2009 kan bli året då det vände

2008 var ett dåligt år för alla som bryr sig om frihet och personlig integritet. Regeringen drev igenom FRA, och IPRED, datalagringsdirektivet och ACTA är på väg. Tillsammans med mycket annat. Annus horribilis säger Blogge, och många andra uttrycker samma sak på olika sätt.

Carl Johan Rehbinder påminner om vart den inslagna vägen leder om vi fortsätter följa den. Kanske inte idag, och kanske inte imorgon. Men förr eller senare, om vi inte kan stoppa utvecklingen innan det är för sent. Kampen för att bevara de grundläggande medborgerliga rättigheterna är på allvar.

Men det finns hopp.

2008 var ett bra år i ett avseende, nämligen att medborgarna vaknade. Regeringen lyckades visserligen genomföra allt den hade föresatt sig, men inte inte i tysthet som den hade hoppats. FRA-frågan dominerade den politiska nyhetsrapporteringen under flera månader. Kritiken mot Ipred fick brett genomslag i media. Allt fler började ställa frågan om den samlade effekten av alla övervakningslagar som sköljer över oss.

Bloggarna – alltså vanliga politiskt engagerade medborgare – visade sig vara en politisk kraft att räkna med. Fler och fler har engagerat sig i folkliga protester mot regeringens integritetskränkande politik. Speciellt unga människor. Och protesterna fortsätter. Det är positivt.

Men det har inte räckt med aktivism för att få stopp på marschen mot övervakningssamhället. De styrande politikerna har sett besvärade ut i teve när de fått frågor som de inte har några sanningsenliga svar på. Men sedan har de gått tillbaka till sina ombonade tjänsterum och fortsatt precis som förut på den inslagna vägen.

Tyvärr är det precis det vi har sett hända. Då är det dags att ta nästa steg. Kan man inte övertyga de sittande politikerna med sakargument och opinionsbildning, då måste man byta ut dem.

2009 är det val till Europaparlamentet. Nu har vi medborgare äntligen chansen att få ett ord med i laget på riktigt. Just i år kan vi skicka en signal till politikerna som de inte kan strunta i. Vi kan visa dem att kritiken mot FRA, Ipred och allt det andra var menad på allvar. På det enda sätt som verkligen berör dem på riktigt.

För rent krasst finns det bara en anledning för politiker att bry sig om medborgarnas åsikter. Det är om de behöver oroa sig för att inte bli omvalda. Är de säkra på att få sitta kvar på sin post i alla fall, då kan de lugnt säga att kritikerna inte har förstått, och vänta på att debatten blåser över.

Piratpartiet har goda chanser att lyckas. Vi ställer upp i EU-valet, och vi gör det för att ta mandat. Det har vi en realistisk chans att lyckas med. Vi vet hur man gör rent praktiskt för att ställa upp i val, för det gjorde vi redan 2006. Och vi har många som sympatiserar med oss, och precis som vi känner att vi måste få stopp på politikerna som vill införa övervakningssamhället.

Vi kan påverka Europa. Dels genom att arbeta i Europaparlamentet och konsekvent ta strid för integriteten och medborgarrätten. Men också genom signalen som det kommer sända när vi kommer in. Vi har ett kontroversiellt namn, men i det läget kommer det bli en fantastisk tillgång.

Lyckas vi ta mandat i EU-valet kommer det att ge politiskt eko i hela Europa. Undersökningen som visade att upp till 21% kan tänka sig att rösta på Piratpartiet refererades i både tysk och turkisk press. Stämningarna som gjorde att Piratpartiet bildades i Sverige bubblar i hela Europa. I Tyskland demonstrerar tiotusentals mot övervakningen. Tar vi mandat i EU-valet kommer det att påverka debatten i alla medlemsländerna.

Vi kan påverka Sverige. Lyckas vi ta mandat i EU-valet kommer det att ge politiskt eko här hemma i Sverige också. Då har politikerna fått ett tydligt bevis på att de kan vinna eller förlora röster på integritet och övervakning. Går det tillräckligt bra för Piratpartiet i EU-valet, då är det inte alls säkert att det fortsätter vara omöjligt att riva upp vare sig FRA eller Ipred. För efter EU-valet är det bara drygt ett år kvar till riksdagsvalet 2010.

EU-valet kan bli den väckarklocka som i synnerhet alliansens partiledningar så väl behöver.

2009 kan bli året då det vände. Alla pusselbitar finns på plats. Nu måste vi bara se till att det händer.

När raketerna smäller klockan tolv ikväll tänker jag se det som startskottet på ett historiskt år. Revolutionsåret 2009, för den som så vill. Året då kursomläggningen bort från ett korporativt kontrollsamhälle inleddes. Året då det öppna demokratiska samhället visade att det kan försvara sig självt, med öppna demokratiska medel.

Själv tänker jag göra vad jag kan för att det här ska bli verklighet. Det är mitt nyårslöfte. Samtidigt vet jag att inte är ensam om det. Därför tror jag att vi kommer lyckas.

Ett riktigt gott nytt år 2009!

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, upphovsrätt, fildelning, övervakning, integritet, privatliv, datalagringsdirektivet, datalagring, trafikdatalagring, ipred, fra, eu, eu-valet 2009, gott nytt år