Christian Engström, Pirat

16 november 2019

Inkomstfördelning och ekonomisk politik i Pirat-TV idag lördag 16/11 15.00

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 11:05

Idag lördagen den 16 november kl 15.00 kommer jag att medverka i Pirat-TV, i ett samtal om inkomstfördelning och ekonomisk politik.

Piratpartiet är för att man undersöker om det går att införa en basinkomstgaranti som alternativ till dagens (labyrint av) trygghetssystem, men har inte tagit ställning till den ekonomiska politiken så mycket i övrigt.

Därför räknar jag med att det blir mer av ett samtal där vi diskuterar olika tänkbara möjligheter, snarare än en presentation av något färdigt förslag.

Som grund för diskussionen har jag tagit fram ett diagram över inkomstfördelningen bland befolkningen i arbetsför ålder (19-65 år). Det ser ut så här:

Månadslön (netto) och skatt 2017, alla 19-64 år i percentiler

Inkomstfördelning för befolkningen i arbetsför ålder

Jag har också ett par andra bilder i en minimal powerpointpresentation:
Inkomstfördelning 01 Pirat-TV.ppt

Välkommen att titta på diskussionen i Pirat-TV, endera live från klockan 15.00 eller i efterhand. Tittar du live har du också möjlighet att ställa frågor och kommentar på Discord.

7 november 2019

Magnus Andersson (PP) om basinkomst

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 9:17

Magnus Andersson, Piratpartiet

Magnus Andersson, som är Piratpartiets partiledare, har skrivit ett mycket bra inlägg om basinkomst på Facebook. Jag kopierar inlägget här:

Det är faktiskt inte en så trixig fråga egentligen om vi bara börjar titta på de generella stödsystem som vi har idag.

Till att börja med vill jag klargöra att den form av basinkomst som jag är för är den som kallas negativ inkomstskatt. I princip så betyder den att om du tjänar under en viss summa så börjar skatten trappas ned och vid en viss punkt så börjar den bli negativ, så att man aldrig kommer under en viss inkomstnivå. Det förslag som Christian Engström har räknat på låg runt 100.000 kr om året (om jag inte minns fel så pratar han om 120.000kr/året numera) och det tycker jag är en bra startpunkt för en diskussion.

Det som vi behöver hålla i huvudet är att det inte handlar om några större summor, och ”att leva på” är väldigt relativt. Jag skulle snarare säga att det är en summa som ska göra att man kan överleva och existera i dagens samhälle med mat för dagen och tak över huvudet. Det är det primära i denna modell. Inget fancy, men det ska vara en allmän fallskärm för de som hamnar i en svår situation utan att samhällets krav först ska krossa individen innan den får hjälp.

För om vi tittar på hur systemet fungerar idag så är det de som ”kämpar och sliter” som redan idag får betala för de som inte har möjligheten att försörja sig själva. Det stora problemet är att systemet är extremt godtyckligt och kräver att man först sätter sig i en ekonomisk situation som i praktiken är omöjlig att ta sig ur utan hjälp. Systemet skapar ett beroende, vilket gör att det alltid kommer att finnas ett behov av det, samtidigt som det är så komplext att ingen har full koll på hur det fungerar. Om jag skulle vara lite elak så skulle jag kunna säga att det är designat att fungera så, då det skapar fler röster som skulle rösta på partier som vill utöka stödsystemen, men jag ska försöka att inte vara konspiratorisk. 😉

Många människor är väldigt schizofrena runt välfärdssystemet, för samtidigt som de vill ha ett skyddsnät så vill de att det ska vara av taggtråd och elektrifierat samt så långt ned att man slår i botten innan man kan lyftas upp över skärselden, så att alla ska frukta att hamna däri. För det är just detta: ingen ska tycka att det är en bekväm hammock att landa i för att ta igen sig, för då riskerar de att få betala för denna person allt för länge och om det blir många i den där hammocken så blir det ytterst svårt att för de som ”kämpar och sliter” att hålla uppe nätet så att alla kan se att det ändå finns där – situationen skulle bli ohållbar och nätet skulle fallera.

Så när Socialdemokraterna och Vänsterpartiet pratar om solidaritet så har jag svårt att förstå dem, för hur de agerar står i bjärt kontrast till vad de säger. De säger att välfärden ska finnas där som en trygghet för alla att lita på, men när allt fler blir av med sina bidrag, allt fler bedöms arbetsföra trots kronisk sjukdom, allt fler blir av med hjälp likt LSS för ett drägligt liv. Hur ska vi kunna lita på vårt välfärdssystem när de som behöver det allra mest faller ur det?

Det vi behöver är ett system som är okomplicerat, som inte kräver att ens ekonomi fullständigt skjuts i sank för att hjälpen ska sättas in. Ett system som fångar upp de som är på kanten att trilla ned i skyddsnätet och får dem att komma bort från kanten så tidigt som möjligt, så att de inte riskerar att bli en permanent börda för skyddsnätet och de som ”kämpar och sliter”. Ett system som ser till att skapa incitament att ta jobb som även kan skapa en liten inkomst genom att inte ha en marginaleffekt på 100% (dvs att bidragen inte sänks lika mycket som man tjänar på att ta ett litet jobb, utan man får behålla en del av inkomsten). Ett system som uppmuntrar eget företagande. Ett system som går att realisera inom dagens budget utan några större justeringar och framför allt: ett system som inte är godtyckligt.

Det är där som jag ser att negativ inkomstskatt komma in, för det har de egenskaperna som ett väl fungerande system bör ha. Sedan kan vi kalla det något annat för att de som har svårt för basinkomst som namn.

Sedan, som en bonus då systemet bygger på inkomstskatt, så kan vi se till att flytta delar av Arbetsförmedlingens extremt nitiska personal till Skatteverket för att där skärskåda folks skatteinbetalningar för att hitta de som försöker smita undan, istället för idag jaga varenda krona som en bidragstagare måste redovisa för att de ska få sina bidrag. Något säger mig att det i sig skulle vara en nettoförtjänst för staten. Så slipper vi slå och sparka på de som redan ligger ned och titta på de som har råd att undvika skatt istället.

18 oktober 2019

Inkomststatistik från SCB för basinkomstberäkningar (2017)

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:46

Så här såg inkomstfördelningen ut för alla i arbetsför ålder (19-65) som bodde i Sverige 2017:

Diagram över inkomstfördelningen för alla i åldern 19-65 år 2017

Inkomsfördelning för alla i åldern 19-65 år 2017. Personer, från fattigaste till rikaste, på x-axeln.

Här är en beskrivning av hur jag har gjort för att ta fram diagrammet.

I Statistikdatabasen från Statistiska Centralbyrån SCB kan man hitta massor med siffror om Sveriges ekonomi. Bland annat går det att hitta statistik över hur befolkningens inkomster är fördelade, om man vet var man ska leta. Gräver man lite i statistikdatabasen kan man ta fram en inkomststatistik över befolkningen i arbetsför ålder. Det är intressant om man vill räkna på kostnaden för olika system för basinkomst.

Vi är intresserade av att få fram statistik över alla som bor i Sverige och är i åldern 19-65 (alltså de som har fyllt 19 men inte 65). Varför just det åldersintervallet?

Att vi vill börja från 19 års ålder beror på att de flesta ungdomar går i gymnasiet tills det år de fyller 19. Fram tills dess är de enligt lag försörjda av sina föräldrar. När de gått ut gymnasiet upphör föräldrarnas försörjningsansvar. Då får de endera försörja sig på studiemedel om de börjar plugga på högskola, eller på att börja jobba. Men lyckas de inte få något jobb omfattas de av samhällets trygghetssystem. Idag innebär det a-kassa, aktivitetsersättning (sjukpension) eller försörjningsstöd (socialbidrag). Men om Sverige hade ett basinkomstsystem skulle de få basinkomst istället.

Att vi inte vill ha med pensionärer från 65 beror just på att de är pensionärer. Pensionärer har redan basinkomst: de får pengar varje månad så att de klarar sig, utan några krav på att de ska jobba eller göra några andra motprestationer. Visserligen kan man tycka att garantipensionen (den lägsta pension man kan få) är för låg, och jag har stor sympati för den ståndpunkten. Men vill man åtgärda det, är det bästa sättet att helt enkelt skaka fram pengar i budgeten och höja garantipensionen med lämpligt belopp. Det behövs inga nya system för att ta hand om pensionärerna. Vill man förbättra för pensionärerna är det mycket lättare att bara fylla på mer pengar i dagens system. Därför är det bättre att lämna pensionärerna utanför diskussionen om basinkomst, för att inte göra det mer komplicerat än nödvändigt.

Statistikdatabasen innehåller ett stort antal olika tabeller, som man kan hitta på den här sidan. Inkomststatistiken hittar vi under

  • Hushållens ekonomi
    • Inkomster och skatter
      • Inkomster – Individer

Den första tabellen vi vill titta på heter ”Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass”. För att få fram de intressanta värdena väljer vi:

  • tabellinnehåll: Medelinkomst, Medianinkomst, Totalsumma och Antal personer (alla fyra fälten)
  • region: Riket
  • kön: Totalt
  • ålder: 20-64 år
  • inkomstklass: alla fälten
  • år: 2017

Ber vi att få resultatet på formatet ”Excel (.xlsx)” skapas kalkylbladet HE0110J7.xlsx

Slutpunkten i det här åldersintervallet är vad vi vill ha, för åldern 64 betyder de som fyllt 64 men inte 65, alltså den sista årgången som ännu inte fått ålderspension. Men startpunkten är från 20 år, och inte från 19 som vi vill ha, så 19-åringarna måste vi lägga till.

19-åringarna kan vi hitta i en annan tabell, med namnet ”Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter kön, inkomstklass och ålder i 1-årsklasser”. Där gör vi samma val som i den föregående tabellen, förutom att vi väljer ”ålder: 19 år” (och inte behöver ange ”region: Riket”). Då skapas kalkylbladet HE0110AA-2.xlsx

I kalkylbladet Inkomststatistik 2017 från SCB.xlsx har jag kopierat de två tabellerna för åldersgrupperna 20-64 år respektive 19 år, och summerat dem till en tabell 19-64 år i cellerna O9:T38. Medianerna i kolumn Q är viktade medelvärden av medianerna för de två åldersgrupperna.

För att kunna skapa ett diagram har jag sedan tagit värdena i tabellen 19-64 år och skapat datapunkter där x-värdet representerar person x i ordningen från den med lägst månadslön till den med högst, och y-värdet är månadslönen. Som datapunkter för att skapa diagrammet används dels gränserna mellan inkomstklasserna, dels medianerna i respektive klass.

(Detalj: För att få ett snyggare diagram har jag avsiktligt struntat i den sista datapunkten med en månadslön på 250.000. Det är så få som tjänar så mycket, så det är inte värt att göra diagrammet dubbelt så högt bara för deras skull. Känner de sig kränkta över att inte få vara med i diagrammet får de väl gråta hela vägen till banken. 🙂 )

Uppdatering:

Jag har uppdaterat Inkomststatistik 2017 från SCB och lagt till en tabell med inkomstfördelningen i percentiler, alltså en tabell med 100 värden där varje värde representerar genomsnittlig månadslön för en hundradel av den arbetsföra befolkningen.

För att få fram percentilerna skrev jag ett enkelt Java-program, och importerade sedan datat till kalkylarket.

Att ha inkomstfördelningen uttryck som percentiler är den bekvämaste formen om man vill göra överslagsberäkningar på vad olika förändringar av skatter och bidrag skulle få för effekt. Då kan man enkelt behandla de 100 värdena i ett vanligt kalkylark.

Representerat som en graf ser det ut så här:

Percentiler 2017

Inkomstfördelning 2017 för alla 19-65 år i percentiler, det vill säga att varje stapel motsvarar en hundradel av befolkningen, från de fattigaste till de rikaste

I den här grafen är även den sista stapeln korrekt, alltså den som representerar procenten med högst inkomster. The top 1% har en genomsnittlig månadsinkomst på 150.000 kronor.

De nedersta 5% har månadsinkomsten 0, och totalt 15% har en månadsinkomst på under 8000 kronor, som de inte rimligen kan försörja sig på.  De är endera försörjda av familjemedlemmar eller av obeskattade bidrag som inte syns i den här statistiken.

Referenser:

Statistikdatabasen hos SCB, startsida

Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass

Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter kön, inkomstklass och ålder i 1-årsklasser

Inkomststatistik 2017 från SCB

5 oktober 2019

Samtal om basinkomst i PiratTV

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:26
Samtal om basinkomst i PiratTV

Basinkomst från 44 minuter in i videon

I lördags medverkade jag i PiratTV, och pratade basinkomst med Piratpartiets vice partiledare Katarina Stensson @stenssok.

Hur kan man göra, är det realistiskt, och varför behövs det?

Basinkomstdiskussionen börjar 44 minuter in i videon, och håller på en dryg timme. Här är powerpointbilderna som visas i videon: Basinkomst 13 Piratvision 2019.ppt

Se samtalet:

Pirat-TV 28/9 2019 – Om basinkomst med Christian Engström (från 44 min)

3 oktober 2019

Arbetsförmedlingen 2018: 30 miljarder till de arbetslösa, 40 miljarder till företagsstöd och omkostnader

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:53

Cirkeldiagram med Arbetsförmedlingens kostnader enligt texten

Arbetsförmedlingen förmedlar inte arbeten. Den förmedlar bidrag. Men tittar vi på hur mycket som går till de arbetslösa och hur mycket som går till annat, ser vi att Arbetsförmedlingen är ett väldigt dyrt och ineffektivt sätt att försörja de människor som går utan arbete.

År 2018 kostade Arbetsförmedlingen 70 miljarder kronor. Vi kan dela upp de utgifterna i tre huvudgrupper:

  • 30,3 miljarder – Bidrag till arbetslösa
  • 23,2 miljarder – Lönebidrag till företag
  • 16,5 miljarder – Omkostnader

30 miljarder i bidrag till de arbetslösa och 40 miljarder till företagsstöd och omkostnader, alltså. Låt oss titta de olika delposterna i lite mer detalj.

Bidrag till arbetslösa 30,3 miljarder

I Arbetsförmedlingens årsredovisning på sid 130 är bidragen till de arbetslösa uppdelade i fyra olika poster:

A-kassa 12,8 miljarder
Det här är det statliga bidraget till fackföreningarnas olika a-kassor. Det betalas ut till människor som är arbetslösa och går hemma, och förväntas ägna sig på heltid åt att söka jobb.

Aktivitetsstöd 10,7 miljarder
Ersättning till arbetslösa som deltar i någon aktivitet eller utbildning som Arbetsförmedlingen anordnar.

Etableringsersättning 4,9 miljarder
Etableringsersättning betalas av staten till nyanlända under de första två åren efter att de har fått uppehållstillstånd i Sverige. Påminner mycket som försörjningsstöd (socialbidrag), förutom att det är ungefär 1000 kronor högre per månad och inte förknippat med lika mycket krav och kontroll som försörjningsstödet. Istället för försörjningsstödets krav på att man ska söka jobb och vara helt utblottad, är kravet för att få etableringsersättning normalt bara att man följer undervisningen i svenska för invandrare. Etableringsersättningen är inte beskattad.

Statliga ålderspensionsavgifter 1,9 miljarder
A-kassan och aktivitetsstödet är beskattade och pensionsgrundande. De här 1,9 miljarderna är avsättningar för de framtida pensionerna för de människor som fick a-kassa eller aktivitetsstöd. Man hade lika gärna kunnat räkna in de här pengarna i posterna för a-kassa respektive aktivitetsstöd, men Arbetsförmedlingen väljer att särredovisa den här posten.

Lönebidrag till företag 23,2 miljarder

De här pengarna går till företag som anställer människor enligt olika regelverk för statligt subventionerade anställningar. På sid 69 i Arbetsförmedlingens årsredovisning listas de olika stödformerna som ingår under den här rubriken. De är:

  • Extratjänster 4,2 miljarder
  • Moderna beredskapsjobb 0,5 miljarder
  • Introduktionsjobb 0,4 miljarder
  • Förstärkt särskilt anställningsstöd 0,3 miljarder
  • Instegsjobb 0,4 miljarder
  • Särskilt anställningsstöd 0,7 miljarder
  • Traineejobb 0,03 miljarder
  • Lönebidrag för anställning 3,8 miljarder
  • Lönebidrag för trygghet i anställning 5,4 miljarder
  • Lönebidrag för utveckling i anställning 2,0 miljarder
  • Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare 0,4 miljarder
  • Nystartsjobb 5,0 miljarder
  • Yrkesintroduktionsanställning 0,06 miljarder

Att sätta sig in i alla de olika formerna av lönebidrag är en vetenskap i sig. Men alla lönebidragen har det gemensamt att de går till företag som anställer någon, och inte till den arbetslösa personen direkt.

Omkostnader 16,5 miljarder

De pengar som varken delas ut som bidrag till de arbetslösa eller bidrag till företag är kostnaden för Arbetsförmedlingens verksamhet. Den består av två delar:

Externa anordnare och övrigt 8,3 miljarder
De här pengarna går till företag som anordnar kurser och andra aktiviteter på Arbetsförmedlingens uppdrag. Det kan vara allt från handfasta svetsningskurser och andra yrkesutbildningar till mer flummiga aktiviteter som jobbcoacher och liknande.

Förvaltning: Arbetsförmedlingens löner, lokaler mm 8,2 miljarder
Det här är de pengar som går till Arbetsförmedlingens egen verksamhet, såsom löner och lokaler. Arbetsförmedlingen har knappt 13.000 årsanställda (sid 105 i årsredovisningen), och deras löner ingår i den här posten.

……

Referenser:

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2018
https://arbetsformedlingen.se/download/18.4fb667a1169bfd2c0a64f86/1554795243908/arbetsformedlingens-arsredovisning-2018.pdf

Bloggpost: Detta gör Arbetsförmedlingen med våra 70 miljarder (2016 och 2018)
https://christianengstrom.wordpress.com/2019/09/07/detta-gor-arbetsformedlingen-med-vara-70-miljarder-2016-och-2018/

Uppdatering:
Det visar sig att Arbetsförmedlingen själv har publicerat ett cirkeldiagram för 2018 (vilket jag inte visste när jag gjorde den här sammanställningen). Arbetsförmedlingens egna siffror stämmmer med de som redovisas här, förutom att de är lite annorlunda grupperade. Det här gör Arbetsförmedlingen för sina 71 miljarder
https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/nyheter/nyhetsarkiv/2019-07-01-det-har-gor-arbetsformedlingen-for-sina-71-miljarder

Riksdagsledamoten Alireza Akhondi (C) diskuterar siffrorna i ett inlägg på Facebook
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10156927071454075&set=a.10150447818159075&type=3&hc_location=ufi

Bonusmaterial:

Statistik hos SCB rörande helårsekvivalenter
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0000/HE0000T01N/

27 september 2019

Basinkomst live på Twitch lördag 28 sept 15.00

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:23
piratvision

Live om basinkomst lördagen den 27 september 15.00

Lördagen den 28 september 15.00 ska jag medverka i Piratvision på Twitch, och prata om basinkomstgaranti med Piratpartiets vice ordförande Katarina Stensson.

Sändningen är live, så välkommen att ställa frågor på Twitch eller på Facebook.

Jag kommer presentera det konkreta förslag jag har tagit fram för ett system för basinkomstgaranti för Sverige. Här är de powerpointbilder jag har tänkt använda: Basinkomst 13 Piratvision 2019.ppt

Jag svarar också gärna på andra frågor om basinkomst efter bästa förmåga.

Kommentarer på Facebook

7 september 2019

Detta gör Arbetsförmedlingen med våra 70 miljarder (2016 och 2018)

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 14:09

Arbetsförmedlingen spenderar runt 70 miljarder om året. Vad får vi för pengarna?

På Arbetsförmedlingens sajt finns det en pedagogisk grafik som visar vart pengarna går. Grafiken gäller för år 2016, och ser ut så här:

Arbetsförmedlingen 2016 cirkeldiagram

Så använde Arbetsförmedlingen de 78,2 miljarder som de fick i anslag 2016

Låt oss se om vi kan återskapa den grafiken med hjälp av Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2016. I så fall kan vi skapa motsvarande grafik för godtyckligt annat år genom att plocka siffrorna ur det årets årsredovisning.

sid 153 i Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2016 finns en tabell med rubriken ”Redovisning mot anslag”. I den här tabellen kan vi hitta många av siffrorna från grafiken. Jag har lagt in de relevanta delarna av tabellen i ett kalkylblad med titeln Arbetsförmedlingen 2016 och 2018, för att kunna göra jämförelsen mot grafiken på ett bekvämt sätt. Här följer en genomgång av de olika sifferuppgifterna i grafiken, och var i årsredovisningen vi kan hitta dem.

  • Totalsumman 78,2 miljarder
    I statens budget för 2016 var anslaget till Arbetsförmedlingen 78,2 miljarder. Den siffran hittar vi på sista raden – ”Anslag totalt” – i tabellen på sid 153, i kolumnen ”Årets tilldelning enligt regleringsbrev”.
  • Lämnades tillbaka: 7,1 miljarder
    År 2016 gjorde Arbetsförmedlingen inte av med hela sitt anslag. Det berodde på att det blev bättre konjunktur och lägre arbetslöshet det året än man trodde när budgeten spikades. Därför blev det 7,1 miljarder över. I tabellen i årsredovisningen får vi fram den siffran genom att ta skillnaden mellan de 78,2 miljarderna och de 71,2 miljarder som står på sista raden i kolumnen ”Nettoutgifter”. Räknar man ut skillnaden med större noggrannhet så man slipper avrundningsfel blir skillnaden 7,1 miljarder, vilket stämmer med den tårtbiten i grafiken. Eftersom vi är intresserade av Arbetsförmedlingens verkliga kostnader, och inte bryr oss om vad skillnaden mot budgeten råkade vara, kan vi strunta i den här posten och istället använda Anslag totalt: 71,2 miljarder.
  • Förvaltning: Arbetsförmedlingens löner, lokaler mm: 8,2 miljarder
    Den här tårtbiten motsvarar raden ”Uo 14 1:1 – Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (ramanslag)” i tabellen. I kolumnen ”Nettoutgifter” hittar vi summan som efter avrundning blir 8,2 miljarder. Den lätt kryptiska beteckningen ”Uo 14 1:1” betyder att det här är pengar som kommer från Utgiftsområde (Uo) 14 1:1 i statens budget.
  • A-kassa: 12,4 miljarder
    Motsvarar Nettoutgifter på raden ”Uo 14 1:2:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning (ram)” i tabellen. Det här är pengar som går från statens budget till de A-kassor om administreras av fackföreningarna.
  • Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning: 13,4 miljarder
    Motsvarar Nettoutgifter på raden ”Uo 14 1:2:1 Aktivitetsstöd (ram)”. Pengar som betalas ut till arbetslösa så att de blir försörjda medan de deltar i olika aktiviteter som Arbetsförmedlingen ordnar.
  • Statliga ålderspensionsavgifter: 2,7 miljarder
    Motsvarar Nettoutgifter på raden ”Uo 14 1:2:3 Statliga ålderspensionsavgifter (ram)”. Eftersom A-kassa och aktivitetsersättning räknas som inkomst som är pensionsgrundande, gör det avsättningar för de framtida pensionerna redan när stöden till de arbetslösa betalas ut.
  • Etableringsersättning: 4,2 miljarder
    Motsvarar Nettoutgifter på raden ”Uo 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (ramanslag)”. Etableringsbidrag är ett obeskattat bidrag som staten betalar ut till nyanlända invandrare under de första två åren från det att de har fått uppehållstillstånd.

Det här är de tårtbitar i diagrammet som det går att hitta direkta motsvarigheter till i tabellen ”Redovisning mot anslag” på sid 153 i årsredovisningen för 2016. Räknar vi bort de poster vi har identifierat har vi kvar 30,2 miljarder både i tabellen och i cirkeldiagrammet. Men för att hitta de sista tårtbitarna får vi titta på andra ställen i årsredovisningen.

  • Lönesubventioner arbetsgivare: 20,4 miljarder
    sid 62 i årsredovisningen hittar vi en tabell med rubriken ”Anställningar med lönestöd”. Det är pengar som Arbetsförmedlingen betalar ut som olika former av lönebidrag till arbetsgivare. 2016 var totalsumman 20,375 miljarder, vilket efter avrundning blir 20,4 miljarder som är exakt samma siffra som i cirkeldiagrammet.
  • Externa leverantörer & anordnare: 6,9 miljarder och Övriga kostnader: 2,9 miljarder
    Jag har inte kunnat hitta siffran 6,9 miljarder någonstans i årsredovisningen, så jag vet inte varifrån uppdelningen mellan de sista två tårtbitarna kommer. Men det spelar heller inte så stor roll. ”Externa leverantörer & anordnare” är pengar som Arbetsförmedlingen betalar till företag som ordnar utbildningar och andra aktiviteter för de arbetslösa. ”Övriga kostnader” säger inte så mycket i sig självt, men eftersom vi vet att det varken är Arbetsförmedlingens egna administrationskostnader eller pengar som betalas ut till arbetslösa, torde den tårtbiten också mest vara pengar som betalas till företag som levererar olika nyttigheter. Vi kan därför slå ihop de här två tårtbitarna till en gemensam post, ”Externa anordnare och övrigt: 9,8 miljarder”.

Därmed har vi matchat alla tårtbitar i cirkeldiagrammet för 2016 med uppgifter som vi kan hitta i årsredovisningen för 2016.

2018 års siffror för Arbetsförmedlingen

Nu är vi redo att ta fram ett underlag för ett cirkeldiagram baserat på siffror i Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2018. Tabellen ”Redovisning mot anslag” finns på sid 130. Med hjälp av analysen för 2016 kan vi ta fram motsvarande siffror för 2018:

  • Anslag totalt: 70,0 miljarder
  • Förvaltning: Arbetsförmedlingens löner, lokaler mm: 8,2 miljarder
  • A-kassa: 12,7 miljarder
  • Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning: 10,7 miljarder
  • Statliga ålderspensionsavgifter: 1,9 miljarder
  • Etableringsersättning: 4,9 miljarder

Tabellen ”Utgifter till arbetsgivare för subventionerade anställningar” finns på sid 69 i 2018 års årsredovisning. Där ser vi att den totala kostnaden för lönesubventioner var 23,2 miljarder. (Vi känner också igen siffran 20,375 miljarder för 2016, vilket är en bekräftelse på att det är rätt tabell vi har hittat.) Tabellen på sid 69 innehåller en uppdelning av lönesubventionerna på de olika stödformer som finns.

I och med det kan vi dela upp de pengar som finns kvar i den totala budgeten:

  • Lönesubventioner arbetsgivare: 23,2 miljarder, varav
    • Extratjänster 4,2 miljarder
    • Moderna beredskapsjobb 0,5 miljarder
    • Introduktionsjobb 0,4 miljarder
    • Förstärkt särskilt anställningsstöd 0,3 miljarder
    • Instegsjobb 0,4 miljarder
    • Särskilt anställningsstöd 0,7 miljarder
    • Traineejobb 0,03 miljarder
    • Lönebidrag för anställning 3,8 miljarder
    • Lönebidrag för trygghet i anställning 5,4 miljarder
    • Lönebidrag för utveckling i anställning 2,0 miljarder
    • Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare 0,4 miljarder
    • Nystartsjobb 5,0 miljarder
    • Yrkesintroduktionsanställning 0,06 miljarder
  • Externa anordnare och övrigt: 8,3 miljarder

Med de här siffrorna kan vi rita ett cirkeldiagram för Arbetsförmedlingens utgifter 2018. Men att göra det lämnas som en övning till någon som känner för det. 🙂

……

Referenser:

Grafik: Detta gör Af med sina 78,2 miljarder (2016)
https://www.arbetsformedlingen.se/download/18.42f7355115a8eed6e66e7e27/1490022558223/Detta+go%CC%88r+Af+med+sina+78%2C2+miljarder.pdf

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2016
https://arbetsformedlingen.se/download/18.3e623d4f16735f3976eab4/1542901053160/arbetsformedlingens-arsredovisning-2016.pdf

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2018
https://arbetsformedlingen.se/download/18.4fb667a1169bfd2c0a64f86/1554795243908/arbetsformedlingens-arsredovisning-2018.pdf

Kalkylblad: Arbetsförmedlingen 2016 och 2018
https://christianengstrom.files.wordpress.com/2019/09/arbetsfc3b6rmedlingen-2016-och-2018.xlsx

2 september 2019

Polisens årsredovisning (2018): 1.200 årsarbetskrafter på narkotikabrott, varav 800 poliser

Filed under: droger — Christian Engström @ 16:20
polisens årsredovisning 2018

Polisens årsredovisning 2018

Hur många av Sveriges 20.000 poliser går åt till att hantera vår nuvarande narkotikalagstiftning? Ett svar på den frågan kan man få i Polisens årsredovisning, om man sammanställer uppgifter som finns i olika tabeller i årsredovisningen. Så låt oss göra det, och samtidigt ta fram lite andra grundfakta som kan vara av intresse för den som vill diskutera lag, ordning och rättspolitik (inklusive narkotikapolitik).

– 20.000 poliser och 10.000 civilanställda

I Bilaga 5 på sid 147 i årsredovisningen ser vi att Polismyndigheten i december 2018 hade 20.040 poliser och 10.299 civilanställda. Siffran ”20.000 poliser”, som ofta hörs i debatten, är alltså korrekt i den bemärkelsen.

I samma tabell kan man dock se att de 20.000 poliserna bara motsvarar 17.500 ”årsarbetskrafter”. Med årsarbetskraft avses anställd personal omräknat till heltidsarbete när tjänstledighet, långtidssjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av barn är borträknade.

Om det är mest korrekt att använda siffran 20.000 eller 17.500 kan diskuteras, och beror i viss mån på sammanhanget. Men det kan i vart fall vara bra att veta att bägge siffrorna finns. Och det är också bra att minnas de 10.000 civilanställda (som motsvarar 8.900 årsarbetskrafter). De får ju lön och uträttar arbete även de, precis som poliserna.

– 1.500 timmar motsvarar en ”fiktiv årsarbetskraft”

I polisens årsredovisning använder de begreppet ”fiktiv årsarbetskraft”, som motsvarar 1.500 arbetstimmar på ett år. Det är tänkt att motsvara en anställd på helårsbasis. På sid 169 i tabell 9.20 ser vi att Polismyndighetens 30.000 anställda (inklusive de civilanställda, alltså) presterade 44.263.768 timmar under året, vilket blir 1.456 timmar vardera. Siffran 1.500 timmar per anställd och år stämmer alltså ganska bra, så den kan vi använda.

Statistiken över hur mycket tid som läggs på olika brottstyper redovisas i timmar. Genom att göra som polisen och räkna med att 1.500 timmar motsvarar en årsanställd, kan vi räkna om de siffrorna till årsanställda. Det gör siffrorna lättare att begripa och minnas.

– 1,8 miljoner timmar på narkotikabrott blir 1.200 årsarbetskrafter

I tabellerna 9.21 och 9.22 på sid 170 i årsredovisningen kan vi se hur mycket tid polisen la på narkotikabrott under 2018. Det var 620.787 timmar på brottsförebyggande arbete (tabell 9.21) och 1.244.569 timmar på utredning och lagföring (tabell 9.22).

Tillsammans blir det 1.865.356 timmar, vilket med polisens sätt att räkna blir lite drygt 1.200 årsarbetskrafter.

Exakt hur många av de här årsarbetskrafterna som är utbildade poliser framgår inte av årsredovisningen, men eftersom polisens personalstyrka består av två tredjedelar poliser och en tredjedel civilanställda, är det rimligt att tro att det är samma proportion mellan poliser och civilanställda inom den här brottstypen.

Alltså, som sammanfattning:

År 2018 la polisen 1.200 årsarbetskrafter på narkotikabrott, varav 800 poliser.

—–

PS.

År 2016 publicerade Brottsförebyggande rådet BRÅ en skrift med namnet Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott. Där finns det här diagrammet, där de presenterar uppskattningen 1.800 polisårsarbetskrafter i narkotikaärenden. Det är inte känt hur de har kommit fram till den siffran, eller varför den är så mycket högre.

polisårsarbetskrafter narkotika

Anmälda narkotikabrott samt skattat antal polisårsarbetskrafter i narkotikaärenden 1975-2015. Källa: BRÅ

22 augusti 2019

”Legalisera cannabis” — Fråga vad du vill i P3

Filed under: droger — Christian Engström @ 21:01

P3 Fråga vad du vill”Jag vill legalisera cannabis” var rubriken när jag medverkade i Fråga vad du vill i P3.

Finns nu att lyssna på som podd: 117 min med musik, 45 min utan.

Jag argumenterar för att vi behöver en ny narkotikapolitik för att få ner dödstalen (från tunga droger), och ta bort cannabisinkomsterna från förortsgängen.

Lyssna på podden här

30 juni 2019

Basinkomst i Almedalen 2019 – video

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:27

Den 4 juli 2019 pratade jag om Basinkomst hos Tidningen Syre i Almedalen.

Jag presenterar ett konkret och genomräknat förslag för hur vi skulle kunna införa basinkomstgaranti i Sverige, för att få ett tryggt och robust system som ersätter stora delar av dagen lapptäcke av trygghetssystem. Jag har också ett förslag på ett experiment med basinkomst som vi skulle kunna starta, för att ta ett första steg och gå från ord till handling.

Här är videon med mitt föredrag:

De slides jag använde finns här:

Basinkomst Almedalen 2019.ppt

……

Hela mitt förslag till basinkomstsystem finns att ladda ner som pdf här.

Samma förslag finns även publicerat som ett antal blogginlägg:

  1. Vi har redan basinkomst i Sverige idag
  2. Politikerna kan inte lösa arbetslösheten
  3. Dagens trygghetssystem för arbetslösa är för otrygga och för byråkratiska
  4. Förslag till basinkomst: 8.333 kronor i månaden skattefritt
  5. Basinkomst från 19 års ålder
  6. Pensionärer har redan basinkomst
  7. Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare
  8. Basinkomst till alla som inte har andra inkomster — ”negativ inkomstskatt”
  9. Med statistiken över inkomstfördelning kan vi räkna på vad basinkomst kostar
  10. Grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare
  11. Basinkomst med 33% avtrappning av bidraget kostar 132 miljarder
  12. Att höja basinkomsten över 8.333:- per månad blir ganska dyrt
  13. Finansiering av basinkomst del 1: Ersätt försörjningsstödet (11 miljarder)
  14. Finansiering av basinkomst del 2: Lägg ner Arbetsförmedlingen (64 miljarder)
  15. Finansiering av basinkomst del 3: Ersätt studiemedlen (17 miljarder)
  16. Låt sjukförsäkringen vara kvar
  17. Basinkomst kan inte ersätta sjukförsäkringen av politiska skäl — men a-kassan går att ändra
  18. Låt föräldrapenningen också vara kvar
  19. Finansiering av basinkomst del 4: Slopa momsrabatterna (50 miljarder)
  20. Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst
  21. So what om basinkomst leder till att folk säger upp sig och bara slappar?
Nästa sida »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: