– Men tänk om alla säger upp sig från sina jobb och bara slappar! är en av de allra vanligaste spontana invändningarna mot basinkomst.
– Det kommer de aldrig att göra, i vart fall inte samtidigt, är det självklara svaret.
Tanken med basinkomst är att alla som bor i landet är garanterade en viss summa i månaden av staten, om de inte kan försörja sig på annat sätt. Det exakta beloppet kan man diskutera, men jag föreslår 8.333 kronor netto i månaden för den som inte har några andra inkomster.
De här pengarna ska räcka till hyra, mat och allt annat nödvändigt.
8.333 i månaden är ungefär existensminimum. Det går att klara sig på så lite, men det är verkligen ingen dans på rosor, och inte särskilt kul i längden. Det mesta som sätter guldkant på tillvaron är inte att tänka på, för då räcker inte pengarna. Har man barn får de vänja sig vid att inte ens fråga om de kan få en glass en varm sommardag, eftersom de vet att familjen inte har råd.
Den vanligaste invändningen mot tanken på garanterad basinkomst är att alla, eller i vart fall väldigt många, skulle säga upp sig från sina jobb och välja att leva gratis på statens bekostnad istället. Det är väldigt osannolikt.
Rent ekonomiskt är det en mycket stor skillnad mellan att ha ett lågavlönat jobb och att gå på socialbidrag/leva på existensminimum. Tjänar man en genomsnittlig lön blir skillnaden ännu större. Den som är van vid 24.000 eller 30.000 i månaden (före skatt) får lov att ställa om sitt liv radikalt för att klara sig på 8.333 i plånboken. Det har de flesta människor ingen lust att göra.
Men antag att ett par hundra tusen människor som har jobb idag faktiskt skulle välja att säga upp sig och leva på basinkomsten istället. Det skulle ju vara fantastiskt bra!
Då kan ett par hundra tusen arbetslösa som verkligen vill ha jobb få det.
Skulle det här hända, vore det perfekt för alla parter. De som längtade efter ett jobb får det. Företagen får medarbetare som verkligen vill jobba. Och de som av ena eller andra anledningen hellre ville vara hemma får vara det, utan att behöva känna någon skam eller ekonomisk osäkerhet.
Samhällsekonomiskt skulle det vara ett stort lyft, i synnerhet om man tar hänsyn till de ytterligare effekter som faller utanför BNP-måttet.
Jag är övertygad om att det finns ett antal pappor som idag sitter och vänder blanketter på kontor, som egentligen mycket hellre skulle vara hemma och sparka fotboll med ungarna i kvarteret, och göra betydligt mer samhällsnytta då.
Exakt hur benägna människor skulle bli att lämna sina fasta jobb för att leva på basinkomst beror förstås på hur högt man sätter beloppet. Vore det 20 eller 30 tusen i månaden kanske många faktiskt skulle hoppa av sina gamla jobb, men de nivåerna är det inte frågan om.
Basinkomsten ska ligga på en nivå så att man klarar mat och hyra, men inte så särskilt mycket mer.
Om de som inte vill jobba av ena eller andra skälet — familjesituation, fritidsintresse, studier, begynnande utbrändhet eller bara fullständig lättja — får göra vad de vill, samtidigt som ett antal människor som vill ha jobb av ena eller andra skälet — för att tjäna pengar, för att kunna göra karriär eller bara för att ha något att göra — får vad de vill, då är det en win-win för alla parter.
De dynamiska effekterna, alltså vad som händer när vi infört basinkomst och folk börjar anpassa sina liv och förändra sina beteenden efter det nya, är det stora osäkra frågetecknet i den här reformen. Den osäkerheten går de inte att göra så mycket åt, för det är nästan omöjligt att med säkerhet säga på förhand hur människor kommer att agera, och vad samhällseffekterna av det kommer bli. Det är för komplicerade samband för att man ska kunna hitta svaret i ett kalkylark.
Men även om man inte kan veta säkert, finns det många goda skäl att tro att de dynamiska effekterna av basinkomst kommer vara övervägande positiva. Lägre sjukvårdskostnader när vi minskar stressen på utsatta grupper, rikare kulturliv när kulturarbetarna får större ekonomisk trygghet, färre utslagna när människor på marginalen inte blir krossade av bidragsbyråkratin. Kanske till med fler som vågar starta företag och skapa riktiga jobb, när även småföretagare får ett robust skyddsnät som de kan lita på.
Listan över tänkbara positiva dynamiska effekter av ett basinkomstsystem kan göras nästan hur lång som helst. Men nästan ingen av de effekterna går att bevisa säkert i förväg.
Det enda sättet att få veta svaret är att prova.
Det tycker jag vi ska göra.
———
Det här är sista delen i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.
Christian Engström, former Member of the European Parliament 2009-2014 for Piratpartiet, Sweden
Christian Engström, Pirat 
8333 lär inte få mer än ett fåtal att sluta jobba om de har arbete. 8333 räcker inte för en ensamstående för på många håll är lägenhetshyrorna för en tvåa vanligen 5000- 7000. Jag har en kompis som precis flyttat in i en nyrenoverad tvåa 3 km från centrum i ett miljonprogramsområde. Hans hyra är 7500.
Garantipensionen är visserligen lägre men då får man vanligen bostadstillägg. Med normal hyra får en ensamstående cirka 10-11000 i försörjningsstöd från Socialen då varför lägga badinkomst på lägre nivå?
Kommentar av Bengt Numelin — 5 mars 2016 @ 11:20
De största fördelarna med en basinkomst får de som är pensionärer med låg pension som t.ex. de kvinnor som varit hemmafruar större delen av sitt liv, sjukpensionärer som inte har hög arbetsskadeersättning och de som inte får mer än tillfälliga jobb eller inte kan få heltidsjobb. Jag har talat med många i dessa kategorier och det är ett fåtal av dessa som ksn unna sig någon lyx och ytterst sällan kan de åka på en senesterresa
Kommentar av Bengt Numelin — 5 mars 2016 @ 11:34
Tackar så otroligt mycket för din serie om basinkomst. Du har haft mycket bra argument och visat att det kan fungera, åtminstone i teorin. Jag hoppas att detta är något som kan leda till att BI införs snart och inte aldrig som många verkar tro i det här landet… Tack!
Kommentar av Anna-Maria "Aimee" Eriksson — 5 mars 2016 @ 11:40
@Bengt Numelin,
8.333:- i månaden (skattefritt) är mer än vad försörjningsstödet inklusive bostadstillägg är för de flesta.
Men visst, det räcker inte för att betala för ett hur dyrt boende som helst. Idag är maximala bostadstillägget i storleksordningen 4.500 för en ensamstående (varierar mellan kommuner), så en hyra på 7.500 kan man inte räkna med att pengarna ska räcka till, vare sig med basinkomst eller inom ramen för dagens försörjningsstöd.
Vad gäller pensionärer ska basinkomsten inte gälla dem, i mitt förslag. Vill man höja lägstanivåerna för pensionärer är det bara att höja beloppet för garantipensionen. Det behövs inga systemomläggningar för det, utan bara att man hittar finansiering.
Här är ett blogginlägg där jag går igenom vad det är för nivåer som gäller idag i olika system:
Kommentar av Christian Engström — 5 mars 2016 @ 11:47
Det finns många anledningar till att ha en lägre basinkomst i ett initialt skede. Till exempel för att de som mot förmodan skulle sluta på sina arbeten inte skall bli för många. Det skulle även vara ett incitament för många att starta egna firmor för att få det lilla extra i plånboken. Lika så blir det mindre påfrestande rent samhällsekonomiskt att införa denna reform med en lägre summa, men det är bara den ekonomiska biten.
Den rent åsiktspolitiska biten är det absolut största hindret till att införa basinkomst. Engströms förslag är en mycket bra väg att gå för att sänka den ribban något. En del i detta är att inte gapa efter för mycket, som de gamla uvarna säger. Vad som senare sker om basinkomst skulle bli en realitet är något man kan stäva efter och korrigera med tiden, exempelvis att stegvis öka basinkomsten tills man uppnått den totala samhällsvinsten man vill se.
Vad gäller pensionärer kan jag personligen se att man faktiskt kan låta de medborgare som kommer att gå i pension få basinkomst i ställer för pension. Den allmänna pensionen skulle då med tiden kunna gå att lägga till finansieringen av basinkomst. För att få bättre pension kan det därför vara bra att arbeta ihop pengar till privata pensionsförsäkringar och privat sparande. De pensionärer som de facto har lägre pension i dag än basinkomsten skulle komma att bli enligt detta förslag skulle per automatik få det högre beloppet som basinkomst erbjuder.
Lika så skulle man kunna fasa ut den allmänna sjukförsäkringen till förmån för basinkomst. Vad gäller specifik ekonomisk hjälp till exempelvis handikappade eller speciellt behövande så finns det systemet redan idag utöver de allmänna sjukpengarna, så där behöver man inte införa några större förändringar. Lika så kan man teckna privata sjukförsäkringar för att få extra ekonomisk hjälp. Det kan man redan idag, och detta skulle troligtvis öka markant om basinkomst skulle ersätta de allmänna sjukmedlen. Även detta är ett incitament till att arbeta eller starta eget.
I Engströms förslag väljer han att behålla pension och sjukpenning för att det är politiskt enklare att argumentera för, och genomföra rent praktiskt, och det är helt korrekt analyserat. Lika så skulle hans förslag fungera både samhällsekonomiskt och politiskt strukturellt, och hans förslag är i stora drag komplett och skulle kunna gå att införa redan idag om den politiska viljan fanns.
Även om jag inte håller med i alla detaljer rent personligt så ställer jag mig bakom detta förslag om det skulle bli en realitet. Denna version av basinkomst är vida överlägset det trygghetssystem vi har idag. De punkter som jag nämnt ovan skulle kunna införas i ett senare skede om det skulle finnas behov av det för att förenkla svensk byråkrati ytterligare.
Vänligen,
Isaksson
Kommentar av Isaksson — 5 mars 2016 @ 12:22
Den som tror att folk skulle sluta jobba bara för att det finns basinkomst har inte levt på existensminimum. Det är rätt tufft att inte ha råd att gå på bio med kompisarna, att inte kunna ta en öl, att inte ha råd med nya underkläder – trots att man verkligen behöver det, att behöva börja spara till ett par nya skor så snart man har köpt ett par – de kommer att vara utslitna när du har fått ihop tillräckligt med pengar. Varje extra krona är värd så mycket när man har lite pengar att röra sig med, att man är beredd att anstränga sig rätt mycket extra även för små förbättringar. Tro mig, jag levde ett par år på existensminimum.
Kommentar av Jacob Hallén — 6 mars 2016 @ 2:30
@Isaksson,
Jag håller absolut med, när vi väl har ett basinkomstsystem på plats finns det alla möjligheter i världen att fintrimma systemet och gradvis utöka det.
Det är naturligt att tänka sig att man i det läget börjar synka pensionssystemet, i vart fall genom att sätta samma miniminivå. Och man kan reformera sjukförsäkringssystmet genom att säga att alla får basinkomst först, som grund, och att det sedan bara är eventuella extrapengar som är behovsprövade. Då behöver många långtidssjuka inte behovsprövas alls av sjukkassan (för dem som bara får minimibeloppet), och behovsprövningen av övriga kommer handla om mindre belopp.
Det här är ett förstasystem att börja med. Jag är glad att du gillar det! 🙂
Kommentar av Christian Engström — 6 mars 2016 @ 10:21
@Jacob Hallén,
Precis, de som på allvar tror att ”alla” skulle säga upp sig och leva på existensminimum har inte tänkt igenom vad det faktiskt innebär, utan reagerar bara med en ryggmärgsreflex.
Kommentar av Christian Engström — 6 mars 2016 @ 10:28
Jag har tidigare tänkt mig att alla över hela inkomstspannet kunde ha samma marginalskatt, t ex 50%. Inkomstskatten skulle gå oavkortat till basinkomsten som därmed blev beroende av hur mycket pengar man får in. Övriga offentliga utgifter kunde finansieras med andra skatter – moms, fastighetsskatt etc. Systemet skulle då bli självreglerande – om BI blir för hög så väljer färre att jobba varvid BI kommer att sjunka, om inkomsten blir för låg så väljer fler att jobba varvid BI kommer att öka.
Nu är detta inte enligt ditt förslag och det kanske skulle blir svårare att få acceptans för.
Kommentar av Klasse — 6 mars 2016 @ 12:54
Blir det ingen bloggpost om dom på förhand svåruträknade, men garanterat stora besparingar som basinkomst kommer ge gällande kraftigt minskad psykisk ohälsa, utbrändhet/sjukskrivningar, och brottslighet(och dess enorma följdkostnader) som resultat av att människorna på samhällets botten inte kommer tvingas göra saker varje månad för att garantera sitt boende och mat, och att det öppnar upp en ovillkorlig lucka liknande friåret, för människor att skola om sig och ta livet i en ny riktning gällande arbete där dom gör större nytta både för samhällsekonomin, sin självkänsla och egna effektivitet? Personligen är jag övertygad om att dessa efterkommande besparingar kommer överstiga den inledande kostnaden, som du redan räknat hem.
Om vi sen räknar in dom enorma besparingar som skulle uppstå i samhället av att korta ner upphovsrätten till 5år, ta väck patenten och legalisera lättare droger, så undrar jag hur mörka och själviska själar dom politiker har som stretar emot dessa fyra logiska förändringar. Är det så viktigt för dom att skydda det där misslyckade pyramidspelet som huvudsakligen gynnar drygt 2000 specifika människor på planeten, och några hundratusen samvetslösa lakejer?
Kommentar av F — 7 mars 2016 @ 0:38
@Klasse,
Många basinkomstförslag innehåller att man ändrar skatteskalorna även för medel- och höginkomsttagare, men jag har valt en annan väg.
Det vore iofs mycket lockande att förenkla hela skattesystemet, och det är möjligt att det egentligen vore en bra reform. Men problemet är att då drar man på sig en ytterligare politiskt motstånd.
Justerar man skatteskalorna så att det blir en sänkning för medel- och höginkomsttagare kostar det mer pengar, och de pengarna måste tas någonstans ifrån. Det gör att man måste öppna fler politiska fronter, som man måste vinna för att basinkomsten ska bli verklighet. Det behöver inte vara omöjligt, men det försvårar.
Och ändrar man så att medlel- och höginkomsttagare ska betala mera i skatt, då blir det att man ställer de arbetslösa mot dem med jobb. Den striden är det inte alls säkert att de arbetslösa vinner, för de med jobb är trots allt fler.
Jag har valt att istället designa systemet så att alla under brytpunkten för basinkomst (18.200 före skatt i månaden) får mer i plånboken, medan alla över brytpunkten fortsätter betala precis samma inkomstskatt som idag.
Tanken med det är att då kan alla som har jobb fundera på basinkomstförslaget i termer av om det vore bra eller dåligt för de arbetslösa. De slipper distraheras av att de själva skulle få mindre i plånboken pga skattehöjningar, och kan fokusera på det som är själva kärnan i basinkomsten, att erbjuda trygghet och värdighet till de mest utsatta i samhället.
Kommentar av Christian Engström — 7 mars 2016 @ 8:36
@F,
Precis, samhället kommer alldeles säkert spara sjukvårdspengar och annat på att vi slutar ha system som trakasserar dem som står utanför arbetsmarknaden, och som aktivt gör att de mår ännu sämre.
Jag tror att det kan bli väldigt stora besparingar när basinkomsten väl är införd, även om jag inte kan bevisa det teoretiskt. Enda sättet att få veta säkert är att vi prövar.
Kommentar av Christian Engström — 7 mars 2016 @ 8:40
@Christian:
En annan viktig poäng med basinkomst är att man kan tolerera obegränsat låga minimilöner och därigenom skapa jobb som inte skulle finnas annars. Och med högst 67% marginaleffekt borde det finnas incitament att försöka hitta ett jobb även om det är dålligt betalt. Denna effekt skulle förstås bli bättre med en lägre marginaleffekt men det skulle ju bli ganska svårt att få till enligt dina beräkningar. Jag har försökt gå igenom dina senaste poster och hittar inte så mycket om detta förutom att konstnärer och kulturarbetare skulle få det lättare att jobba med vad de vill göra utan kravet att vara lönsam. Samtidigt skulle ju frågan om sänkta minimilöner (lagstadgade eller enligt kollektivavtal) vara politiskt känslig. Man kan ju även argumentera att om medborgare som har jobb skulle byta till jobb som är lägre betalda så förlorar vi skatteintäkter och då blir systemet dyrare.
Du skriver i en tidigare post ”Jag har svårt att tro att det egentligen finns någon som på allvar menar att vi borde utesluta de 60.000 finska medborgarna, och de 680.000 övriga, från de sociala trygghetssystemen. Och om det nu verkligen finns någon som tycker så, har han eller hon ingen anledning att vänta på en basinkomstreform för att börja driva den linjen. Driv det i så fall som en separat fråga, för den har ingenting med basinkomst att göra.” Jag tror att du gör denna fråga lite för lätt för dig. En stor skillnad mot i dag då det krävs en anledning för att få stöd. Vad händer om ryktet går i världen att det går att få 8333 kr i månaden i Sverige utan någon motprestation? Jag håller med om att vi inte skulle behöva betala ut basinkomst till personer som använt sin EU status för att tex tigga eftersom det är lätt att visa att de då inte kan försörja sig. Dock skulle man kanske behöva definiera lite bättre vad som krävs för att ”kunna försörja sig”. Det svåra som jag ser det är att vi skulle behöva bli än mer tuffa med att ens släppa in någon i Sverige för att söka asyl eftersom asylsökande har rätt att vistas i Sverige och därmed ha rätt till basinkomst. Det parti som skulle välja att driva basinkomst kommer att behöva svara på denna fråga.
Hur som helst, tack för att du går igenom detta så grundligt. Basinkomst är något som alla är emot fast alla borde vara för. I synnerhet som du tagit fram ett förslag som ingen skulle förlora på. Frågan är vad som skulle krävas för att det ska bli verklighet. Vilket parti skulle kunna driva frågan? P eller MP ligger väl närmast till hands men de är väl ganska uträknade. Det som skulle krävas är endera S eller M började driva frågan eller C, L och KD tillsammans. Annie Lööf kanske kunde nappa? Eller S som skulle behöva någon ny vision att jobba med?
Trots alla argument som du lägger fram så skulle, i det fall S la fram förslaget, borgarna svara att ”jaha, så lata människor ska kunna leva på andra”. Om C la fram förslaget så skulle andra partier tycka att det är oseriösa önskedrömmar. Så frågan är hur vi skulle kunna hjälpa partierna att argumentera för frågan.
Kommentar av Klasse — 7 mars 2016 @ 23:20
@Klasse,
Tack för bra kommentarer.
När det gäller vilka partier som kan tänkas driva frågan ska det bli spännande att se hur laguppställningen blir. Det går iofs att argumentera för att basinkomst ligger i linje med den underliggande ideologin för samtliga partier.
Partierna till vänster är (eller borde vara) intreserade av att förbättra för de mest utsatta, och de borgerliga partierna är (eller borde vara) intresserade av att minska byråkratin och värna individens rättigheter. SD har kärnväljare som är lågutbildade män på orter med hög arbetslöshet, och borde vara intresserade av ge den gruppen trygghet och värdighet.
Men å andra sidan är inget riksdagsparti för basinkomst i dagsläget, och den ståndpunkten lyckas de också motivera utifrån sina grundläggande värderingar. Så det är inte självklart alls var olika partier kommer hamna. Det tycker jag är kul, och bidrar till att göra basinkomst till en spännande och intressant fråga. 🙂
Kommentar av Christian Engström — 8 mars 2016 @ 8:37
”Hur skall jag kunna ha kvar mitt nuvarande boende och levnadssätt om jag väljer att lämna arbetsmarknaden?” är i princip samma fråga som ”hur skall jag kunna ha kvar mitt nuvarande boende och levnadssätt om jag väljer skilsmässa från min nuvarande partner?”
Svaret är i bägge fall ”Det kan du inte – tar du frivilligt ut skilsmässa och väljer att förbli singel så måste du i så fall också ta konsekvenserna, flytta till ett billigare boende och anpassa ditt liv till de nya förutsättningarna”.
De medborgare som med basinkomst som motiv väljer att frivilligt ta ut skilsmässa från arbetsmarknaden kommer alltså på motsvarande sätt att få anpassa sig till att leva på basinkomstminiminivå. Är inte den biten självklar?
Den stora fördelen med systemet är för de som OFRIVILLIGT åker ut från arbetsmarknaden och inte kan hitta nytt jobb ens under stämplingsperioderna, samt de som i nuläget ändå aldrig får in en första fot på arbetsmarknaden överhuvudtaget utan att samhället ger bidragspengar till den andra partnern, alltså till arbetsgivarsidan.
Med basinkomst slipper de OFRIVILLIGT arbetslösa att förnedra sig på den själsdödande arbetsförmedlingen, som ändå inte förmedlar några riktiga jobb.
De övriga, sådana som frivilligt väljer enbart basinkomst trots att de skulle kunna jobba om de ville, de får helt enkelt också välja att samtidigt gilla det självvalda läget.
Kommentar av Peter Andersson — 9 mars 2016 @ 10:58
@Peter Andersson,
Precis, 8.333 i månaden är skitlite pengar, så säger man upp sig från ett jobb får man räkna med att gå ner i ekonomisk standard rejält. Därför lär det inte bli jättemånga som gör det — och de ändå väljer att göra det lär alldeles säkert ha goda personliga skäl för att göra det livsvalet.
Men 8.333 är ändå en summa som det går att överleva på, så det blir ett bättre skyddsnät än dagens system för alla som hamnar i ofrivillig arbeteslöshet.
Kommentar av Christian Engström — 11 mars 2016 @ 8:50
Tack Christian! Då har jag förstått rätt. Billiga ettor i avfolkningsbygd kommer (kanske) att bli efterfrågade – men det är väl å andra sidan bara bra om det dessutom lättar på trycket i innerstäderna.
Kommentar av Peter Andersson — 11 mars 2016 @ 13:08