Christian Engström, Pirat

27 april 2020

Akut inkomstgaranti för coronakrisens arbetslösa

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:51
Grafik: Kommuner där arbetslösheten ökat respektive minskat mest

Coronakrisen har lett till en ökning av arbetslösheten, och vi har troligen bara sett början ännu. Grafik från SvD/TT.

Coronakrisen har gjort att många blivit arbetslösa, och att många timanställda (bland annat inom hotell och restaurang) inte längre får några timmar. En del av dem som blivit av med jobbet har rätt till a-kassa enligt dagens regler, men långt ifrån alla. Här är ett konkret förslag på en akut inkomstgaranti för att hjälpa dem som hamnat mellan stolar i dagens trygghetssystem.

Förslaget i en mening

Den som inte har haft jobb sedan epidemin startade i mars, men som jobbade halvåret innan, får 12.000 kronor brutto per månad i akut inkomstgaranti, om den inte har rätt till a-kassa, försäkringskassa eller liknande.

Kostnad för staten 2-3 miljarder per månad

12.000 kronor före skatt motsvarar 10.000 kronor netto, enligt preliminärskattetabell 33. Kostnaden för staten blir alltså 10.000 kronor per månad per person som får den akuta inkomstgarantin, eller 1 miljard per månad per 100.000 mottagare. Om vi uppskattar att cirka 2-300.000 personer skulle omfattas av systemet, blir kostnaden 2-3 miljarder per månad.

Ett automatiskt system som kan införas snabbt – redan från mars 2020 retroaktivt

Systemet är konstruerat för att kunna administreras helt automatiskt av Skatteverket. Det behövs inga individuella bedömningar för att avgöra vem som har rätt till den akuta inkomstgarantin, utan utbetalningarna styrs helt av objektiva kriterier grundade på uppgifter som Skatteverket redan har tillgång till idag. Det enda som behöver göras är att programmera Skatteverkets datorer till att betala ut stödet enligt de regler som anges i förslaget. Om den politiska viljan finns, skulle det gå att implementera på några veckor, och skulle (om så önskas) kunna börja gälla retroaktivt redan från mars 2020.

Skatteverket har sedan några år tillbaka tillgång till uppgifter på månadsbasis om vad alla skattskyldiga i Sverige har tjänat. I och med det är det tekniskt lätt att identifiera alla individer som försörjde sig på arbete under halvåret innan epidemin bröt ut, men som blivit av med de inkomsterna från mars 2020. Systemet blir extremt träffsäkert, vilket hjälper till att hålla nere kostnaden för staten. Det leder heller inte till någon ökad arbetsbelastning för Arbetsförmedlingen, eftersom handläggningen kan skötas helt automatiskt av Skatteverket, utan att mottagaren av stödet ens behöver ansöka om det.

Fast anställda, timanställda och egenföretagare behandlas lika

Systemet är helt baserat på varje individs inkomster före epidemin, jämfört med inkomsterna efter. Det spelar ingen roll om det var en fast anställd som blivit uppsagd, en timanställd som inte längre får några timmar, eller en frilansare med enskild firma som inte längre får några uppdrag. Det enda som är relevant för att avgöra om någon ska få den akuta inkomstgarantin är att personen tjänade tillräckligt i lön eller inkomst av näringsverksamhet för att försörja sig innan epidemin, men har sett den inkomsten försvinna från mars 2020.

De som redan har a-kassa, f-kassa eller studerar berörs inte

Personer som idag försörjs av bidrag från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan berörs inte av förslaget. De fortsätter vara kvar i de systemen precis som idag, och har inte rätt till någon akut inkomstgaranti. Samma sak gäller studerande på högskolor, som fortsätter få studemedel på samma sätt som idag.

De här begränsningarna är till för att hålla nere storleken på det nya systemet, och inte göra större förändringar än nödvändigt i det första akuta stadiet. Syftet med den akuta inkomstgarantin är att fånga upp de grupper som faller mellan stolar i dagens regelverk, men som är i akut behov av stöd för att klara sig under de speciella omständigheter som epidemin har lett till.

De som har försörjningsstöd berörs inte heller

Personer som idag lever på försörjningsstöd (socialbidrag) berörs inte heller av det nya systemet, om de inte försörjde sig på eget arbete under halvåret innan epidemin startade. Om de levde på försörjningsstöd (eller andra bidrag) under halvåret innan epidemin, har Skatteverket registrerat att de inte fick lön från arbete under den perioden. De är då inte berättigade till akut inkomstgaranti, utan fortsätter i dagens system precis som förut.

På sikt kan man fundera på om någon form av inkomstgaranti skulle ersätta hela eller delar av försörjningsstödet, för att få ett skyddsnät som är mer robust och mindre byråkratiskt och godtyckligt. Men den diskussionen kan vänta tills vi har tagit hand om de akuta problemen.

Förslaget i mer detalj

Vem ska få akut inkomstgaranti?

Full akut inkomstgaranti (12.000 brutto/månad) betalas ut till den som

  • är boende och skattskriven i Sverige
  • är 19-65 år gammal
  • inte är studerande
  • inte är försörjd av a-kassa eller f-kassa
  • i snitt tjänade minst 12.000 brutto/månad i lön eller inkomst av näringsverksamhet under perioden september 2019 till februari 2020, och förlorat den inkomsten från mars 2020

Utbetalningen görs automatiskt av Skatteverket, utan manuell handläggning eller ansökan från mottagaren av inkomstgarantin.

De som tjänade mindre än 12.000/mån halvåret innan epidemin får sin gamla snittinkomst

Personer som hade en genomsnittlig arbetsinkomst under 12.000/mån halvåret innan epidemin, är får akut inkomstgaranti med samma belopp som de hade i genomsnitt under det halvåret.

Den som till exempel tjänade 5.000 brutto i snitt per månad under perioden september 2019 till februari 2020, får 5.000 brutto i akut inkomstgaranti.

Den här regeln leder automatiskt till att den som helt saknade arbetsinkomster sept 2019 – feb 2020 inte är berättigad till akut inkomstgaranti.

Valaffisch: Det ska löna sig att arbetaDet ska löna sig att arbeta – gradvis nedtrappning av inkomstgarantin med 50%

När en person som är berättigad till akut inkomstgaranti lyckas tjäna pengar på eget arbete, sänks den akuta inkomstgarantin med hälften av vad personen själv drog in brutto.

Exempel: Anna har 12.000 kronor i akut inkomstgaranti, men lyckas själv tjäna 5.000 kronor brutto en månad. Då sänks inkomstgarantin med 50% av 5.000, alltså 2.500 kronor. Totalt få hon den månaden 9.500 i inkomstgaranti plus de 5.000 hon tjänade själv, vilket tillsammans blir 14.500 kronor brutto.

Den här utformningen av systemet gör att det alltid lönar sig att arbeta om man får chansen.

Vid en bruttolön på 24.000 kronor blir den akuta inkomstgarantin helt utfasad, och personen försörjer sig själv på eget arbete.

Skatteverket sköter utbetalningarna automatiskt

För att systemet ska kunna sjösättas snabbt och få effekt omedelbart, krävs det att hanteringen kan ske helt automatiskt. Enligt uppgift har Arbetsförmedlingen just nu 12 veckors handläggningstid för nyinskrivna klienter, och den tiden kan mycket väl komma att öka till följd av att många ställs utan inkomst på grund av epidemin. Att stå helt utan inkomst i 3 månader drabbar många utsatta väldigt hårt, även om de efter den tiden är berättigade till a-kassa enligt dagens regler.

Skatteverket har redan idag information om vad var och en av oss tjänar varje månad, genom det ordinarie systemet för preliminärskatt. Reglerna för den akuta inkomstgarantin är utformade så att den information som Skatteverket redan har är tillräcklig för att administrera hela systemet för inkomstgaranti. Det enda som behövs är man lägger in reglerna för akut inkomstgaranti i Skatteverkets datorer, som sedan kan sköta all administration helt automatiskt.

Skatteverket har också färdiga rutiner för att betala ut pengar till personer som är berättigade till det. Alla i Sverige har anmält ett bankkonto som Skatteverket använder för att betala ut pengar när man får tillbaka på skatten. Den akuta inkomstgarantin betalas ut månadsvis till det kontot för alla som är berättigade till akut inkomstgaranti enligt det här förslaget.

8 april 2020

”D-sektionen” – ett sjungbart Simula-program

Filed under: kultur — Christian Engström @ 9:32

 

Simula-läroböcker från 80-talet

Simula var ett av de första objektorienterade programmeringsspråken, en föregångare till C++ och Java

Simula är ett av de första objektorienterade programmeringsspråken, och en föregångare till bland annat C++ och Java. Idag används inte Simula längre (tyvärr), men på 80-talet skedde mycket av datautbildningen på KTH och Stockholms Universitet i Simula.

På den tiden det begav sig skrev jag en liten sång i Simula. Här är den, för den händelse att eftervärlden skulle vara intresserad. 🙂

Programmet är (var) kompilerbart i DEC-10 Simula, där man fick dela upp strängliteraler på det sättet (som inte var standard Simula). Vid exekvering skriver programmet ut texten ”D-sektionen”.

D-sektionen
Melodi: Triumfmarschen ur Aida

BEGIN
INTEGER a, b, c;
Outtext("D");
Outtext("-");
Outtext("sek"
"tionen");
Outimage;
END

Sjunges:

begin
integer a be se
outtext av stora de
outtext bindestreck
outtext sek
tio nen
outimage end


Visan får spridas och användas fritt, förstås. Sharing is Caring. Creative Commons CC0.

 

29 februari 2020

Estland har INTE avkriminaliserat narkotikabruk

Filed under: droger — Christian Engström @ 11:35
drug deaths eu

Estland är det enda EU-landet som har ännu högre narkotikadödlighet än Sverige. I Estland är personligt bruk och innehav av narkotika straffbart med upp till 800 euro i böter eller 30 dagars frihetsberövande.

Estland har allra högst narkotikadödlighet i EU, och är alltså det enda EU-landet som har ännu högre dödlighet än Sverige.

I olika debattartiklar påstår lobbyisterna som vill att Sverige ska hålla fast vid den gamla narkotikapolitiken att Estland har avkriminaliserat narkotikabruk, och att det alltså skulle vara ett bevis för att avkriminalisering inte hjälper för att få ner dödligheten. Det här säger bland annat lobbyistsajten Drugnews och Staffan Hübinette från projektet Narkotikafri skola.  Men det argumentet är inte sant.

Estland har INTE avkriminaliserat persoligt bruk eller innehav, i den mening vi använder ”avkriminalisera” i den svenska debatten.

När vi diskuterar avkriminalisering i Sverige pratar vi om att helt sluta straffa människor för ringa narkotikabrott. Det har inte Estland gjort.

Estland har gjort en nedgradering av bruk och innehav från att vara ett ”crime” till ett ”misdemeanour”, vilket man rent tekniskt kan kalla för avkriminalisering om man vill. Men det är fortfarande straffbart med upp till €800 i böter, eller 30 dagars frihetsberövande.

Källa är EMCDDA, EU’s byrå för narkotikastatistik:
http://www.emcdda.europa.eu/publications/topic-overviews/content/drug-law-penalties-at-a-glance_en

Man får klicka i lite rutor för att få svar på rätt frågor om just Estland, men gör man det får man de här svaren från EMCDDA:

  • Drug use: What is the punishment for the offence?
    Consumption of drugs is a misdemeanor, punishable by a fine of up to 200 fine units (about €800) or by administrative detention (in the police arrest house rather than in a prison, up to 30 days of deprivation of liberty). It is a misdemeanour, not a crime. Act on Narcotic Drugs and Psychotropic Substances and Precursors thereof of 11 Jun 1997 art. 151.
  • Possession: What is the punishment for the offence?
    Possession of small quantities of drugs for personal use (up to ten doses) is a misdemeanor, punishable by a fine of up to 200 fine units (about €800) or by administrative detention (in the police arrest house rather than in a prison) for up to 30 days. Act on Narcotic Drugs and Psychotropic Substances and Precursors thereof of 11 Jun 1997 art. 151.

Mer om Estland från EMCDDA:
http://www.emcdda.europa.eu/countries/drug-reports/2019/estonia/drug-laws-and-drug-law-offences_en

 

9 januari 2020

Cannabis i Kanada ett år efter legaliseringen: ingen ökning av bruket, 40% av marknaden nu laglig (faktaunderlag)

Filed under: droger — Christian Engström @ 12:47
Stapeldiagram med cannabisförsäljningen i Kanada från Q3 2018 till Q3 2019

Ett år efter legaliseringen av cannabis i Kanada har den illegala delen av marknaden krympt till 60%, och totala bruket ligger på samma nivå som innan legaliseringen

Kanada legaliserade bruk och försäljning av cannabis i oktober 2018. Hur gick det?

  • Det totala bruket av cannabis gick upp några procent första kvartalet det var lagligt, men har nu fallit till samma nivå som innan legaliseringen. Ingen ökning av totala bruket, alltså.
  • 60% av marknaden är fortfarande illegal, men den illegala andelen faller gradvis kvartal för kvartal.

Med andra ord:

Kanada har inte löst hela problemet med illegal marknad ännu, men de är på väg åt rätt håll, och det har inte blivit någon katastrofal ökning av bruket.

Källan till de här siffrorna är Statistics Canada (alltså Kanadas motsvarighet till Statistiska Centralbyrån SCB). Som alltid när det gäller att uppskatta olaglig verksamhet finns det säkert en hel del osäkerhet i de siffrorna. Men man kan ändå utgå från att Kanadas SCB är en neutral part, och har gjort så gott de har kunnat när de har tagit fram den här officiella statistiken. Det här är den bästa uppskattningen som går att få tag på, helt enkelt.

Twittersignaturen Skum Tomte hittade siffrorna hos Statistics Canada, och gjorde diagrammet. Grunddata går att hitta om man går till den här sidan hos Statistics Canada, och klickar på fliken ”Economy”. Där finns en ruta med rubriken ”Household consumption expenditure, Canada ($ millions)”. Den har i sin tur fyra underrubriker:

  • Total medical and non-medical use, alltså totala bruket.
  • Medical use, alltså medicinsk cannabis utskriven på recept. Medicinsk cannabis har varit lagligt i Kanada sedan 2001.
  • Non-medical purposes (licensed) är det nya som blev lagligt i oktober 2018.
  • Non-medical purposes (unlicensed) är den olagliga marknaden.

Klickar man på någon av de här underrubrikerna visas ett diagram över tiden 2014-2019 för den aktuella kategorin av cannabisanvändning. Själva diagrammen som visas är missvisande eftersom de är stympade (de börjar inte på noll), men man kan klicka på knappen ”Copy chart data” och enkelt kopiera själva dataserierna.

Jag har gjort det, och lagt in de fyra dataserierna i kalkylbladet Cannabis sales in Canada 2014-2019 för den som vill ha siffrorna lätt tillgängliga.

Signaturen Skum Tomte har också utgått från de här dataserierna, och gjort stapeldiagrammet som visar statistiken från det sista kvartalet före legaliseringen, och de fyra kvartalen efter.

Det har rapporterats i media att 60% av marknaden skulle ha blivit laglig (vilket förstås skulle vara ännu bättre om det stämmer). Siffran 60% lagligt (och 40% olagligt) har förekommit bland annat hos Global News, och citerats i Sverige av bland annat IOGT-NTO:s nyhetssajt Accent.

Jag vet inte om siffran 60% bara var att en journalist råkade svänga på lagligt/olagligt och att den siffran sedan vidareciterades, eller om det fanns någon annan källa som tydde på 60%. Att uppskatta storleken på illegala marknader är ju alltid vanskligt och behäftat med osäkerheter, som sagt.

Men för att inte löpa risken att skönmåla och framställa den kanadensiska legaliseringen i mer positiva termer än vad som är sant, är det i vart fall bättre att använda Statistics Canada’s siffra 40% lagligt för utfallet ett år efter legaliseringen.

…………

Uppdatering: Illegal pot now 44% cheaper than legal sources (23 januari 2020)

Uppdatering: What has changed since cannabis was legalized? (Statistics Canada, 21 februari 2020)

6 januari 2020

Bra SD-motion om medicinsk cannabis

Filed under: droger — Christian Engström @ 12:53
Markus Wiechel (SD) med logga Medical Marijuana

Markus Wiechel (SD) vill utreda och avkriminalisera cannabis för medicinska ändamål

Utred och avkriminalisera användningen av cannabis för medicinska ändamål, kräver tre riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna i en motion från hösten 2019.

Det är ett mycket bra förslag. Riksdagsmotionen handlar enbart om medicinsk användning av cannabis, och inte om rekreationellt bruk (alltså användning för nöjes skull). Men motionen är mycket välskriven med utförliga motiveringar, och de konkreta förslagen är rimliga och förnuftiga. De skulle vara ett försiktigt första steg mot en humanare och effektivare narkotikapolitik.

Att-satserna i motionen kräver:

  1. Sluta bestraffa personer som använder cannabispreparat för att lindra en svår sjukdom
  2. Utöka möjligheten för behövande patienter att få tillgång till medicinsk marijuana
  3. Utreda konsekvenserna av receptbelagd cannabis som medicin
  4. Satsa på svensk forskning på cannabis- och hampabaserade läkemedel

Riksdagsmotionen i dess helhet finns att läsa på riksdagens hemsida.

De SD-ledamöter som lämnat in motionen är:

Initiativtagare till motionen är Markus Wiechel, som lämnade in ungefär samma motion även 2018, 2017 och 2016 tillsammans med olika partikollegor. Han har skrivit ett inlägg på sin blogg där han utförligt redovisar sin syn på cannabispolitiken. Inlägget börjar så här:

CBD och cannabis inom sjukvården

Flera personer har uppmärksammat mitt engagemang för att lyfta frågor som rör medicinsk cannabis samt CBD-preparat (kontroversiellt, jag vet). Många, framförallt svårt sjuka har hört av sig och visat sin uppskattning för detta, andra har ifrågasatt hur det går ihop med mitt engagemang som folkvald Sverigedemokrat. Jag tänkte här kort redogöra för detta.

Till och börja med vill jag vara tydlig med följande, mitt engagemang i frågan är helt och hållet en fråga jag driver själv, och ska inte ses som något partipolitiskt. Oavsett personliga åsikter i frågan följer jag därför hela tiden partilinjen när vi har omröstningar. Läs mer >>>

Alla riksdagsmotionerna har förstås avslagits hittills. Så går det med så gott som alla motioner som enskilda riksdagsledamöter lämnar in, så det är helt förväntat.

Men en förändring är på väg inom synen på cannabis- och narkotikapolitik. Riksdagsledamöter från de flesta av våra riksdagspartier – V, MP, C, L, KD och M – har i olika sammanhang gått ut och krävt endera avkriminalisering eller utredning av narkotikapolitiken. (Alla riksdagspartier utom S, alltså.)

Och internationellt sker ju förändringen inom narkotikapolitiken så fort, och i så många länder och delstater, att det är svårt hänga med i svängarna.

Därför är det mycket glädjande att även Sverigedemokraterna har riksdagsledamöter som är beredda att släppa dogmen och ta en nykter titt på vår narkotikapolitik.

Det här är en fråga vars tid har kommit.

12 december 2019

Cannabis värt 10 miljarder om året för de kriminella gängen (enligt avloppsmätning)

Filed under: droger — Christian Engström @ 9:48
vekcans brott

Enligt en avloppsmätning som Veckans Brott har gjort, använder stockholmarna cannabis för 25 miljoner i veckan. Det pekar på att cannabismarknaden i hela Sverige drar in kanske 10 miljarder om året till kriminella.

Veckans Brott har gjort en analys av avloppsvattnet som kommer från 850.000 stockholmare. Enligt den analysen använder de här 850.000 personerna cannabis för 25 miljoner kronor varje vecka.

Multiplicerar man upp den siffran till att gälla hela befolkningen och 52 veckor om året, kommer man fram till att hela den svenska cannabismarknaden skulle dra in 15 miljarder om året. Men Stockholmssiffran för avloppsvattnet antagligen lite högre än riksgenomsnittet. Det är 850.000 personer som bor i upptagningsområdet för det aktuella reningsverket (Henriksdal). Men alla som går på toaletten när det åkt in till stan för att gå på krogen kommer också med i avloppsvattnet i Henriksdal. Det påverkar statistiken.

Kanske är 10 miljarder per år för Sveriges cannabismarknad en bättre mellan-tummen-och-pekfingret-gissning.

Det är en hög skattning, men inte helt orimlig. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har tidigare uppskattat cannabismarknaden i Sverige till minst 1 miljard om året. Deras analys  är baserad på hur stora beslag tullen gör. Men CAN’s siffra är väldigt osäker. De säger själva i sin rapport att det lika gärna kan vara 2 miljarder.

Mätningar på avloppsvatten ger en säkrare bild än att utgå från tullens beslag. Ingen vet ju hur stor (alltså liten) del av all cannabis som smugglas in som fastnar i tullen. Och det som odlas inom landets gränser dyker ju inte upp alls i tullstatistiken. Därför är siffran 10 miljarder om året inte orimlig, även om den är hög.

Systembolaget säljer alkohol för 30 miljarder kronor om året, och det är en annan siffra man kan jämföra med. Även då känns 10 miljarder för cannabis som en hög siffra, men inte helt orimlig.

10 MILJARDER OM ÅRET ÄR OTROLIGT MYCKET PENGAR TILL GÄNGEN SOM SKJUTER OCH SPRÄNGER.

Om vi legaliserar cannabis, och börjar sälja det under kontrollerade former på Systembolaget eller motsvarande, då tar vi bort det mesta av de här inkomsterna från de kriminella gängen.

En legalisering kommer inte lösa alla problem med gängkriminaliteten. Men det skulle vara en väldigt god början. Låt oss ta bort de här pengarna från den kriminella sektorn, och ge polisen en chans att börja återta kontrollen i förorterna!

—-

Artikel om undersökningen från Veckans Brott:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stockholmare-koper-droger-for-30-miljoner-i-veckan

Rapporten från CAN, där uppskattningen 1 miljard finns på sid 8 och sid 26:
https://www.can.se/contentassets/c2bd9f21a10a467dbde2d742b49d90ff/narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2018.pdf

Korta fakta om Systembolaget:
https://www.omsystembolaget.se/om-systembolaget/korta-fakta/

16 november 2019

Inkomstfördelning och ekonomisk politik i Pirat-TV idag lördag 16/11 15.00

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 11:05

Idag lördagen den 16 november kl 15.00 kommer jag att medverka i Pirat-TV, i ett samtal om inkomstfördelning och ekonomisk politik.

Piratpartiet är för att man undersöker om det går att införa en basinkomstgaranti som alternativ till dagens (labyrint av) trygghetssystem, men har inte tagit ställning till den ekonomiska politiken så mycket i övrigt.

Därför räknar jag med att det blir mer av ett samtal där vi diskuterar olika tänkbara möjligheter, snarare än en presentation av något färdigt förslag.

Som grund för diskussionen har jag tagit fram ett diagram över inkomstfördelningen bland befolkningen i arbetsför ålder (19-65 år). Det ser ut så här:

Månadslön (netto) och skatt 2017, alla 19-64 år i percentiler

Inkomstfördelning för befolkningen i arbetsför ålder

Grafen är baserad på det här kalkylarket, Inkomststatistik 2017 från SCB

Jag har också ett par andra bilder i en minimal powerpointpresentation:
Inkomstfördelning 01 Pirat-TV.ppt

Välkommen att titta på diskussionen i Pirat-TV, endera live från klockan 15.00 eller i efterhand. Tittar du live har du också möjlighet att ställa frågor och kommentar på Discord.

7 november 2019

Magnus Andersson (PP) om basinkomst

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 9:17

Magnus Andersson, Piratpartiet

Magnus Andersson, som är Piratpartiets partiledare, har skrivit ett mycket bra inlägg om basinkomst på Facebook. Jag kopierar inlägget här:

Det är faktiskt inte en så trixig fråga egentligen om vi bara börjar titta på de generella stödsystem som vi har idag.

Till att börja med vill jag klargöra att den form av basinkomst som jag är för är den som kallas negativ inkomstskatt. I princip så betyder den att om du tjänar under en viss summa så börjar skatten trappas ned och vid en viss punkt så börjar den bli negativ, så att man aldrig kommer under en viss inkomstnivå. Det förslag som Christian Engström har räknat på låg runt 100.000 kr om året (om jag inte minns fel så pratar han om 120.000kr/året numera) och det tycker jag är en bra startpunkt för en diskussion.

Det som vi behöver hålla i huvudet är att det inte handlar om några större summor, och ”att leva på” är väldigt relativt. Jag skulle snarare säga att det är en summa som ska göra att man kan överleva och existera i dagens samhälle med mat för dagen och tak över huvudet. Det är det primära i denna modell. Inget fancy, men det ska vara en allmän fallskärm för de som hamnar i en svår situation utan att samhällets krav först ska krossa individen innan den får hjälp.

För om vi tittar på hur systemet fungerar idag så är det de som ”kämpar och sliter” som redan idag får betala för de som inte har möjligheten att försörja sig själva. Det stora problemet är att systemet är extremt godtyckligt och kräver att man först sätter sig i en ekonomisk situation som i praktiken är omöjlig att ta sig ur utan hjälp. Systemet skapar ett beroende, vilket gör att det alltid kommer att finnas ett behov av det, samtidigt som det är så komplext att ingen har full koll på hur det fungerar. Om jag skulle vara lite elak så skulle jag kunna säga att det är designat att fungera så, då det skapar fler röster som skulle rösta på partier som vill utöka stödsystemen, men jag ska försöka att inte vara konspiratorisk. 😉

Många människor är väldigt schizofrena runt välfärdssystemet, för samtidigt som de vill ha ett skyddsnät så vill de att det ska vara av taggtråd och elektrifierat samt så långt ned att man slår i botten innan man kan lyftas upp över skärselden, så att alla ska frukta att hamna däri. För det är just detta: ingen ska tycka att det är en bekväm hammock att landa i för att ta igen sig, för då riskerar de att få betala för denna person allt för länge och om det blir många i den där hammocken så blir det ytterst svårt att för de som ”kämpar och sliter” att hålla uppe nätet så att alla kan se att det ändå finns där – situationen skulle bli ohållbar och nätet skulle fallera.

Så när Socialdemokraterna och Vänsterpartiet pratar om solidaritet så har jag svårt att förstå dem, för hur de agerar står i bjärt kontrast till vad de säger. De säger att välfärden ska finnas där som en trygghet för alla att lita på, men när allt fler blir av med sina bidrag, allt fler bedöms arbetsföra trots kronisk sjukdom, allt fler blir av med hjälp likt LSS för ett drägligt liv. Hur ska vi kunna lita på vårt välfärdssystem när de som behöver det allra mest faller ur det?

Det vi behöver är ett system som är okomplicerat, som inte kräver att ens ekonomi fullständigt skjuts i sank för att hjälpen ska sättas in. Ett system som fångar upp de som är på kanten att trilla ned i skyddsnätet och får dem att komma bort från kanten så tidigt som möjligt, så att de inte riskerar att bli en permanent börda för skyddsnätet och de som ”kämpar och sliter”. Ett system som ser till att skapa incitament att ta jobb som även kan skapa en liten inkomst genom att inte ha en marginaleffekt på 100% (dvs att bidragen inte sänks lika mycket som man tjänar på att ta ett litet jobb, utan man får behålla en del av inkomsten). Ett system som uppmuntrar eget företagande. Ett system som går att realisera inom dagens budget utan några större justeringar och framför allt: ett system som inte är godtyckligt.

Det är där som jag ser att negativ inkomstskatt komma in, för det har de egenskaperna som ett väl fungerande system bör ha. Sedan kan vi kalla det något annat för att de som har svårt för basinkomst som namn.

Sedan, som en bonus då systemet bygger på inkomstskatt, så kan vi se till att flytta delar av Arbetsförmedlingens extremt nitiska personal till Skatteverket för att där skärskåda folks skatteinbetalningar för att hitta de som försöker smita undan, istället för idag jaga varenda krona som en bidragstagare måste redovisa för att de ska få sina bidrag. Något säger mig att det i sig skulle vara en nettoförtjänst för staten. Så slipper vi slå och sparka på de som redan ligger ned och titta på de som har råd att undvika skatt istället.

18 oktober 2019

Inkomststatistik från SCB för basinkomstberäkningar (2017)

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:46

Så här såg inkomstfördelningen ut för alla i arbetsför ålder (19-65) som bodde i Sverige 2017:

Diagram över inkomstfördelningen för alla i åldern 19-65 år 2017

Inkomsfördelning för alla i åldern 19-65 år 2017. Personer, från fattigaste till rikaste, på x-axeln.

Här är en beskrivning av hur jag har gjort för att ta fram diagrammet.

I Statistikdatabasen från Statistiska Centralbyrån SCB kan man hitta massor med siffror om Sveriges ekonomi. Bland annat går det att hitta statistik över hur befolkningens inkomster är fördelade, om man vet var man ska leta. Gräver man lite i statistikdatabasen kan man ta fram en inkomststatistik över befolkningen i arbetsför ålder. Det är intressant om man vill räkna på kostnaden för olika system för basinkomst.

Vi är intresserade av att få fram statistik över alla som bor i Sverige och är i åldern 19-65 (alltså de som har fyllt 19 men inte 65). Varför just det åldersintervallet?

Att vi vill börja från 19 års ålder beror på att de flesta ungdomar går i gymnasiet tills det år de fyller 19. Fram tills dess är de enligt lag försörjda av sina föräldrar. När de gått ut gymnasiet upphör föräldrarnas försörjningsansvar. Då får de endera försörja sig på studiemedel om de börjar plugga på högskola, eller på att börja jobba. Men lyckas de inte få något jobb omfattas de av samhällets trygghetssystem. Idag innebär det a-kassa, aktivitetsersättning (sjukpension) eller försörjningsstöd (socialbidrag). Men om Sverige hade ett basinkomstsystem skulle de få basinkomst istället.

Att vi inte vill ha med pensionärer från 65 beror just på att de är pensionärer. Pensionärer har redan basinkomst: de får pengar varje månad så att de klarar sig, utan några krav på att de ska jobba eller göra några andra motprestationer. Visserligen kan man tycka att garantipensionen (den lägsta pension man kan få) är för låg, och jag har stor sympati för den ståndpunkten. Men vill man åtgärda det, är det bästa sättet att helt enkelt skaka fram pengar i budgeten och höja garantipensionen med lämpligt belopp. Det behövs inga nya system för att ta hand om pensionärerna. Vill man förbättra för pensionärerna är det mycket lättare att bara fylla på mer pengar i dagens system. Därför är det bättre att lämna pensionärerna utanför diskussionen om basinkomst, för att inte göra det mer komplicerat än nödvändigt.

Statistikdatabasen innehåller ett stort antal olika tabeller, som man kan hitta på den här sidan. Inkomststatistiken hittar vi under

  • Hushållens ekonomi
    • Inkomster och skatter
      • Inkomster – Individer

Den första tabellen vi vill titta på heter ”Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass”. För att få fram de intressanta värdena väljer vi:

  • tabellinnehåll: Medelinkomst, Medianinkomst, Totalsumma och Antal personer (alla fyra fälten)
  • region: Riket
  • kön: Totalt
  • ålder: 20-64 år
  • inkomstklass: alla fälten
  • år: 2017

Ber vi att få resultatet på formatet ”Excel (.xlsx)” skapas kalkylbladet HE0110J7.xlsx

Slutpunkten i det här åldersintervallet är vad vi vill ha, för åldern 64 betyder de som fyllt 64 men inte 65, alltså den sista årgången som ännu inte fått ålderspension. Men startpunkten är från 20 år, och inte från 19 som vi vill ha, så 19-åringarna måste vi lägga till.

19-åringarna kan vi hitta i en annan tabell, med namnet ”Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter kön, inkomstklass och ålder i 1-årsklasser”. Där gör vi samma val som i den föregående tabellen, förutom att vi väljer ”ålder: 19 år” (och inte behöver ange ”region: Riket”). Då skapas kalkylbladet HE0110AA-2.xlsx

I kalkylbladet Inkomststatistik 2017 från SCB.xlsx har jag kopierat de två tabellerna för åldersgrupperna 20-64 år respektive 19 år, och summerat dem till en tabell 19-64 år i cellerna O9:T38. Medianerna i kolumn Q är viktade medelvärden av medianerna för de två åldersgrupperna.

För att kunna skapa ett diagram har jag sedan tagit värdena i tabellen 19-64 år och skapat datapunkter där x-värdet representerar person x i ordningen från den med lägst månadslön till den med högst, och y-värdet är månadslönen. Som datapunkter för att skapa diagrammet används dels gränserna mellan inkomstklasserna, dels medianerna i respektive klass.

(Detalj: För att få ett snyggare diagram har jag avsiktligt struntat i den sista datapunkten med en månadslön på 250.000. Det är så få som tjänar så mycket, så det är inte värt att göra diagrammet dubbelt så högt bara för deras skull. Känner de sig kränkta över att inte få vara med i diagrammet får de väl gråta hela vägen till banken. 🙂 )

Uppdatering:

Jag har uppdaterat Inkomststatistik 2017 från SCB och lagt till en tabell med inkomstfördelningen i percentiler, alltså en tabell med 100 värden där varje värde representerar genomsnittlig månadslön för en hundradel av den arbetsföra befolkningen.

För att få fram percentilerna skrev jag ett enkelt Java-program, och importerade sedan datat till kalkylarket.

Att ha inkomstfördelningen uttryck som percentiler är den bekvämaste formen om man vill göra överslagsberäkningar på vad olika förändringar av skatter och bidrag skulle få för effekt. Då kan man enkelt behandla de 100 värdena i ett vanligt kalkylark.

Representerat som en graf ser det ut så här:

Percentiler 2017

Inkomstfördelning 2017 för alla 19-65 år i percentiler, det vill säga att varje stapel motsvarar en hundradel av befolkningen, från de fattigaste till de rikaste

I den här grafen är även den sista stapeln korrekt, alltså den som representerar procenten med högst inkomster. The top 1% har en genomsnittlig månadsinkomst på 150.000 kronor.

De nedersta 5% har månadsinkomsten 0, och totalt 15% har en månadsinkomst på under 8000 kronor, som de inte rimligen kan försörja sig på.  De är endera försörjda av familjemedlemmar eller av obeskattade bidrag som inte syns i den här statistiken.

Referenser:

Statistikdatabasen hos SCB, startsida

Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass

Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter kön, inkomstklass och ålder i 1-årsklasser

Inkomststatistik 2017 från SCB

5 oktober 2019

Samtal om basinkomst i PiratTV

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:26
Samtal om basinkomst i PiratTV

Basinkomst från 44 minuter in i videon

I lördags medverkade jag i PiratTV, och pratade basinkomst med Piratpartiets vice partiledare Katarina Stensson @stenssok.

Hur kan man göra, är det realistiskt, och varför behövs det?

Basinkomstdiskussionen börjar 44 minuter in i videon, och håller på en dryg timme. Här är powerpointbilderna som visas i videon: Basinkomst 13 Piratvision 2019.ppt

Se samtalet:

Pirat-TV 28/9 2019 – Om basinkomst med Christian Engström (från 44 min)

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: