Christian Engström, Pirat

17 februari 2016

Förslag till basinkomst: 8.333 kronor i månaden skattefritt

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 10:08
Negativ inkomstskatt 8333

8.333 kronor i månaden skattefritt till alla arbetslösa som inte har andra inkomster

Hur ska ett system för garanterad basinkomst se ut? Det finns många olika förslag till basinkomstsystem, och de kan skilja sig åt ganska radikalt. Det är bra. Vi behöver en kreativ och bred diskussion om basinkomst, så det är bra att det dyker upp olika förslag som kan ge olika infallsvinklar.

Jag tänker presentera ett förslag som kan sammanfattas:

  • 8.333:- per månad
  • till alla i åldern 19-64 år
  • som bor i Sverige
  • och inte har andra inkomster.

Vi börjar med den första punkten.

8.333:- per månad skattefritt — 100.000 om året — är den nivå jag föreslår, åtminstone till en början när systemet införs. Det ungefär den lägsta nivå man kan klara mat och hyra på. Det är en basinkomst som är ”livable”, men verkligen inte mycket mer.

Den här nivån stämmer ganska väl med de system som vi redan har idag:

  • Existensminimum är det belopp man får behålla om har gigantiska skulder — kanske efter en fildelningsdom — som kronofogden ska mäta ut under resten av ens liv. Då får man ändå behålla ett visst belopp varje månad till mat och husrum, så att man kan överleva och fortsätta betala av på sina skulder även nästa månad. Existensminimum år 2016 ligger på 4.679 kronor plus hyra, vilket i praktiken normalt blir runt 8.000:-
  • Försörjningsstödet (som förr kallades för socialbidrag) ligger också där. För en ensamstående person är riksnormen för försörjningsstöd 3.890 kronor plus hyra, så det hamnar också runt 8.000:-.
  • Garantiersättningen för långtidssjuka som inte hade någon inkomst innan de blev sjukskrivna, är på 8.860 kronor i månaden före skatt, eller cirka 6.800 efter skatt.
  • Studiemedlen ligger på 9.904 kronor per 4 veckor, men huvuddelen är lån som ska betalas tillbaka, och man får bara studiemedel under 40 veckor och inte resten av året. Pluggar man heltid 40 veckor om året blir det nästan precis 100.000 på ett år, alltså samma nivå som i det här förslaget till basinkomst.

Alla de här olika systemen som vi har idag skiljer sig från basinkomst. För att komma i åtnjutande av dem måste man uppfylla olika krav, som i många fall ska bedömas individuellt av handläggare. Men poängen här är nivån som samhället i olika sammanhang har kommit fram till motsvarar minimum för att man ska klara sig. Den nivån ligger någonstans i närheten av 8.333:- per månad.

Man kan förstås diskutera var den exakta nivån ska ligga, och den diskussionen pågår fortlöpande. Men det kan i vart fall inte vara avsevärt mycket lägre än 8.333:-, för då försvinner hela poängen med basinkomst. Tanken är ju att basinkomstsystemet ska garantera att alla, vad som än händer, vet att de kommer ha till mat och husrum. Då måste det vara en summa som faktiskt räcker till mat och husrum.

Skulle vi komma fram till att vi bara skulle ha råd att sätta basinkomsten till exempelvis 3.000 kronor per månad, då måste vi behålla alla de gamla trygghetssystemen, eftersom det inte går att klara sig på 3.000 kronor per månad. Då spricker hela idén, eftersom tanken är att basinkomsten ska ersätta åtminstone några av dagens system, så att vi kan skrota dem för att hjälpa till med finansieringen.

Många basinkomstförespråkare skulle gärna se en något högre nivå, som kanske 10.000 eller 12.000 i månaden. Jag är själv en av dem som egentligen tycker så. På sikt har det inget egenvärde att placera nivån för basinkomsten precis på existensminimum. På de här inkomstnivåerna ger varje ytterligare tusenlapp en stor förbättring av livskvaliteten, så 10.000 per månad skulle vara väldigt mycket bättre än 8.000.

Men ju högre man sätter basinkomsten, desto dyrare blir systemet, och desto svårare att finansiera. Därför tycker jag att det är intressant att undersöka vad en basinkomst som ligger på lägsta rimliga nivå skulle kosta för staten. Det är nästan säkert där vi måste börja.

Om vi kommer fram till att vi har råd att införa ett basinkomstsystem på ungefär samma nivå som existensminimum och dagens försörjningsstöd, då skulle redan det vara en mycket stor förbättring av samhällets skyddsnät. Godtycket, byråkratin och otryggheten i dagens system skulle försvinna, även om beloppet som betalas ut inte är större än idag.

Och om vi väl har lyckats införa ett basinkomstsystem på nivån runt existensminimum, är det ju lätt att gradvis höja nivån om den politiska viljan finns. Då behövs det inga ytterligare stora systemskiften, utan det handlar bara om att försiktigt höja nivån i takt med att man hittar finansiering i statsbudgeten.

Exakt hur det ska gå till och i vilken takt det kan ske, får bli en fråga för framtidens politiker. De behöver ju också någonting att ha olika åsikter om, så att de kan ta heder och ära av varandra i valrörelsen, och sedan kompromissa sig fram till något lämpligt efter valet.🙂

Jag hoppas alltså att vi med tiden kommer kunna se en basinkomst på kanske 10.000 eller 12.000 i månaden. Men det är inte strikt nödvändigt att den ligger så högt redan när vi inför den första versionen av systemet. Det räcker med att basinkomsten går att leva på, och inte är sämre i kronor och ören än dagens yttersta trygghetssystem. Då kan vi göra systemomläggningen, som är det stora och svåra steget. När det väl är gjort, och vi kan se hur det fungerar i praktiken och vad notan blev, kan vi fortsätta förbättra basinkomsten i den takt vi har råd med genom den vanliga politiska processen.

Så ungefär 8.333 kronor per månad är en rimlig nivå att räkna på, med hänsyn tagen till dagens system. Att jag har valt just den exakta summan beror på att det blir jämnt 100.000 kronor per år, vilket gör det lätt att göra överslagsberäkningar. Och det är just överslagsberäkningar som vi behöver ägna oss åt, för att få ett grepp om huruvida det är rimligt att tro att det skulle gå att finansiera ett system för garanterad basinkomst.

———

Det här är del 4 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.

12 kommentarer

  1. Ja, vid ett första införande kan det säkert gå med den summan, men jag hoppas verkligen att en summa på 10-12k blir möjligt så fort det bara går sen.

    Kommentar av Anna-Maria "Aimee" Eriksson — 17 februari 2016 @ 10:18

  2. @Anna-Maria ”Aimee” Eriksson,

    Vi är helt överens.

    Kommentar av Christian Engström — 17 februari 2016 @ 10:27

  3. Det jag tycker är viktigaste att förstå med detta, är att man helt plötsligt friar upp arbetsförmedling etc till faktiskt förmedla arbeten, utbilda, ordna givande aktiviteter – istället för att som idag agera kontrollenhet för att arbetslösa ”sköter” sig.

    I stort skulle detta _inte_ innebära en ytterligare kostnad som samhället fick bära (vi bär redan kostnaderna), utan vad det innebär är en omstyrning av resurser från garanterat icke-produktiva verksamheter, till något som åtminstone har en chans att generera god effekt.

    Kommentar av Erik — 17 februari 2016 @ 21:12

  4. Tycker 8333 låter mycket bra så länge procentsatsen av det man tjänar ökar gradvis, så man inte behöver skatta bort hela summan om man tjänar in 8333 kr eller mindre via normalt arbete.

    Kommentar av JJJ — 18 februari 2016 @ 1:32

  5. Hej, om du justerar upp en liten bit så klarar många att hitta bostad dom klarar att betala hyran i. Jag har normen 10200. Hyran är 6013. Anledningen till att jag klarar mig rätt bra är att jag fortfarande har mina gamla kreditkort. Då kan jag glida lite med utgifter och ta igen månaden efter. Men det är ett riskbeteende.

    Kommentar av Tullemeck — 18 februari 2016 @ 6:11

  6. Jag är positiv till idén med basinkomst. Men i den här beräkningen så funderar jag på att eftersom det tidigare pratats om att exempelvis FK ska avvecklas när Basinkomst införs, hur du räknat med personer som har barn eller personer som behöver dyr utrustning/mediciner för att klara sig eftersom basinkomst bara gäller från 20, men en 16-åring har samma kostnad eller mer till och med som en vuxen? Tror det var DN som räknade ut att ett barn kostar ungefär 1 miljon.
    Visserligen kan man anse att få ett barn är ett val man gör och ett man kanske inte ska göra om man lever på basinkomst, men det kan ju vara att man hamna på basinkomst flera år efter man fick barnet.

    Kommentar av BL — 18 februari 2016 @ 12:41

  7. @BL,

    Jag håller helt med om den invändningen, så jag kommer inte föreslå att FK ska avvecklas. Dagens stöd till funktionshindrade och långtidssjuka får finnas kvar parallellt med basinkomsten.

    De som får mer av FK än vad basinkomsten skulle ge behåller sin sjukersättning, de som idag får mindre får basinkomsten istället.

    På så sätt försämrar vi inte för någon. De som har det sämst idag får det bättre med basinkomsten, och alla får tryggheten att de i vart fall inte hamnar hos socialen om de skulle bli utförsäkrade, eftersom de i vart fall alltid har rätt till åtminstone basinkomst.

    Kommentar av Christian Engström — 18 februari 2016 @ 13:01

  8. @Tullmeck,

    Siffrorna jag ger på dagens olika stöd är vad som gäller (med reservation för allt jag har missuppfattat).

    Man kan tycka att det är för låga nivåer, och det är det många som tycker, men det är ändå vad som gäller idag. Det är utifrån det som jag har kommit fram till siffran 8.333 som ungefär jämförlig med dagens nivå.

    Kommentar av Christian Engström — 18 februari 2016 @ 13:05

  9. @JJJ,

    Jag har tänkt mig en nedtrappning av basinkomsten med 67% när man börjar tjäna pengar. Det är högre än jag kanske skulle önska, men väldigt mycket bättre än de 100% som gäller för försörjningsstödet idag.

    Men jag kommer utveckla diskussionen om marginaleffekter i ett senare inlägg i serien.

    Kommentar av Christian Engström — 18 februari 2016 @ 13:06

  10. @Erik,

    Nja, min tanke är att Arbetsförmedlingen ska läggas ner helt, inklusive alla dess aktiviteter.

    Den besparingen (64 miljarder) står för nästan halva finansieringen av basinkomsten, så det är en central del av förslaget.

    Kommentar av Christian Engström — 18 februari 2016 @ 13:09

  11. Intressant artikelserie. En reflektion; om systemet ska kunna vara hållbart över tid behövs ersättningen (8,333 kr) räknas upp eller ner baserat på staten intäkter. Det tjänar flera syften, varav ett är att statens intäkter inte skjuter i höjden, och ett annat att incitamenten till avlönat arbete ökar ju fler som nyttjar basinkomst.

    Ovan i kombination med en progressiv marginaleffekt, sista kronan beskattas mer än första, ökar ytterligare incitamenten att jobba.

    Kommentar av Martin Johansson — 26 februari 2016 @ 17:25

  12. @Martin Johansson,

    Javisst, nivån på basinkomsten kan och bör justeras i framtiden beroende på de omständigheter som föreligger då.

    Förutom alla andra fördelar med basinkomst, innebär ett basinkomstsystem att politikerna får möjligheten att stimulera ekonomin på ett väldigt effektivt sätt när det behövs, eftersom de då kan höja basinkomsten (kanske tillfälligt). Att ge pengar till just fattiga människor är det bästa sättet att få fart på ekonomin, eftersom fattiga människor tenderar att använda pengarna och inte bara sätta in dem på banken.

    Det skulle ger till exempel Riksbanken en möjlighet att pumpa in pengar i ekonomin utan att alltihop går till att blåsa upp lånebubblan på bostadsmarknaden (vilket är vad som händer idag).

    Kommentar av Christian Engström — 27 februari 2016 @ 10:04


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: