Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

Ladda ner basinkomstförslaget som PDF

I den här bloggserien har jag presenterat ett förslag till basinkomst som är baserat på två rimlighetskalkyler: en ekonomisk, och en politisk. Syftet är att skissa på ett system som faktiskt skulle kunna bli verklighet, och helst så snart som möjligt.

Här följer en snabbgenomgång med länkar till de tidigare blogginläggen:

Inledning

Är det möjligt att skapa och finansiera ett basinkomstsystem som garanterar alla försörjning?

Ja, naturligtvis är det det. Vi har ju redan trygghetssystem som har precis den målsättningen, och som vi redan betalar för. Dagens olika trygghetssystem är ett virrvarr av byråkrati och krångel, vilket leder till att de som behöver hjälp utsätts för godtycke och otrygghet, och riskerar att falla mellan stolar.

Om vi har råd med det — och det har vi ju, bevisligen — då kan det inte vara omöjligt att designa om systemet för att minska krånglet och otryggheten. Vi avsätter ju redan de realekonomiska resurser som behövs, även om vi gör det på ett onödigt byråkratiskt sätt som har en hel del negativa bieffekter.

1. Vi har redan basinkomst i Sverige idag

Problemet

Arbetslösheten är en realitet, och den tekniska utvecklingen gör att den mycket väl kan komma att öka. Det räcker inte med att hoppas att politikerna ska kunna skapa hundratusentals nya jobb, för det kan de inte. Därför har vi en skyldighet att se till trygghetssystemen för arbetslösa blir trygga, värdiga och människovänliga. Det är de inte idag.

Försörjningsstödet (socialbidraget) är direkt destruktivt mot bidragstagarna, och tvingar dem ännu längre ut i utanförskap. A-kassan är en labyrint av snåriga regler och byråkrati, kombinerat med tvång att delta i olika åtgärder vare sig de är meningsfulla eller inte. Och det är lätt att halka ur a-kassan och stå med socialkontoret som enda utväg. Basinkomst tar bort godtycket och osäkerheten i dagens system för dem utan jobb, och gör att ingen riskerar att hamna mellan stolar.

2. Politikerna kan inte lösa arbetslösheten
3. Dagens trygghetssystem för arbetslösa är för otrygga och för byråkratiska

Modellen

Förslaget kan sammanfattas:

• 8.333:- per månad
• till alla i åldern 19-64 år
• som bor i Sverige
• och inte har andra inkomster.

Bakom var och en de här avgränsningarna finns det skäl, som jag går igenom i de olika bloggposterna. Men den gemensamma nämnaren är att hitta ett realistiskt genomförbart system, som passar in bland de system vi redan har, och inte innebär större förändringar än nödvändigt.

4. Förslag till basinkomst: 8.333 kronor i månaden skattefritt
5. Basinkomst från 19 års ålder
6. Pensionärer har redan basinkomst
7. Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare
8. Basinkomst till alla som inte har andra inkomster — ”negativ inkomstskatt”

Kostnaden

Den modell som jag föreslår är att basinkomsten ska trappas ner med 33% när man börjar tjäna egna pengar, samtidigt som man betalar kommunalskatt från första hundralappen.

För en basinkomsttagare som lyckas dra in 3.000 kronor i egna inkomster blir det en tusenlapp i kommunalskatt, en tusenlapp i minskat bidrag, och en tusenlapp kvar i plånboken.

Det är en väldigt förbättring jämfört med dagens försörjningsstöd, där bidraget sänks med 100% av vad man tjänar själv, så man får ingenting alls mer i plånboken. Det är bidragsfällan, eftersom det gör det meningslöst att ens försöka tjäna egna pengar. Så ska vi inte ha det med basinkomsten.

Det visar sig att det här systemet, med 8.333 kronor per månad som nivå, och en nedtrappning av basinkomsten med 33% samtidigt som man betalar vanlig kommunalskatt, skulle kosta 132 miljarder om året. Det går att finansiera.

9. Med statistiken över inkomstfördelning kan vi räkna på vad basinkomst kostar
10. Grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare
11. Basinkomst med 33% avtrappning av bidraget kostar 132 miljarder
12. Att höja basinkomsten över 8.333:- per månad blir ganska dyrt

Finansieringen

Finansieringen av basinkomsten består av två delar. För det första lägger vi ner tre system som ersätts av basinkomsten. Det är försörjningsstödet (11 miljarder), Arbetsförmedlingen (64 miljarder) och studiemedelssystemet (17 miljarder). Det blir 92 miljarder tillsammans.

Dessutom föreslår jag att vi återinför enhetlig moms, och tar bort momsrabatterna som går till företag i livsmedelsbranschen, restaurangnäringen och vissa delar av kulturindustrin. Det ger 50 miljarder till statskassan.

Därmed har vi 92 + 50 = 142 miljarder i finansiering. Det räcker med marginal till kostnaden 132 miljarder för basinkomsten.

Både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen får vara kvar som idag. Jag föreslår inga nedskärningar alls på de två områdena.

Att ersätta sjukförsäkringen med basinkomst skulle vara politiskt omöjligt och ganska tveksamt i sak. Därför föreslår jag inga nedskärningar i sjukförsäkringssystemet. Men basinkomsten kompletterar sjukförsäkringen på ett utmärkt sätt. Det innebär ökad trygghet för alla långtidssjuka och funktionshindrade, och mer pengar i plånboken till dem som har det allra sämst.

Den inkomstbaserade föräldraförsäkringen får också vara kvar.

13. Finansiering del 1: Ersätt försörjningsstödet (11 miljarder)
14. Finansiering del 2: Lägg ner Arbetsförmedlingen (64 miljarder)
15. Finansiering del 3: Ersätt studiemedlen (17 miljarder)
16. Basinkomst: Låt sjukförsäkringen vara kvar
17. Basinkomst kan inte ersätta sjukförsäkringen av politiska skäl — men a-kassan går att ändra
18. Låt föräldrapenningen också vara kvar
19. Finansiering del 4: Slopa momsrabatterna (50 miljarder)

Avslutning

På ett sätt är basinkomst inte alls någon dramatisk reform. Om man vill, kan man se det som ett sätt att bara avbyråkratisera och strömlinjeforma de trygghetssystem vi redan har idag. En renovering och modernisering av folkhemmet, om man vill uttrycka det så.

Men grundtanken bakom basinkomst har ändå stor politisk potential på ett positivt sätt. När människor slipper känna sig otrygga och får större möjligheter att själva bestämma över sina egna liv, då leder det till många positiva samhällseffekter i stort och smått. Hur stora de här positiva ”dynamiska effekterna” kommer bli är det nästan omöjligt att räkna på i förväg. Att de kommer uppträda, det kan vi vara ganska säkra på. Men hur stora de blir och hur snabbt de blir verklighet, det kan vi bara få veta genom att pröva.

Det här förslaget till basinkomstsystem uttryckligen designat för att vara både ekonomiskt och politiskt realistiskt att genomföra. Jag hoppas vi kan börja göra det så snart som möjligt.

20. Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst
21. So what om basinkomst leder till att folk säger upp sig och bara slappar?

———

Det här är del 20 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.

Ladda ner det fullständiga basinkomstförslaget som pdf