Christian Engström, Pirat

4 mars 2016

Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:00
Förstasida pdf om basinkomst

Ladda ner basinkomstförslaget som PDF

I den här bloggserien har jag presenterat ett förslag till basinkomst som är baserat på två rimlighetskalkyler: en ekonomisk, och en politisk. Syftet är att skissa på ett system som faktiskt skulle kunna bli verklighet, och helst så snart som möjligt.

Här följer en snabbgenomgång med länkar till de tidigare blogginläggen:

Inledning

Är det möjligt att skapa och finansiera ett basinkomstsystem som garanterar alla försörjning?

Ja, naturligtvis är det det. Vi har ju redan trygghetssystem som har precis den målsättningen, och som vi redan betalar för. Dagens olika trygghetssystem är ett virrvarr av byråkrati och krångel, vilket leder till att de som behöver hjälp utsätts för godtycke och otrygghet, och riskerar att falla mellan stolar.

Om vi har råd med det — och det har vi ju, bevisligen — då kan det inte vara omöjligt att designa om systemet för att minska krånglet och otryggheten. Vi avsätter ju redan de realekonomiska resurser som behövs, även om vi gör det på ett onödigt byråkratiskt sätt som har en hel del negativa bieffekter.

1. Vi har redan basinkomst i Sverige idag

Problemet

Arbetslösheten är en realitet, och den tekniska utvecklingen gör att den mycket väl kan komma att öka. Det räcker inte med att hoppas att politikerna ska kunna skapa hundratusentals nya jobb, för det kan de inte. Därför har vi en skyldighet att se till trygghetssystemen för arbetslösa blir trygga, värdiga och människovänliga. Det är de inte idag.

Försörjningsstödet (socialbidraget) är direkt destruktivt mot bidragstagarna, och tvingar dem ännu längre ut i utanförskap. A-kassan är en labyrint av snåriga regler och byråkrati, kombinerat med tvång att delta i olika åtgärder vare sig de är meningsfulla eller inte. Och det är lätt att halka ur a-kassan och stå med socialkontoret som enda utväg. Basinkomst tar bort godtycket och osäkerheten i dagens system för dem utan jobb, och gör att ingen riskerar att hamna mellan stolar.

2. Politikerna kan inte lösa arbetslösheten
3. Dagens trygghetssystem för arbetslösa är för otrygga och för byråkratiska

Modellen

Förslaget kan sammanfattas:

  • 8.333:- per månad
  • till alla i åldern 19-64 år
  • som bor i Sverige
  • och inte har andra inkomster.

Bakom var och en de här avgränsningarna finns det skäl, som jag går igenom i de olika bloggposterna. Men den gemensamma nämnaren är att hitta ett realistiskt genomförbart system, som passar in bland de system vi redan har, och inte innebär större förändringar än nödvändigt.

4. Förslag till basinkomst: 8.333 kronor i månaden skattefritt
5. Basinkomst från 19 års ålder
6. Pensionärer har redan basinkomst
7. Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare
8. Basinkomst till alla som inte har andra inkomster — ”negativ inkomstskatt”

Kostnaden

Den modell som jag föreslår är att basinkomsten ska trappas ner med 33% när man börjar tjäna egna pengar, samtidigt som man betalar kommunalskatt från första hundralappen.

För en basinkomsttagare som lyckas dra in 3.000 kronor i egna inkomster blir det en tusenlapp i kommunalskatt, en tusenlapp i minskat bidrag, och en tusenlapp kvar i plånboken.

Det är en väldigt förbättring jämfört med dagens försörjningsstöd, där bidraget sänks med 100% av vad man tjänar själv, så man får ingenting alls mer i plånboken. Det är bidragsfällan, eftersom det gör det meningslöst att ens försöka tjäna egna pengar. Så ska vi inte ha det med basinkomsten.

Det visar sig att det här systemet, med 8.333 kronor per månad som nivå, och en nedtrappning av basinkomsten med 33% samtidigt som man betalar vanlig kommunalskatt, skulle kosta 132 miljarder om året. Det går att finansiera.

9. Med statistiken över inkomstfördelning kan vi räkna på vad basinkomst kostar
10. Grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare
11. Basinkomst med 33% avtrappning av bidraget kostar 132 miljarder
12. Att höja basinkomsten över 8.333:- per månad blir ganska dyrt

Finansieringen

Finansieringen av basinkomsten består av två delar. För det första lägger vi ner tre system som ersätts av basinkomsten. Det är försörjningsstödet (11 miljarder), Arbetsförmedlingen (64 miljarder) och studiemedelssystemet (17 miljarder). Det blir 92 miljarder tillsammans.

Dessutom föreslår jag att vi återinför enhetlig moms, och tar bort momsrabatterna som går till företag i livsmedelsbranschen, restaurangnäringen och vissa delar av kulturindustrin. Det ger 50 miljarder till statskassan.

Därmed har vi 92 + 50 = 142 miljarder i finansiering. Det räcker med marginal till kostnaden 132 miljarder för basinkomsten.

Både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen får vara kvar som idag. Jag föreslår inga nedskärningar alls på de två områdena.

Att ersätta sjukförsäkringen med basinkomst skulle vara politiskt omöjligt och ganska tveksamt i sak. Därför föreslår jag inga nedskärningar i sjukförsäkringssystemet. Men basinkomsten kompletterar sjukförsäkringen på ett utmärkt sätt. Det innebär ökad trygghet för alla långtidssjuka och funktionshindrade, och mer pengar i plånboken till dem som har det allra sämst.

Den inkomstbaserade föräldraförsäkringen får också vara kvar.

13. Finansiering del 1: Ersätt försörjningsstödet (11 miljarder)
14. Finansiering del 2: Lägg ner Arbetsförmedlingen (64 miljarder)
15. Finansiering del 3: Ersätt studiemedlen (17 miljarder)
16. Basinkomst: Låt sjukförsäkringen vara kvar
17. Basinkomst kan inte ersätta sjukförsäkringen av politiska skäl — men a-kassan går att ändra
18. Låt föräldrapenningen också vara kvar
19. Finansiering del 4: Slopa momsrabatterna (50 miljarder)

Avslutning

På ett sätt är basinkomst inte alls någon dramatisk reform. Om man vill, kan man se det som ett sätt att bara avbyråkratisera och strömlinjeforma de trygghetssystem vi redan har idag. En renovering och modernisering av folkhemmet, om man vill uttrycka det så.

Men grundtanken bakom basinkomst har ändå stor politisk potential på ett positivt sätt. När människor slipper känna sig otrygga och får större möjligheter att själva bestämma över sina egna liv, då leder det till många positiva samhällseffekter i stort och smått. Hur stora de här positiva ”dynamiska effekterna” kommer bli är det nästan omöjligt att räkna på i förväg. Att de kommer uppträda, det kan vi vara ganska säkra på. Men hur stora de blir och hur snabbt de blir verklighet, det kan vi bara få veta genom att pröva.

Det här förslaget till basinkomstsystem uttryckligen designat för att vara både ekonomiskt och politiskt realistiskt att genomföra. Jag hoppas vi kan börja göra det så snart som möjligt.

20. Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst
21. So what om basinkomst leder till att folk säger upp sig och bara slappar?

———

Det här är del 20 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.

Ladda ner det fullständiga basinkomstförslaget som pdf


7 kommentarer

  1. Vad jag kan förstå ditt upplägg motsvarar det som jag själv får som ålderspensionär efter arbete som kommunal
    tjänsteman som mellanchef i drygt 33 års tjänst.

    Kommentar av Åke Karlsson — 4 mars 2016 @ 12:41

  2. @Åke Karlsson,

    Om du får ut runt 8.333 kronor i månaden efter skatt stämmer det att det blir samma nivå.

    Observera dock att basinkomsten bara ska gälla fram tills dess att man fyller 65. Sedan tar pensionen vid, precis som idag.

    Om någon tycker att de lägsta pensionen (garantipensionen) är för lågt satt, ska jag iofs inte argumentera emot. Men vill man förbättra för pensionärerna är det bara att göra det genom att i så fall höja garantipensonen. Där finns det redan en färdig mekanism, så det är bara att göra så fort den politiska viljan finns.

    Det finns ingen anledning att knyta en eventuell höjning av garantipensionen till att basinkomstreformen genomförs. Det skulle dels innebära att det tar längre tid att förbättra för pensionärerna (eftersom basinkomsten kommer ta tid även i bästa fall), och dels att basinkomstreformen blir svårare att få igenom, eftersom den då blir större och dyrare och mer komplicerad.

    Kommentar av Christian Engström — 4 mars 2016 @ 13:01

  3. Hatten av för ett exempellöst bra jobb att sammanfatta ett bra förslag!!

    Kommentar av Mats Henricson — 5 mars 2016 @ 22:41

  4. @Mats Henricson,

    Tack! Det blir jag jätteglad av att höra.🙂

    Kommentar av Christian Engström — 6 mars 2016 @ 10:26

  5. För de som blir intresserade av detta så lämnar jag ett par länkar:

    basicincome-europe.org (Europa)
    basicincome.org (BIEN)
    basinkomst.nu (Svenskt nätverk)

    ”Basinkomst i siffror” (fyll gärna på)
    https://docs.google.com/spreadsheets/d/1jqoWrtgJLFJlbpDbk06Tg3JwkUI4A-OgvE3MgGABAfg/edit

    Basinkomst är ett väldigt brett ämne, den svenska Wikipedia-sidan ger bra info!

    Kommentar av Martin Jordö — 30 mars 2016 @ 13:34

  6. Väldigt bra text!

    En sak som jag dock tycker saknas är lite tankar bakom vad det är som är den stora extra kostnaden med arbetsförmedelingen. Det lär väll vara så att en stor del är lönekostnader
    till anställda, både direkt hos arbetsförmedligen och i andra hand hos diverse privata aktörer (cv-skolor etc) och underleverantörer.

    Alla dessa skulle ju bli arbetslösa, och då skulle en skatteinkomst försvinna (deras löner beskattas). Dessutom skulle de arbetslösa som behöver täckas upp av systemet då också inkludera alla dessa personer.

    Uppenbarligen så är det ju bara en bråkdel av dessa människor som faktiskt tillför något av värde till samhället (följande resonemanget att samhället som helhet inte blir bättre av att att person X får jobbet istället för person Y för att person X fick lära sig skriva ett snyggare CV), men likväl så bör det beräknas på hur många personer detta rör sig om och huruvida det påverkar kalkylen mycket eller litet.

    Kommentar av Oskar Holmkratz — 2 april 2016 @ 18:55

  7. @Oskar Holmkratz,

    Tack!

    Det stämmer att Arbetsförmedlingen försörjer en massa människor idag med sina olika bidrag. Det har jag tagit hänsyn till i kalkylen. Du har helt rätt i att i lönestatistiken ser det ut som att de här människorna har lön, när det i själva verket är Arbetsförmedlingen som betalar på ena eller andra sättet. Därför har jag lagt till 27 miljarder i kostnad för de 270.000 helårsekvivalenter (personer) som är försörjda av Arbetsförmedlingen idag.

    Mer detaljer om uträkningen finns i den här bloggposten:
    https://christianengstrom.wordpress.com/2016/02/22/med-statistiken-over-inkomstfordelning-kan-vi-rakna-pa-vad-basinkomst-kostar/

    Däremot har jag inte räknat med Arbetsförmedlingens 13.000 anställda. Ska man ha med dem får man lägga till 1,3 miljarder på kostnaden, och det kanske man egentligen ska. Samma sak gäller för andra som idag försörjer sig på arbetslöshetsindustrin.

    Men då förutsätter man förstås att alla de människorna, som ska vara experter på hur man skaffar ett jobb, inte ens klarar av att skaffa jobb åt sig själva. Om det verkligen är så, är inte det bara ytterligare ett argument för att lägga ner Arbetsförmedlingen fortast möjligt?😉

    Kommentar av Christian Engström — 3 april 2016 @ 17:57


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: