Efter datalagringen, vad händer nu?

I veckan röstade Sveriges riksdag igenom datalagringsdirektivet DLD. Majoriteten bestod av de fyra Allianspartierna och Socialdemokraterna. Det här var en strid som vi förlorade, men kampen mot övervakningen på internet fortsätter.

Inom den närmaste framtiden är det flera saker på gång på EU-nivån.

Datalagringsdirektivet ska utvärderas av den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström. Problemet är att nästan inga av medlemsstaterna har skickat in någon information att basera den utvärderingen på, trots att de är tvungna att göra det enligt direktivet. Speciellt har det inte kommit några siffror från något medlemsland som tyder på att datalagringen är effektiv för att bekämpa brott. Det enda som finns är lite lösa anekdoter, som dessutom ofta visar sig inte alls vara en följd av datalagringsdirektivet vid närmare undersökning.

Det duger inte för att det ska vara lagligt enligt EU-fördragen att ha kvar ett så integritetskränkande direktiv. Vi får se hur turerna runt utvärderingen av datalagringen blir, och vad som går att göra vid olika tillfällen.

Samtidigt har Tysklands författningsdomstol sagt att datalagringen strider mot den tyska författningen, och det är en diskussion om det mellan Tyskland och EU-kommissionen. Här är det återigen EU-kommissionär Cecilia Malmström som har ansvaret, och som pressar på för att tvinga Tyskland att införa direktivet trots tyska författningsdomstolens invändningar. PC Advisor berättar mer om turerna mellan Tyskland och EU-kommissionen.

En fråga som man kan ställa är om det finns något sätt att få någon domstol (till exempel EU-domstolen ECJ) att pröva om den svenska datalagringslagen verkligen är förenlig med det som stadgas om rätten till privat korrespondens i Europakonventionen och EU-fördragen. Finns det någon möjlighet för endera en enskild medborgare eller någon annan att få till stånd en sådan prövning? Jag vet inte svaret, men kanske någon annan gör det.

ACTA-avtalet är den allra hetaste potatisen i EU-parlamentet just nu. För ögonblicket är allting väldigt oklart beträffande vad som ska hända och när. Imorgon måndag kommer det ansvariga utskottet INTA (handelsutskottet) i EU-parlamentet ha ett möte och diskutera ACTA. Mötet ska (såvitt jag vet) vara offentligt och strömmas på webben. Efter det mötet hoppas vi att det klarnar vad som blir nästa steg.

Ipred-direktivet är en fråga som kommer att bli aktuell under våren. Kommissionen ska komma med en utvärdering och ett förslag till revidering av Ipred. Här gäller det att vi ser upp, för som vanligt kan man utgå ifrån att kommissionen vill göra skärpningar av lagen på uppdrag av de stora rättighetshavarna.

E-handelsdirektivet pratas det också om att kommissionen vill öppna upp och ändra i. Kommissionen vill göra inskränkningar i budbärarimmuniteten som finns inskriven i e-handelsdirektivet idag. Det här måste vi motverka på alla sätt vi kan. Det bästa är att e-handelsdirektivet får vara kvar orört.

Förutom de här dossiererna som är eller kommer att bli aktuella, håller vi just nu på och färdigställer en bok med titeln The Case for Copyright Reform nere på kontoret i Bryssel. Boken är skriven av mig och Rick Falkvinge, och förklarar varför en reformerad upphovsrätt är nödvändig, hur vi vill att den ska se ut, och varför det bara är till fördel för artister som vill tjäna pengar på vad de gör.

Vi räknar med att boken ska finnas tillgänglig för nedladdning eller print-on-demand inom några veckor. Vi kommer också tryka upp och dela ut ett exemplar av boken till varje ledamot i EU-parlamentet, och till alla andra där som kan vara intresserade. Förhoppningsvis är det ett läge där många parlamentariker ställer sig frågan ”Om ACTA är dåligt, vad ska vi göra istället?”, och i så fall hoppas jag att den här boken kan ge ett konstruktivt svar på den frågan.