Christian Engström, Pirat

29 februari 2020

Estland har INTE avkriminaliserat narkotikabruk

Filed under: droger — Christian Engström @ 11:35
drug deaths eu

Estland är det enda EU-landet som har ännu högre narkotikadödlighet än Sverige. I Estland är personligt bruk och innehav av narkotika straffbart med upp till 800 euro i böter eller 30 dagars frihetsberövande.

Estland har allra högst narkotikadödlighet i EU, och är alltså det enda EU-landet som har ännu högre dödlighet än Sverige.

I olika debattartiklar påstår lobbyisterna som vill att Sverige ska hålla fast vid den gamla narkotikapolitiken att Estland har avkriminaliserat narkotikabruk, och att det alltså skulle vara ett bevis för att avkriminalisering inte hjälper för att få ner dödligheten. Det här säger bland annat lobbyistsajten Drugnews och Staffan Hübinette från projektet Narkotikafri skola.  Men det argumentet är inte sant.

Estland har INTE avkriminaliserat persoligt bruk eller innehav, i den mening vi använder ”avkriminalisera” i den svenska debatten.

När vi diskuterar avkriminalisering i Sverige pratar vi om att helt sluta straffa människor för ringa narkotikabrott. Det har inte Estland gjort.

Estland har gjort en nedgradering av bruk och innehav från att vara ett ”crime” till ett ”misdemeanour”, vilket man rent tekniskt kan kalla för avkriminalisering om man vill. Men det är fortfarande straffbart med upp till €800 i böter, eller 30 dagars frihetsberövande.

Källa är EMCDDA, EU’s byrå för narkotikastatistik:
http://www.emcdda.europa.eu/publications/topic-overviews/content/drug-law-penalties-at-a-glance_en

Man får klicka i lite rutor för att få svar på rätt frågor om just Estland, men gör man det får man de här svaren från EMCDDA:

  • Drug use: What is the punishment for the offence?
    Consumption of drugs is a misdemeanor, punishable by a fine of up to 200 fine units (about €800) or by administrative detention (in the police arrest house rather than in a prison, up to 30 days of deprivation of liberty). It is a misdemeanour, not a crime. Act on Narcotic Drugs and Psychotropic Substances and Precursors thereof of 11 Jun 1997 art. 151.
  • Possession: What is the punishment for the offence?
    Possession of small quantities of drugs for personal use (up to ten doses) is a misdemeanor, punishable by a fine of up to 200 fine units (about €800) or by administrative detention (in the police arrest house rather than in a prison) for up to 30 days. Act on Narcotic Drugs and Psychotropic Substances and Precursors thereof of 11 Jun 1997 art. 151.

Mer om Estland från EMCDDA:
http://www.emcdda.europa.eu/countries/drug-reports/2019/estonia/drug-laws-and-drug-law-offences_en

 

9 januari 2020

Cannabis i Kanada ett år efter legaliseringen: ingen ökning av bruket, 40% av marknaden nu laglig (faktaunderlag)

Filed under: droger — Christian Engström @ 12:47
Stapeldiagram med cannabisförsäljningen i Kanada från Q3 2018 till Q3 2019

Ett år efter legaliseringen av cannabis i Kanada har den illegala delen av marknaden krympt till 60%, och totala bruket ligger på samma nivå som innan legaliseringen

Kanada legaliserade bruk och försäljning av cannabis i oktober 2018. Hur gick det?

  • Det totala bruket av cannabis gick upp några procent första kvartalet det var lagligt, men har nu fallit till samma nivå som innan legaliseringen. Ingen ökning av totala bruket, alltså.
  • 60% av marknaden är fortfarande illegal, men den illegala andelen faller gradvis kvartal för kvartal.

Med andra ord:

Kanada har inte löst hela problemet med illegal marknad ännu, men de är på väg åt rätt håll, och det har inte blivit någon katastrofal ökning av bruket.

Källan till de här siffrorna är Statistics Canada (alltså Kanadas motsvarighet till Statistiska Centralbyrån SCB). Som alltid när det gäller att uppskatta olaglig verksamhet finns det säkert en hel del osäkerhet i de siffrorna. Men man kan ändå utgå från att Kanadas SCB är en neutral part, och har gjort så gott de har kunnat när de har tagit fram den här officiella statistiken. Det här är den bästa uppskattningen som går att få tag på, helt enkelt.

Twittersignaturen Skum Tomte hittade siffrorna hos Statistics Canada, och gjorde diagrammet. Grunddata går att hitta om man går till den här sidan hos Statistics Canada, och klickar på fliken ”Economy”. Där finns en ruta med rubriken ”Household consumption expenditure, Canada ($ millions)”. Den har i sin tur fyra underrubriker:

  • Total medical and non-medical use, alltså totala bruket.
  • Medical use, alltså medicinsk cannabis utskriven på recept. Medicinsk cannabis har varit lagligt i Kanada sedan 2001.
  • Non-medical purposes (licensed) är det nya som blev lagligt i oktober 2018.
  • Non-medical purposes (unlicensed) är den olagliga marknaden.

Klickar man på någon av de här underrubrikerna visas ett diagram över tiden 2014-2019 för den aktuella kategorin av cannabisanvändning. Själva diagrammen som visas är missvisande eftersom de är stympade (de börjar inte på noll), men man kan klicka på knappen ”Copy chart data” och enkelt kopiera själva dataserierna.

Jag har gjort det, och lagt in de fyra dataserierna i kalkylbladet Cannabis sales in Canada 2014-2019 för den som vill ha siffrorna lätt tillgängliga.

Signaturen Skum Tomte har också utgått från de här dataserierna, och gjort stapeldiagrammet som visar statistiken från det sista kvartalet före legaliseringen, och de fyra kvartalen efter.

Det har rapporterats i media att 60% av marknaden skulle ha blivit laglig (vilket förstås skulle vara ännu bättre om det stämmer). Siffran 60% lagligt (och 40% olagligt) har förekommit bland annat hos Global News, och citerats i Sverige av bland annat IOGT-NTO:s nyhetssajt Accent.

Jag vet inte om siffran 60% bara var att en journalist råkade svänga på lagligt/olagligt och att den siffran sedan vidareciterades, eller om det fanns någon annan källa som tydde på 60%. Att uppskatta storleken på illegala marknader är ju alltid vanskligt och behäftat med osäkerheter, som sagt.

Men för att inte löpa risken att skönmåla och framställa den kanadensiska legaliseringen i mer positiva termer än vad som är sant, är det i vart fall bättre att använda Statistics Canada’s siffra 40% lagligt för utfallet ett år efter legaliseringen.

…………

Uppdatering: Illegal pot now 44% cheaper than legal sources (23 januari 2020)

Uppdatering: What has changed since cannabis was legalized? (Statistics Canada, 21 februari 2020)

6 januari 2020

Bra SD-motion om medicinsk cannabis

Filed under: droger — Christian Engström @ 12:53
Markus Wiechel (SD) med logga Medical Marijuana

Markus Wiechel (SD) vill utreda och avkriminalisera cannabis för medicinska ändamål

Utred och avkriminalisera användningen av cannabis för medicinska ändamål, kräver tre riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna i en motion från hösten 2019.

Det är ett mycket bra förslag. Riksdagsmotionen handlar enbart om medicinsk användning av cannabis, och inte om rekreationellt bruk (alltså användning för nöjes skull). Men motionen är mycket välskriven med utförliga motiveringar, och de konkreta förslagen är rimliga och förnuftiga. De skulle vara ett försiktigt första steg mot en humanare och effektivare narkotikapolitik.

Att-satserna i motionen kräver:

  1. Sluta bestraffa personer som använder cannabispreparat för att lindra en svår sjukdom
  2. Utöka möjligheten för behövande patienter att få tillgång till medicinsk marijuana
  3. Utreda konsekvenserna av receptbelagd cannabis som medicin
  4. Satsa på svensk forskning på cannabis- och hampabaserade läkemedel

Riksdagsmotionen i dess helhet finns att läsa på riksdagens hemsida.

De SD-ledamöter som lämnat in motionen är:

Initiativtagare till motionen är Markus Wiechel, som lämnade in ungefär samma motion även 2018, 2017 och 2016 tillsammans med olika partikollegor. Han har skrivit ett inlägg på sin blogg där han utförligt redovisar sin syn på cannabispolitiken. Inlägget börjar så här:

CBD och cannabis inom sjukvården

Flera personer har uppmärksammat mitt engagemang för att lyfta frågor som rör medicinsk cannabis samt CBD-preparat (kontroversiellt, jag vet). Många, framförallt svårt sjuka har hört av sig och visat sin uppskattning för detta, andra har ifrågasatt hur det går ihop med mitt engagemang som folkvald Sverigedemokrat. Jag tänkte här kort redogöra för detta.

Till och börja med vill jag vara tydlig med följande, mitt engagemang i frågan är helt och hållet en fråga jag driver själv, och ska inte ses som något partipolitiskt. Oavsett personliga åsikter i frågan följer jag därför hela tiden partilinjen när vi har omröstningar. Läs mer >>>

Alla riksdagsmotionerna har förstås avslagits hittills. Så går det med så gott som alla motioner som enskilda riksdagsledamöter lämnar in, så det är helt förväntat.

Men en förändring är på väg inom synen på cannabis- och narkotikapolitik. Riksdagsledamöter från de flesta av våra riksdagspartier – V, MP, C, L, KD och M – har i olika sammanhang gått ut och krävt endera avkriminalisering eller utredning av narkotikapolitiken. (Alla riksdagspartier utom S, alltså.)

Och internationellt sker ju förändringen inom narkotikapolitiken så fort, och i så många länder och delstater, att det är svårt hänga med i svängarna.

Därför är det mycket glädjande att även Sverigedemokraterna har riksdagsledamöter som är beredda att släppa dogmen och ta en nykter titt på vår narkotikapolitik.

Det här är en fråga vars tid har kommit.

12 december 2019

Cannabis värt 10 miljarder om året för de kriminella gängen (enligt avloppsmätning)

Filed under: droger — Christian Engström @ 9:48
vekcans brott

Enligt en avloppsmätning som Veckans Brott har gjort, använder stockholmarna cannabis för 25 miljoner i veckan. Det pekar på att cannabismarknaden i hela Sverige drar in kanske 10 miljarder om året till kriminella.

Veckans Brott har gjort en analys av avloppsvattnet som kommer från 850.000 stockholmare. Enligt den analysen använder de här 850.000 personerna cannabis för 25 miljoner kronor varje vecka.

Multiplicerar man upp den siffran till att gälla hela befolkningen och 52 veckor om året, kommer man fram till att hela den svenska cannabismarknaden skulle dra in 15 miljarder om året. Men Stockholmssiffran för avloppsvattnet antagligen lite högre än riksgenomsnittet. Det är 850.000 personer som bor i upptagningsområdet för det aktuella reningsverket (Henriksdal). Men alla som går på toaletten när det åkt in till stan för att gå på krogen kommer också med i avloppsvattnet i Henriksdal. Det påverkar statistiken.

Kanske är 10 miljarder per år för Sveriges cannabismarknad en bättre mellan-tummen-och-pekfingret-gissning.

Det är en hög skattning, men inte helt orimlig. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har tidigare uppskattat cannabismarknaden i Sverige till minst 1 miljard om året. Deras analys  är baserad på hur stora beslag tullen gör. Men CAN’s siffra är väldigt osäker. De säger själva i sin rapport att det lika gärna kan vara 2 miljarder.

Mätningar på avloppsvatten ger en säkrare bild än att utgå från tullens beslag. Ingen vet ju hur stor (alltså liten) del av all cannabis som smugglas in som fastnar i tullen. Och det som odlas inom landets gränser dyker ju inte upp alls i tullstatistiken. Därför är siffran 10 miljarder om året inte orimlig, även om den är hög.

Systembolaget säljer alkohol för 30 miljarder kronor om året, och det är en annan siffra man kan jämföra med. Även då känns 10 miljarder för cannabis som en hög siffra, men inte helt orimlig.

10 MILJARDER OM ÅRET ÄR OTROLIGT MYCKET PENGAR TILL GÄNGEN SOM SKJUTER OCH SPRÄNGER.

Om vi legaliserar cannabis, och börjar sälja det under kontrollerade former på Systembolaget eller motsvarande, då tar vi bort det mesta av de här inkomsterna från de kriminella gängen.

En legalisering kommer inte lösa alla problem med gängkriminaliteten. Men det skulle vara en väldigt god början. Låt oss ta bort de här pengarna från den kriminella sektorn, och ge polisen en chans att börja återta kontrollen i förorterna!

—-

Artikel om undersökningen från Veckans Brott:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stockholmare-koper-droger-for-30-miljoner-i-veckan

Rapporten från CAN, där uppskattningen 1 miljard finns på sid 8 och sid 26:
https://www.can.se/contentassets/c2bd9f21a10a467dbde2d742b49d90ff/narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2018.pdf

Korta fakta om Systembolaget:
https://www.omsystembolaget.se/om-systembolaget/korta-fakta/

16 november 2019

Inkomstfördelning och ekonomisk politik i Pirat-TV idag lördag 16/11 15.00

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 11:05

Idag lördagen den 16 november kl 15.00 kommer jag att medverka i Pirat-TV, i ett samtal om inkomstfördelning och ekonomisk politik.

Piratpartiet är för att man undersöker om det går att införa en basinkomstgaranti som alternativ till dagens (labyrint av) trygghetssystem, men har inte tagit ställning till den ekonomiska politiken så mycket i övrigt.

Därför räknar jag med att det blir mer av ett samtal där vi diskuterar olika tänkbara möjligheter, snarare än en presentation av något färdigt förslag.

Som grund för diskussionen har jag tagit fram ett diagram över inkomstfördelningen bland befolkningen i arbetsför ålder (19-65 år). Det ser ut så här:

Månadslön (netto) och skatt 2017, alla 19-64 år i percentiler

Inkomstfördelning för befolkningen i arbetsför ålder

Jag har också ett par andra bilder i en minimal powerpointpresentation:
Inkomstfördelning 01 Pirat-TV.ppt

Välkommen att titta på diskussionen i Pirat-TV, endera live från klockan 15.00 eller i efterhand. Tittar du live har du också möjlighet att ställa frågor och kommentar på Discord.

7 november 2019

Magnus Andersson (PP) om basinkomst

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 9:17

Magnus Andersson, Piratpartiet

Magnus Andersson, som är Piratpartiets partiledare, har skrivit ett mycket bra inlägg om basinkomst på Facebook. Jag kopierar inlägget här:

Det är faktiskt inte en så trixig fråga egentligen om vi bara börjar titta på de generella stödsystem som vi har idag.

Till att börja med vill jag klargöra att den form av basinkomst som jag är för är den som kallas negativ inkomstskatt. I princip så betyder den att om du tjänar under en viss summa så börjar skatten trappas ned och vid en viss punkt så börjar den bli negativ, så att man aldrig kommer under en viss inkomstnivå. Det förslag som Christian Engström har räknat på låg runt 100.000 kr om året (om jag inte minns fel så pratar han om 120.000kr/året numera) och det tycker jag är en bra startpunkt för en diskussion.

Det som vi behöver hålla i huvudet är att det inte handlar om några större summor, och ”att leva på” är väldigt relativt. Jag skulle snarare säga att det är en summa som ska göra att man kan överleva och existera i dagens samhälle med mat för dagen och tak över huvudet. Det är det primära i denna modell. Inget fancy, men det ska vara en allmän fallskärm för de som hamnar i en svår situation utan att samhällets krav först ska krossa individen innan den får hjälp.

För om vi tittar på hur systemet fungerar idag så är det de som ”kämpar och sliter” som redan idag får betala för de som inte har möjligheten att försörja sig själva. Det stora problemet är att systemet är extremt godtyckligt och kräver att man först sätter sig i en ekonomisk situation som i praktiken är omöjlig att ta sig ur utan hjälp. Systemet skapar ett beroende, vilket gör att det alltid kommer att finnas ett behov av det, samtidigt som det är så komplext att ingen har full koll på hur det fungerar. Om jag skulle vara lite elak så skulle jag kunna säga att det är designat att fungera så, då det skapar fler röster som skulle rösta på partier som vill utöka stödsystemen, men jag ska försöka att inte vara konspiratorisk. 😉

Många människor är väldigt schizofrena runt välfärdssystemet, för samtidigt som de vill ha ett skyddsnät så vill de att det ska vara av taggtråd och elektrifierat samt så långt ned att man slår i botten innan man kan lyftas upp över skärselden, så att alla ska frukta att hamna däri. För det är just detta: ingen ska tycka att det är en bekväm hammock att landa i för att ta igen sig, för då riskerar de att få betala för denna person allt för länge och om det blir många i den där hammocken så blir det ytterst svårt att för de som ”kämpar och sliter” att hålla uppe nätet så att alla kan se att det ändå finns där – situationen skulle bli ohållbar och nätet skulle fallera.

Så när Socialdemokraterna och Vänsterpartiet pratar om solidaritet så har jag svårt att förstå dem, för hur de agerar står i bjärt kontrast till vad de säger. De säger att välfärden ska finnas där som en trygghet för alla att lita på, men när allt fler blir av med sina bidrag, allt fler bedöms arbetsföra trots kronisk sjukdom, allt fler blir av med hjälp likt LSS för ett drägligt liv. Hur ska vi kunna lita på vårt välfärdssystem när de som behöver det allra mest faller ur det?

Det vi behöver är ett system som är okomplicerat, som inte kräver att ens ekonomi fullständigt skjuts i sank för att hjälpen ska sättas in. Ett system som fångar upp de som är på kanten att trilla ned i skyddsnätet och får dem att komma bort från kanten så tidigt som möjligt, så att de inte riskerar att bli en permanent börda för skyddsnätet och de som ”kämpar och sliter”. Ett system som ser till att skapa incitament att ta jobb som även kan skapa en liten inkomst genom att inte ha en marginaleffekt på 100% (dvs att bidragen inte sänks lika mycket som man tjänar på att ta ett litet jobb, utan man får behålla en del av inkomsten). Ett system som uppmuntrar eget företagande. Ett system som går att realisera inom dagens budget utan några större justeringar och framför allt: ett system som inte är godtyckligt.

Det är där som jag ser att negativ inkomstskatt komma in, för det har de egenskaperna som ett väl fungerande system bör ha. Sedan kan vi kalla det något annat för att de som har svårt för basinkomst som namn.

Sedan, som en bonus då systemet bygger på inkomstskatt, så kan vi se till att flytta delar av Arbetsförmedlingens extremt nitiska personal till Skatteverket för att där skärskåda folks skatteinbetalningar för att hitta de som försöker smita undan, istället för idag jaga varenda krona som en bidragstagare måste redovisa för att de ska få sina bidrag. Något säger mig att det i sig skulle vara en nettoförtjänst för staten. Så slipper vi slå och sparka på de som redan ligger ned och titta på de som har råd att undvika skatt istället.

18 oktober 2019

Inkomststatistik från SCB för basinkomstberäkningar (2017)

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:46

Så här såg inkomstfördelningen ut för alla i arbetsför ålder (19-65) som bodde i Sverige 2017:

Diagram över inkomstfördelningen för alla i åldern 19-65 år 2017

Inkomsfördelning för alla i åldern 19-65 år 2017. Personer, från fattigaste till rikaste, på x-axeln.

Här är en beskrivning av hur jag har gjort för att ta fram diagrammet.

I Statistikdatabasen från Statistiska Centralbyrån SCB kan man hitta massor med siffror om Sveriges ekonomi. Bland annat går det att hitta statistik över hur befolkningens inkomster är fördelade, om man vet var man ska leta. Gräver man lite i statistikdatabasen kan man ta fram en inkomststatistik över befolkningen i arbetsför ålder. Det är intressant om man vill räkna på kostnaden för olika system för basinkomst.

Vi är intresserade av att få fram statistik över alla som bor i Sverige och är i åldern 19-65 (alltså de som har fyllt 19 men inte 65). Varför just det åldersintervallet?

Att vi vill börja från 19 års ålder beror på att de flesta ungdomar går i gymnasiet tills det år de fyller 19. Fram tills dess är de enligt lag försörjda av sina föräldrar. När de gått ut gymnasiet upphör föräldrarnas försörjningsansvar. Då får de endera försörja sig på studiemedel om de börjar plugga på högskola, eller på att börja jobba. Men lyckas de inte få något jobb omfattas de av samhällets trygghetssystem. Idag innebär det a-kassa, aktivitetsersättning (sjukpension) eller försörjningsstöd (socialbidrag). Men om Sverige hade ett basinkomstsystem skulle de få basinkomst istället.

Att vi inte vill ha med pensionärer från 65 beror just på att de är pensionärer. Pensionärer har redan basinkomst: de får pengar varje månad så att de klarar sig, utan några krav på att de ska jobba eller göra några andra motprestationer. Visserligen kan man tycka att garantipensionen (den lägsta pension man kan få) är för låg, och jag har stor sympati för den ståndpunkten. Men vill man åtgärda det, är det bästa sättet att helt enkelt skaka fram pengar i budgeten och höja garantipensionen med lämpligt belopp. Det behövs inga nya system för att ta hand om pensionärerna. Vill man förbättra för pensionärerna är det mycket lättare att bara fylla på mer pengar i dagens system. Därför är det bättre att lämna pensionärerna utanför diskussionen om basinkomst, för att inte göra det mer komplicerat än nödvändigt.

Statistikdatabasen innehåller ett stort antal olika tabeller, som man kan hitta på den här sidan. Inkomststatistiken hittar vi under

  • Hushållens ekonomi
    • Inkomster och skatter
      • Inkomster – Individer

Den första tabellen vi vill titta på heter ”Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass”. För att få fram de intressanta värdena väljer vi:

  • tabellinnehåll: Medelinkomst, Medianinkomst, Totalsumma och Antal personer (alla fyra fälten)
  • region: Riket
  • kön: Totalt
  • ålder: 20-64 år
  • inkomstklass: alla fälten
  • år: 2017

Ber vi att få resultatet på formatet ”Excel (.xlsx)” skapas kalkylbladet HE0110J7.xlsx

Slutpunkten i det här åldersintervallet är vad vi vill ha, för åldern 64 betyder de som fyllt 64 men inte 65, alltså den sista årgången som ännu inte fått ålderspension. Men startpunkten är från 20 år, och inte från 19 som vi vill ha, så 19-åringarna måste vi lägga till.

19-åringarna kan vi hitta i en annan tabell, med namnet ”Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter kön, inkomstklass och ålder i 1-årsklasser”. Där gör vi samma val som i den föregående tabellen, förutom att vi väljer ”ålder: 19 år” (och inte behöver ange ”region: Riket”). Då skapas kalkylbladet HE0110AA-2.xlsx

I kalkylbladet Inkomststatistik 2017 från SCB.xlsx har jag kopierat de två tabellerna för åldersgrupperna 20-64 år respektive 19 år, och summerat dem till en tabell 19-64 år i cellerna O9:T38. Medianerna i kolumn Q är viktade medelvärden av medianerna för de två åldersgrupperna.

För att kunna skapa ett diagram har jag sedan tagit värdena i tabellen 19-64 år och skapat datapunkter där x-värdet representerar person x i ordningen från den med lägst månadslön till den med högst, och y-värdet är månadslönen. Som datapunkter för att skapa diagrammet används dels gränserna mellan inkomstklasserna, dels medianerna i respektive klass.

(Detalj: För att få ett snyggare diagram har jag avsiktligt struntat i den sista datapunkten med en månadslön på 250.000. Det är så få som tjänar så mycket, så det är inte värt att göra diagrammet dubbelt så högt bara för deras skull. Känner de sig kränkta över att inte få vara med i diagrammet får de väl gråta hela vägen till banken. 🙂 )

Uppdatering:

Jag har uppdaterat Inkomststatistik 2017 från SCB och lagt till en tabell med inkomstfördelningen i percentiler, alltså en tabell med 100 värden där varje värde representerar genomsnittlig månadslön för en hundradel av den arbetsföra befolkningen.

För att få fram percentilerna skrev jag ett enkelt Java-program, och importerade sedan datat till kalkylarket.

Att ha inkomstfördelningen uttryck som percentiler är den bekvämaste formen om man vill göra överslagsberäkningar på vad olika förändringar av skatter och bidrag skulle få för effekt. Då kan man enkelt behandla de 100 värdena i ett vanligt kalkylark.

Representerat som en graf ser det ut så här:

Percentiler 2017

Inkomstfördelning 2017 för alla 19-65 år i percentiler, det vill säga att varje stapel motsvarar en hundradel av befolkningen, från de fattigaste till de rikaste

I den här grafen är även den sista stapeln korrekt, alltså den som representerar procenten med högst inkomster. The top 1% har en genomsnittlig månadsinkomst på 150.000 kronor.

De nedersta 5% har månadsinkomsten 0, och totalt 15% har en månadsinkomst på under 8000 kronor, som de inte rimligen kan försörja sig på.  De är endera försörjda av familjemedlemmar eller av obeskattade bidrag som inte syns i den här statistiken.

Referenser:

Statistikdatabasen hos SCB, startsida

Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass

Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter kön, inkomstklass och ålder i 1-årsklasser

Inkomststatistik 2017 från SCB

5 oktober 2019

Samtal om basinkomst i PiratTV

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:26
Samtal om basinkomst i PiratTV

Basinkomst från 44 minuter in i videon

I lördags medverkade jag i PiratTV, och pratade basinkomst med Piratpartiets vice partiledare Katarina Stensson @stenssok.

Hur kan man göra, är det realistiskt, och varför behövs det?

Basinkomstdiskussionen börjar 44 minuter in i videon, och håller på en dryg timme. Här är powerpointbilderna som visas i videon: Basinkomst 13 Piratvision 2019.ppt

Se samtalet:

Pirat-TV 28/9 2019 – Om basinkomst med Christian Engström (från 44 min)

3 oktober 2019

Arbetsförmedlingen 2018: 30 miljarder till de arbetslösa, 40 miljarder till företagsstöd och omkostnader

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:53

Cirkeldiagram med Arbetsförmedlingens kostnader enligt texten

Arbetsförmedlingen förmedlar inte arbeten. Den förmedlar bidrag. Men tittar vi på hur mycket som går till de arbetslösa och hur mycket som går till annat, ser vi att Arbetsförmedlingen är ett väldigt dyrt och ineffektivt sätt att försörja de människor som går utan arbete.

År 2018 kostade Arbetsförmedlingen 70 miljarder kronor. Vi kan dela upp de utgifterna i tre huvudgrupper:

  • 30,3 miljarder – Bidrag till arbetslösa
  • 23,2 miljarder – Lönebidrag till företag
  • 16,5 miljarder – Omkostnader

30 miljarder i bidrag till de arbetslösa och 40 miljarder till företagsstöd och omkostnader, alltså. Låt oss titta de olika delposterna i lite mer detalj.

Bidrag till arbetslösa 30,3 miljarder

I Arbetsförmedlingens årsredovisning på sid 130 är bidragen till de arbetslösa uppdelade i fyra olika poster:

A-kassa 12,8 miljarder
Det här är det statliga bidraget till fackföreningarnas olika a-kassor. Det betalas ut till människor som är arbetslösa och går hemma, och förväntas ägna sig på heltid åt att söka jobb.

Aktivitetsstöd 10,7 miljarder
Ersättning till arbetslösa som deltar i någon aktivitet eller utbildning som Arbetsförmedlingen anordnar.

Etableringsersättning 4,9 miljarder
Etableringsersättning betalas av staten till nyanlända under de första två åren efter att de har fått uppehållstillstånd i Sverige. Påminner mycket som försörjningsstöd (socialbidrag), förutom att det är ungefär 1000 kronor högre per månad och inte förknippat med lika mycket krav och kontroll som försörjningsstödet. Istället för försörjningsstödets krav på att man ska söka jobb och vara helt utblottad, är kravet för att få etableringsersättning normalt bara att man följer undervisningen i svenska för invandrare. Etableringsersättningen är inte beskattad.

Statliga ålderspensionsavgifter 1,9 miljarder
A-kassan och aktivitetsstödet är beskattade och pensionsgrundande. De här 1,9 miljarderna är avsättningar för de framtida pensionerna för de människor som fick a-kassa eller aktivitetsstöd. Man hade lika gärna kunnat räkna in de här pengarna i posterna för a-kassa respektive aktivitetsstöd, men Arbetsförmedlingen väljer att särredovisa den här posten.

Lönebidrag till företag 23,2 miljarder

De här pengarna går till företag som anställer människor enligt olika regelverk för statligt subventionerade anställningar. På sid 69 i Arbetsförmedlingens årsredovisning listas de olika stödformerna som ingår under den här rubriken. De är:

  • Extratjänster 4,2 miljarder
  • Moderna beredskapsjobb 0,5 miljarder
  • Introduktionsjobb 0,4 miljarder
  • Förstärkt särskilt anställningsstöd 0,3 miljarder
  • Instegsjobb 0,4 miljarder
  • Särskilt anställningsstöd 0,7 miljarder
  • Traineejobb 0,03 miljarder
  • Lönebidrag för anställning 3,8 miljarder
  • Lönebidrag för trygghet i anställning 5,4 miljarder
  • Lönebidrag för utveckling i anställning 2,0 miljarder
  • Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare 0,4 miljarder
  • Nystartsjobb 5,0 miljarder
  • Yrkesintroduktionsanställning 0,06 miljarder

Att sätta sig in i alla de olika formerna av lönebidrag är en vetenskap i sig. Men alla lönebidragen har det gemensamt att de går till företag som anställer någon, och inte till den arbetslösa personen direkt.

Omkostnader 16,5 miljarder

De pengar som varken delas ut som bidrag till de arbetslösa eller bidrag till företag är kostnaden för Arbetsförmedlingens verksamhet. Den består av två delar:

Externa anordnare och övrigt 8,3 miljarder
De här pengarna går till företag som anordnar kurser och andra aktiviteter på Arbetsförmedlingens uppdrag. Det kan vara allt från handfasta svetsningskurser och andra yrkesutbildningar till mer flummiga aktiviteter som jobbcoacher och liknande.

Förvaltning: Arbetsförmedlingens löner, lokaler mm 8,2 miljarder
Det här är de pengar som går till Arbetsförmedlingens egen verksamhet, såsom löner och lokaler. Arbetsförmedlingen har knappt 13.000 årsanställda (sid 105 i årsredovisningen), och deras löner ingår i den här posten.

……

Referenser:

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2018
https://arbetsformedlingen.se/download/18.4fb667a1169bfd2c0a64f86/1554795243908/arbetsformedlingens-arsredovisning-2018.pdf

Bloggpost: Detta gör Arbetsförmedlingen med våra 70 miljarder (2016 och 2018)
https://christianengstrom.wordpress.com/2019/09/07/detta-gor-arbetsformedlingen-med-vara-70-miljarder-2016-och-2018/

Uppdatering:
Det visar sig att Arbetsförmedlingen själv har publicerat ett cirkeldiagram för 2018 (vilket jag inte visste när jag gjorde den här sammanställningen). Arbetsförmedlingens egna siffror stämmmer med de som redovisas här, förutom att de är lite annorlunda grupperade. Det här gör Arbetsförmedlingen för sina 71 miljarder
https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/nyheter/nyhetsarkiv/2019-07-01-det-har-gor-arbetsformedlingen-for-sina-71-miljarder

Riksdagsledamoten Alireza Akhondi (C) diskuterar siffrorna i ett inlägg på Facebook
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10156927071454075&set=a.10150447818159075&type=3&hc_location=ufi

Bonusmaterial:

Statistik hos SCB rörande helårsekvivalenter
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0000/HE0000T01N/

27 september 2019

Basinkomst live på Twitch lördag 28 sept 15.00

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:23
piratvision

Live om basinkomst lördagen den 27 september 15.00

Lördagen den 28 september 15.00 ska jag medverka i Piratvision på Twitch, och prata om basinkomstgaranti med Piratpartiets vice ordförande Katarina Stensson.

Sändningen är live, så välkommen att ställa frågor på Twitch eller på Facebook.

Jag kommer presentera det konkreta förslag jag har tagit fram för ett system för basinkomstgaranti för Sverige. Här är de powerpointbilder jag har tänkt använda: Basinkomst 13 Piratvision 2019.ppt

Jag svarar också gärna på andra frågor om basinkomst efter bästa förmåga.

Kommentarer på Facebook

Nästa sida »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: