Christian Engström, Pirat

29 september 2016

Basic Income — A concrete and financed proposal for Sweden

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:42

Download the full proposal in English

I have now translated my proposal for basic income for Sweden, which I presented in Swedish some time ago.

Although the proposal as such is strictly about Sweden and Swedish conditions, I am hoping that the reasoning and design principles I have applied may be of interest to basic income activists in other Nordic and European countries as well. In many ways, the welfare systems we have today are basically quite similar, and many of the problems we face are the same as well.

You can download the full proposal in English as a pdf. Here is the introduction:

Introduction — A concrete and financed proposal for basic income in Sweden

Can a country like Sweden introduce basic income, to guarantee everybody enough to survive on, whether they have a job or not? Yes, of course we can, if we want to.

We already have a number of welfare systems with exactly this goal, that we are already paying for. Nobody starves to death in Sweden, and very few people sleep outdoors for purely economic reasons. In one way or another, we are already allocating the resources necessary to provide everybody with food on the table and a roof over their head. In that sense, we already have basic income in Sweden.

But for anybody who loses their job and needs help from society, a Kafkaesque maze of bureaucracy and arbitrariness awaits at the job center or social service office. If we can afford that —and evidently we can, at least so far —then surely it cannot be impossible to redesign the system to reduce the insecurity and hassle. This is the underlying idea behind basic income.

A concrete proposal

I have developed a draft proposal for a basic income system for Sweden, specifically designed to be realistic both from an economic and a political perspective. The idea is to present a system that could actually become reality, and preferably as soon as possible. Very often, discussions about basic income have been very visionary. This is a good thing, because it means that we have a rather clear vision to aim for. But to move along we need to start discussing basic income in more concrete terms, including how it can be financed.

I propose that everybody between 19 and 65 who lives in Sweden and is covered by today’s welfare systems, would get an unconditional allowance corresponding to 900€ per month, tax free. In Swedish money this would be 8,333 SEK per month, or 100,000 SEK per year. When you start getting an income the allowance will be reduced, but slowly enough to make sure that it always pays to work if you get the opportunity.

An urgent reform

This is an urgent reform. We have about 400,000 unemployed people in Sweden today (out of a population of 10 million), and nobody thinks that this figure will drop significantly in the foreseeable future. On the contrary, there is a real risk that computers and automation will make even more jobs disappear in the future. Hoping that the politicians will create hundreds of thousands of jobs (as they promise every election year) is no solution, because they cannot. If they could, they already would have, but as we all know they haven’t. This means that we have an obligation to make sure that the welfare systems for the unemployed are secure, dignified and humane.

The unemployed are not to blame for the unemployment. The number of available jobs does not increase because we put more pressure on the unemployed, and force them to walk around with a knot of anxiety in the stomach, dreading the next meeting with the employment or social service officer.

Basic income replaces the insecurity and arbitrariness of today’s system with a straight-forward and predictable right for everybody to have their basic needs met. In the model that I have been looking at, I have assumed a benefit level of 900€ per month. This is roughly in line with Sweden’s current level for social assistance, so it is only just about what you need to survive. But unlike today’s social assistance, the basic income will not be tied to any demands that the recipient fulfills certain tasks, or submits to intrusive checks or arbitrary conditions by the welfare officer.

Negative income tax

All the practical administration of the basic income can be handled by the computers at the tax authority. The tax authority already keeps track of who lives in Sweden and is covered by the welfare system, and how much each of us earns. This is all that is needed. The only new element is to instruct the tax authority’s computers to make an automatic payment on a monthly basis to all those who are not making enough money on their own to support themselves. This way of administering basic income is called ”negative income tax”.

In the model that I am proposing, the basic income would be phased out with 33% when you start making money yourself, together with an income tax of 33% (which is the normal marginal tax rate for low and middle income earners in Sweden). Someone on basic income who manages to get an income of 300€ would  pay 100€ in income tax and get the basic income reduced by 100€, but would get to keep the remaining 100€ as extra money in the pocket.

This would be a literally infinite improvement over Sweden’s current social assistance system, where the benefits are reduced by 100% of any other income you may get, leaving you with nothing extra at all in your pocket. This is the welfare trap, since it removes the incentive to even try to make some money on your own. Basic income will be different, and solves this problem.

Possible to finance

In Sweden, as in all other Nordic and (I believe) European countries, there are publicly available statistics showing the income distribution for the adult population. We can use these statistics to estimate the cost of different proposals for basic income systems.

It turns out that the proposed system, with a level of 900€ per month, and 33% phasing out in addition to 33% income tax, would cost the Swedish government 132 billion SEK per year. Unless you are Swedish, this number as such probably won’t tell you very much, but it should be seen in relation to the total Swedish central government budget, which is just under 900 billion SEK. Compared to this, introducing basic income for 132 billion SEK would be a very large reform, but not impossibly large. It is possible to finance in a realistic way.

First of all, the basic income would make several of today’s systems obsolete. Basic income would replace social assistance, student aid, and the Public Employment Agency including current unemployment benefits. These are the only cuts I am proposing in the current Swedish welfare systems.

Keep child and sickness benefits

All child and family benefits, as well as the entire sickness insurance, and are left as they are in my proposal.

Those who have disability pension today that is higher (after tax) than the basic income would be, will simply keep their current disability pension and not get any basic income. In this way, we ensure that no chronically ill or disabled persons will be worse of after the reform than today. But those that have a disability pension that is lower than the basic income, will get the basic income instead of the disability pension. And anybody who loses their right to disability pension (because they got better, or because the authorities decided that they could work after all) would of course get the basic income if they do not immediately find a job. In this way, the basic income supports and strengthens the safety net for the disabled and the chronically ill, even though we make no direct changes to the sickness insurance system. More money in the pocket for the poorest disability pensioners, and more security for everybody.

The rest of the financing I propose that we solve by removing the VAT discounts that certain industries enjoy in Sweden today, especially the food and restaurant industry. Removing these tax discounts to companies would bring in an additional 50 billion SEK in tax revenues for the government.

With this, the entire basic income reform is financed, without any wishful thinking about positive dynamic effects or radically new (and untried) tax bases, and without raising the income tax at all. Basic income is completely realistic from an economic point of view. And the primary objection to basic is not economic, but emotional.

Emotional objection

”But what if everybody just quit their jobs and start loafing around doing nothing on basic income instead!”

”They never will, at least not at the same time,” is the obvious answer.

900€ a month is very little money to live on in Sweden. It is possible to do it (because people are doing it in today’s system), but it is no rose garden and not very fun, especially not in the long run. Economically, even a low-paying job is much better than  being forced to live on an income so close to the minimum subsistence level as 900€. If you have a middle income job, the difference will be even greater. If you are used to living on a salary of perhaps 2,500 to 3,000€ (before tax), you have to change you lifestyle drastically to survive on 900€ a month. This is not something most people want to do.

Jobs for the unemployed

But for the sake of argument, let us assume that a couple of hundred thousand people who have jobs today, would actually resign and voluntarily chose to live off the basic income instead. For all those of Sweden’s 400,000 unemployed people who desperately want an job, it would be fantastic news to have so many jobs becoming available!

The ones who didn’t want to work won’t have to, with no stigma and no hard feelings on anybody’s part. The ones who wanted a job will get one. And the companies that employ them will get co-workers who really want to work. This would be a win-win-win for everybody, in a way that few other political proposals even come close to.

A Nordic model for the 21st century

In many ways, basic income is not a very dramatic reform. It can be seen as a way of reducing bureaucracy and streamlining the welfare systems we have today. A renovation and modernization of the Nordic model to make it fit for a new century, if you want to put it like that.

But the underlying idea behind basic income still has great political potential, in a positive way. When people feel secure and get more power over their own lives, this will lead to positive effects for society in many ways, both big and small. How large these positive ”dynamic effects” will be is almost impossible to calculate beforehand. We can be pretty confident that they will appear.

But exactly how fast and in what way, we can only find out by trying. I think we should.

The next step in Sweden

The calculations I present in the proposal are estimates. I have done them in a spreadsheet, using public data from various sources, including income distribution statistics divided into percentiles. This is enough to make reasonable estimates about the costs and the financing, but estimates is all they are.

My reason for doing these calculations was to see if it would be meaningful to continue working with the model at all. I think they show that it is.

The next step in Sweden would be to make a more exact calculation of the cost. This would in fact be very easy to do. The Swedish government has a computer simulation system called FASIT, that can calculate in great detail what the cost would be. This system is available both to the government itself and to other parties, such as the political parties in the parliament, academics, or private entities that are prepared to pay a couple of thousand euros to use it. I hope that somebody gets interested enough in the proposal to make a more exact calculation.

…and in other countries

The reason I have translated this proposal into English is that I think the principles behind the proposal may be of interest in other countries as well. The numbers and the details about the existing welfare systems will be different in each country, but most European countries, and especially the Nordic ones, have welfare systems with a pretty similar structure.

This proposal for a basic income system for Sweden is explicitly designed to be both economically and politically realistic to implement. In the proposal itself, I describe the design decisions I have made at various points, and my reasoning behind them.

Please feel free to copy as little or as much from this proposal as you like, if you want to design a draft basic income system for your own country.

Sharing is Caring!


Read the full proposal in English as a pdf

20 september 2016

Christian Engström at the Nordic Conference on Basic Income 2016 in Copenhagen

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:44


Nordic conference on Basic Income in Copenhagen

Nordic conference on Basic Income in Copenhagen

I will be speaking at the Nordic Conference on Basic Income Pilots in Copenhagen this Friday, September 23, 2016.

Here are the slides I will be using.

This talk introduces a concrete proposal for a basic income system for Sweden, including a cost estimate and financing. The basic income would be 8,333 SEK (900 EUR) per month for anybody between 19 and 65 who lives in Sweden and has no other income.

My slides for the presentation

My slides for the presentation

When someone on basic income starts to make money the basic income will be reduced, but never with 100%, so there is always an incentive to work if you can. The cost of this system would be covered in full by letting the basic income replace the current systems for social assistance (försörjningsstöd), student aid and unemployment benefits, and by removing the VAT discounts that certain industries enjoy. To make the proposal politically realistic, there would be no raise in income taxes, and no reduction of current sickness or family benefits.

Although the model is for Sweden, I am hoping that basic income activists in other countries may be interested in the general principles behind the Swedish proposal. I am convinced that at least the Nordic countries, and probably most other European countries as well, are similar enough to Sweden to make it possible to construct corresponding models for those countries.

The full proposal is available here, but only in Swedish so far. When I get back from Copenhagen I plan to start publishing an English translation of the full proposal here on this blog.

See you in Copenhagen if you are going there!

24 augusti 2016

Basic Income — slides in English

Filed under: basinkomst,English — Christian Engström @ 13:13

eng 01 18I will be speaking about basic income in Turku, Finland, tomorrow Thursday August 25, at a seminar organized by the Finnish Pirate Party and Basic Income Earth Network (BIEN) Finland.

My presentation will be in English. Here are the slides I will be using:
Basic Income 01 PP Turku.ppt

In my talk I will present a concrete proposal for a basic income system for Sweden, including a cost estimate and financing:

The basic income would be 8.333 SEK (~900 EUR) per month for anybody between 19 and 65 who lives in Sweden and has no other income. When you start earning money the basic income would be reduced, but never with 100%, so there is always an incentive to work if you can. The cost of this system would be covered in full by letting the basic income replace the current systems for social welfare, student aid and unemployment benefits, and removing the VAT discounts that certain industries enjoy. To make the proposal politically realistic, there would be no raise in income taxes, and no reduction of current sickness benefits.

A more detailed summary, and a pdf with the complete proposal, (both in Swedish) can be found here:
Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

19 augusti 2016

Basinkomst på Frihetsfrontens sommarseminarium

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 10:24

333Imorgon lördag ska jag prata om basinkomst på Frihetsfrontens sommarseminarium.

Här är de powerpoint-slajds jag har tänkt använda:
Basinkomst 05 Frihetsfronten Barnens Ö.ppt

Själva förslaget till basinkomst finns i sammanfattning här:
Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

18 augusti 2016

Svensk-engelsk ordlista för basinkomst och de svenska trygghetssystemen

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:54

social-security-programsHjälp mig översätta en presentation om basinkomst och de svenska socialförsäkringsystemen till engelska!

Jag ska prata på engelska om mitt förslag till svenskt basinkomstsystem, först i Åbo nästa vecka, och senare i september på den nordiska basinkomstkonferensen i Köpenhamn. Det ska bli jättekul.

Men hur översätter man bäst alla specialord som beskriver de nuvarande svenska trygghetssystemen? Det är inte helt trivialt. Därför är jag mycket intresserad av förslag, rättelser och kommentarer på den här preliminära ordlistan.

Jag har tänkt släta över många av de mer krångliga aspekterna av den svenska terminologin, som att socialbidrag rent formellt varken heter ”socialbidrag” eller ”försörjningsstöd” utan istället ”ekonomiskt bistånd”, och att sjukpension inte heter ”sjukpension” utan endera ”sjukersättning” eller ”aktivitetsersättning” beroende på omständigheterna.

Det detaljtrasslet behöver vi inte exportera utanför vårt eget språkområde. Det jag är ute efter är översättningar som är så begripliga som möjligt på ett övergripande plan, för i första hand en nordisk publik, i andra hand en europeisk.

Alla synpunkter och kommentarer är mycket välkomna! Vilka ytterligare speicalord och begrepp kommer jag behöva en översättning på?


basic income – basinkomst
negative income tax – negativ inkomstskatt
marginal tax – marginalskatt
marginal effect – marginaleffekt
means tested – behovsprövad
income related – (principen om) inkomstbortfall

social services – socialtjänsten
Social Services Act – socialtjänstlagen
social services office – socialkontor
social service officer – socialsekreterare, socialassistent, biståndshandläggare
social assistance – socialbidrag, försörjningsstöd, ekonomiskt bistånd [SOC]
housing allowance – bostadsbidrag [FK]

(Swedish) Public Employment Service – Arbetsförmedlingen [AF]
job center – arbetsförmedlingskontor
employment officer – arbetsförmedlare
unemployment benefit – arbetslöshetsersättning, a-kassa
jobseeker – arbetssökande [UK]

(Swedish) Social Insurance Agency
– Försäkringskassan [FK]
social insurance – socialförsäkring
disability pension – sjukpension, sjukersättning, aktivitetsersättning
sick pay – sjukersättning (allmänt eller korttidsersättning)
sickness insurance – sjukförsäkring [FK]
(sickness compensation – sjukersättning [formellt hos FK] )
(activity compensation – aktivitetsersättning [formellt hos FK] )
child allowance – barnbidrag [FK]

student aid – studiemedel (bidrag + lån) [CSN]
student loan – studielån
student grant – studiebidrag (högskola)
study allowance – studiehjälp (gymnasium)

Socialstyrelsen: Social Assistance
Arbetsförmedlingen: About us
Försäkringskassan: Social Insurance in Figures 2015
Försäkringskassan: Swedish English Glossary
CSN: English
Social Security Benefits in the UK

Lexikon: Svensk-Engelskt lexikon
Google Translate

7 juli 2016

Basinkomst presenterad i Almedalen (video)

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 12:57

Grabbed Frame 8I Almedalen ordnade Tidningen Syre ett seminarium där bland annat jag fick presentera mitt förslag till basinkomst.

Jag har redigerat ihop en video med min presentation (15 min), följt av en diskussion med bland annat Markus Kanerva (tankesmedjan Tänk), Karin Jansson (Miljöpartiet), Gustav Karreskog (Centerstudenter) och Martin Jordö (Feministiskt Initiativ). Harald Enoksson var moderator.

Copy and Share!

Se videon på Youtube

Kommentarer på Facebook


8 juni 2016

Martin Jordö: Basinkomst och invandring

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:05

Martin JordöMartin Jordö har skrivit ett utmärkt pedagogiskt inlägg om basinkomst och invandring, som jag återpublicerar här:

“Men basinkomst är ju oförenligt med en generös asylpolitik!” slänger någon ur sig.
“Nä, det heter ju medborgarlön för att det bara skall gå till medborgare” säger en annan.
“Va???” säger en tredje och och alla blir förvirrade.

Jag suckar, och tänker i mitt stilla sinne att det är en av de återkommande myterna kring basinkomst, och att det egentligen är en icke-fråga. Basinkomst och asylinvandring har inte så mycket med varandra att göra.

Många blandar ihop asylsökande med de som har fått asyl eller vanliga icke-medborgare. Medborgarskap hör i Sverige inte ihop med rätt till bidrag eller skatt. Folk vet inte vad medborgarskap är, och termen ‘medborgarlön’ är bara en olycklig nordisk term som Adler-Karlsson och andra lanserade, det internationella begreppet är ‘basic income’. Socialt skydd har inget med medborgarskap att göra, och det finns i praktiken inga skarpa förslag som avser att ge basinkomst bara till svenska medborgare. Medborgarlön är ett riktigt dåligt ord för det har varken med medborgare eller lön att göra.

Basinkomst bör utgå med samma regler som vi delar ut a-kassa, sjuklön, försörjningsstöd, grundavdrag, ränteavdrag, pensioner etc. Dvs till folkbokförda (uppehållstillstånd), men inte till turister, EU-migranter eller asylsökande. De täcks inte idag, och det borde inte bli någon ändring bara för att vi ändrar lite på bidragen. Att försöka hitta på nya kriterium för vilka som skall räknas in eller inte är liksom inte nödvändigt, vi är ganska bundna av både svensk och europeisk lagstiftning här.

Medborgarskap i Sverige har INGET med skatt, bidrag eller annat att göra. Det är något som i dagens system är högst frivilligt att ansöka om och ger mest: 1) ett svenskt pass 2) rätt att rösta även i riksdagsval 3) att bli polis/militär.

Vi har i princip tre nivåer av invånare:

  1. Svenska medborgare, ca 9 miljoner.
  2. Icke-medborgare men boende i Sverige, ca 800.000 pers. Invandrare, både via arbetskraft, äktenskap och via asylsystem. Barn som fötts i Sverige av icke-medborgare. Medborgare i annat EU-land kan bosätta sig i Sverige hur de vill så länge de har försörjning. Dessa har uppehållstillstånd och fungerar på samma sätt som medborgare. De flesta är finnar och polacker, inte flyktingar. Många har bott här i 30-40 år, eller är som sagt födda i Sverige. Men inte svenska medborgare. På samma sätt kan svenskar bo på Costa del Sol, svenska ungdomar jobba i London etc, svenska läkare i Norge. Huvudregeln är att man betalar skatt och får bidrag där man jobbar, inte efter vilket pass man har.
  3. Tillfälligt vistandes i Sverige, ca 250.000 pers. Asylsökande, papperslösa, EU-migranter, turister. Dessa har mycket färre/inga rättigheter och är generellt inte täckta av svenska bidragssystem eller skattesystem. Uppskattningsvis 200.000-250.000 personer vid varje givet tillfälle. De brukar inte räknas in i begreppet ”invånare”, och om det kan man ha synpunkter – men de är helt enkelt inte folkbokförda eller skattskyldiga i Sverige.

1 och 2 måste i princip vara täckta av basinkomst imho, det skulle bli riktigt konstigt att ändra systemet och börja dela ut bidrag eller skatta efter vilket pass (medborgarskap) man har. Det skulle nästan vara en större ändring än införandet av basinkomst i sig, och borde nog i så fall diskuteras separat.

Att 3 skall täckas av basinkomst låter också orealistiskt. Speciellt så länge vi har fri rörlighet inom EU. Notera att asylsökande redan har en jädrigt låg ”basinkomst” – de får mat/husrum och ca 750kr/mån medan de väntar på besked om de får uppehållstillstånd. Asylsystemet skulle antagligen inte påverkas alls av basinkomst.

Referens: SCB: Ett land – 200 medborgarskap

Huruvida fler flyktingar skulle försöka söka sig till Sverige med basinkomst för folkbokförda, beror sannolikt på om basinkomsten skulle vara högre eller lägre än nuvarande bidrag. (Sen är det är ju svårt att söka asyl öht i Sverige just nu, men det är en annan fråga.)

Asylsökande som får uppehållstillstånd går generellt från sin dagsersättning på ca: 750kr/mån till etableringsbidrag i 2 år, som ligger ungefär i nivå med försörjningsstöd (8000-9000kr/mån). Här måste det till 100% vara tillgängliga för en ”etableringsplan” som mestadels går ut på att det måste gå SFI (Svenska för invandrare), annars så kan deras försörjning dras in.

Relativt många tidigare asylsökande kommer efter dessa 2 år till kommunernas försörjningsstöd då många inte får arbete och saknar rätt till A-kassa.

För att få försörjningsstöd får man äga väldigt lite, inte bo med någon som kan försörja en och måste redovisa sina utgifter för en socialsekreterare. Deltidsjobb är inte attraktiva. marginaleffekten (skatten) är oftast 100%, för varje krona man tjänar så minskar bidraget med lika mycket. Att starta företag eller börja studera kan man glömma om man vill ha sin försörjning kvar.

Det är inte en bra start i samhället för nyanlända. Basinkomst kan förenkla inträdet på arbetsmarknaden betydligt och sänka tiden det tar för nyanlända att bli skattebetalare.

Med reservation för att jag missuppfattat. Den som kan systemet väl får gärna förklara mer.

Antal asylsökande till Sverige påverkas antagligen mycket mer av andra faktorer (som om hur brutala krig och bombning som pågår och hur stängd EU:s yttre gräns är) än huruvida vi kallar våra bidrag försörjningsstöd eller basinkomst. Vi kommer fortfarande inte ge mer än fickpengar till asylsökande, och vi kommer fortfarande ge runt existensminimum till de som fått uppehållstillstånd. Antagligen sparar samhället pengar på minskad administration kring denna grupp.

Men höjer man generellt nivåer i bidrag för de med låg inkomst kan tänkas ge något fler asylsökande. Och lägre bidrag kan tänkas ge färre antal asylsökande. Frånvaron av motkrav är en skillnad men borde ge ungefär samma positiva och negativa effekter som på resten av befolkningen.

De flesta förslag på basinkomst ligger dock kring existerande nivåer. Så jag ser inte direkt något samband mellan basinkomst eller invandring. För mig är det mycket en icke-fråga.

Så, kan vi lämna den här frågan nu? Och gärna begrava termen ‘medborgarlön’ please?

Mer om ämnet: Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare

26 maj 2016

Med enhetlig moms behöver basinkomsten höjas med 250 kronor

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:31
matmoms 250 kr

Om matmomsen höjs till 25% blir maten ca 250 kronor dyrare per månad

Jag har föreslagit att momsen på mat ska höjas från dagens 12% till den normala momssatsen på 25%.

Det är en del av finansieringen av ett system för basinkomst. Dagens sänkta matmoms kostar staten 35 miljarder om året, men den sänkta matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls.

Vill man hjälpa dem som har det svårt ekonomiskt, är det mycket bättre att använda de 35 miljarderna i något annat system, som faktiskt styr pengarna till de fattigaste. Som till exempel basinkomst.

Men att höja matmomsen gör ju att maten blir dyrare, så om basinkomsten ska ligga på en nivå som man (precis) klarar sig på, bör man ta momshöjningen i beaktande när man sätter nivån på basinkomsten. Men det är inga jättestora summor det handlar om.

Om matmomsen höjs från 12% till 25%, blir maten ca 250 kronor dyrare per person och månad för den som lever med små marginaler.

Uträkningen ser ut så här:

Momshöjningen skulle göra maten 12% dyrare än idag. (Procenträkning, så det blir faktiskt 12% och inte 13%.)

Hur mycket det blir i kronor beror på hur mycket man lägger på mat idag. Som vi konstaterade i förra blogginlägget lägger ju höginkomsttagare mycket mer pengar på mat än låginkomsttagare.

Men om man tittar hos Konsumentverket, som försöker ange en lägsta rimliga matkostnad per månad, säger de att den är:

  • 1.840 kronor för kvinnor 31-60 år, och
  • 2.350 kronor för män 31-60 år, vilket blir
  • 2.100 kronor i snitt

12% av 2.100 kronor blir 250 kronor högre matkostnad i månaden.

Därför bör man höja basinkomsten med åtminstone 250 kronor för att kompensera momshöjningen, om basinkomstnivån ska avspegla det minsta man kan klara sig på. Det har jag inte räknat med i de kalkyler jag gjort när jag skissat på ett basinkomstsystem.

Men det blir alltså inte mer än 250 eller kanske 300 kronor i höjning för att kompensera basinkomsttagarna fullt ut. Det gör basinkomsten ca 7 miljarder dyrare för staten, så istället för en totalkostnad på 132 miljarder skulle det bli 139 miljarder. Men den finansiering jag har föreslagit (där bland annat momshöjningen ingår) är på 142 miljarder, så det ligger inom felräkningsmarginalen, och spräcker inte den stora kalkylen.


Kommentarer på Facebook

Läs sammanfattningen av mitt förslag till basinkomst

25 maj 2016

Sänkt matmoms har ingen fördelningspolitisk effekt alls

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 12:40
matmoms oxfile eller pasta

Oxfilé och hummer för de rika, pasta och nudlar för de fattiga

Momsen på mat är bara 12%, istället för 25% som den är på nästan allting annat. Det här är en skattesubvention till restaurang- och livsmedelsbranscherna, som kostar staten 35 miljarder kronor om året i uteblivna intäkter. Lobbyisterna som fick igenom den här skatterabatten kan känna sig mycket stolta.

Argumentet som lobbyisterna använde för att få sänkt moms på mat, är att det skulle gynna fattiga hushåll mer än rika. Men det stämmer inte alls, visar det sig.

Fattiga och rika hushåll lägger nästan exakt lika stor andel av sina utgifter på mat, visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst. Den sänkta matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls. I procent räknat får fattiga och rika lika mycket förstärkning av hushållsbudgeten. I pengar räknat får de rika mest.

Rika får rabatt på oxfilé och hummer, medan fattiga får rabatt på pasta och nudlar.

På sidan 13 i Rapport 2015:2099 – Skatteomläggningar har Riksdagens utredningstjänst jämfört hur stor andel av de totala hushållsutgifterna fattiga och rika hushåll lägger på mat, både hemma och på restaurang. Man har delat in alla hushåll i Sverige i fyra grupper, från den fattigaste fjärdedelen (”kvartilen”) till den rikaste. Så här ser den tabellen ut:

matmoms tabell

Det visar sig alltså att alla typer av hushåll, både rika och fattiga, lägger 15-16% av sina utgifter på mat. Med normal moms skulle de istället lägga 17-18% på mat. Eventuella skillnader mellan rika och fattiga hushåll är så små att de faller inom felmarginalen.

Därmed faller argumentet att den sänkta matmomsen skulle gynna de fattiga mer än de rika. Det gör den inte. Den gynnar företagen i livsmedelssektorn, men gör ingen omfördelning mellan fattiga och rika hushåll, som det ursprungliga argumentet var.

Vill man hjälpa dem som har det svårt ekonomiskt finns det inget skäl att låta den sänkta matmomsen vara kvar. Då är det bättre att använda de miljarderna i något annat system, som faktiskt har en fördelningspolitisk effekt.

35 miljarder om året är väldigt mycket pengar, till och med för staten. Som jämförelse kostar till exempel barnbidraget 25 miljarder om året, och försvaret 49 miljarder. Subventionen till livsmedelsindustrin och restaurangbranschen ligger ungefär mitt emellan de två utgiftsposterna i storlek.

Varför lägger staten motsvarande två tredjedelar av försvarsbudgeten på att höja vinstmarginalerna i livsmedelsindustrin?

Den frågan har jag inget svar på. I vart fall inget rimligt svar.

Jag har tagit fram ett förslag till garanterad basinkomst, där en del av finansieringen är att vi återinför vanlig 25-procentig moms på bland annat mat. Då skulle de här 35 miljarderna gå in i ett system med en tydlig fördelningsprofil, istället för att subventionera företag inom en viss bransch.

Om det uppstår ett politiskt tryck för att införa enhetlig moms för att delfinansiera basinkomst (eller något annat, för den delen), då kan vi vara säkra på att livsmedelsindustrin kommer skicka fram sina lobbyister för att påstå att sänkt matmoms gynnar de fattiga hushållen mer än de rika.

Då är det bra att minnas att de lobbyisterna ljuger.


Kommentarer på Facebook

21 maj 2016

Några frågor och svar om basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:16

Jag fick ett antal frågor i Facebook-gruppen för basinkomst rörande det förslag till basinkomst som jag har presenterat. Här är frågorna och mina svar.

Birgitta Malefelt skrev:

–  Bra att någon tar tag i att göra ett förslag, idéer diskuteras runt och vi kommer ingenstans.

Tack! Jag håller helt med: det är dags att gå vidare från det rent visionära, och börja titta på hur vi kan göra verklighet av alla tankarna om basinkomst. Det första basinkomstsystemet behöver inte vara perfekt i alla avseenden. Så länge det inte försämrar för några utsatta grupper, är det viktigaste att det kan bli till konkret handling inom en så snar framtid som möjligt.

– Efter 65 har man alltså inte rätt till basinkomst efter förslaget, men många kvinnor har lägre inkomst än 8333 kr/mån. Är tanken att bostadstillägget för dem med låg pension ska vara kvar?

Mitt förslag rör bara dem i åldern 19-65. Jag föreslår inga förändringar alls för pensionärerna. Både dagens lägstanivåer och bostadstilläggen får vara kvar. Men om någon annan vill lägga ett förslag om att förbättra för pensionärerna är hen helt fri att göra det när som helst. Det skulle kunna vara en bra idé, men själv har jag inte tagit fram något sådant förslag.

– Matmomsen bör absolut inte höjas eftersom de som har lägst inkomst då drabbas värst.

Nej, det stämmer inte. Både de fattigaste och de rikaste hushållen lägger 15-16% av sina totala utgifter på livsmedel och utemåltider, enligt en färsk rapport från Riksdagens utredningstjänst (sid 13). Matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls. Enkelt uttryckt får de rika rabatt på hummer och oxfilé, medan de fattiga får rabatt på pasta och nudlar.

– Hur kommer de med A-kassa som är mycket högre än basinkomsten att reagera?

A-kassan är tidsbegränsad, så ingen av dem som har högsta a-kassa idag kommer ha kvar den ersättningen när basinkomst väl införs. Alla kommer få lång förvarning och ha gott om tid att ställa om sig. De hög- och medelinkomsttagare som vill har ett inkomstskydd kan skaffa sig en privat försäkring (till exempel genom facket) för att toppa upp basinkomsten till den nivå de önskar. Eftersom basinkomsten står för grunden om de blir arbetslösa, behöver en sådan försäkring inte bli orimligt dyr.

– Hur mycket skulle det göra att ta bort jobbskatteavdragen, RUT och ROT som bara medel och höginkomsttagare har råd att använda sig av?

Enligt den sammanställning av möjliga finansieringskällor som Martin Jordö har gjort, skulle ett avskaffat jobbskatteavdrag ge runt 100 miljarder, och avskaffat RUT och ROT cirka 20 miljarder. Tillsammans skulle det alltså bli en höjning av inkomstskatten med 120 miljarder om man tog bort både jobbskatteavdrag, RUT och ROT.

Men om man väljer att höja inkomstskatten med så mycket, då blir det ett rent vänsterförslag som det blir väldigt svårt att få stöd för över blockgränsen. Och ska det bli verklighet av en så stor reform som basinkomst, då tror jag att det är nödvändigt att det är blocköverskridande. Därför har jag inte föreslagit några inkomstskattehöjningar alls.

Dessutom är det tveksamt om det är hållbart att höja löneskatterna för att finansiera basinkomst, när ett av skälen är att många tror att en stor del av lönearbetet kommer försvinna. Om de har rätt och lönearbetet faktiskt försvinner, då försvinner ju finansieringen av basinkomsten också, och vi står utan lösning.

– För en ensamstående så räcker 8333 kr/mån inte till både mat och bostad eftersom bostäderna har blivit väldigt dyra, ska alla med basinkomst flytta till en avfolkningsort där något billigare bostäder finns?

8.333 är ungefär i nivå med vad försörjningsstödet (inklusive hyra) för en ensamstående ligger på idag, så det blir inte sämre än det är idag. Men basinkomsten innebär tyvärr ingen lösning på bostadsbristen, det är helt sant. Där behövs det andra politiska åtgärder.

Min förhoppning är att det ska gå att höja nivån lite grand över 8.333 när vi har gjort en noggrannare beräkning av kostnaderna. Jag skulle själv tycka det var mycket bättre om man kunde hamna någonstans runt 9 – 10.000 i månaden. Men tills det verkligen är genomräknat och vi är helt säkra på att det går att finansiera, vill jag ogärna gå ut med en högre summa. Det viktigaste är att det inte blir några försämringar för utsatta grupper när systemet införs. Sedan kan man alltid höja nivån gradvis i takt med att man hittar finansiering.

Läs sammanfattningen av mitt förslag till basinkomst

Nästa sida »

Blogga med

%d bloggare gillar detta: