Christian Engström, Pirat

28 april 2016

M vill ha fler husrannsakningar hos bidragstagare, utan att ha räknat

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:51
Hembesök

Moderaterna vill göra fler husrannsakningar hos bidragstagare, trots att det kommer höja kostnaderna istället för att sänka dem

Moderaterna vill att socialtjänsten ska göra oanmälda husrannsakningar hemma hos alla som ansöker om att få försörjningsstöd, för att kontrollera att de inte fuskar.

Dumheten i förslaget överträffas bara av elakheten.

Det finns inga pengar att hämta på att försöka plundra de allra fattigaste människornas hem. Visitationsrundorna kommer kosta massor med pengar att genomföra, eftersom de tar massor av tid för socialarbetarna. Nettot kommer bli negativt för kommunernas budgetar.

Administrationskostnaden för försörjningsstöd är redan idag oproportionerligt dyr. Kostnaden för att betala ut 11 miljarder i försörjningsstöd uppgår till ungefär 4 miljarder. Det är helt vettlöst. Och med det här förslaget blir byråkratin ännu dyrare, utan att någon enda människa blir hjälpt.

Det här M-förslaget är helt baserat på känslor, utan att någon har tittat det minsta på siffrorna. Och väldigt osympatiska känslor:

”De som har det sämre än jag kan gott få det ännu sämre. Även om det kostar kommunerna mångmiljonbelopp i ökad administration”.

Video: Jag pratar basinkomst hos Frihetsfronten

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 10:44

Igår pratade jag basinkomst på Frihetsfrontens talarkväll.

Det blev en väldigt konstruktiv och trevlig diskussion, och jag vill tacka alla som var där.

Evenemanget livestreamades på Bambuser.

Se den oredigerade videon här (2 tim, föredraget börjar 11 minuter in i videon)

Powerpointbilderna jag använde finns här (öppas i nytt fönster)

En sammanfattning av basinkomstförslaget finns i den här bloggposten, där det också går att ladda ner det fullständiga förslaget som pdf.

25 april 2016

Bakgrundsmaterial: Riksdagens utredningstjänst om enhetlig moms och jobbskatteavdrag

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:31

Riksdagens utredningstjänst har gjort en utredning av hur mycket staten skulle tjäna på att införa enhetlig moms på 25%, och hur mycket dagens jobbskatteavdrag kostar i uteblivna skatteintäkter.

Utredningen är gjord på uppdrag av Sverigedemokraterna, för att tjäna som underlag till ett förslag om höjt jobbskatteavdrag som de presenterade förra veckan. Sverigedemokraternas förslag var inte särskilt genomtänkt alls. De presenterade det som en ”låglönesatsning”, men nästan alla pengar skulle gå till dem med högst lön. Ibland kan man ha otur när man sätter ihop politiska förslag.:)

Men utredningen är intressant i sig, speciellt i samband med diskussioner om basinkomst. Jag har själv presenterat ett finansierat förslag till basinkomst, där en del av den finansiering jag föreslår är just att slopa momsrabatterna och införa enhetlig moms på 25%.

Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle det ge 54 miljarder mer till staten i en statisk beräkning räknad på 2016 års förhållanden, vilket sjunker till 47 miljarder om man tar hänsyn till att momshöjningen skulle leda till vissa ökade utgifter för staten i och med att konsumentprisindex skulle gå upp.

Det här stämmer mycket bra med den tidigare uppskattning som jag hade, att en enhetlig moms skulle dra in runt 50 miljarder i ytterligare skatteintäkter.

Vad gäller jobbskatteavdraget har jag själv inte tittat närmare på det, eftersom jag velat finansiera mitt basinkomstförslag utan att höja inkomstskatterna för någon. Men många andra förslag till basinkomst tar upp slopat eller ändrat jobbskatteavdrag som en tänkbar finansieringskälla, så det är intressant att ha en officiell och oberoende uträkning av vad jobbskatteavdraget kostar idag.

Enligt Riksdagens utredningstjänst kostar dagens jobbskatteavdrag 103 miljarder (2016).

Förutom de här siffrorna innehåller utredningen också en hel del intressanta resonemang, som kan var kul att titta på som bakgrund, om inte annat.

Ladda ner och läs Rapport 2015:2099 från Riksdagens utredningstjänst: Skatteomläggningar

 

20 april 2016

SD vill ”låglönesatsa” på dem som har högst lön

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:47
sd debattare 150000

Jimmie Åkesson (SD) och Oscar Sjöstedt (SD) säger sig vilja låglönesatsa, men ger pengarna till dem med hög lön

Sverigedemokraterna har presenterat ett förslag om att höja grundavdraget, så att de första 150.000 kronorna man tjänar blir skattefria. ”De 10 procent som tjänar minst i Sverige är de som skulle gynnas mest av förslaget” enligt Sverigedemokraterna.

Men i verkligheten är förslaget precis tvärtom. SD-förslaget ger mellan 0 och 200 kronor i månaden till de 10 procent som tjänar minst. Däremot ger det 6.600 kronor i månaden till de 5 procent som tjänar mest. Och alla måste vara med och betala den gigantiska notan på 180 miljarder om året.

Nyhet hos SVT: SD: Skattefria inkomster upp till 150.000 kronor
SD-debattare hos SvD: Låga inkomster bör inte beskattas

Vi kan börja med notan på 180 miljarder om året. Det är riksdagens utredningstjänst som tagit fram den siffran åt SD, så den stämmer antagligen ganska bra.

180 miljarder är väldigt mycket pengar, till och med för staten. Som en jämförelse är det mer än vad staten sammanlagt spenderar idag på försvaret (48 miljarder), hälso- och sjukvård (62 miljarder) och utbildning och universitetsforskning (64 miljarder). Har man tänkt sänka inkomstskatten med så mycket krävs det en hel del nedskärningar och skattehöjningar på andra områden.

Men det är fördelningsprofilen som är det riktigt märkliga med förslaget. Trots att SD presenterar det som en låglönesatsning, går det allra mesta av skattesänkningarna till medel- och höginkomsttagare. Jag vet inte om de har förstått det själva.

Att SD-förslaget ger mest pengar till de rika beror på att det är ett avdrag från skatten. Avdrag är jättetrevliga för dem som har inkomster.

Men avdrag är helt värdelösa för dem som inte har någon inkomst. De har ju inget att göra avdrag från, så för dem innebär förslaget exakt noll kronor i förbättring. De 10 procent som tjänar minst skulle nästan inte inte få något alls med SD-förslaget.

Alla som tjänar över 150.000 om året (13.000 per månad) få fullt avdrag med förslaget. Hur mycket det avdraget är värt beror på vilken marginalskatt man har.

Den som tjänar 13.000 i månaden betalar idag 2.300 kronor i månaden i skatt, och skulle alltså tjäna 2.300 per månad på förslaget. Men höginkomsttagare får ännu mer.

Allra mest får höginkomsttagare som tjänar över 625.000 om året (52.000 i månaden). De skulle få sitt grundavdrag höjt från 13.000 kronor idag, till 150.000 kronor med SD-förslaget. Eftersom den här gruppen höginkomsttagare har en marginalskatt på 58%, skulle ett höjt grundavdrag ge dem 79.000 kronor extra om året i plånboken, eller 6.600 kronor i månaden.

För att få ett grepp om hur många som ligger i olika inkomstnivåer kan vi titta på statistiken över hur inkomsterna för vuxna i Sverige är fördelade. I diagramform ser det ut så här. Varje stapel motsvarar en procent av befolkningen i åldern 20-64 år. (Källa: SCB via SVT Pejl)

10 Inkomstfördelning

I diagrammet ser man att ca 7 procent saknar inkomster helt. De får inte en enda krona genom SD-förslaget. De betalar ingen skatt idag, så de har inget att göra avdrag från, så de har noll kronor i plånboken både med och utan Sverigedemokraternas förslag.

De nästföljande 3 procenten tjänar upp till 2.900 kronor i månaden. Den som tjänar 2.900 kronor betalar idag 216 kronor i månaden i skatt. Med Sverigedemokraternas förslag skulle han eller hon få en skattesänkning på 216 kronor i månaden. Trevligt, kanske, men inget som löser några problem för någon. Det går inte att överleva på vare sig 2.900 eller 2.700 kronor i månaden.

I diagrammet ser vi också att det är ungefär 5 procent som tjänar mer än 50.000 i månaden, och får maximala 6.600 i månaden i skattesänkning. De skulle vara de verkliga vinnarna.

Tvärtemot vad Sverigedemokraterna säger, är det alltså ett förslag som gynnar medel- och höginkomsttagarna, på låginkomsttagarnas och de arbetslösas bekostnad.

Frågan är om Sverigedemokrater har förstått det här, eller om de har råkat villa bort sig när de satte ihop sitt förslag. Det vet jag inte, så det får de svara på själva. Skulle det vara en medveten luring tycker jag den är lite väl grov.

Men jag hoppas förstås att de bara har villat bort sig, och att de faktiskt skulle vilja genomföra förändringar för att hjälpa dem som har det svårt. I så fall är höjt grundavdrag fel väg, för det gynnar mest de rika. Men om de har en uppriktig vilja, då finns det vägar.

Vill man hjälpa de arbetslösa och dem som tjänar allra minst, då kan man göra det genom att införa ett grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare. Då får man ett basinkomstsystem enligt modellen ”negativ inkomstskatt”. Men det är något helt annat än det här SD-förslaget.:)

Kommentarer på Facebook

 

17 april 2016

Debattinlägg: Basinkomst ger grundtrygghet

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:58

Medborgarlön, eller basinkomst, skymmer inte alls diskussionen om var makten ska ligga och hur samhället ska organiseras. Det är precis tvärtom. Tanken att ge alla en garanterad basinkomst handlar i allra högsta grad om vilket samhälle vi ska ha, skriver jag i ett debattinlägg hos ETC.

Läs mitt debattinlägg hos ETC

Kommentarer på Facebook

———

Mitt förslag till system för basinkomst finns sammanfattat här

10 april 2016

Möjliga finasieringskällor för basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:39
Finansieringskällor

Dokument: Möjliga finansieringskällor för basinkomst

Ett system för basinkomst måste finansieras om det ska kunna bli verklighet. Endera genom besparingar i den offentliga sektorns budget, eller med skattehöjningar, eller en kombination av bägge.

Det är i och för sig inget märkligt med det. Alla politiska förslag måste alltid finansieras. Det som är speciellt med basinkomst är att det är en stor reform, där vi pratar om summor i storleksordningen tiotals och hundratals miljarder. Men det gör det bara roligare att undersöka möjligheterna. Här är det den riktiga storplånboken som gäller!:)

Jag har själv presenterat ett förslag till ett basinkomstsystem som skulle kosta 132 miljarder om året. Den finansiering som jag har föreslagit är att dels ersätta försörjningsstödet (11 miljarder), studiemedlen (17 miljarder) och Arbetsförmedlingen (64 miljarder), dels ta bort momsrabatterna och införa enhetlig moms på 25% (vilket skulle ge 50 miljarder). Tillsammans skulle det ge 142 miljarder i finansiering.

Men det här är bara ett exempel på hur man skulle kunna finansiera en reform. Det är väl värt att diskutera andra möjligheter, och vad de har för för- och nackdelar ur både ekonomisk och politisk synvinkel.

Martin Jordö är en ledande aktivist för basinkomst, bland annat i den svenska Facebook-gruppen för basinkomst. Martin har sammanställt ett dokument med olika möjliga finansieringskällor för basinkomst.

Varken han eller någon annan förespråkar nödvändigtvis alla finansieringskällorna som står upptagna där. Det är tänkt att vara en sammanställning av förslag som har nämnts i debatten, utan någon värdering av hur lämpliga eller önskvärda de olika förslagen är. Se det som ett smörgåsbord av vad det finns för möjligheter att välja bland, och ett underlag för en fortsatt konstruktiv diskussion.

Dokumentet är öppet att förbättra, så gör gärna det om du har rättelser, ytterligare relevant information, eller helt nya förslag på finansiering.

Läs, dela och förbättra dokumentet Möjliga finansieringskällor för basinkomst

Kommentarer på Facebook

2 april 2016

Basinkomst — powerpointbilder

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:20

Nu ska jag straxt bege mig mot Uppsala, för att prata om basinkomst på Ung Pirats kongress.

Här är powerpointbilderna jag har tänkt använda, för den som hellre vill titta på sin egen skärm — eller vill tjuvkika i förväg och försöka gissa vad jag tänker säga.:)

En sammanfattning av basinkomstförslaget finns i den här bloggposten, där det också går att ladda ner det fullständiga förslaget som pdf.

5 mars 2016

So what om basinkomst leder till att folk säger upp sig och bara slappar

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:36

– Men tänk om alla säger upp sig från sina jobb och bara slappar! är en av de allra vanligaste spontana invändningarna mot basinkomst.

– Det kommer de aldrig att göra, i vart fall inte samtidigt, är det självklara svaret.

Tanken med basinkomst är att alla som bor i landet är garanterade en viss summa i månaden av staten, om de inte kan försörja sig på annat sätt. Det exakta beloppet kan man diskutera, men jag föreslår 8.333 kronor netto i månaden för den som inte har några andra inkomster.

De här pengarna ska räcka till hyra, mat och allt annat nödvändigt.

8.333 i månaden är ungefär existensminimum. Det går att klara sig på så lite, men det är verkligen ingen dans på rosor, och inte särskilt kul i längden. Det mesta som sätter guldkant på tillvaron är inte att tänka på, för då räcker inte pengarna. Har man barn får de vänja sig vid att inte ens fråga om de kan få en glass en varm sommardag, eftersom de vet att familjen inte har råd.

Den vanligaste invändningen mot tanken på garanterad basinkomst är att alla, eller i vart fall väldigt många, skulle säga upp sig från sina jobb och välja att leva gratis på statens bekostnad istället. Det är väldigt osannolikt.

Rent ekonomiskt är det en mycket stor skillnad mellan att ha ett lågavlönat jobb och att gå på socialbidrag/leva på existensminimum. Tjänar man en genomsnittlig lön blir skillnaden ännu större. Den som är van vid 24.000 eller 30.000 i månaden (före skatt) får lov att ställa om sitt liv radikalt för att klara sig på 8.333 i plånboken. Det har de flesta människor ingen lust att göra.

Men antag att ett par hundra tusen människor som har jobb idag faktiskt skulle välja att säga upp sig och leva på basinkomsten istället. Det skulle ju vara fantastiskt bra!

Då kan ett par hundra tusen arbetslösa som verkligen vill ha jobb få det.

Skulle det här hända, vore det perfekt för alla parter. De som längtade efter ett jobb får det. Företagen får medarbetare som verkligen vill jobba. Och de som av ena eller andra anledningen hellre ville vara hemma får vara det, utan att behöva känna någon skam eller ekonomisk osäkerhet.

Samhällsekonomiskt skulle det vara ett stort lyft, i synnerhet om man tar hänsyn till de ytterligare effekter som faller utanför BNP-måttet.

Jag är övertygad om att det finns ett antal pappor som idag sitter och vänder blanketter på kontor, som egentligen mycket hellre skulle vara hemma och sparka fotboll med ungarna i kvarteret, och göra betydligt mer samhällsnytta då.

Exakt hur benägna människor skulle bli att lämna sina fasta jobb för att leva på basinkomst beror förstås på hur högt man sätter beloppet. Vore det 20 eller 30 tusen i månaden kanske många faktiskt skulle hoppa av sina gamla jobb, men de nivåerna är det inte frågan om.

Basinkomsten ska ligga på en nivå så att man klarar mat och hyra, men inte så särskilt mycket mer.

Om de som inte vill jobba av ena eller andra skälet — familjesituation, fritidsintresse, studier, begynnande utbrändhet eller bara fullständig lättja — får göra vad de vill, samtidigt som ett antal människor som vill ha jobb av ena eller andra skälet — för att tjäna pengar, för att kunna göra karriär eller bara för att ha något att göra — får vad de vill, då är det en win-win för alla parter.

De dynamiska effekterna, alltså vad som händer när vi infört basinkomst och folk börjar anpassa sina liv och förändra sina beteenden efter det nya, är det stora osäkra frågetecknet i den här reformen. Den osäkerheten går de inte att göra så mycket åt, för det är nästan omöjligt att med säkerhet säga på förhand hur människor kommer att agera, och vad samhällseffekterna av det kommer bli. Det är för komplicerade samband för att man ska kunna hitta svaret i ett kalkylark.

Men även om man inte kan veta säkert, finns det många goda skäl att tro att de dynamiska effekterna av basinkomst kommer vara övervägande positiva. Lägre sjukvårdskostnader när vi minskar stressen på utsatta grupper, rikare kulturliv när kulturarbetarna får större ekonomisk trygghet, färre utslagna när människor på marginalen inte blir krossade av bidragsbyråkratin. Kanske till med fler som vågar starta företag och skapa riktiga jobb, när även småföretagare får ett robust skyddsnät som de kan lita på.

Listan över tänkbara positiva dynamiska effekter av ett basinkomstsystem kan göras nästan hur lång som helst. Men nästan ingen av de effekterna går att bevisa säkert i förväg.

Det enda sättet att få veta svaret är att prova.

Det tycker jag vi ska göra.

———

Det här är sista delen i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.


4 mars 2016

Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:00
Förstasida pdf om basinkomst

Ladda ner basinkomstförslaget som PDF

I den här bloggserien har jag presenterat ett förslag till basinkomst som är baserat på två rimlighetskalkyler: en ekonomisk, och en politisk. Syftet är att skissa på ett system som faktiskt skulle kunna bli verklighet, och helst så snart som möjligt.

Här följer en snabbgenomgång med länkar till de tidigare blogginläggen:

Inledning

Är det möjligt att skapa och finansiera ett basinkomstsystem som garanterar alla försörjning?

Ja, naturligtvis är det det. Vi har ju redan trygghetssystem som har precis den målsättningen, och som vi redan betalar för. Dagens olika trygghetssystem är ett virrvarr av byråkrati och krångel, vilket leder till att de som behöver hjälp utsätts för godtycke och otrygghet, och riskerar att falla mellan stolar.

Om vi har råd med det — och det har vi ju, bevisligen — då kan det inte vara omöjligt att designa om systemet för att minska krånglet och otryggheten. Vi avsätter ju redan de realekonomiska resurser som behövs, även om vi gör det på ett onödigt byråkratiskt sätt som har en hel del negativa bieffekter.

1. Vi har redan basinkomst i Sverige idag

Problemet

Arbetslösheten är en realitet, och den tekniska utvecklingen gör att den mycket väl kan komma att öka. Det räcker inte med att hoppas att politikerna ska kunna skapa hundratusentals nya jobb, för det kan de inte. Därför har vi en skyldighet att se till trygghetssystemen för arbetslösa blir trygga, värdiga och människovänliga. Det är de inte idag.

Försörjningsstödet (socialbidraget) är direkt destruktivt mot bidragstagarna, och tvingar dem ännu längre ut i utanförskap. A-kassan är en labyrint av snåriga regler och byråkrati, kombinerat med tvång att delta i olika åtgärder vare sig de är meningsfulla eller inte. Och det är lätt att halka ur a-kassan och stå med socialkontoret som enda utväg. Basinkomst tar bort godtycket och osäkerheten i dagens system för dem utan jobb, och gör att ingen riskerar att hamna mellan stolar.

2. Politikerna kan inte lösa arbetslösheten
3. Dagens trygghetssystem för arbetslösa är för otrygga och för byråkratiska

Modellen

Förslaget kan sammanfattas:

  • 8.333:- per månad
  • till alla i åldern 19-64 år
  • som bor i Sverige
  • och inte har andra inkomster.

Bakom var och en de här avgränsningarna finns det skäl, som jag går igenom i de olika bloggposterna. Men den gemensamma nämnaren är att hitta ett realistiskt genomförbart system, som passar in bland de system vi redan har, och inte innebär större förändringar än nödvändigt.

4. Förslag till basinkomst: 8.333 kronor i månaden skattefritt
5. Basinkomst från 19 års ålder
6. Pensionärer har redan basinkomst
7. Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare
8. Basinkomst till alla som inte har andra inkomster — ”negativ inkomstskatt”

Kostnaden

Den modell som jag föreslår är att basinkomsten ska trappas ner med 33% när man börjar tjäna egna pengar, samtidigt som man betalar kommunalskatt från första hundralappen.

För en basinkomsttagare som lyckas dra in 3.000 kronor i egna inkomster blir det en tusenlapp i kommunalskatt, en tusenlapp i minskat bidrag, och en tusenlapp kvar i plånboken.

Det är en väldigt förbättring jämfört med dagens försörjningsstöd, där bidraget sänks med 100% av vad man tjänar själv, så man får ingenting alls mer i plånboken. Det är bidragsfällan, eftersom det gör det meningslöst att ens försöka tjäna egna pengar. Så ska vi inte ha det med basinkomsten.

Det visar sig att det här systemet, med 8.333 kronor per månad som nivå, och en nedtrappning av basinkomsten med 33% samtidigt som man betalar vanlig kommunalskatt, skulle kosta 132 miljarder om året. Det går att finansiera.

9. Med statistiken över inkomstfördelning kan vi räkna på vad basinkomst kostar
10. Grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare
11. Basinkomst med 33% avtrappning av bidraget kostar 132 miljarder
12. Att höja basinkomsten över 8.333:- per månad blir ganska dyrt

Finansieringen

Finansieringen av basinkomsten består av två delar. För det första lägger vi ner tre system som ersätts av basinkomsten. Det är försörjningsstödet (11 miljarder), Arbetsförmedlingen (64 miljarder) och studiemedelssystemet (17 miljarder). Det blir 92 miljarder tillsammans.

Dessutom föreslår jag att vi återinför enhetlig moms, och tar bort momsrabatterna som går till företag i livsmedelsbranschen, restaurangnäringen och vissa delar av kulturindustrin. Det ger 50 miljarder till statskassan.

Därmed har vi 92 + 50 = 142 miljarder i finansiering. Det räcker med marginal till kostnaden 132 miljarder för basinkomsten.

Både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen får vara kvar som idag. Jag föreslår inga nedskärningar alls på de två områdena.

Att ersätta sjukförsäkringen med basinkomst skulle vara politiskt omöjligt och ganska tveksamt i sak. Därför föreslår jag inga nedskärningar i sjukförsäkringssystemet. Men basinkomsten kompletterar sjukförsäkringen på ett utmärkt sätt. Det innebär ökad trygghet för alla långtidssjuka och funktionshindrade, och mer pengar i plånboken till dem som har det allra sämst.

Den inkomstbaserade föräldraförsäkringen får också vara kvar.

13. Finansiering del 1: Ersätt försörjningsstödet (11 miljarder)
14. Finansiering del 2: Lägg ner Arbetsförmedlingen (64 miljarder)
15. Finansiering del 3: Ersätt studiemedlen (17 miljarder)
16. Basinkomst: Låt sjukförsäkringen vara kvar
17. Basinkomst kan inte ersätta sjukförsäkringen av politiska skäl — men a-kassan går att ändra
18. Låt föräldrapenningen också vara kvar
19. Finansiering del 4: Slopa momsrabatterna (50 miljarder)

Avslutning

På ett sätt är basinkomst inte alls någon dramatisk reform. Om man vill, kan man se det som ett sätt att bara avbyråkratisera och strömlinjeforma de trygghetssystem vi redan har idag. En renovering och modernisering av folkhemmet, om man vill uttrycka det så.

Men grundtanken bakom basinkomst har ändå stor politisk potential på ett positivt sätt. När människor slipper känna sig otrygga och får större möjligheter att själva bestämma över sina egna liv, då leder det till många positiva samhällseffekter i stort och smått. Hur stora de här positiva ”dynamiska effekterna” kommer bli är det nästan omöjligt att räkna på i förväg. Att de kommer uppträda, det kan vi vara ganska säkra på. Men hur stora de blir och hur snabbt de blir verklighet, det kan vi bara få veta genom att pröva.

Det här förslaget till basinkomstsystem uttryckligen designat för att vara både ekonomiskt och politiskt realistiskt att genomföra. Jag hoppas vi kan börja göra det så snart som möjligt.

20. Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst
21. So what om basinkomst leder till att folk säger upp sig och bara slappar?

———

Det här är del 20 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.


3 mars 2016

Finansiering av basinkomst del 4: Slopa momsrabatterna (50 miljarder)

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:09
25procent

En enhetlig moms på 25% ger 50 miljarder i nya skatteintäkter

Jag har skissat på ett finansierat förslag till garanterad basinkomst för alla vuxna i Sverige. Det skulle kosta 132 miljarder per år i statsbudgeten. 92 miljarder kan finansieras direkt genom att vi lägger ner tre bidragssystem som basinkomsten skulle ersätta. Då återstår 40 miljarder att finansiera.

De miljarderna kan vi hämta hem genom att ta bort momsrabatterna, det vill säga att livsmedel och restaurangbesök bara är belagda med 12% moms, och viss kultur, persontransporter och skidliftar bara betalar 6% i moms.

Om de här verksamheterna istället skulle börja betala samma moms som alla andra gör, alltså 25%, skulle staten dra in mer pengar. Svaret på hur mycket står att finna i publikationen Redovisning av skatteutgifter 2015, som finns på riksdagens hemsida:

Momsrabatterna kostar 50 miljarder per år i statsbudgeten.

Uppdelat på de olika områdena ser siffrorna ut så här för år 2015:

Kod Moms nedsatt till 6% Kostnad mdr
H7 Personbefordran 6,57
H8 Tidningar och tidskrifter 1,72
H9 Böcker och broschyrer 0,93
H10 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar 1,82
H11 Kommersiell idrott 1,76
H12 Transport i skidliftar 0,23
H13 Upphovsrätter 0,36
H14 Entré till djurparker 0,08
Uteblivna intäkter på 6%-moms 13,47
Kod Moms nedsatt till 12% Kostnad mdr
H15 Livsmedel 26,42
H16 Restaurang- och cateringtjänster 9,18
H17 Rumsuthyrning 1,63
H18 Försäljning av konstverk >300.000/år 0,02
Uteblivna intäkter på 12%-moms 37,25
Summa uteblivna intäkter på 6% och 12%-moms 50,72

Eftersom 40 miljarder är allt vi behöver för att kunna räkna hem förslaget om garanterad basinkomst för alla, skulle det alltså räcka för finansieringen (med marginal) om vi tar bort de här momsrabatterna. Kalkylen är hemma.

Att höja momsen snarare än att finansiera basinkomsten med höjd inkomstskatt, är ett sätt att göra reformen hållbar. Idag är löneskatterna den allra viktigaste skattekällan för det offentliga. Men ingen vet om det är hållbart på längre sikt. Om det blir som många tror och befarar, att datorerna kommer göra att väldigt många jobb försvinner de närmaste decennierna, då kommer löneskatterna ge mindre och mindre intäkter till staten och kommunerna.

Det finns många olika förslag på andra skattebaser som staten kan använda istället för löneskatter. En del av förslagen till nya skattebaser är jordnära, medan andra är mer långsiktiga eller utopiska. Blir arbetslösheten tillräckligt hög kommer vi kanske behöva använda de flesta av dem, för att kompensera bortfallet i löneskatter. Det får tiden utvisa.

Men momsen är i alla fall en skattekälla som är oberoende av hur många som har jobb, och som kommer fortsätta finnas kvar. Därför ligger det väl i linje med de allmänna tankarna bakom basinkomsten att inte satsa på inkomstskatten som finansieringskälla, utan att istället gå i riktning mot andra mer hållbara skattebaser.

Det kommer säkert vara politiskt kontroversiellt att slopa momsrabatterna. Var och en av dem representerar ju miljardbelopp som går till något särintresse som bevisligen har mycket skickliga lobbyister (annars skulle de ju inte ha lyckats utverka någon rabatt till att börja med). Men att ett visst särintresse har skickliga lobbyister tycker i vart fall inte jag är tillräckligt argument för att de ska fortsätta åtnjuta skatteprivilegier, så det är jag beredd att bortse ifrån.

I ett par fall blir det dessutom lättare att argumentera för ett avskaffande av momsrabatterna just i samband med att man inför basinkomst.

Den sänkta momsen på livsmedel står för hälften av kostnaden, med 26 miljarder. Det argument som användes när livsmedelsindustrin fick igenom den här subventionen var att det skulle gynna fattiga barnfamiljer. Men när man har undersökt saken visar det sig att den sänkta momsen på mat har mycket liten fördelningspolitisk effekt i verkligheten. Det stämmer till viss del att fattiga familjer lägger en större andel av sina inkomster på mat än höginkomsttagarhushåll. Men skillnaden är inte alls så stor som man skulle tro, eller som skulle behövas för att den sänkta matmomsen skulle vara ett effektivt fördelningspolitiskt instrument.

Enkelt uttryckt får höginkomsttagare rabatt på oxfilé och hummer, medan låginkomsttagare får rabatt på pasta och nudlar.

När vi inför basinkomst får vi ett mycket träffsäkrare och effektivare sätt att hjälpa just de familjer som är ekonomiskt utsatta. Istället för att ge 26 miljarder till livsmedelsindustrin och hoppas på att det ska leda till lägre matpriser, kan vi rikta stödet direkt dit det behövs.

Om det visar sig att vi behöver höja basinkomsten några hundralappar från nivån 8.333 kronor för att kompensera de ekonomiskt sämst ställda hushållen för höjd matmoms, då kan vi enkelt göra det. Vi kan också höja barnbidraget med några hundralappar för att kompensera barnfamiljer i alla inkomstlägen.

Kostnaden blir i så fall några enstaka miljarder per år, att jämföra med de 26 miljarder som den generella momsrabatten på livsmedel kostar. Jag har inte räknat på det här i detalj, men det ryms inom felräkningsmarginalen för basinkomstsystemet. I den övergripande kalkylen just nu ligger ju kostnaden på 132 miljarder och finansieringen på 142 miljarder, så vi har 10 miljarder disponibla för att göra olika finjusteringar innan basinkomstsystemet blir verklighet.

Genom att styra pengarna till basinkomstsystemet och barnbidraget kan vi uppnå de fördelningspolitiska målen som var det officiella argumentet bakom den sänkta matmomsen med mycket högre precision och till en mycket lägre kostnad.

Den sänkta restaurangmomsen är den näst största kostnaden för staten, med 9 miljarder kronor. Den har kanske ingen direkt koppling till basinkomst, men den är å andra sidan är den svår att motivera redan idag. Fördelningspolitiskt är det en subvention till de rikaste hushållen, som har pengar att lägga på att äta ute. Den som lever nära existensminimum har inte råd att gå på krogen, och tjänar ingenting på att höginkomsttagare kan äta billigare när de går ut.

Lägre moms på persontransporter är den tredje största utgiftsposten för staten, med 6,5 miljarder. Här vet jag uppriktigt sagt inte ens vad det var för argument som branschen använde för att få igenom rabatten. I en tid när vi ofta pratar om att minska transporterna rent allmänt i samhället, kan det i vart fall inte ha varit miljöskäl som ligger bakom subventionen av just persontransporter.

Subventionen av skidliftar kostar i och för sig inte särskilt mycket i budgeten (ett par hundra miljoner), men det är kanske den allra mest bisarra momsrabatten. Den tillkom när det råkade vara några snöfattiga vintrar på 70-talet, innan det fanns snökanoner överallt. Sedan har den sänkta skidliftsmomsen levt kvar. Fördelningspolitiskt är det en ren subvention till höginkomsttagarna. Den gruppen är ju kraftigt överrepresenterad när det gäller att åka på fjällsemestrar.

Momsrabatten på kultur kommer inte gå att ta bort utan att det leder till ett ramaskri från förlag och andra mellanhänder inom kulturindustrin. Det är ju i första hand de som tjänar på den här rabatten idag. Förlagen kommer alldeles säkert klä sig i säck och aska, och prata vitt och brett om ”ett dråpslag mot kulturen”. Förlag och andra mellanhänder i kulturindustrin har ju en tradition av att framställa sig själva som artisternas och kulturutövarnas främsta representanter, och de brukar normalt komma undan med det i debatten.

Men basinkomst är den mest fantastiska reform som någonsin har föreslagits för artister och kulturutövare i gemen. Basinkomsten innebär att alla som så önskar får en möjlighet att ägna sig åt sin konst, även om den inte är ekonomiskt lönsam, i vart fall inte i början.

Basinkomst är författar- eller konstnärslön till alla som vill ha det.

Förlagen och mellanhänderna i kulturindustrin kommer alldeles säkert skrika om ”kulturens död” i alla fall. Naturligtvis kommer de kämpa med näbbar och klor för att försöka behålla den skattesubvention som de har lyckats tillskansa sig genom att utmåla sig som kulturskaparnas företrädare. Men de kommer ha lite svårare än vanligt att få ut den verklighetsbilden oemotsagd.

Basinkomst är ett fantastiskt lyft för de flesta kulturutövare, som i dagens läge ofta har en både knapp och osäker försörjning. Och i och med att alla kulturutövare som vill kan få basinkomsten, utan att behöva bli bedömda av någon nämnd som avgör vad som är konst och inte, får vi en fantastisk breddning och demokratisering av kulturlivet.

Dels är det bra att vi minskar den ekonomiska osäkerheten för dem som är kulturarbetare idag. Men vi kan också räkna med ett ännu rikare och vitalare kulturliv när fler får chansen att bidra på sina egna villkor. Både kulturen och kulturarbetarna kommer gynnas stort av att vi slopar alla momsrabatterna och inför basinkomst.

———

Det här är del 19 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.

Kalkylark: Skatteutgifter för nedsatt moms 2015

Nästa sida »

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 248 andra följare

%d bloggare gillar detta: