorlunda mot hur jag och Piratpartiet agerade i Bryssel när vi satt i EU-parlamentet. Då röstade jag i enlighet med vad vi hade gått till val på.

Men Miljöpartiet väljer att göra tvärt om, och väljer att strunta i allt de lovat om FRA i opposition och valrörelser. Ingen enda miljöpartist stödde Vänsterns förslag om att riva upp FRA-lagen.

Fy fan, rent ut sagt.

Om någon väljare får en stark känsla av illamående och politikerförakt när det gäller Miljöpartiet, är det inget att oroa sig för. Det är en fullständigt befogad känsla.

Läs mer hos Hax: Sorglig och enfaldig FRA-debatt i riksdagen

23 februari 2015

Citizen Four illustrerar vad datalagringen gör med källskyddet

Filed under: NSA — Christian Engström @ 14:11

När Edward Snowden hade bestämt sig för att blåsa i visselpipan och läcka materialet om USA’s massavlyssning stod han inför ett praktiskt problem. Hur gör man för att i förtroende kontakta en journalist och berätta att allt avlyssnas — när allt avlyssnas?

I den Oscarsvinnande dokumentären Citizen Four skildras problemen som Snowden stod inför. Först gjorde han ett försök att kontakta journalisten Glenn Greenwald direkt, och be honom installera möjligheten att ta emot krypterade mejl. Men eftersom Snowden ju inte kunde berätta varför så länge de kommunicerade okrypterat, blev Greenwald inte tillräckligt intresserad för att göra sig besväret att installera kryptering. Kontaktförsöket rann ut i sanden.

Då bestämde sig Snowden för att istället försöka kontakta dokumentärfilmaren Laura Poitras. Det skulle alltså leda till att hon kom att vinna 2015 års Oscar för bästa dokumentär, men det visste förstås ingen då. Att Snowden valde att försöka kontakta Poitras efter att han misslyckats med första försöket på Greenwald, berodde på två skäl. Dels visste han att hon var politiskt engagerad för friheten på internet och var på rätt sida politiskt, dels hade hon redan möjligheten att ta emot krypterade mejl.

Men det fanns ett problem. Poitras hade visserligen möjlighet att ta emot krypterade mejl som bara hon kunde läsa, men för att kunna skicka sådana mejl behövde Snowden tillgång till hennes publika krypteringsnyckel. Den hade han inte. Och eftersom han visste att den amerikanska spiontjänsten NSA lagrar kopior på allt och kan söka i informationen i efterhand, ville han inte skicka ett okrypterat mejl där han frågade om hennes kryptonyckel. Det skulle ha räckt för att avslöja både honom och Poitras när spiontjänsterna väl blev intresserade.

Datalagringen som pågår i både USA, Europa och resten av världen ställer till mycket stora praktiska svårigheter för visselblåsare som vill kontakta en journalist, och för journalister som vill skydda sina källor. Datalagringen fungerar inte mot terrorism och grov brottslighet har det visat sig.

Men datalagringen fungerar helt perfekt mot journalisters källor.

Datalagringen tuffar hela tiden på i bakgrunden och registrerar de digitala fotspåren för alla, inklusive alla journalister. Så länge det inte står något utöver det vanliga i tidningarna händer ingenting, och säkerhetstjänsterna behöver inte ens titta på övervakningsinformationen som samlas in.

Men så fort en story som bygger på en visselblåsares uppgifter blir publicerad, finns allt data lagrat om säkerhetstjänsterna känner för att efterforska källan. Vem journalisten som står för storyn är framgår av hennes byline. Och i databasen som säkerhetstjänsterna har tillgång till finns uppgifter om alla hon har haft kontakt med de senaste sex månaderna (minst). Om det till exempel finns ett okrypterat mejl där någon frågar om journalistens kryptonyckel, och det några månader senare dyker upp ett scoop som bygger på en visselblåsares uppgifter från just den journalisten, då klarar nog även en ganska slötänkt säkerhetstjänst att lägga ihop ett och ett i efterskott.

Det här är verkligheten för källskyddet i både Sverige och resten av världen idag. Grundlagsskyddet för journalisters källor finns fortfarande kvar i lagboken. Men samtidigt vet både vi, alla journalister och alla tilltänkta visselblåsare att FRA har tillgång det amerikanska söksystemet XKeyscore, som kan söka fram varje journalists alla kontakter med bara en knapptryckning.

Edward Snowden lyckades till sist etablera en säker krypterad kontakt med Laura Poitras, genom att gå via ytterligare en mellanhand som de bägge litade på. Det ledde sedemera till att han fick den kontakt med Glenn Greenwald som han varit ute efter från början, vilket i sin tur ledde till ett hotellrum i Hongkong och den fortsatta rafflande historien som skildras i Citizen Four.

Men även om just Snowden lyckades upprätta kontakt med journalisterna utan att bli avslöjad, var det alltså inte alls någon särskilt lätt operation. Och då ska man hålla i minnet att Snowden själv är NSA-utbildad expert på de globala övervakningssystemen, och att journalisterna han ville ha kontakt med redan hade arbetat med övervakningsfrågor. Ändå var det så pass svårt.

Hur säker kan en vanlig visselblåsare, som inte själv är utbildad på hur massövervakningen fungerar, vara på att han verkligen har tänkt på allt när han tar kontakt med en journalist? Och hur säker kan han i så fall vara på att journalisten är tillräckligt kunnig och noggrann för att lyckas dölja sin källa från de tyvärr ganska allseende säkerhetstjänsterna?

Jag blev väldigt glad när jag hörde att Citizen Four vunnit en Oscar, och jag skickar mina varmaste gratulationer till Laura Poitras och alla andra som varit delaktiga. Och till Snowden själv, förstås.

Nu hoppas jag att den uppmärksamhet filmen får kommer leda till en diskussion om vad som har hänt med det journalistiska källskyddet i massövervakningens tidsålder.

15 februari 2015

Massövervakningen stoppade inte Köpenhamnsdådet heller

Filed under: datalagringen,FRA — Christian Engström @ 12:07

Ett fruktansvärt terrorattentat har skett i Köpenhamn. Som vanligt kom det som en fullständig överraskning för de berörda säkerhetstjänsterna. Trots att de lägger miljardbelopp på massövervakning av oss alla. Eller kanske delvis just därför.

Massövervakningen har inte stoppat ett enda terroristangrepp, vare sig i Europa eller in USA
. Det är helt enkelt inte effektivt att lägga resurserna på att övervaka miljontals vanliga oskyldiga medborgare, och istället försumma riktigt polisarbete som kanske skulle ha kunnat ge resultat. Men självklart kommer maktens män och kvinnor ändå använda Köpenhamnsdådet som ursäkt för ännu mer massövervakning.

Det är vad som hände efter Parisdådet mot Charlie Hebdo. Trots att massövervakningen uppenbarligen inte lyckades stoppa det dådet heller, tog det bara några dagar för EU’s inrikesministrar att enas om att rätt åtgärd var förstärkt massövervakning och åtgärder för att begränsa yttrandefriheten.

Nu får vi se hur makthavarna väljer att använda Köpenhamnsdådet för att flytta fram positionerna för övervakningssamhället ytterligare. Exakt på vilket område de kommer fokusera sin attack på det öppna samhället är svårt att gissa så här på förhand. Men att attacken kommer komma kan vi nog tyvärr vara alldeles säkra på.

Terrorister kan aldrig avskaffa våra medborgerliga fri- och rättigheter. Det kan bara politiker göra. Och tyvärr är det vad nästan alla politiker från de etablerade partierna håller på med för fullt.

………

Läs också Hax: Vilks, jihadisterna och massövervakningen

13 februari 2015

Debattare: Je suis Flashback – Vad är ni andra?

Filed under: yttrandefrihet — Christian Engström @ 19:12

Jag skriver hos Nyheter Idag:

Vi blev alla skakade av terrorangreppet på Charlie Hebdo. Under 48 timmar tävlade så gott som alla etablerade politiker och media om att säga att de var Charlie Hebdo, och att yttrandefriheten måste försvaras. Sedan började de i handling attackera precis den yttrandefrihet som de just sagt så högtidliga och vackra saker om.

I Sverige har vi ingen kontroversiell satirtidning som Charlie Hebdo, som sparkade åt alla håll och gjorde vissa människor upprörda. Här har attackerna i stället riktat sig mot nätforumet Flashback, och dess nästan en miljon registrerade användare.

Läs min debattare hos Nyheter Idag: Je suis Flashback – Vad är ni andra?

…………

Referens: Anders Ygeman och andra politiker i Aftonbladet

Nästa sida »

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 059 andra följare

%d bloggare gillar detta: