Liza Marklund hyllar kinesisk censur

Q6/17 är den senaste kryptiska beteckningen som vi måste lära oss. Henrik Alexandersson rapporterar om ett FN-initiativ för att eliminera möjligheten att vara anonym på internet. Kina är den drivande kraften bakom initiativet.

Att Kina gillar censur är förstås ingen nyhet. Det som är oroväckande är att allt fler demokratier verkar vilja slå in på samma väg. ”Turkiet och Australien är värst, och Norge arbetar på ett mycket omfattande förslag” skriver DN. Nya Zeeland vill låta privata företag stänga av människor från internet utan domstolsprövning. Italien vill censurera bloggar.

Även i den svenska debatten framhålls Kina som ett föredöme av reaktionära debattörer:

– Det går att sätta filter på nätet, kineserna klarar det ju, skriver Liza Marklund i Expressen.

På ett sätt har Liza Marklund i huvudsak rätt. Det går att låta privata företag övervaka allt som människor skickar till varandra. Det går att tvinga dem att stänga av människor från internet utan rättslig prövning. Det går att eliminera möjligheten att vara anonym på internet. Det går att införa ett totalitärt samhälle.

Men vill vi?

Liza Marklund tror att det skulle leda till att hon själv sålde lite fler böcker, och till att framgångsrika popband skulle kunna sälja lika många cd-skivor som för tio år sedan. Därför vill hon att Sverige väljer den vägen.

Det vill inte jag.

Vad svarar man någon som på fullt allvar menar att Sverige ska se Kina som ett föredöme för hur samhället kan behandla internet? Eftersom hon tror att hon själv kan tjäna några kronor på det?

Jag skulle kunna skriva om hur hon antagligen har fel i sina ekonomiska beräkningar. Om hur förlagsbranschen har fortsatt att öka under tio år av fildelning, även om det inte blev något nytt rekord just i fjol. Om hur konserter har ökat explosionsartat när fansen inte behöver slösa bort sina pengar på cd-skivor. Om olika utredningar som visar att fildelningen gynnar ekonomin.

Men jag har faktiskt ingen lust. Uppriktigt sagt så skiter jag i hur den informationstekniska revolutionen påverkar Liza Marklunds privatekonomi. Jag vill inte se internet omformat till ett totalövervakat envägsmedium hur mycket pengar hon än tror att hon skulle tjäna på det. Och hur mycket kritik från bloggare hon än tror att hon skulle kunna slippa om internet blev tystare.

Friheten på internet är en omistlig del av friheten i det öppna samhället. Vi kan inte upphäva de medborgerliga rättigheterna på vår tids viktigaste kommunikationsmedium. Den friheten är värd att ta strid för.

Och jag tror vi kommer vinna. För även om det kan kännas mörkt ibland när man hör censur- och övervakningsivrarna breda ut sig, har medborgarna i Sverige vaknat. Och i en demokrati är det trots allt medborgarna som har sista ordet.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet om 2 månader och riksdagsvalet 2010.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, yttrandefrihet, censur, bloggosfären, liza marklund, kina