Christian Engström, Pirat

14 februari 2016

Vi har redan basinkomst i Sverige idag — Del 1 i bloggserie

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:58

basinkomst en realistisk möjlighetGaranterad basinkomst — eller medborgarlön, eller negativ inkomstskatt — är en alltigenom realistisk möjlighet. I en serie blogginlägg har jag tänkt presentera en skiss på hur ett basinkomstsystem kan se ut, hur man räknar på vad det kostar, och hur det kan finansieras. Det visar sig vara fullt möjligt. Det är egentligen inte det minsta förvånande.

När kårpartiet Piratstudenterna ställde upp i kårvalet i Uppsala 2008, var ett av deras krav att det skulle serveras rom i baren på alla studentnationer. Det är ju ett rimligt krav för pirater. Men det intressanta var argumentet som de använde: ”Vi vet att det här är genomförbart, eftersom det redan idag serveras rom i baren på alla studentnationer”.

Precis så är det med basinkomst. I praktiken har vi redan garanterad basinkomst i Sverige. Ingen i Sverige svälter ihjäl, och det är heller inte någon som sover ute av rent ekonomiska skäl.

Försäkringskassan betalar för den som uppfyller kraven för sjukskrivning. Arbetsförmedlingens olika bidrag för den som uppfyller kraven för a-kassa. Och i sista hand det kommunala försörjningsstödet (som tidigare hette socialbidrag). Till skillnad från hur det var för några hundra år sedan svälter ingen ihjäl.

Vi avsätter alltså redan idag de reala resurser som behövs för att alla ska klara sig. I den bemärkelsen har vi redan infört basinkomst.

Men för den som har hamnat utanför arbetsmarknaden och är i behov av stöd, är resan genom de olika bidragssystemens labyrinter ofta en Kafka-liknande mardröm av godtycke, osäkerhet och orimlig byråkrati. Det skapar otrygghet och lidande för de drabbade individerna, men också stora kostnader för samhället.

Så frågan är: Skulle vi kunna lösa det här på ett enklare, rakare sätt än vi gör idag? Det visar sig att svaret på den frågan är ja.

Jag har tänkt blogga en serie inlägg om basinkomst, där jag föreslår ett system för basinkomst, räknar igenom vad det skulle kosta, och visar hur det kan finansieras.

Den bärande tanken bakom förslaget är två rimlighetskalkyler: en ekonomisk och en politisk.

Den ekonomiska rimlighetskalkylen är för att se till att det blir ett förslag som går att finansiera på ett realistiskt sätt. Hela statens budget är på 890 miljarder, så alla basinkomstförslag som kostar 1000 miljarder (eller liknande) går bort direkt. Basinkomsten måste vara fullt ut finansierad.

Den politiska rimlighetskalkylen är för se till att det blir ett förslag som det går att argumentera för politiskt, och som inte skapar stora grupper förlorare, i synnerhet inte bland dem som redan idag har det svårt på olika sätt. Det går inte utan vidare sänka förmånerna till gamla eller sjuka, eller göra försämringar för barnfamiljerna. Förslaget till basinkomst måste vara utformat så att det inte får sådana effekter. Annars är det politiskt stendött, och inte ens värt att diskutera när syftet är att komma fram till något som faktiskt kan bli verklighet.

Förslaget till basinkomst innebär att alla i yrkesaktiv ålder är garanterade 8.333 kronor i månaden (100.000 per år) om de bor i Sverige och inte har några andra inkomster. Börjar de få inkomster trappas basinkomsten ner, men inte med 100% procent som i dagens olika system. Det gör att det alltid lönar sig att jobba, men att alla som inte har jobb ändå får så att de klarar sig.

Kostnaden för att införa basinkomst enligt den här modellen skulle vara 132 miljarder per år.

92 miljarder av finansieringen kommer i förslaget från att lägga ner de system som basinkomsten ersätter helt: Arbetsförmedlingen 64 miljarder, studiemedlen 17 miljarder och det kommunala försörjningsstödet (”socialhjälp”) 11 miljarder.

Ytterligare 50 miljarder i finansiering kommer från att (åter-)införa enhetlig moms, det vill säga ta bort momsrabatterna för de branscher som idag bara betalar 12% eller 6% (bland annat mat och viss kulturell verksamhet). Därmed har vi 142 miljarder i finansiering, vilket är 10 miljarder mer än tillräckligt.

Jämfört med dagens lapptäcke av sociala skyddsnät skulle basinkomst garantera en rättvis och värdig behandling av alla som är i behov av samhällets stöd, i ett enkelt och begripligt system med minimala administrationskostnader för byråkrati. Och till skillnad från dagens försörjningsstöd är basinkomsten inte en bidragsfälla, eftersom det alltid lönar sig att jobba för den som kan.

———–

Det här är del 1 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.

25 kommentarer

  1. Förslaget ansluter alltså inte till BIENs definition som säger att basic income betalas till alla oavsett inkomst (http://www.basicincome.org/basic-income/). Jag undrar varför det ska begränsas till människor med låga inkomster?

    ”Den ekonomiska rimlighetskalkylen är för att se till att det blir ett förslag som går att finansiera på ett realistiskt sätt. Hela statens budget är på 890 miljarder, så alla basinkomstförslag som kostar 1000 miljarder (eller liknande) går bort direkt.”

    Det är ju enkelt att finansiera en basinkomst på 8000 till alla genom att bara höja inkomstskatten med 8000 (om man nu inte kan komma på bättre finansiering). Nettoeffekten blir densamma för de med höga inkomster och det kostar ingenting.

    Med Christians förslag, att bara de med låga inkomster ska få basinkomsten, måste det till ett ansökningsförfarande, kontrollsystem och någon som kräver tillbaka felaktigt utbetalda medel. Onödiga kostnader. Det blir billigare att betala ut till alla, som man gör med barnbidraget.

    Marginaleffekten blir också större för de som har bara basinkomst och försöker skaffa ytterligare inkomster när de får behålla hela sin basinkomst.

    Kommentar av Mats Westholm — 14 februari 2016 @ 14:54

  2. Bara en liten fundering om finansieringsberäkningarna ”Arbetsförmedlingen 64 miljarder, studiemedlen 17 miljarder och det kommunala försörjningsstödet (”socialhjälp”) 11 miljarder.” Är det beräknat på de arbetsuppgifter som berörs av förslaget (pengar för att klara försörjningen) eller en större del av verksamheten, eller till och med en mindre del? Tydligast kanske för kommunala försörjningsstödet. Är det endast utbetalda stödpengar, eller räknas andra saker som löner, driftkostnader mm in? Soc har väl åtskilliga fler strängar än försörjningsstöd på sin lyra, också, de kan inte gärna få räknas här. Hur många blir utan jobb när dessa verksamheter dras ned till ett minimum? Är det höjd i förslaget för att ytterligare en stor grupp står utan arbete? Det har säkert presenterats detaljer tidigare, men det skadar väl inte att ta med dem igen framöver.

    Kommentar av lars olof — 14 februari 2016 @ 15:43

  3. Basinkomst bör 2016 ligga på ca 12000 kr / person.

    Kommentar av Anonym — 14 februari 2016 @ 16:06

  4. @Mats Westholm,

    Det stämmer att man kan uttrycka förslaget som att alla får 8000 i månaden samtidigt som nästan alla får betala in 8000 i månaden i ökad inkomstskatt. Matematiskt blir det precis samma sak, så det är bara en fråga om vilket sätt man tycker är pedagogiskt lättast att förklara.

    Och eftersom jag inte ser några pedagogiska fördelar med att gå ut och prata om att höja skatter och bidrag med 1000 miljarder om året, väljer jag att prata netto istället.

    För att betala ut basinkomsten enbart till dem med inga eller låga inkomster behövs det ingen extra administration alls. Skatteverket håller redan reda på hur mycket alla tjänar för att kunna räkna ut inkomstskatten. Enda skillnaden med basinkomst enligt modellen negativ inkomstskatt är att de som tjänar tillräckligt lite får en automatisk utbetalning från Skatteverket.

    Det finns inget skäl att ha något särskilt ansökningsförfarande, och det behövs inga ytterligare kontroller utöver vad vi ändå behöver för att kunna ta ut inkomstskatt.

    Kommentar av Christian Engström — 14 februari 2016 @ 17:18

  5. @lars olof,

    11 miljarder på försörjningsstödet är vad som betalas ut idag. Jag har inte räknat med besparingarna som uppstår genom att socialassistenterna inte behöver ägna tid åt att sitta och nobba folk stålar, utan föreställer mig att de istället ägnar sig åt annat socialt arbete för att hjälpa människor med mer komplicerade problem än bara att de saknar pengar.

    64 miljarder på Arbetsförmedlingen är vad den kostar totalt, inklusive både utbetalda bidrag, administrationskostnader och kostnaderna för alla kurser och annan terapi som Arbetsförmedlingen tvingar de arbetslösa till för att de ska få ut sina bidrag. Jag tänker mig alltså att Arbetsförmedlingen och alla dess verksamheter läggs ner totalt.

    17 miljarder på studiemedlen är vad de kostar enligt statens budget. CSN betalar ut lite andra bidrag också, främst studiebidraget till gymnasister under 21. De bidragen har jag tänkt ska finnas kvar, så de är inte medräknade i siffran 17 miljarder.

    Kommentar av Christian Engström — 14 februari 2016 @ 17:25

  6. @Anonym,

    Att jag föreslår 8.333:- är för att den nivån stämmer ganska bra med dagens miniminivåer, till exempel vad man får i försörjningsstöd, lägsta sjukkassa eller existensminimum.

    Faktum är att redan 8.333 skulle vara en smärre höjning jämfört med dagens nivåer i de systemen.

    Blir det sedan jättestora överskott i statsbudgeten i framtiden ser jag gärna att man höjer basinkomsten. Jag tror också att 12.000 skulle kunna vara en lämplig nivå i framtiden om det visar sig att det går att finansiera. Men en sak i taget.

    Det jag är ute efter just nu är att räkna ut om det går att ta bort byråkratin, förnedringen och otryggheten för dem som står utanför arbetsmarknaden. Redan det skulle vara en enorm förbättring, även om det inte blir mer pengar i plånboken för de arbetslösa än idag.

    Kommentar av Christian Engström — 14 februari 2016 @ 17:39

  7. Om basinkomsten i princip är vad folk redan får och man sparar in en jäkla massa administration (det mesta eller i vart fall stora delar av av AMS kostnader måste väl ändå vara att driva myndigheten?), hur kommer det sig att det är nödvändigt med skattehöjningar på 30 mdr? Snarare borde man ju få pengar över pga effektivitetsvinster.

    Kommentar av Peter H — 15 februari 2016 @ 13:04

  8. Du talar om människor i yrkesverksam ålder. Hur ser du på gruppen pensionärer, och då tänker jag i synnerhet på ”fattigpensionärer” som idag inte skulle klara sig utan bostadstillägg.

    Kommentar av anita — 15 februari 2016 @ 14:58

  9. @anita,

    Pensionärer har redan basinkomst (pengar varje månad utan motkrav), så de berörs inte av det här förslaget. Jag tänker mig att basinkomsten ska gälla alla i åldersspannet 20-64 år.

    Det kan finnas goda skäl att förbättra för de pensionärer som har det allra sämst ekonomiskt, men det finns i så fall ingen anledning att vänta på en basinkomstreform för att driva den politiska frågan.

    Kör på redan nu, i så fall!

    Det är dels bättre för fattigpensionärerna (som slipper vänta på basinkomstreformen, som även i bästa fall kommer ta lång tid). Det är också bättre för basinkomströrelsen, eftersom varje förslag som gör basinkomstreformen ännu större gör att det kommer ta ännu längre tid innan den kan bli verklighet.

    Kommentar av Christian Engström — 15 februari 2016 @ 15:53

  10. Vad tros om att istället alltid ge alla sin basinkomst villkorslöst och därutöver höja skatten för alla och avskaffa marginalskatten? Min tanke är att då skulle det alltid finnas incitament att jobba mer om man vill ha mer pengar då man inte når en punkt då man knappt får ut några pengar av att få höjd lön pga av lönehöjning eller ökad arbetstid. Konkret exempel om det blev lite virrigt: Inkomst = Basinkomst + tjänadpeng*(1-procentsats skatt som inte är inkomstberoende) eller Inkomst = Basinkomst + eventuell ihopsparad pension.

    Kommentar av Mattias — 15 februari 2016 @ 16:05

  11. @Peter H,

    Bra fråga. Jag har inget hundraprocentigt svar, men lite grand kan jag svara åtminstone.

    Det beror på att det finns 390.000 människor mellan 20 och 64 som inte har någon inkomst alls idag, och ca 500.000 till som tjänar så lite att de inte kommer upp i 8.333 netto i månaden. Det framgår av den här inkomststatistiken http://pejl.svt.se/visualisering/inkomster/var-ar-du/ (klicka 20-65 år).

    Exakt vad det här är för människor, och hur de trots allt får mat i magen vet jag inte riktigt.

    Några hundratusen av dem är antagligen studenter som lever på studiemedel. Försörjningsstödet (som inte heller syns in den här statistken) försörjer ca 100.000 helårsekvivalenter, så de är också en grupp.

    En tredje tänkbar grupp är ”hemmamänniskor”, alltså hemmafruar, hemmamän och hemmavarande vuxna barn, som försörjs av en familjemedlem. Men hur många det är vet jag inte.

    Men i övrigt vet jag inte riktigt vilka det här är. Det skulle verkligen vara intressant att få veta mer om det, men jag vet inte om det finns någon sådan statistik att hitta någonstans.

    Förutom de här inkomstlösa människorna, går 30 miljarder av basinkomstreformen åt till att sänka marginaleffekten från 100% till 67%. Ett system med 100%-ig marginaleffekt skulle alltså bara kosta 92 miljarder istället för 122. Men eftersom ett system med 100% marginaleffekt är ett dåligt system vill jag inte föreslå det, utan lägger hellre 30 miljarder på att sänka marginaleffekten till 67%.

    Kommentar av Christian Engström — 15 februari 2016 @ 16:09

  12. Tack för svar. Jag tror att det kan bli svårt att få fattigpensionärer med på tåget (för frågan om basinkomst måste väl på det ena eller andra sättet bli något vi röstar om?) om de själva får ut mindre i månaden än det som betraktas som lägsta nivå? Varför skulle de omhulda ett sådant system?

    Bättre för basinkomströrelsen att exkludera nästan 20 % av folket? En farlig tanke, kan jag tycka. Vem ska avgöra vilken grupp som därefter ”måste” exkluderas för den goda sakens skull.

    Kommentar av anita — 15 februari 2016 @ 16:11

  13. @anita,

    Garantipensionen (alltså den lägsta pensionen man kan få om man är över 65) ligger på 7.046 kronor per månad. Men de som får så lite har också rätt till bostadstillägg på upp till 5 090 kronor per månad, så räknar man med det blir det ca 12.000.

    Så gott som alla pensionärer torde redan idag få ut mer än 8.333 i månaden, så om man bytte ut garantipensionen och bostadstillägget mot basinkomst skulle de förlora på det.

    Då blir det nog ännu svårare att få dem med på tåget.😉

    Kommentar av Christian Engström — 15 februari 2016 @ 16:16

  14. Varannan kvinna som går i pension idag beräknas bara komma upp i garantipension, det är en rätt stor grupp som inte ingår i ”så gott som alla”. Dessutom tycker jag din exkluderande inställning haltar. Om den här gruppen nu är så liten så kan det ju inte heller bli en så stor kostnad att inbegripa den att det skulle försvåra införandet av basinkomst.

    Många pensionärer bor i lägenheter/villor som de äger och då är det inte aktuellt med bostadstillägg.

    Jag är lika envis som du och jag gillar helt enkelt inte tanken att lämna en stor grupp av befolkningen utanför ett i övrigt förnämligt system. 😉

    Kommentar av anita — 15 februari 2016 @ 16:35

  15. Om du vill arbeta för att höja garantipensionen, så gör det. Det kan finnas många goda argument för det, så jag är inte motståndare till det.

    Att höja garantipensionen är en reform som är lätt att räkna på, och ännu lättare att genomföra när väl den politiska majoriteten för det finns.

    Men det finns ingen anledning att koppla det till införande av basinkomst istället för Arbetsförmedlingen. Att bunta ihop de två frågorna minskar bara chansen att någon av dem går igenom.

    Kommentar av Christian Engström — 15 februari 2016 @ 23:07

  16. Går väl inte och leva på fattiga . Inför fattigstuga som för . Vör djävligt.

    Kommentar av matshjelm — 17 februari 2016 @ 16:09

  17. Om CSN försvinner i och med att basinkomst införs, innebär det att de som har lån att betala tillbaka måste fortsätta med det eller ska man slippa det då? Det hade varit nice om man slipper den utgiften. Många betalar ju närmare tusenlappen i månaden på csn…

    Kommentar av Anna-Maria "Aimee" Eriksson — 18 februari 2016 @ 13:42

  18. @Anna-Maria ”Aimee” Eriksson,

    Jag har inte räknat med att CSN skulle efterskänka de studielån som redan finns.

    Kommentar av Christian Engström — 19 februari 2016 @ 10:53

  19. Vad bra. Känns ju dumt att betala tillbaka om organisationen inte finns längre heller.

    Kommentar av Anna-Maria "Aimee" Eriksson — 19 februari 2016 @ 11:03

  20. @Anna-Maria “Aimee” Eriksson,

    Nej, jag tror att du missförstod vad jag menade.

    Jag tänker mig att de som redan har studielån får lov att betala tillbaks dem, på de villkor som det var sagt när de tog lånen.

    Att bara efterskänka alla studielån rakt av skulle vara en ganska dyr historia med väldigt oklara fördelningspolitiska effekter. Det är inte något jag föreslår.

    Kommentar av Christian Engström — 19 februari 2016 @ 12:09

  21. Aha OK då förstår jag.

    Kommentar av Anna-Maria "Aimee" Eriksson — 19 februari 2016 @ 12:22

  22. Jag funderar på vad Socialen och Försäkringskassan kommer göra om basinkomst blir realitet. Hur mycket av dom kommer behövas? Jag tror ju att vi kan lägga ner stora delar av dessa institutioner och därmed lägga mer pengar på basinkomsten. Arbetsförmedlingen anser jag läggs ner helt, och ersätts av deras sökfunktion på hemsidan där de arbetslösa kan söka arbete. Vad det gäller de som kommer bli arbetslösa på detta, hur många anställs idag av arbetsförmedling/CSN/socialen/Försäkringskassan? Och hur många av dessa kan tänka sig gå ner på 50% istället för att inte bli så belastade i sitt arbete. Finns det någon statistik på hur många människor i Sverige idag som är intresserade av att gå ner i % arbetstid? och finns det människor att täcka upp dessa områden.. Jag vet att jag gärna hade jobbat 50% och fått 8.333:- i månaden då jag hade klarat mig utmärkt på den inkomsten och haft tid till att göra mer ideellt arbete än vad jag hinner med idag.

    Kommentar av Tobias Wistman — 20 februari 2016 @ 0:21

  23. @Tobias Wistman,

    – Socialen har jag tänkt mig ska finnas kvar, även om vi tar bort administrationen av försörjningsstödet. När socialassistenterna inte längre behöver ägna en stor del av sin tid till att nobba folk stålar, hoppas jag att de istället kan ägna sig mer åt det de är utbildade för, nämligen att hjälpa människor som har knepigare problem än bara att de saknar pengar.

    – Försäkringskassan och sjukförsäkringen för långtidssjuka har jag tänkt ska finnas kvar parallellt med basinkomsten. Jag kommer att utveckla hur och varför i ett senare blogginlägg i serien.

    – Arbetsförmedlingen och dagens a-kassa vill jag lägga ner helt, precis som du föreslår. Det är den största enskilda posten i finansieringen (64 miljarder, vilket är nästan halva kostnaden för hela basinkomstsystemet), så att lägga ner AF är en central del i förslaget.

    Kommentar av Christian Engström — 20 februari 2016 @ 12:25

  24. Hej Christian! En finansieringsfråga… Ditt förslag till delfinansiering av basinkomsten är att införa en rak moms på 25% på allt.

    Har du kollat vad subventionerna till bostadslån kostar? Vad kan man spara där genom att helt eller delvis fasa ut avdragsrätten?

    Nu har vi ju även ett märkligt läge där Riksbanken ger negativ utlåningsränta till bankerna.

    Okej, Riksbanken lever ganska mycket sitt eget liv och tar egna beslut vid sidan av Regering och Riksdag men det är ändå intressant att fundera på hur mycket pengar som rinner bort pga den negativa utlåningsräntan.

    Jag ser dessa två ränteåtgärder som ett slags bidrag/subvention som rimligen borde kunna ifrågasättas. Kanske en möjlig delfinansiering av basinkomst?

    Kommentar av Håkan Polanik — 4 mars 2016 @ 12:36

  25. @Håkan Polanik,

    Jag håller absolut med om att avdragsrätten på räntor borde tas bort, och att det är ett perfekt tillfälle att göra det nu, när räntorna är så låga som de kan bli.

    Men jag har valt att inte använda det som en finansieringskälla av två skäl:

    För det första är borttagandet av räntesubventionerna något som borde göras under alla omständigheter, och så fort som möjligt. Min förhoppning är det kommer vara gjort för länge sedan när det väl blir aktuellt att införa basinkomst. Då vill jag inte att förslaget till basinkomst ska kollapsa bara för att räntesubventionerna redan är borttagna (och de pengarna redan har använts till annat).

    Det andra skälet är att även om jag rent privat anser att räntesubventionerna bör tas bort, är det en reform som slår ganska hårt mot medelklassens plånböcker. Alla familjer med huslån kommer bli FÖRLORARE enligt tv’s och kvällspressens sätt att rapportera. Min förhoppning är att det ska gå att genomdriva den reformen ändå, på egna meriter. Men om jag kan undvika det, vill jag inte att basinkomstreformen ska skapa FÖRLORARE bland medelinkomsttagare. Då blir uppställningen (i tv och kvällspress) de arbetslösa vs. medelinkomsttagarna. Det vore mycket olyckligt, för den politiska dragkampen är det inte alls säkert att de arbetslösa vinner, eftersom de trots allt är färre (och dessutom har lägre valdeltagande).

    Så även om jag iofs håller med om att ränteavdragen bör tas bort, vill jag helst inte blanda ihop den frågan med basinkomsten av politiskt taktiska skäl.

    Kommentar av Christian Engström — 4 mars 2016 @ 12:55


RSS feed for comments on this post.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: