Inkomststatistik från SCB för basinkomstberäkningar (2017)

Så här såg inkomstfördelningen ut för alla i arbetsför ålder (19-65) som bodde i Sverige 2017:

Inkomsfördelning för alla i åldern 19-65 år 2017. Personer, från fattigaste till rikaste, på x-axeln.

Här är en beskrivning av hur jag har gjort för att ta fram diagrammet.

I Statistikdatabasen från Statistiska Centralbyrån SCB kan man hitta massor med siffror om Sveriges ekonomi. Bland annat går det att hitta statistik över hur befolkningens inkomster är fördelade, om man vet var man ska leta. Gräver man lite i statistikdatabasen kan man ta fram en inkomststatistik över befolkningen i arbetsför ålder. Det är intressant om man vill räkna på kostnaden för olika system för basinkomst.

Vi är intresserade av att få fram statistik över alla som bor i Sverige och är i åldern 19-65 (alltså de som har fyllt 19 men inte 65). Varför just det åldersintervallet?

Att vi vill börja från 19 års ålder beror på att de flesta ungdomar går i gymnasiet tills det år de fyller 19. Fram tills dess är de enligt lag försörjda av sina föräldrar. När de gått ut gymnasiet upphör föräldrarnas försörjningsansvar. Då får de endera försörja sig på studiemedel om de börjar plugga på högskola, eller på att börja jobba. Men lyckas de inte få något jobb omfattas de av samhällets trygghetssystem. Idag innebär det a-kassa, aktivitetsersättning (sjukpension) eller försörjningsstöd (socialbidrag). Men om Sverige hade ett basinkomstsystem skulle de få basinkomst istället.

Att vi inte vill ha med pensionärer från 65 beror just på att de är pensionärer. Pensionärer har redan basinkomst: de får pengar varje månad så att de klarar sig, utan några krav på att de ska jobba eller göra några andra motprestationer. Visserligen kan man tycka att garantipensionen (den lägsta pension man kan få) är för låg, och jag har stor sympati för den ståndpunkten. Men vill man åtgärda det, är det bästa sättet att helt enkelt skaka fram pengar i budgeten och höja garantipensionen med lämpligt belopp. Det behövs inga nya system för att ta hand om pensionärerna. Vill man förbättra för pensionärerna är det mycket lättare att bara fylla på mer pengar i dagens system. Därför är det bättre att lämna pensionärerna utanför diskussionen om basinkomst, för att inte göra det mer komplicerat än nödvändigt.

Statistikdatabasen innehåller ett stort antal olika tabeller, som man kan hitta på den här sidan. Inkomststatistiken hittar vi under

• Hushållens ekonomi
  • Inkomster och skatter
    • Inkomster – Individer

Den första tabellen vi vill titta på heter ”Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass”. För att få fram de intressanta värdena väljer vi:

• tabellinnehåll: Medelinkomst, Medianinkomst, Totalsumma och Antal personer (alla fyra fälten)
• region: Riket
• kön: Totalt
• ålder: 20-64 år
• inkomstklass: alla fälten
• år: 2017

Ber vi att få resultatet på formatet ”Excel (.xlsx)” skapas kalkylbladet HE0110J7.xlsx

Slutpunkten i det här åldersintervallet är vad vi vill ha, för åldern 64 betyder de som fyllt 64 men inte 65, alltså den sista årgången som ännu inte fått ålderspension. Men startpunkten är från 20 år, och inte från 19 som vi vill ha, så 19-åringarna måste vi lägga till.

19-åringarna kan vi hitta i en annan tabell, med namnet ”Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter kön, inkomstklass och ålder i 1-årsklasser”. Där gör vi samma val som i den föregående tabellen, förutom att vi väljer ”ålder: 19 år” (och inte behöver ange ”region: Riket”). Då skapas kalkylbladet HE0110AA-2.xlsx

I kalkylbladet Inkomststatistik 2017 från SCB.xlsx har jag kopierat de två tabellerna för åldersgrupperna 20-64 år respektive 19 år, och summerat dem till en tabell 19-64 år i cellerna O9:T38. Medianerna i kolumn Q är viktade medelvärden av medianerna för de två åldersgrupperna.

För att kunna skapa ett diagram har jag sedan tagit värdena i tabellen 19-64 år och skapat datapunkter där x-värdet representerar person x i ordningen från den med lägst månadslön till den med högst, och y-värdet är månadslönen. Som datapunkter för att skapa diagrammet används dels gränserna mellan inkomstklasserna, dels medianerna i respektive klass.

(Detalj: För att få ett snyggare diagram har jag avsiktligt struntat i den sista datapunkten med en månadslön på 250.000. Det är så få som tjänar så mycket, så det är inte värt att göra diagrammet dubbelt så högt bara för deras skull. Känner de sig kränkta över att inte få vara med i diagrammet får de väl gråta hela vägen till banken. 🙂 )

Uppdatering:

Jag har uppdaterat Inkomststatistik 2017 från SCB och lagt till en tabell med inkomstfördelningen i percentiler, alltså en tabell med 100 värden där varje värde representerar genomsnittlig månadslön för en hundradel av den arbetsföra befolkningen.

För att få fram percentilerna skrev jag ett enkelt Java-program, och importerade sedan datat till kalkylarket.

Att ha inkomstfördelningen uttryck som percentiler är den bekvämaste formen om man vill göra överslagsberäkningar på vad olika förändringar av skatter och bidrag skulle få för effekt. Då kan man enkelt behandla de 100 värdena i ett vanligt kalkylark.

Representerat som en graf ser det ut så här:

Inkomstfördelning 2017 för alla 19-65 år i percentiler, det vill säga att varje stapel motsvarar en hundradel av befolkningen, från de fattigaste till de rikaste

I den här grafen är även den sista stapeln korrekt, alltså den som representerar procenten med högst inkomster. The top 1% har en genomsnittlig månadsinkomst på 150.000 kronor.

De nedersta 5% har månadsinkomsten 0, och totalt 15% har en månadsinkomst på under 8000 kronor, som de inte rimligen kan försörja sig på.  De är endera försörjda av familjemedlemmar eller av obeskattade bidrag som inte syns i den här statistiken.

Referenser:

Statistikdatabasen hos SCB, startsida

Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass

Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året (antal personer, medel- och medianinkomst samt totalsumma) efter kön, inkomstklass och ålder i 1-årsklasser

Inkomststatistik 2017 från SCB

Uppdatering – mer referenser:

SCB: Inkomster för personer (2018)

SCB: Inkomster och skatter (2000–2018)