Christian Engström, Pirat

24 augusti 2016

Basic Income — slides in English

Filed under: basinkomst,English — Christian Engström @ 13:13

eng 01 18I will be speaking about basic income in Turku, Finland, tomorrow Thursday August 25, at a seminar organized by the Finnish Pirate Party and Basic Income Earth Network (BIEN) Finland.

My presentation will be in English. Here are the slides I will be using:
Basic Income 01 PP Turku.ppt

In my talk I will present a concrete proposal for a basic income system for Sweden, including a cost estimate and financing:

The basic income would be 8.333 SEK (~900 EUR) per month for anybody between 19 and 65 who lives in Sweden and has no other income. When you start earning money the basic income would be reduced, but never with 100%, so there is always an incentive to work if you can. The cost of this system would be covered in full by letting the basic income replace the current systems for social welfare, student aid and unemployment benefits, and removing the VAT discounts that certain industries enjoy. To make the proposal politically realistic, there would be no raise in income taxes, and no reduction of current sickness benefits.

A more detailed summary, and a pdf with the complete proposal, (both in Swedish) can be found here:
Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

19 augusti 2016

Basinkomst på Frihetsfrontens sommarseminarium

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 10:24

333Imorgon lördag ska jag prata om basinkomst på Frihetsfrontens sommarseminarium.

Här är de powerpoint-slajds jag har tänkt använda:
Basinkomst 05 Frihetsfronten Barnens Ö.ppt

Själva förslaget till basinkomst finns i sammanfattning här:
Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

18 augusti 2016

Svensk-engelsk ordlista för basinkomst och de svenska trygghetssystemen

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:54

social-security-programsHjälp mig översätta en presentation om basinkomst och de svenska socialförsäkringsystemen till engelska!

Jag ska prata på engelska om mitt förslag till svenskt basinkomstsystem, först i Åbo nästa vecka, och senare i september på den nordiska basinkomstkonferensen i Köpenhamn. Det ska bli jättekul.

Men hur översätter man bäst alla specialord som beskriver de nuvarande svenska trygghetssystemen? Det är inte helt trivialt. Därför är jag mycket intresserad av förslag, rättelser och kommentarer på den här preliminära ordlistan.

Jag har tänkt släta över många av de mer krångliga aspekterna av den svenska terminologin, som att socialbidrag rent formellt varken heter ”socialbidrag” eller ”försörjningsstöd” utan istället ”ekonomiskt bistånd”, och att sjukpension inte heter ”sjukpension” utan endera ”sjukersättning” eller ”aktivitetsersättning” beroende på omständigheterna.

Det detaljtrasslet behöver vi inte exportera utanför vårt eget språkområde. Det jag är ute efter är översättningar som är så begripliga som möjligt på ett övergripande plan, för i första hand en nordisk publik, i andra hand en europeisk.

Alla synpunkter och kommentarer är mycket välkomna! Vilka ytterligare speicalord och begrepp kommer jag behöva en översättning på?

…………

Basinkomst
basic income – basinkomst
negative income tax – negativ inkomstskatt
marginal tax – marginalskatt
marginal effect – marginaleffekt
means tested – behovsprövad
income related – (principen om) inkomstbortfall

Socialtjänsten
social services – socialtjänsten
Social Services Act – socialtjänstlagen
social services office – socialkontor
social service officer – socialsekreterare, socialassistent, biståndshandläggare
social assistance – socialbidrag, försörjningsstöd, ekonomiskt bistånd [SOC]
housing allowance – bostadsbidrag [FK]

Arbetsförmedlingen
(Swedish) Public Employment Service – Arbetsförmedlingen [AF]
job center – arbetsförmedlingskontor
employment officer – arbetsförmedlare
unemployment benefit – arbetslöshetsersättning, a-kassa
jobseeker – arbetssökande [UK]

Försäkringskassan
(Swedish) Social Insurance Agency
– Försäkringskassan [FK]
social insurance – socialförsäkring
disability pension – sjukpension, sjukersättning, aktivitetsersättning
sick pay – sjukersättning (allmänt eller korttidsersättning)
sickness insurance – sjukförsäkring [FK]
(sickness compensation – sjukersättning [formellt hos FK] )
(activity compensation – aktivitetsersättning [formellt hos FK] )
child allowance – barnbidrag [FK]

Studiemedel
student aid – studiemedel (bidrag + lån) [CSN]
student loan – studielån
student grant – studiebidrag (högskola)
study allowance – studiehjälp (gymnasium)

Referenser:
Socialstyrelsen: Social Assistance
Arbetsförmedlingen: About us
Försäkringskassan: Social Insurance in Figures 2015
Försäkringskassan: Swedish English Glossary
CSN: English
Social Security Benefits in the UK

Lexikon:
bab.la Svensk-Engelskt lexikon
Google Translate

7 juli 2016

Basinkomst presenterad i Almedalen (video)

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 12:57

Grabbed Frame 8I Almedalen ordnade Tidningen Syre ett seminarium där bland annat jag fick presentera mitt förslag till basinkomst.

Jag har redigerat ihop en video med min presentation (15 min), följt av en diskussion med bland annat Markus Kanerva (tankesmedjan Tänk), Karin Jansson (Miljöpartiet), Gustav Karreskog (Centerstudenter) och Martin Jordö (Feministiskt Initiativ). Harald Enoksson var moderator.

Copy and Share!

Se videon på Youtube

Kommentarer på Facebook

 

8 juni 2016

Martin Jordö: Basinkomst och invandring

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:05

Martin JordöMartin Jordö har skrivit ett utmärkt pedagogiskt inlägg om basinkomst och invandring, som jag återpublicerar här:

“Men basinkomst är ju oförenligt med en generös asylpolitik!” slänger någon ur sig.
“Nä, det heter ju medborgarlön för att det bara skall gå till medborgare” säger en annan.
“Va???” säger en tredje och och alla blir förvirrade.

Jag suckar, och tänker i mitt stilla sinne att det är en av de återkommande myterna kring basinkomst, och att det egentligen är en icke-fråga. Basinkomst och asylinvandring har inte så mycket med varandra att göra.

Många blandar ihop asylsökande med de som har fått asyl eller vanliga icke-medborgare. Medborgarskap hör i Sverige inte ihop med rätt till bidrag eller skatt. Folk vet inte vad medborgarskap är, och termen ‘medborgarlön’ är bara en olycklig nordisk term som Adler-Karlsson och andra lanserade, det internationella begreppet är ‘basic income’. Socialt skydd har inget med medborgarskap att göra, och det finns i praktiken inga skarpa förslag som avser att ge basinkomst bara till svenska medborgare. Medborgarlön är ett riktigt dåligt ord för det har varken med medborgare eller lön att göra.

Basinkomst bör utgå med samma regler som vi delar ut a-kassa, sjuklön, försörjningsstöd, grundavdrag, ränteavdrag, pensioner etc. Dvs till folkbokförda (uppehållstillstånd), men inte till turister, EU-migranter eller asylsökande. De täcks inte idag, och det borde inte bli någon ändring bara för att vi ändrar lite på bidragen. Att försöka hitta på nya kriterium för vilka som skall räknas in eller inte är liksom inte nödvändigt, vi är ganska bundna av både svensk och europeisk lagstiftning här.

Medborgarskap i Sverige har INGET med skatt, bidrag eller annat att göra. Det är något som i dagens system är högst frivilligt att ansöka om och ger mest: 1) ett svenskt pass 2) rätt att rösta även i riksdagsval 3) att bli polis/militär.

Vi har i princip tre nivåer av invånare:

  1. Svenska medborgare, ca 9 miljoner.
  2. Icke-medborgare men boende i Sverige, ca 800.000 pers. Invandrare, både via arbetskraft, äktenskap och via asylsystem. Barn som fötts i Sverige av icke-medborgare. Medborgare i annat EU-land kan bosätta sig i Sverige hur de vill så länge de har försörjning. Dessa har uppehållstillstånd och fungerar på samma sätt som medborgare. De flesta är finnar och polacker, inte flyktingar. Många har bott här i 30-40 år, eller är som sagt födda i Sverige. Men inte svenska medborgare. På samma sätt kan svenskar bo på Costa del Sol, svenska ungdomar jobba i London etc, svenska läkare i Norge. Huvudregeln är att man betalar skatt och får bidrag där man jobbar, inte efter vilket pass man har.
  3. Tillfälligt vistandes i Sverige, ca 250.000 pers. Asylsökande, papperslösa, EU-migranter, turister. Dessa har mycket färre/inga rättigheter och är generellt inte täckta av svenska bidragssystem eller skattesystem. Uppskattningsvis 200.000-250.000 personer vid varje givet tillfälle. De brukar inte räknas in i begreppet ”invånare”, och om det kan man ha synpunkter – men de är helt enkelt inte folkbokförda eller skattskyldiga i Sverige.

1 och 2 måste i princip vara täckta av basinkomst imho, det skulle bli riktigt konstigt att ändra systemet och börja dela ut bidrag eller skatta efter vilket pass (medborgarskap) man har. Det skulle nästan vara en större ändring än införandet av basinkomst i sig, och borde nog i så fall diskuteras separat.

Att 3 skall täckas av basinkomst låter också orealistiskt. Speciellt så länge vi har fri rörlighet inom EU. Notera att asylsökande redan har en jädrigt låg ”basinkomst” – de får mat/husrum och ca 750kr/mån medan de väntar på besked om de får uppehållstillstånd. Asylsystemet skulle antagligen inte påverkas alls av basinkomst.

Referens: SCB: Ett land – 200 medborgarskap

Huruvida fler flyktingar skulle försöka söka sig till Sverige med basinkomst för folkbokförda, beror sannolikt på om basinkomsten skulle vara högre eller lägre än nuvarande bidrag. (Sen är det är ju svårt att söka asyl öht i Sverige just nu, men det är en annan fråga.)

Asylsökande som får uppehållstillstånd går generellt från sin dagsersättning på ca: 750kr/mån till etableringsbidrag i 2 år, som ligger ungefär i nivå med försörjningsstöd (8000-9000kr/mån). Här måste det till 100% vara tillgängliga för en ”etableringsplan” som mestadels går ut på att det måste gå SFI (Svenska för invandrare), annars så kan deras försörjning dras in.

Relativt många tidigare asylsökande kommer efter dessa 2 år till kommunernas försörjningsstöd då många inte får arbete och saknar rätt till A-kassa.

För att få försörjningsstöd får man äga väldigt lite, inte bo med någon som kan försörja en och måste redovisa sina utgifter för en socialsekreterare. Deltidsjobb är inte attraktiva. marginaleffekten (skatten) är oftast 100%, för varje krona man tjänar så minskar bidraget med lika mycket. Att starta företag eller börja studera kan man glömma om man vill ha sin försörjning kvar.

Det är inte en bra start i samhället för nyanlända. Basinkomst kan förenkla inträdet på arbetsmarknaden betydligt och sänka tiden det tar för nyanlända att bli skattebetalare.

Med reservation för att jag missuppfattat. Den som kan systemet väl får gärna förklara mer.

Antal asylsökande till Sverige påverkas antagligen mycket mer av andra faktorer (som om hur brutala krig och bombning som pågår och hur stängd EU:s yttre gräns är) än huruvida vi kallar våra bidrag försörjningsstöd eller basinkomst. Vi kommer fortfarande inte ge mer än fickpengar till asylsökande, och vi kommer fortfarande ge runt existensminimum till de som fått uppehållstillstånd. Antagligen sparar samhället pengar på minskad administration kring denna grupp.

Men höjer man generellt nivåer i bidrag för de med låg inkomst kan tänkas ge något fler asylsökande. Och lägre bidrag kan tänkas ge färre antal asylsökande. Frånvaron av motkrav är en skillnad men borde ge ungefär samma positiva och negativa effekter som på resten av befolkningen.

De flesta förslag på basinkomst ligger dock kring existerande nivåer. Så jag ser inte direkt något samband mellan basinkomst eller invandring. För mig är det mycket en icke-fråga.

Så, kan vi lämna den här frågan nu? Och gärna begrava termen ‘medborgarlön’ please?

Mer om ämnet: Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare

26 maj 2016

Med enhetlig moms behöver basinkomsten höjas med 250 kronor

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:31
matmoms 250 kr

Om matmomsen höjs till 25% blir maten ca 250 kronor dyrare per månad

Jag har föreslagit att momsen på mat ska höjas från dagens 12% till den normala momssatsen på 25%.

Det är en del av finansieringen av ett system för basinkomst. Dagens sänkta matmoms kostar staten 35 miljarder om året, men den sänkta matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls.

Vill man hjälpa dem som har det svårt ekonomiskt, är det mycket bättre att använda de 35 miljarderna i något annat system, som faktiskt styr pengarna till de fattigaste. Som till exempel basinkomst.

Men att höja matmomsen gör ju att maten blir dyrare, så om basinkomsten ska ligga på en nivå som man (precis) klarar sig på, bör man ta momshöjningen i beaktande när man sätter nivån på basinkomsten. Men det är inga jättestora summor det handlar om.

Om matmomsen höjs från 12% till 25%, blir maten ca 250 kronor dyrare per person och månad för den som lever med små marginaler.

Uträkningen ser ut så här:

Momshöjningen skulle göra maten 12% dyrare än idag. (Procenträkning, så det blir faktiskt 12% och inte 13%.)

Hur mycket det blir i kronor beror på hur mycket man lägger på mat idag. Som vi konstaterade i förra blogginlägget lägger ju höginkomsttagare mycket mer pengar på mat än låginkomsttagare.

Men om man tittar hos Konsumentverket, som försöker ange en lägsta rimliga matkostnad per månad, säger de att den är:

  • 1.840 kronor för kvinnor 31-60 år, och
  • 2.350 kronor för män 31-60 år, vilket blir
  • 2.100 kronor i snitt

12% av 2.100 kronor blir 250 kronor högre matkostnad i månaden.

Därför bör man höja basinkomsten med åtminstone 250 kronor för att kompensera momshöjningen, om basinkomstnivån ska avspegla det minsta man kan klara sig på. Det har jag inte räknat med i de kalkyler jag gjort när jag skissat på ett basinkomstsystem.

Men det blir alltså inte mer än 250 eller kanske 300 kronor i höjning för att kompensera basinkomsttagarna fullt ut. Det gör basinkomsten ca 7 miljarder dyrare för staten, så istället för en totalkostnad på 132 miljarder skulle det bli 139 miljarder. Men den finansiering jag har föreslagit (där bland annat momshöjningen ingår) är på 142 miljarder, så det ligger inom felräkningsmarginalen, och spräcker inte den stora kalkylen.

———

Kommentarer på Facebook

Läs sammanfattningen av mitt förslag till basinkomst

25 maj 2016

Sänkt matmoms har ingen fördelningspolitisk effekt alls

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 12:40
matmoms oxfile eller pasta

Oxfilé och hummer för de rika, pasta och nudlar för de fattiga

Momsen på mat är bara 12%, istället för 25% som den är på nästan allting annat. Det här är en skattesubvention till restaurang- och livsmedelsbranscherna, som kostar staten 35 miljarder kronor om året i uteblivna intäkter. Lobbyisterna som fick igenom den här skatterabatten kan känna sig mycket stolta.

Argumentet som lobbyisterna använde för att få sänkt moms på mat, är att det skulle gynna fattiga hushåll mer än rika. Men det stämmer inte alls, visar det sig.

Fattiga och rika hushåll lägger nästan exakt lika stor andel av sina utgifter på mat, visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst. Den sänkta matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls. I procent räknat får fattiga och rika lika mycket förstärkning av hushållsbudgeten. I pengar räknat får de rika mest.

Rika får rabatt på oxfilé och hummer, medan fattiga får rabatt på pasta och nudlar.

På sidan 13 i Rapport 2015:2099 – Skatteomläggningar har Riksdagens utredningstjänst jämfört hur stor andel av de totala hushållsutgifterna fattiga och rika hushåll lägger på mat, både hemma och på restaurang. Man har delat in alla hushåll i Sverige i fyra grupper, från den fattigaste fjärdedelen (”kvartilen”) till den rikaste. Så här ser den tabellen ut:

matmoms tabell

Det visar sig alltså att alla typer av hushåll, både rika och fattiga, lägger 15-16% av sina utgifter på mat. Med normal moms skulle de istället lägga 17-18% på mat. Eventuella skillnader mellan rika och fattiga hushåll är så små att de faller inom felmarginalen.

Därmed faller argumentet att den sänkta matmomsen skulle gynna de fattiga mer än de rika. Det gör den inte. Den gynnar företagen i livsmedelssektorn, men gör ingen omfördelning mellan fattiga och rika hushåll, som det ursprungliga argumentet var.

Vill man hjälpa dem som har det svårt ekonomiskt finns det inget skäl att låta den sänkta matmomsen vara kvar. Då är det bättre att använda de miljarderna i något annat system, som faktiskt har en fördelningspolitisk effekt.

35 miljarder om året är väldigt mycket pengar, till och med för staten. Som jämförelse kostar till exempel barnbidraget 25 miljarder om året, och försvaret 49 miljarder. Subventionen till livsmedelsindustrin och restaurangbranschen ligger ungefär mitt emellan de två utgiftsposterna i storlek.

Varför lägger staten motsvarande två tredjedelar av försvarsbudgeten på att höja vinstmarginalerna i livsmedelsindustrin?

Den frågan har jag inget svar på. I vart fall inget rimligt svar.

Jag har tagit fram ett förslag till garanterad basinkomst, där en del av finansieringen är att vi återinför vanlig 25-procentig moms på bland annat mat. Då skulle de här 35 miljarderna gå in i ett system med en tydlig fördelningsprofil, istället för att subventionera företag inom en viss bransch.

Om det uppstår ett politiskt tryck för att införa enhetlig moms för att delfinansiera basinkomst (eller något annat, för den delen), då kan vi vara säkra på att livsmedelsindustrin kommer skicka fram sina lobbyister för att påstå att sänkt matmoms gynnar de fattiga hushållen mer än de rika.

Då är det bra att minnas att de lobbyisterna ljuger.

———

Kommentarer på Facebook

21 maj 2016

Några frågor och svar om basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:16

Jag fick ett antal frågor i Facebook-gruppen för basinkomst rörande det förslag till basinkomst som jag har presenterat. Här är frågorna och mina svar.

Birgitta Malefelt skrev:

–  Bra att någon tar tag i att göra ett förslag, idéer diskuteras runt och vi kommer ingenstans.

Tack! Jag håller helt med: det är dags att gå vidare från det rent visionära, och börja titta på hur vi kan göra verklighet av alla tankarna om basinkomst. Det första basinkomstsystemet behöver inte vara perfekt i alla avseenden. Så länge det inte försämrar för några utsatta grupper, är det viktigaste att det kan bli till konkret handling inom en så snar framtid som möjligt.

– Efter 65 har man alltså inte rätt till basinkomst efter förslaget, men många kvinnor har lägre inkomst än 8333 kr/mån. Är tanken att bostadstillägget för dem med låg pension ska vara kvar?

Mitt förslag rör bara dem i åldern 19-65. Jag föreslår inga förändringar alls för pensionärerna. Både dagens lägstanivåer och bostadstilläggen får vara kvar. Men om någon annan vill lägga ett förslag om att förbättra för pensionärerna är hen helt fri att göra det när som helst. Det skulle kunna vara en bra idé, men själv har jag inte tagit fram något sådant förslag.

– Matmomsen bör absolut inte höjas eftersom de som har lägst inkomst då drabbas värst.

Nej, det stämmer inte. Både de fattigaste och de rikaste hushållen lägger 15-16% av sina totala utgifter på livsmedel och utemåltider, enligt en färsk rapport från Riksdagens utredningstjänst (sid 13). Matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls. Enkelt uttryckt får de rika rabatt på hummer och oxfilé, medan de fattiga får rabatt på pasta och nudlar.

– Hur kommer de med A-kassa som är mycket högre än basinkomsten att reagera?

A-kassan är tidsbegränsad, så ingen av dem som har högsta a-kassa idag kommer ha kvar den ersättningen när basinkomst väl införs. Alla kommer få lång förvarning och ha gott om tid att ställa om sig. De hög- och medelinkomsttagare som vill har ett inkomstskydd kan skaffa sig en privat försäkring (till exempel genom facket) för att toppa upp basinkomsten till den nivå de önskar. Eftersom basinkomsten står för grunden om de blir arbetslösa, behöver en sådan försäkring inte bli orimligt dyr.

– Hur mycket skulle det göra att ta bort jobbskatteavdragen, RUT och ROT som bara medel och höginkomsttagare har råd att använda sig av?

Enligt den sammanställning av möjliga finansieringskällor som Martin Jordö har gjort, skulle ett avskaffat jobbskatteavdrag ge runt 100 miljarder, och avskaffat RUT och ROT cirka 20 miljarder. Tillsammans skulle det alltså bli en höjning av inkomstskatten med 120 miljarder om man tog bort både jobbskatteavdrag, RUT och ROT.

Men om man väljer att höja inkomstskatten med så mycket, då blir det ett rent vänsterförslag som det blir väldigt svårt att få stöd för över blockgränsen. Och ska det bli verklighet av en så stor reform som basinkomst, då tror jag att det är nödvändigt att det är blocköverskridande. Därför har jag inte föreslagit några inkomstskattehöjningar alls.

Dessutom är det tveksamt om det är hållbart att höja löneskatterna för att finansiera basinkomst, när ett av skälen är att många tror att en stor del av lönearbetet kommer försvinna. Om de har rätt och lönearbetet faktiskt försvinner, då försvinner ju finansieringen av basinkomsten också, och vi står utan lösning.

– För en ensamstående så räcker 8333 kr/mån inte till både mat och bostad eftersom bostäderna har blivit väldigt dyra, ska alla med basinkomst flytta till en avfolkningsort där något billigare bostäder finns?

8.333 är ungefär i nivå med vad försörjningsstödet (inklusive hyra) för en ensamstående ligger på idag, så det blir inte sämre än det är idag. Men basinkomsten innebär tyvärr ingen lösning på bostadsbristen, det är helt sant. Där behövs det andra politiska åtgärder.

Min förhoppning är att det ska gå att höja nivån lite grand över 8.333 när vi har gjort en noggrannare beräkning av kostnaderna. Jag skulle själv tycka det var mycket bättre om man kunde hamna någonstans runt 9 – 10.000 i månaden. Men tills det verkligen är genomräknat och vi är helt säkra på att det går att finansiera, vill jag ogärna gå ut med en högre summa. Det viktigaste är att det inte blir några försämringar för utsatta grupper när systemet införs. Sedan kan man alltid höja nivån gradvis i takt med att man hittar finansiering.

Läs sammanfattningen av mitt förslag till basinkomst

20 maj 2016

Debattare: Så kan vi införa basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 8:42
bi syreAtt införa basinkomst är ett sätt strömlinjeforma och förenkla dagens trygghetssystem. Invändningarna är känslomässiga, inte ekonomiska, skriver jag i Tidningen Syre.

Läs min debattare hos Tidningen Syre

15 maj 2016

”Lön utan arbete” är fullt möjligt – om man gör det rätt

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:28

”Lön utan arbete” är titeln på en rapport som utredaren Klas Eklund har skrivit på uppdrag av en av regeringens framtidsgrupper. Där tar han upp frågan om basinkomst, men avfärdar hela idén som omöjlig efter en snabb överslagsberäkning. På sin blogg skriver han:

Tanken om en garanterad baslön utan krav på motprestation låter onekligen sympatisk. Men i denna rapport, skriven för en av regeringens framtidsgrupper (där jag är ordförande) dissekerar jag idén och finner – tyvärr – att den får betydande negativa följder.

Men det är en väldigt förhastad slutsats. Det är helt sant att det inte skulle gå att införa basinkomst enligt den naiva modell som Klas Eklund och hans analysgrupp undersökt i rapporten. Men designar man basinkomstsystemet bättre blir det fullt möjligt att finansiera på ett realistiskt sätt.

Den modell som Eklund har tittat på är att man skulle ge endera 15.000 eller 7.000 till alla över 20, även dem som har en lön som de kan försörja sig på, och även till pensionärer (som ju redan har arbetsfri inkomst garanterad genom pensionen).

Det här skulle bli alldeles för dyrt, konstaterar Eklund, och det har han förstås rätt i. I rapporten skriver han på sid 17:

Sverige har i dag drygt 7,5 miljoner invånare över 20 år. Att ge alla dessa en månadsutbetalning på 15 000 kr skulle kosta staten drygt 1 350 miljarder kr om året – vilket ska jämföras med att hela den offentliga sektorns utgifter i dag uppgår till drygt 2 000 miljarder. Då ingår både statens och kommunernas löneutbetalningar, försvaret, alla investeringar och hela transfereringssystemen.

Sätter man istället basinkomsten till 7.000 kronor i månaden skulle kostnaden istället bli runt 700 miljarder. Det skulle också vara för dyrt, konstaterar Eklund korrekt.

Att ”pengar till alla” inte fungerar är förstås inte det minsta märkligt. Basinkomst är fördelningspolitik. Olika förslag kan ha olika fördelningsprofil, men inget kan ge mer pengar till alla samtidigt. Det går inte att dela en kaka på ett nytt sätt så att alla får en större bit. Någon sådan tårtspade finns inte.

Men utformar man systemet smartare blir det fullt möjligt att införa basinkomst på ett sätt som är realistiskt att finansiera.

Jag har tagit fram ett konkret och genomräknat förslag på basinkomst. Det skulle kosta 132 miljarder per år att införa, och är finansierat med 142 miljarder i förslaget.

Till skillnad från Eklunds naiva pengar-till-alla-modell, bygger förslaget jag har tagit fram på principen negativ inkomstskatt. I ett sådant system har alla rätt till basinkomst om de inte har tillräckliga egna inkomster för att försörja sig på. Men de som redan har jobb och lön får inga gratisutbetalningar på tusentals kronor i månaden.

Ett sådant basinkomstsystem skulle ha mycket stora fördelar jämfört med dagens byråkratiska lapptäcke till skyddsnät. För dem som har jobb fortsätter allt fungera som förut. Men de som är i behov av hjälp får den på ett värdigt och rättssäkert sätt, där de slipper vara utlämnade till en handläggares godtycke för att klara sin försörjning. Det här är fullt möjligt att genomföra.

Jag tycker det är bra att regeringen åtminstone har börjat nosa på frågan om basinkomst genom att tillsätta en analysgrupp. Men det är tråkigt att analysgruppen inte har tittat lite djupare på mer realistiska modeller för basinkomst av typen negativ inkomstskatt. Jag hoppas att framtida utredningar kan råda bot på den bristen.

Som ett konkret bidrag till diskussionen finns min skiss på ett mer realistiskt basinkomstsystem här:

Läs sammanfattningen och ladda ner Ett konkret och genomräknat förslag på basinkomst

Kommentarer på Facebook

 

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 246 andra följare

%d bloggare gillar detta: