Christian Engström, Pirat

20 februari 2009

Ingen vill avskaffa upphovsrätten

Filed under: Copyright Reform,delad kultur — Christian Engström @ 15:30

copyright-symbol
Upphovsrätten behöver reformeras. Det är nog de flesta seriösa debattörer överens om.

– Men ingen upphovsrätt alls? Där är vi inte övertygade, skriver Svenska Dagbladets ledarredaktion på Ledarbloggen.

Det är precis vad Piratpartiet tycker. Vi vill göra en reform av upphovsrätten så att den passar ihop med dagens verklighet, men vi vill inte avskaffa den helt. Mig veterligt är det i princip ingen i den allmänna debatten som förespråkar ett totalt avskaffande.

Det här är nog viktigt att påpeka, för det är ganska många debattörer som polemiserar mot ett totalt avskaffande. Det känns lite onödigt, med tanke på att det som sagt knappast är någon som driver linjen att upphovsrätten borde tas bort helt. Debatten handlar om varför en reform behövs och hur den i så fall bör se ut.

Ledarbloggen bidrar på ett konstruktivt sätt till den debatten när de skriver:

Vi säger inte att upphovsrätten bör vara exakt som den är. Vi har redan tidigare påpekat vansinnet i tex de försök att förlänga den som pågår inom EU. Vidare skulle vi gärna se en reformerad och/eller avsevärt förkortad upphovsrätt. Att skadeståndskraven i den aktuella rättegången är huvudlösa är så uppenbart att det knappt behöver påpekas, men nu gör vi även det.

Alldeles självklart behövs en mindre nödig upphovsrättsindustri som slutar upp med att jaga mammor som lägger ut Youtube-klipp på sina söner.

Alldeles självklart finns det utrymme för mer, mycket mer, citaträtt och ”fair use”!

Så tycker Piratpartiet också. Vi vill

  • Korta skyddstiderna. Det mesta av nittonhundratalets gemensamma kulturarv är inlåst av olika rättigheter och får inte användas av människor som vill bygga vidare på det för att skapa ny kultur. Det är bara destruktivt för samhället. Piratpartiet vill bevara den kommersiella ensamrätten, men korta den till kanske 5-10 år. Det är mer än tillräckligt för dem som skapar kultur av kommersiella skäl. Syftet med upphovsrätten ska vara att uppmuntra till kulturskapande. Inte att förhinda det.
  • Införa lagstadgad ”fair use” och citaträtt, även för film, bilder och musik, och inte bara för text som det är idag. Allra helst ska det kodifieras ordentligt i lag, och inte lämnas som en gråzon. Vi behöver ju bara titta på den pågående rättegången mot The Pirate Bay för att se hur välavlönade advokater hanterar gråzoner. Tydlighet i lagstiftningen gynnar alla, men framför allt alla vanliga kreatörer som inte har råd att hålla sig med permanent juridisk representation för att försvara sin rätt att skapa.
  • Släppa icke-kommersiell användning fri. Det är enda sättet att skydda både mammor på YouTube och alla andra privatpersoner som använder internet.  Enligt dagens upphovsrätt kan varje tonåring begå handlingar i sitt eget sovrum som filmbranschen anser sig ha rätt att kräva 93 miljoner i skadestånd för. Det här är så urspårat som det kan bli. Man kan faktiskt inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration. Upphovsrättsadvokater har inte i vanliga tonåringars sovrum att göra.

Det är den sista punkten som är mest kontroversiell, men den är inte alls så radikal som den kanske kan verka. Det handlar om att återställa upphovsrätten i det här avseendet till hur den fungerade i praktiken fram till för 15 år sedan.

Fram till mitten av 90-talet, när internet dök upp i var mans hem, var i princip allt lagligt som vanliga människor hade anledning och möjlighet att göra. Man fick kopiera till kassettband, man fick skicka fotostatkopior av vad som helst till sina kompisar med posten och man fick bygga upp en egen filmsamling på videokassetter som man spelat in.

Så kom internet, och utan att det egentligen togs några politiska beslut om det, expanderade upphovsrätten så att den blev något som vanliga människor behöver akta sig för i sitt dagliga liv. Så var den aldrig avsedd att fungera. Det är det som har gjort upphovsrätten till ett så infekterat ämne.

Men lösningen är enkel. Genom att återföra upphovsrätten till att bara reglera det den ursprungligen var tänkt för, alltså kommersiell användning i förvärvssyfte, kan vi skapa en vettig och fungerande upphovsrätt som bejakar den nya tidens möjligheter. Och artisterna kommer kunna fortsätta få betalt även i framtiden.

Det har skrivits hur mycket som helst om det här, både av mig och av väldigt många andra. Jag ska försöka visa lite diciplin och bara länka till ett inlägg: Privatkopiering måste legaliseras.  Det inlägget går genom det viktigaste (och innehåller förstås i sin tur en massa länkar för den som vill läsa mer).

För att summera:

Framtidens upphovsrätt ett alltigenom lösbart problem. Det enda som behövs är politiker som har satt sig in i frågan och är beredda att stå upp för det framväxande informationssamhället, med alla dess fantastiska möjligheter.

Den sortens politiker är det tyvärr brist på i de beslutande församlingarna idag. Men det går att åtgärda.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet om 3 månader och riksdagsvalet 2010.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: , , , , , ,

97 kommentarer

  1. ”Förslamlingarna” var en fin felskrivning. Väldigt passande!

    Kommentar av rtz — 20 februari 2009 @ 15:49

  2. Efter stor tvekan rättade jag stavfelet. Men jag håller egentligen med om att det var bättre som det stod från början. 🙂

    Kommentar av Christian Engström — 20 februari 2009 @ 16:07

  3. […] # Stefan Stenudd: The Pirate Bay krävs på fiktiva miljoner # Ravennas blogg: I den nya deltagarkulturen, vem är ansvarig för vad? # Christian Engström (pp): Ingen vill avskaffa upphovsrätten […]

    Pingback av Ofrivillig humor i Pirate Bay-rättegången noteras (bl.a) « när överklassen går på operakällaren… — 20 februari 2009 @ 16:08

  4. Oh! Äntligen en riktigt vettig artikel om hur upphovsrätten ska användas, så finns det alltid dom som måste se orden och inte texten. Sorgligt.
    Iaf. Upphovsrätten är precis som ett patent och borde behandlas därefter. Man har ju ”uppfunnit” en låt eller spel eller film, eller? Tycker att Worlddominator USA har för mycket med i spelet att göra. Nu hotas Europa och så finns det människor som allmänt tror på dårskapet. Fast inte i krig utan att etablera sin rent ut sagt korkade rättsväsende. De nötterna stämmer ju allt som andas, tja det som inte andas också kanske. Är det så vi vill ha det här? 1 lagvrängare per 4:e invånare? Kampen är inte bara för upphovsrätt. Den är f-n så mycket större.
    Vi måste kämpa mot giganten som ser övriga världen som antingen slagfält eller kassako. 117mille vill dom ha av TPB, vart ska dessa pengar tas från? Ett redan starkt sarjad svensk ekonomi? Har vi inte redan låtit GM sabba SAAB?

    Hur som helst tycker jag personligen att skivbolagen ska kasta in handsken och sadla om i den digitala form som nu sprids. Någon nämnde att skivbolagen är på stenåldersnivå, där håller jag inte med. Däremot kanske dom ska sluta försöka få tag på Mozart och Bach för skivkontrakt. Upphovsrätten är ju mer anpassad för dessa gossar än dagens artister.

    Hmm… Fick en liten CSN flash. samma summa i flera år. kontra upphovsrätten… Ja, jag lämnar resten blankt.

    Slutsats: Anpassa upphovsrätten eller duka under.

    Kommentar av Wimz3n — 20 februari 2009 @ 16:26

  5. Jag vill starkt vända mig emot påståendet att ingen i den allmänna debatten förespråkar ett totalt avskaffande av upphovsrätten.

    Kanske är det ingen som gör det i den allmänna politiska debatten i Sverige, men i boken Against Intellectual Monopoly förespråkar, som jag uppfattar det iaf, Michele Boldrin och David K. Levine just ett fullständigt avskaffande av allt immateriellt monopol.

    Enligt dem blir det många positiva effekter av att även kommersiellt släppa monopolrätten helt, med den konkurrens som då uppstår, och den ursprungliga uppfinnaren/upphovsmannen har ändå möjligheter att tjäna pengar på sin skapelse genom försäljning av originalkopian, och genom att vara först på marknaden.

    Visst kan jag se vissa argument emot somliga av deras argument, men personligen så tror jag visst att samhället och kultursektorn skulle fungera utmärkt helt utan upphovsrätt, även för kommersiella syften. Och troligtvis bättre än med även ett kort upphuvsrättsmonopol.

    Att ingen förespråkar detta i den allmänna politiska debatten i Sverige har nog mycket med strategi att göra; ett sådant förespråkande skulle i dagens klimat göra det ännu svårare att bli tagen på allvar, helt enkelt. Och då förespråkar man (vi) hellre en kraftigt förkortad upphovsrättslig monopoltid, och enbart för kommersiella användningar, eftersom detta ändå ses som en acceptabel lösning, och betydligt bättre än idag.

    Kanske vågar vi ta nästa steg när tillräcklig framgång vunnits.

    Kommentar av Daniel — 20 februari 2009 @ 16:49

  6. Alltså, jag börjar undra. När man följt er livebloggning verkar ju åklagarsidan direkt inkompetent. Räknar de kanske med att förlora så att målet ska kunna användas som exempel i retoriken för hur mycket galenskaper som IPRED behövs?

    Kommentar av David — 20 februari 2009 @ 16:49

  7. […] gammelmedia, åklagare, rättsväsende, staten och andra fossiler verkar ha det lite svårt att förstå hur de här sakerna fungerar, så tänkte jag här ge en simpel och snabb, mycket pedagogisk och […]

    Pingback av Reality Check - Vardagsrevolution » Blog Archive » Klusterdynamik for Dummies — 20 februari 2009 @ 17:15

  8. Jo, det finns faktiskt några av oss som förespråkar totalt avskaffande av (den ekonomiska) upphovsrätten samt patenträtten. Jag hör till dem. Upphovsrätten (=copyright) är ett monster som orsakar oerhörd samhällsskada.

    Men jag inser att jag står långt från vad som är genomförbart idag. Blott ett ideal att sikta mot.

    Kommentar av Mikael — 20 februari 2009 @ 17:22

  9. […] sist vill jag bara peka på ett inlägg från Engström, som träffar mitt i prick som alltid: Det finns knappast någon som vill ta bort upphovsrätten […]

    Pingback av Erika Nilsson's Thoughtbook • Blog Archive • SM i förolämpningar — 20 februari 2009 @ 17:58

  10. […] Tills dess kan jag rekommendera några läsvärda inlägg: EU och demokratin – Henrik Alexandersson EU: En liten seger – Henrik Alexandersson Advokaten som legat under en sten – Oscar Swartz Ingen vill avskaffa upphovsrätten – Christian Engström […]

    Pingback av Rättegångstorrenten några timmar försenad « Piratpartisten — 20 februari 2009 @ 18:12

  11. ”Det mesta av nittonhundratalets gemensamma kulturarv är inlåst av olika rättigheter och får inte användas av människor som vill bygga vidare på det för att skapa ny kultur.”

    Det är inte inlåst. Vem som helst får använda det. Det är bara att gå och köpa.
    Och hur kan skrivande eller någon annan skapa ny kultur av det? Skapa något eget och nytt så skapar du nu kultur!

    Kommentar av Jävla snålisar — 20 februari 2009 @ 18:25

  12. @Jävla snålisar
    Jag skall vara snäll och anta att du bara missförstår.

    Med att ”använda det” avser du att passivt konsumera det. Christian pratar om att bygga vidare.

    Du menar väl inte på fullt allvar att någon skapare (utom de religiöst beskrivna, då) skapar ur en absolut tomhet? All kultur bygger på det som kommit tidigare. Det är ett erkänt faktum.

    Upphovsrätten skapar ofantliga murar omkring skapelserna, vilket allvarligt förminskar den yta man kan skapa nytt inom. Det är ett av problemen med den.

    Kommentar av Mikael — 20 februari 2009 @ 18:45

  13. […] – Falkvinge – Christian Engström – Calandrella – Opassande – Copyriot, Copy me happy – HAX – El Rubio – DN – Omg Internets – SVD – […]

    Pingback av Copyright-lagarnas ändamålsglidning « infallsvinkel — 20 februari 2009 @ 18:53

  14. Inte radikalt nog. Nu börjar jag fundera på att gå ur partiet.

    Kommentar av Anonymous — 20 februari 2009 @ 18:54

  15. Det mesta av 1900-talets kulturarv är, också passivt, inlåst. Var går det att köpa? Ingenstans, och skälet är att rättighetsinnehavarna inte vill konkurrera med sig själva och därför drar ett täckelse över så mycket som de kan ”get away with”

    ”Jävla snålisars” inlägg är oerhört provokativt. Helt oinformerad eller bara dum i huvudet. Just censuren var första anledningen till att jag började ifrågasätta upphovsrätten, för sådär en femton år sedan.Det är fortfarande det som gör mig mest f-ad, även om övervakningen kommer god tvåa.

    Kommentar av RikMatts — 20 februari 2009 @ 19:19

  16. Oohh, en anonym person som hotar att lämna partiet om vi inte blir mer radikala. Nu måste vi nog omvärdera hela vår politik…

    Eller inte.

    Kommentar av Mikael — 20 februari 2009 @ 19:26

  17. Upphovsrätten skapar fan inga murar. Bara skitsnack.
    Tycker du att det skapats/producerats/skrivits/komponerats för få verk/låtar/filmer m.m. under de år vi haft
    upphovsrätt eller vad menar du?

    Med ”använda” menar jag lyssna/titta på…
    På samma sätt som att du till middag varje dag äter mat som jag antar att du betalat för. Eller odlar du bara eget? 😉

    Kommentar av Jävla snålisar — 20 februari 2009 @ 19:27

  18. En fråga till: Har du själv svårt att skapa något eget konstnärligt verk eller likn. p.g.a. att det finns för lite kultur tillgänglig?

    …inte jag heller.

    Kommentar av Jävla snålisar — 20 februari 2009 @ 19:29

  19. Jävla snålisar, det handlar inte om att man inte ”kan” skapa eget. Man kanske ser något man tycker om, och vill bygga vidare på det. Se t ex all fan art som finns inom mangavärlden. Man kanske gillar en, eller några karaktärer och vill ta dem på ett eget äventyr. Jag vet i alla fall att jag ofta fantiserar om hur olika karaktärer skulle skulle hantera andra situationer. Eller kanske vad två karaktärer från två olika verk skulle kunna åstadkomma.

    Titta på Lejonkungen, den blev ju inte så illa?

    Kommentar av hoistedflag — 20 februari 2009 @ 21:02

  20. @Jävla snålisar:
    Med ”kulturarv är inlåst” tror jag att Christian menar att det inte går att köpa verken i fråga. Som du kanske upptäckt ibland i skivaffären eller hos bokhandlaren, så är vissa produkter slut hos förlaget och går inte att beställa. De kanske kommer ut i nyutgivningar i framtiden det vet man inte. Och börjar man räkna är det en ganska stor del av världskulturen som är låst på detta sätt, 70% av all litteratur. Musik- och filmandelar vet jag inte men jag skulle inte bli förvånad om det är liknande siffror.

    I övrigt är ditt namn/signatur inte särskilt artigt utan tvärt om ganska konfliktsökande – ville du inte ha ett seriöst svar?

    Kommentar av //Pelle — 20 februari 2009 @ 21:12

  21. @Jävla snålisar

    Kolla bara på allt som SVT, SR och public service har producerat sedan starten, var kan jag köpa det?

    Det ligger i säkert förvar i deras arkiv och kan varken köpas eller släppas fritt. Så ja, det mesta är inlåst bakom höga murar trots att det är över 10, 20, 30, 40 år gammalt och knappast är kommersiellt gångbart.

    Regeringen kommer straxt (om det inte är gjort) snart lägga fram ett förslag att man ska kunna i vissa fall kringå upphovsrätten för att kunna ”släppa lös” mer media som ligger låst. Och när man behöver lagar för att kringå andra lagar så är det nått som är galet.

    Så var det med den saken.

    Kommentar av Perty — 20 februari 2009 @ 21:56

  22. @Jävla snålisar
    ”Upphovsrätten skapar fan inga murar. Bara skitsnack.”
    Jaha, det var ju ett väldigt väl underbyggt argument.

    ”Tycker du att det skapats/producerats/skrivits/komponerats för få verk/låtar/filmer m.m. under de år vi haft
    upphovsrätt eller vad menar du?”
    Jag menar att det finns säkert många fler verk som kunde ha skapats utan upphovsrättens murar.
    Låt mig vända på din fråga – tycker du att det skapats för få verk under de århundraden vi INTE haft upphovsrätt?

    ”Med “använda” menar jag lyssna/titta på”
    Vilket var precis det jag antog – passivt konsumera. Läste du verkligen mitt inlägg?

    ”Har du själv svårt att skapa något eget konstnärligt verk eller likn. p.g.a. att det finns för lite kultur tillgänglig?”
    Ja. Men inte du, tydligen.

    Kommentar av Mikael — 20 februari 2009 @ 23:45

  23. ”Moreover, only an infinitesimal percentage of the music that is written/composed is actually produced and distributed. Record companies act as very efficient ”gatekeepers,” controlling production, distribution and circulation of music in the various markets and, thereby, earning huge monopoly profits by greatly undersupplying the public with musical products.” (http://levine.sscnet.ucla.edu/general/intellectual/napster.htm)

    Att minska utbudet kan alltså öka vinsterna. Det är väl en anledning till att t ex skivbolagen inte är så intresserade av att tillhandahålla äldre, smal musik.

    ”Jävla snålisar” har inte förstått att det inte är vi som är snåla, det är skiv- och filmbolag som är giriga. Vi som är engagerade i de här frågorna är snarare de som lägger ut mycket mer pengar på kultur än den genomsnittlige svensken. Vårat starka engagemang drivs snarare av frihets- och marknadsfrågor, av att vi vill ha ett samhälle som fungerar bättre, motiverar bättre, går framåt lättare och snabbare, och respekterar sina medborgare bättre, än av någon enkel jäkla snålhet.

    Kommentar av Daniel — 21 februari 2009 @ 3:02

  24. Hur kan några som påstår sig vilja föra kulturen vidare och skapa nytt vara så oerhört intresserade av vad som gavs ut för
    hundratals år sedan?
    Vill man skapa något nytt är det för … bara att sätta sig ner och sätta i gång att skapa. Hitta på något eget. ”Lyssna” framåt inte bakåt.
    Har själv inga som helst problem att skapa något. Har aldrig lidit brist på ”gammal” musik som inspirerar till nytt skapande.
    Vill man höra på en inspelning från Palestrinas tid blir det så klart svårt eftersom ingen inspelningsteknik fanns då.
    Idag får man antingen gå på konsert och lyssna eller så gör man som jag, köper noter och spela själv ;-).
    Ber f.ö. alla om ursäkt för min i stundens hetta tidigare fula signatur. Var uppjagad…

    När jag läser i alla forum samt på piratpartiets site tycker jag mig se ett enormt missnöje från nästan alla som skriver.
    Ett missnöje över att det bl.a. verkar som det finns för lite musik (& övrig kultur) tillgänglig och att det är så svårt att låta musik utvecklas.
    Hur kan människor som inte själva skapar musik och själva ser till att utveckla musikstilar vara så oerhört missnöjda med tillgången av gammal musik? Borde inte de missnöjda i så fall vara låtskrivare/filmskapare/producenter?
    För mig är musik livet. Jag har alltid hållit på med musik och jobbat med det sedan tonåren. Det har aldrig varit min hobby.
    Den musik jag själv lyssnat på under mitt liv är sannorlikt bara en promille av den musik som finns.

    Ett par frågor:

    Hur kan alla piratpartister med sympatisörer vara så säkra på att det kommer bli mycket lättare för upphovsmän att leva på sin musik med ”reducerad” upphovsrätt?

    Är piratpartiet ett missnöjesparti?

    Kommentar av Snålisar? — 21 februari 2009 @ 11:59

  25. Nog förs krav på helt avskaffande av upphovsrätten fram i debatten av alla sorters debattörer.

    Men jag vill kommentera PP:s förslag om att korta skyddstiderna. I inlägget skriver Christian Engström: ”Piratpartiet vill bevara den kommersiella ensamrätten, men korta den till kanske 5-10 år. Det är mer än tillräckligt för dem som skapar kultur av kommersiella skäl. Syftet med upphovsrätten ska vara att uppmuntra till kulturskapande. Inte att förhinda det.”

    Mer än tillräckligt med 5 – 10 år?
    Fundera över följande:
    En artist slår igenom på bred front 6 – 11 år efter att vederbörande börjat ge ut skivor som independentartist,på helt egen bekostnad. Publiken får därmed upp ögonen för tidigare utgivet material. Då skulle en artist ha en chans att få tillbaka tidigare satsade pengar. Samma sak gäller för författare, konstnärer.

    Men med PP:s förkortade skyddstid har upphovsmannen inte längre ensamrätt till den ekonomiska rätten till sina tidigare verk.
    Vem som helst kan då slå mynt av artistens, författarens, konstnärens tidigare investeringar.

    Att det kan ta lång tid att slå igenom är inte något ovanligt. Många kämpar länge och satsar stora pengar ur egen plånbok. Därför ska naturligtvis den ekonomiska skyddstiden vara upphovsmannens livstid.

    Att 5 – 10 år skulle vara tillräckligt tycker jag tyder på en kultursyn som handlar om att kommersiell kultur är samma sak som slit- och slängkultur.

    Kommersiell verksamhet är en verksamhet som omsätter pengar och vars avsikt är att ge intäkter. Intäkterna behövs. Även för den som ägnar sig åt skapande verksamhet.

    Ett sidospår i den allmänna debatten är huruvida upphovsmän har rätt att tro att man ska kunna leva på sitt skapande. Men om vi lämnar det därhän så kostar själva verksamheten pengar, oavsett vilken form av skapande man ägnar sig åt, t.ex. verktyg, instrument och material. Om det jag gör intresserar folk så till den grad att de vill använda det och kanske t.o.m. tjäna pengar på det- då ska de naturligtvis vara med och betala för mina kostnader. Under minst hela min livstid.

    Kommentar av En liten tant — 21 februari 2009 @ 12:54

  26. Snålisar?: Varför ska det vara enkelt att leva på kulturskapande? Kulturskapare får anpassa sig till tekniken som finns idag, fildelningen.

    Kommentar av calandrella — 21 februari 2009 @ 13:23

  27. @snålisar?: Säg det politiska parti som inte är ett missnöjesparti. Är du knäpp, eller?
    @en liten tant: Byt artist, musiker, författare mot rörmokare, bilmontör, lärare, sjuksköterska, läkare m.fl.. Alla djävligt kreativa människor inom sina områden med ordentligt med investerad tid och pengar/studielån för att nå sina jobbmål. Varför ska inte dom få ha ”upphovsrätt” på sina jobb i sisådär 75 år efter sin död också?

    Bort med rättighetsmaffian, d.v.s. musik- och filmföretagen som baggbölar både oss konsumenter som de som tvingas sälja sina rättigheter till dom för att kunna överleva. Och bort med alla riksdagsledamöter som låter sig luras eller korumperad av upphovsrättslobbyn.

    Kommentar av Konstitutionsdomstol - NU! — 21 februari 2009 @ 14:29

  28. Konstitutionsdomstol – NU:

    De yrkeskategorier du räknar upp vid sidan av artist,musiker och författare FÅR lön för sitt arbete när någon vill nyttja deras kunskap och kompetens. Det vill även artister, musiker och författare få.

    Kommentar av En liten tant — 21 februari 2009 @ 14:40

  29. […] Piratpartiet Live, Piratpartisten, Troberg, Engstrm, Copy Me Happy, Copyriot, I polemik, Intensifier, Lindgren, XOR, Bjrnemalm, MiNimaliteter, Swartz, […]

    Pingback av Anonym — 21 februari 2009 @ 15:14

  30. Calandrella: Det är inte lätt att leva på kulturskapande idag. Svårare blir det.
    Konstitutionsdomstol…: Du nämner andra yrkesgrupper med månadslön.
    Vad du inte verkar förstått är att en t.ex. låtskrivare inte är anställd och får inte månadslön av någon utan lever av royalties som baseras på just upphovsrätt.
    Ingen upphovsrätt=inga royalties=0kr

    Kommentar av Snålisar? — 21 februari 2009 @ 15:34

  31. Lilla tanten:

    Och det kommer de också att få. På marknadens villkor. Utan monopolskydd.

    Att sälja någonting, vad som helst, kräver ett risktagande. Och det är inte alla som lyckas. Om det är artisterna själva som står för risktagande, i form av egenföretagare, eller om de väljer någon form av anställning med lön hos något större kulturföretag, det lägger inte jag mig i. Men musik, och annan kultur, kommer att skapas, och spridas, i stora mängder, utan upphovsrätt, det är jag 100% säker på.

    Det finns mängder av sätt att dra in pengar på kulturskapande på en fri marknad. Några exempel:

    • Att sälja attraktiva fysiska produkter till ett högre pris lär gå finfint.

    • Att marknadsföra sig med ”originalet”-stämpel och ”skaparen får ersättning” på sina produkter lär dra många konsumenter till sig, så länge man håller konkurrenskraftiga priser gentemot kopiorna. (Att förfalska sådana märkningar skall naturligtvis vara olagligt.)

    • Mindre kända artister kommer att vara försonade från kommersiella kopior, eftersom det inte lär löna sig att lägga ner tid och pengar på att skapa och distribuera kopior.

    • Konserter, t ex, går inte att kopiera.

    • Man skulle kunna, när man är känd och skall släppa en ny produkt, t ex en skiva, välja att ta in förhandsbeställningar, och inte släppa skivan förrän ett visst antal sådana förhandsbeställningar gjorts.

    Det finns massor av sätt. Men utan monopolskydd kommer inte de stora stjärnorna att kunna tjäna lika stora pengar. Vilket är bra, då konsumenterna istället kan sprida dessa pengar över fler artister, så att fler artister kan livnära sig på kulturskapande.

    Kommentar av Daniel — 21 februari 2009 @ 15:37

  32. Snålisar?:

    Det är inte lätt att leva på kulturskapande idag. Det har det aldrig varit. Det kommer det aldrig att vara. Men det har inte mycket med upphovsrätten att göra.

    Kommentar av Daniel — 21 februari 2009 @ 15:43

  33. […] Engström förklarar, om nu någon missat det (det verkar tyvörr många antipirater gjort), att ingen (åtminstone få […]

    Pingback av Några länkar « Calandrellas blogg — 21 februari 2009 @ 16:05

  34. Danil:
    Allt du skriver har vevats som argument otaliga gånger förut. De aktiviteter du förespråkar kräver dock inte att upphovsmännen ska ge upp sin upphovsrätt. Allt detta kan de göra redan nu. Läs min långa kommentar om PP:s förslag om kortare skyddstider. Det är det jag vill diskutera.

    Kommentar av En liten tant — 21 februari 2009 @ 16:23

  35. ”Piratpartiet vill bevara den kommersiella ensamrätten, men korta den till kanske 5-10 år.”

    Här går jag som många fildelare åt motsatt håll gentemot piratpartiet. Jag menar att piratparti-förslaget skulle stärka de stora bolagen. Jag vill stärka upphovsmakarna gentemot kapitalistiska företag. Förslagsvis ska kommersiella företag inte kunna tjäna mer än upphovsmakarna – alltså max 50 procent. Ifall det är flera inblandade får de dela upp intäkterna utan att kommersiella bolag tar mer än upphovsmakarna.

    Fildelning är för mig ett sätta att börja avskaffa ex de stora skivbolagen där marknaden till stor del är uppköpt och intern som i gamla Sovjet. När ett storbolag köper leverantörer eller försäljare så blir marknaden intern. Forskaren DeLanda kallar detta för mini-sovjeter. Handel pågår därmed inne i företaget istället för ute på torg. Jag vill ersätta mini-sovjeter med ”torg”-marknader. Jag tror alltså att piratpartiets förslag angående kommersiell upphovsrätt skulle stärka tendenser till att marknaden fortsätter att köpas upp och avskaffas och därmed ersättas med mini-sovjeter (storbolag).

    Kommentar av Per Herngren — 21 februari 2009 @ 16:56

  36. En liten tant:
    Du skriver ”Därför ska naturligtvis den ekonomiska skyddstiden vara upphovsmannens livstid.”.
    Om du som jag menar att upphovsrätten är till för att allmänheten ska få tillgång (även långsiktigt) till så mycket och bra kultur som möjligt, då är det där inte alls en logisk konsekvens. Skyddstiden bör naturligtvis hållas så kort som möjligt (men inte kortare) för att uppnå det målet.
    Sedan finns det ju även andra aspekter som påverkar, tex. att beivrande av icke-kommersiell användning av verk kräver mycket mer integritetskränkande åtgärder än dito för kommersiell användning (tänk företag som har anställda, rykte att tänka på, pengaströmmar, bokföring etc).

    Kommentar av Tor — 21 februari 2009 @ 17:02

  37. Upphovsrätten finns inte till för upphovsmännens skull, utan för samhällets.

    Vad upphovsrättsinnehavarna för sin egen del tycker är rätt och rimligt, är lika relevant som vad adeln tycker är rätt och rimligt att de numera måste betala skatt som andra, trots att de i drygt 600 år, mycket längre än upphovsrätten funnits, var skattebefriade.

    Samhällets behov skall styra upphovsrätten, inte särintressen. Och då kan man inte enbart rikta in sig på mer eller mindre flummiga föreställningar om att en lång skyddstid skulle vara ett incitament för skapande, utan också på vad samhällskostnaden blir för att upprätthålla en sådan skyddstid. Om den kräver en vittomfattande övervakning av enskilda, kostar upphovsrätten mer än den smakar och måste reformeras.

    Men rättighetsinnehavarna resonerar som adeln en gång gjorde, när den var på väg att förlora sina privilegier. Enbart utifrån vad de själva tycker vore rimligt. Och blandar ihop en privilegielagstiftning med sitt egenintresse.

    Jag kan tycka att det är tröttsamt att debatten står på samma nivå nu 2009 som den gjorde 2006 när Piratpartiet bildades. Men samtidigt fär man tolka det positivt, att fler alls blivit medvetna om upphovsrättsfrågan.

    Kommentar av RikMatts — 21 februari 2009 @ 17:52

  38. Betr. korta ner upphovsrättstiden:
    Det är inte ovanligt att en låtskrivares låt inte, om denne har tur, blir inspelad av artist och sedan släppt förrän flera år efter den skrevs.
    Hur blir det då om upphovsrättstiden skulle vara t.ex. tre år och en låt som hamnar på en skiva, skrevs tre år tidigare? Jo, 0 öre i inkomst för den som skrev den. Detta förutsatt att inte något ”köpt” låten för en engångssumma. Så funkar det i Ryssland idag (svart betaln. så klart). Men inte här.
    Vore nåt eller?

    Kommentar av Snålisar? — 21 februari 2009 @ 18:03

  39. Visst är väl ändå Upphovsrätten till för att skydda upphovsmannens s.k. verk?
    Inte för att skydda allmänheten mot…ja vad vet jag…;-)
    Eller hur menar du, RikMatts? Förstår jag fel?

    Kommentar av Snålisar? — 21 februari 2009 @ 18:13

  40. Upphovsrätten är privilegier som samhället delar ut till upphovsmän för att uppmuntra till skapande. INTE någon naturrätt.

    Och det är väl ganska klart, att om samhället skall ge skydd åt ett verk, som upphovsmannen inte kan skydda själv (annat än genom att behålla det för sig själv och aldrig sprida det), så måste det gå ihop och löna sig för samhället i slutändan. Dvs nyttan måste vara större än kostnaden. När tekniken nu nått så långt att kopieringskostnaden närmar sig noll, stiger istället samhällskostnaden för att upprätthålla skyddet för upphovsmannen. Och kräver ständigt större övervakningsåtgärder i en kapplöpning med piraterna. En kapplöpning som, även om den kan vinnas (vilket jag tvivlar på), medför stora, sannolikt irreparabla, skador på samhället.

    Detta blir enligt min uppfattning ett alldeles för högt pris att betala. Upphovsrätten måste därför reformeras så, att kostnaden för att upprätthålla den inte överstiger nyttan av att vara ett incitament för skapande.

    Precis på samma sätt som adelns privilegier en gång reformerades när nyttan, att de ställde upp med en fullt utrustad riddare i händelse av krig, blev ointressant i takt med att krigskonsten utvecklades.

    Och samtidigt kostnaderna för att upprätthålla adelns privilegier blev för stora, genom ett improduktivt jordbruk och en inkompetent statsförvaltning som rekryterade efter börd och inte efter meriter. Och säkert ännu fler nackdelar som jag inte kommer på just nu.

    Men också adeln såg sina privilegier som ”egendom”. Och de som ville reform som ”tjuvar”. Ingenting nytt under solen.

    Så ser jag det och därför är jag medlem i Piratpartiet.

    Jag har för övrigt inte laddat ner något på 7 år och inget alls från TPB.

    Kommentar av RikMatts — 21 februari 2009 @ 18:55

  41. @Snålisar:
    Jag tror att RikMatts refererar till den ekonomiska upphovsrätten. Den använder spridningsmonopol som ett medel för att uppnå målet större/bättre kulturutbud för allmänheten (eftersom monopolet ger upphovsmannen möjlighet att villkora spridning vilket ger en möjlighet att ta betalt vilket kan ge incitament till skapande). Detta medel är naturligtvis till nackdel för alla utom upphovsmannen själv och att inte ge upphovsmannen denna kontroll skulle inte kränka några av dennes friheter. Det skulle alltså inte finnas någon anledning för samhället att acceptera detta privilegium om det inte vore så att det fanns anledning att tro att det i slutänden är till nytta för samhället. Den ideella upphovsrätten å andra sidan är till för upphovsmannen själv och motiveras på ett helt annat sätt.

    Den amerikanska konstitutionen uttrycker rättfärdigandet av den ekonomiska upphovsrätten på följande träffsäkra sätt:
    ”To promote the Progress of Science and useful Arts, by securing for limited Times to Authors and Inventors the exclusive Right to their respective Writings and Discoveries.”

    Kommentar av Tor — 21 februari 2009 @ 19:05

  42. Tor:
    Knuten i resonemangen är ju att du/ni anser att tillgången ska vara gratis. Argumentet är att kopieringen är nästan gratis (en sanning med modifikation eftersom kopierandet trots allt förutsätter tillgång till verktyg som datorer). Skapandet av kulturen är däremot inte gratis. Det är svårt att fildela sig till en gitarr, akvarellpapper, tid för skrivande.

    Kommentar av En liten tant — 21 februari 2009 @ 19:39

  43. En liten tant,
    Själv har jag inte tagit definitiv ställning i frågan om huruvida man ska släppa icke-kommersiell användning fri. Jag är i grunden för ett skydd för såväl kommersiell som icke-kommersiell användning fast under en mycket kortare tid än idag och med frikostig fair-use (det skulle ju lösa de flesta av dessa inlåsningsproblem). Samtidigt så kan jag inte acceptera de integritetsinskränkningar som en effektiv bekämpning av upphovsrättsintrång av icke-kommersiell natur med nödvändighet innebär, så jag står och väger – är det ändå värt att ha symbollagar vars efterlevnad ofta inte kommer att gå att kontrollera? Svårt att svara på. Din beskrivning stämmer däremot väl in på de flesta pirater.

    Håller du förresten med om mitt resonemang om skyddstiden och upphovsrättens syfte?

    Kommentar av Tor — 21 februari 2009 @ 20:22

  44. Nej, och Alexander Bard verkar inte heller vilja det. Han ser ingen anledning till en förändring. Men jag förstår inte varför han attackerar Piratpartiet.

    Kommentar av Elvira — 21 februari 2009 @ 20:46

  45. Tor:
    Jag är antagligen korkad men jag är inte helt säker på att jag förstår vad du menar med att ”upphovsrätten är till för att allmänheten ska få tillgång (även långsiktigt) till så mycket och bra kultur som möjligt”. Menar du upphovsrätt som incitament till skapande? Att för att dela med sig av sina verk behöver upphovsmannen försäkras om ersättning? I så fall kan jag dela din ståndpunkt. Däremot ser jag inte att det är inkonsekvent att hävda att upphovsmannen ska tillförsäkras den ekonomiska rätten under sin livstid. Jag hänvisar till min första kommentar här på sidan, punkt 25 tror jag det är.

    Kommentar av En liten tant — 21 februari 2009 @ 21:28

  46. Fast upphovsmannen tillsäkras ju inte den ekonomiska upphovsrätten på ett absolut sätt? Vi får ju kopiera för privat bruk och låna ut skivor till våra vänner, så att man kostnadsfritt kan ta del av kultur. Hur kan detta vara tillåtet?

    Det är inkonsekvent.

    Upphovsmannen beviljas alltså bara den ekonomiska upphovsrätten till viss del. Hur motiveras dessa undantag i den ekonomiska upphovsrätten?

    Kan denna motivering även användas för att begränsa upphovsrätten till att gälla under mindre tid än hela upphovsmannens livstid? Kan denna motivering användas till att motivera ett undantag som tillåter fri fildelning?

    Ska man resonera och bedöma konsekvent, så borde fler undantag i den ekonomiska upphovsrätten kunna hävdas av precis samma skäl, under upphovsmannens livstid. Det handlar om enkel logik.

    Kommentar av Fredrika — 21 februari 2009 @ 22:33

  47. En liten tant:
    Ja, jag menar upphovsrätt som incitament till skapande som kan komma hela samhället till del. Du tar i ditt tidigare inlägg upp ett antal fall då upphovsmannen eventuellt inte tycker att det är lönt att skapa eftersom han/hon inte belönas tillräckligt (om jag förstod dig rätt). Låt säga att 3 års skyddstid sänker incitamenten så mycket att utbudet av kultur blir sämre (på längre sikt – på kortare sikt blir det naturligtvis bättre såvida man inte gör en gradvis övergång), då är det, om vi för ett ögonblick undantar aspekter som integritetsintrång, en dålig idé att korta den så mycket. Men låt oss också säga att skyddstiden är 60 år (ungefär livstid). Skulle det jämfört med exempelvis 20-30 års skyddstid öka incitamenten och därmed kulturskapandet så mycket att nackdelarna med begränsningen av allmänhetens tillgång uppvägs? Förmodligen inte skulle jag tro. Vad tror du?

    Min poäng är att det endast ligger i samhällets intresse att endast dela ut privilegier i den mån det är fördelaktigt för samhället i stort. Att ange just livstid som begränsning känns inte logiskt.

    Kommentar av Tor — 21 februari 2009 @ 22:49

  48. När det gäller ursprungsinlägget håller jag med om mycket, men 5-10 år skulle vara en meningslös upphovsrättstid i kommersiella sammanhang, eftersom i verk i så fall kan väntas ut. Varför t.ex. betala en författare för att få rätten att göra dennes bok till film om man kan vänta ut den i fem år och få storyn gratis? Javisst, det finns gott om verk som är mer eller mindre säkra megasuccér där förlagen/producenterna kommer att slåss om att få vara först. Men det gäller förmodligen förhållandevis få verk.

    20-25 år känns rimligare. Men jag håller helt med om att upphovsmannens död inte bör ha någonting med upphovsrättstiden att göra.

    Kommentar av Wilma — 21 februari 2009 @ 23:13

  49. Eftersom begreppet samhällsnytta/samhällets intresse förts in debatten kanske jag kan få vidga debatten ytterligare och hävda att alla medborgare ska göra ett års oavlönad samhällsinsats t.ex. inom vården eller barnomsorgen eller äldrevården eller skolan. Man kan absolut göra den på deltid eftersom man trots allt behöver få in pengar till mat och hyra. Man kan även välja under vilken del av livet man vill göra insatsen.

    Kommentar av En liten tant — 21 februari 2009 @ 23:48

  50. @En liten tant
    Jag förmodar att ditt sista inlägg var tänkt som någon ironisk skruvning. Ironin missade i så fall målet.

    Ingen förväntar sig att någon skall göra en oavlönad samhällsinsats. Betraktar du verkligen kulturskapande som det? Jag tror att människor drivs att skapa musik och berättelser av helt andra anledningar. Och samhället tvingar inte någon att ägna sig åt kulturskapande. Varför ser man det plötsligt som ett krig mot kulturskapare för att man vill plocka bort en speciallagstiftning som reglerar exemplarframställning av vissa saker?

    Som sagts tidigare här; den ekonomiska upphovsrätten är absolut ingen naturrätt. Notera att grundlagsfärderna i USA såg sig föranledda att speciellt poängtera att Kongressen har rätt att stifta lagar som inskränker rätten att kopiera. Några liknande stycken som poängterar Kongressens rätt att stifta lagar mot stöld, mord, våldtäkt och liknande finns inte. Att få kopiera är en naturrätt. Ett kopieringsmonopol är det inte.

    Att man ändå instiftade ett, motiverades med att man då uppmuntrar till mer skapande. Tidsperioden för ensamrätten var dock blygsam från början och trots att tekniken gått framåt så att det går allt snabbare att distribuera och nå ut med sina alster, har den tidsperioden förlängts mångdubbelt.

    Nu har vi dock nått en punkt där samhällskostnaden för denna ensamrätt blivit alldeles för hög. Då måste man omvärdera ensamrätten även om det innebär radikalt förändrade villkor för dem som vill skapa kultur. Visst är det tråkigt att behöva ruska om yrkeslivet så totalt för dem, men som tur är består ju denna grupp av folk som lever på att vara kreativa. Eller hur?

    Kommentar av Mikael — 22 februari 2009 @ 2:18

  51. […] Bloggat: Badlands, Intensifier, Engström, Borgarmedia: SVD1, DN, AB, Läs även andra bloggares åsikter om Fildelning, Nedladdning, […]

    Pingback av Rättegången mot TPB - några aspekter | Svensson — 22 februari 2009 @ 8:09

  52. Mikael:
    Tvärtom, jag var inte alls ironisk.
    Jag tycker absolut att vi i samhällsnyttans intresse bör göra ideella samhällsinsatser.Eftersom samhällsnytteaspekten är ett tungt vägande skäl för de som vill reformera upphovsrätten antog jag att det var OK att föra in andra åsikter om samhällsnytta.

    Jag förstår verkligen inte varför du uppfattar det som ironi? Vi befinner oss idag i ett läge där personal inom vård, skola, omsorg går på knäna pga slimmade organisationer. Vi har som samhälle inte råd med mer personal. Samhällskostnaderna är för höga. Borde vi inte då ta ett gemensamt ansvar för samhället även i detta fall och arbeta ideellt? Det tycker jag. Och faktiskt trodde jag att upphovsrättsreformister skulle vara öppna för en sådan tanke.

    Du skriver själv att samhällskostnaden är alldeles för hög för att bevara ensamrätten för upphovsmännen. Alltså vill du/ni ”totalt ruska om yrkeslivet” för de som vill skapa kultur. Varför kan man inte ”ruska om yrkeslivet” för alla i samhällsnyttans intressse?

    Det här med att det inte är någon naturrätt är inte något speciellt bra argument när du nu inte vill diskutera samhällsförändringar i stort. Naturrättsdiskussionen leder oss till övergripande filososfiska diskussioner och gamle Aristoteles. Och då borde man vara öppen för att diskutera samhällsnyttan i brett perpsektiv.

    Dock finns upphovsrätten inskriven i de mänskliga rättigheterna, artikel 27.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 8:15

  53. @En liten tant:

    Hur tolkar du den skrivning om upphovsrätt som finns i artikel 27?

    Speciellt med hänsyn taget till vad som står i stycke 1 i denna artikel:

    ”Envar har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att njuta av konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess förmåner.”

    Att den moraliska rätten skyddas är väl INGEN EMOT?

    Kommentar av Hans J — 22 februari 2009 @ 8:27

  54. En liten tant:
    Jag kan inte se så stor skillnad mellan att frivilligt hjälpa till i vården eller barnomsorgen och att medverka till att skatter och avgifter sätts så att dessa verksamheter kan bedrivas på ett bra sätt. Hela samhället bygger ju på att var och en gör det de är bra på och att människor via pengaöverföringar byter varor och tjänster. Så har jag litet svårt att se vart ditt resonemang är syftat att leda.

    Det är kanske bra att bli litet tydligare: Jag tror att det finns de som tycker att det i någon mening är rättvist att upphovsmän får kontrollera spridningen av sina verk livet ut. Det är lätt att förstå hur man kan resonera så, men jag tycker ändå att det leder fel. Varför ska lagar hindra allmänheten att ta del av ett verk trots att det redan varit skyddat en så lång tid att det räckte för att motivera upphovsmannen att skapa det? Den tid som krävs för att motivera upphovsmannen fungerar som ett handelsavtal – ”om du ger samhället det här så får du det skydd som är absolut nödvändigt för dig tillbaka”. Den skyddstid som går utöver det ger inte någonting tillbaka, vilket jag skulle beskriva som att samhället betalar ett överpris för tjänsten.

    Jag hoppas att du noterar att det är fullt möjligt att instämma i mitt resonemang och ändå inte landa i de skyddstider som piratpartiet föreslår. Det är helt en bedömningsfråga. Jag tycker också att de är väl korta, men jag ser dem snarare som ett något orealistiskt inledande förhandlingsbud än någonting som (pp) kommer att ha chans att få igenom. Därmed inte sagt att piratpartiet inte behöver motivera sitt partiprogram, men det är iaf. så jag uppfattar saken.

    Kommentar av Tor — 22 februari 2009 @ 8:53

  55. Hans J:
    Jag förstår att du undviker att citera punkt 2 där det står tydligt om både de ideella och de materiella intressen som upphovsmannen har.
    Mänskliga rättigheter artikel 27
    2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.

    Punkt 1 som du citerar upphäver inte punkt 2. Om bara punkt 1 hade funnits hade upphovsrättsmotståndare absolut kunna hävda att upphovsrätt inte är en naturrätt eller ens en mänsklig rättighet. Men nu finns punkt 2.

    Artikel 30 i de mänskliga rättigheterna:
    Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.

    Min tolkning är att upphovsmän har en mänsklig rättighet till sina verk såväl ideellt som materiellt (dvs ekonomiskt)och därför är upphovsrättsbrott ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är rentav ett brott mot de mänskliga rättigheterna att syfta till att omintetgöra upphovsrätten.

    Och du ville inte heller diskutera samhällsnytta i vidare mening?

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 8:54

  56. Tor:
    ”Hela samhället bygger ju på att var och en gör det de är bra på och att människor via pengaöverföringar byter varor och tjänster.”

    Problematiken i ett nötskal ser jag i den meningen. För mig visar den att synen på kultur och kulturutövare är att det inte är arbete. Det finns inte något som skiljer olika kulturutövare från varandra dvs ”ingen är bra på” alltså handlar det inte om varor och tjänster som ska ersättas. Kultur är något som folk bara gör och som andra automatiskt har rätt till. Ni räknar det helt enkelt inte som arbete.

    ”Varför ska lagar hindra allmänheten att ta del av ett verk trots att det redan varit skyddat en så lång tid att det räckte för att motivera upphovsmannen att skapa det?”

    Ta del av. vad menas med det? Lyssna på, läsa boken, titta på konsten? Inget hinder i upphovsrätten för det.
    Eller mecka med, bygga vidare på, göra om för att det är kul – inget hindrar dig att göra det för ditt eget höga nöjes skull på din kammare.

    Men om du vill mecka, bygga vidare för att ge ut det eller tjäna pengar på det på ett eller annat vis då hindrar upphovsrätten dig. Och med rätta för varför skulle du få göra det?

    F.ö. vidhåller jag tanken om ideella samhällsinsatser av alla.Om det är en stötande tanke och man ska reglera det via skatt av olika slag kanske man kan överföra beskattandet som en väg även i upphovsrättsfrågan.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 9:10

  57. @En liten tant:

    Här undviks ingenting!

    Jag bara undrade hur du tolkade ÄVEN det stycket.

    Så låt oss ta hela artikel 27:
    1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.
    2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.

    Kan du kommentera nu då?

    Kommentar av Hans J — 22 februari 2009 @ 9:19

  58. @En liten tant:

    ”materiella intressen” uppstår bara om det finns sådana. Ingen annan ska alltså tillgodogöra sig vinning.

    Det handlar främst om friheter! Och vem vill hävda sig vara upphovsman till någon annans verk???

    Kommentar av Hans J — 22 februari 2009 @ 9:22

  59. Hans J:
    Jag förstår inte din uppmaning ”Kan du kommentera nu då?”. Jag kommenterade ju.
    Men för all del, jag skriver det igen:
    Punkt 1 som du citerar upphäver inte punkt 2. Om bara punkt 1 hade funnits hade upphovsrättsmotståndare absolut kunna hävda att upphovsrätt inte är en naturrätt eller ens en mänsklig rättighet. Men nu finns punkt 2.

    Artikel 30 i de mänskliga rättigheterna:
    Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.

    Min tolkning är att upphovsmän har en mänsklig rättighet till sina verk såväl ideellt som materiellt (dvs ekonomiskt)och därför är upphovsrättsbrott ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är rentav ett brott mot de mänskliga rättigheterna att syfta till att omintetgöra upphovsrätten.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 9:26

  60. Hans J:
    Ursäkta mig men nu vill jag utbrista:
    Jo, tjena!

    Plagiat, ren låtstöld, manusstölder etc är en verklighet så nog finns det många som vill ”hävda sig vara upphovsman till någon annans verk”

    Främst om friheter – din frihet att göra vad du vill med mina verk. Men inte min frihet att få en inkomstmöjlighet av något som jag är så bra på att du vill ha åt dig det jag gör.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 9:32

  61. @En liten tant:

    Var väl mer en kommentar angående ditt misstänkliggörande.

    Ägna dig inte så mycket åt artikel 30 som inte betyder mycket i tolkningen av punkt 27.

    Din ”tolkning” är mer en avskrift. Den ideella upphovsrätten ifrågasätter jag inte din tolkning av. Jag delar den.

    Låt oss titta på den ”materiella” delen. Den innebär väl ingen rättighet att kommersiallisera det som inte är kommersiellt. Den innebär väl möjligen en ensamrätt på ”kommersiell” hantering!

    Delar man ut gratis (utan ersättning) så faller ju dina synpunkter i den delen.

    Kommentar av Hans J — 22 februari 2009 @ 9:37

  62. Hans J:
    Det är ju det här du själv skriver som allt handlar om:
    ”Den innebär väl möjligen en ensamrätt på “kommersiell” hantering!”

    Men menar du alltså att gå steget ännu längre och förbjuda folk att tjäna pengar på kultur? I så fall behövs naturligtvis inte upphovsrätten.

    Så tolkar jag det du skriver här:
    ”Låt oss titta på den “materiella” delen. Den innebär väl ingen rättighet att kommersiallisera det som inte är kommersiellt. ”

    Kultur är alltså inte kommersiellt och ska därför inte tjänas pengar på öht?

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 9:45

  63. Upphovsmannen (eller den som sätts istället vilket verkar vara något normaltillstånd nuförtiden) har ensamrätt på ekonomisk exploatering om sådan görs. Men enligt deklarationen innebär inte detta ett hinder för att sprida kulturen utan att ta betalt för det.

    Folk ska inte förbjudas att tjäna pengar på kultur. Kan de det så varsågod. Ingen ska dock förbjudas att sprida kultur ideellt!

    Kultur må vara kommersiell eller inte. Det handlade inte om det.

    Kommentar av Hans J — 22 februari 2009 @ 9:53

  64. En liten tant:
    ”Problematiken i ett nötskal ser jag i den meningen. För mig visar den att synen på kultur och kulturutövare är att det inte är arbete. Det finns inte något som skiljer olika kulturutövare från varandra dvs “ingen är bra på” alltså handlar det inte om varor och tjänster som ska ersättas. Kultur är något som folk bara gör och som andra automatiskt har rätt till. Ni räknar det helt enkelt inte som arbete.”

    Jag förstår ärligt talat inte vad du menar. Har jag någonstans gett uttryck för att jag inte värderar kulturutövares arbete?
    Min poäng var helt enkelt att frivilligarbete inom vård och barnomsorg är beundransvärt, men en hjärtläkare kanske bidrar mer genom att tjäna pengar på det han är duktig på och låta de pengarna gå till sådana ändamål än att själv jobba ideellt inom barnomsorgen. Det är väl inget problem att vissa bidrar med pengar istället för tid? (hela diskussionen känns litet off-topic)

    ”Ta del av. vad menas med det? Lyssna på, läsa boken, titta på konsten? Inget hinder i upphovsrätten för det.
    Eller mecka med, bygga vidare på, göra om för att det är kul – inget hindrar dig att göra det för ditt eget höga nöjes skull på din kammare.”

    Ja, jag menar båda dessa fall. Människor är sociala djur och de flesta som bygger vidare på något vill nog inte att det ska stanna på deras kammare.

    ”Men om du vill mecka, bygga vidare för att ge ut det eller tjäna pengar på det på ett eller annat vis då hindrar upphovsrätten dig. Och med rätta för varför skulle du få göra det?”
    Upphovsrätten hindrar mig även om jag inte vill tjäna pengar på det vilket jag hoppas att du inser. Det är för övrigt fullt rimligt att skydda både kommersiellt och icke-kommersiellt användande (inkl. vidarebearbetningar), men att låta skyddstiden för den förra vara längre.

    Kommentar av Tor — 22 februari 2009 @ 9:55

  65. Hans J:
    Om folk ska få tjäna pengar på kultur anser jag att det är rimligt att den som skapat verket som gör det och därmed ska de behålla upphovsrätten.
    Upphovsmän kan sprida sina verk gratis om de vill. Även om de behåller upphovsrätten.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 9:59

  66. @En liten tant:

    Även ”pirater” kan sprida kulturen med bibehållande av upphovsrätten för upphovsrättsinnehavaren. Den har dock inget ekonomiskt värde i det fallet.

    Ett problem i sammanhanget är att det ligger i upphovsrättsindustrins intresse att förbjuda fritt spridande av kultur. På samma sätt ligger det i patentindustrins intresse att förhindra spridning av uppfinningar och idéer om konstruktioner mm.

    Detta är ingenting som gynnar samhället och lagstiftningen om upphovsrätt är till för att värna samhället genom att gynna vidareutveckling och utnyttjande av gjorda uppfinningar och kultur.

    Kommentar av Hans J — 22 februari 2009 @ 10:06

  67. Tor:
    Du har inte skrivit det rakt ut men i resonemanget ligger en åtskillnad mellan ”riktgt arbete” och kultur.

    Min tolkning av resonemanget är: Riktigt arbete ska ersättas, den av mig efterfrågade samhällsinsatsen kan regleras via skattsedeln. Däremot ska kultur inte ses som ett arbete som ska ersättas på samma vis.
    Därför är resonemanget ej heller off topic.

    Upphovsrätten hindrar dig från att göra saker med mina verk, ja. Frågan är varför du ska få göra saker med mina verk medan jag själv lever och kan hysa åsikter om hur mina verk används?

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 10:10

  68. @Hans J:
    Enligt vad jag förstår täcks inte icke-kommersiellt utnyttjande av patentinnehavarens ensamrätt i många länder. Så patent och upphovsrätts kan vara olika i den hänseendet.

    Kommentar av Tor — 22 februari 2009 @ 10:11

  69. @Tor:

    De i södra afrika som är i panikartat behov av bromsmediciner mot AIDS är nog tacksamma om så är fallet.

    Men att ett medicinföretag sitter och tjuvhåller på en medicin, att släppa i det ögonblick som en patenttiden för en tidigare och sämre verkande medicin går ut, är ju ett mycket starkt vägande skäl att drastiskt korta skyddstiderna.

    Ett sådant agerande är höjden av rovdrift!

    Kommentar av Hans j — 22 februari 2009 @ 10:18

  70. Klassisk konversation från mitt liv:

    -”Vad sysslar du med?”
    -”Musik, skriver och producerar låtar.”
    -”Ok, kul. Men vad jobbar du med då?”

    F.ö. håller jag med dig, En liten tant, om varenda bokstav du skriver.
    Tack.

    Kommentar av Snålisar? — 22 februari 2009 @ 10:20

  71. En liten tant skrev:
    ”Upphovsrätten hindrar dig från att göra saker med mina verk, ja. Frågan är varför du ska få göra saker med mina verk medan jag själv lever och kan hysa åsikter om hur mina verk används?”

    Så länge användningen inte direkt påverkar ditt anseende på något tydligt sett, varför skulle man inte få göra det?
    Eller för att ta ett exempel: varför ska inte 13-åriga Stefan få göra en el-gitarrinspelning av en låt han tycker om och skicka den till sin klasskamrat Julius via MSN? Om låten dessutom råkar vara 40-50 år gammal och upphovsmannen fortfarande lever, är det då inte absurt att lagen skulle förbjuda detta?

    För övrigt tror jag att du fortfarande missförstår vad jag skrev. Jag har aldrig sagt att kulturarbete inte är riktigt arbete. Många som jobbar med kultur kan lösa betalningen med avtal. För andra fungerar inte det, och då är frågan på vilket vis man löser det så att samhället inte går miste om det de har att tillföra. Jag har ingenstans undervärderat värdet av kulturen.

    Kommentar av Tor — 22 februari 2009 @ 10:25

  72. Snålisar?:
    Haha!
    Den konverationen förs även i mitt liv, då om författande.
    Tack för stöd. Jag har en parallell diskussion i min egen blogg så det tar mycket tid.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 10:27

  73. […] bör vi inrikta oss på att finna konstruktiva lösningar, vilket vi också gör. Att bara gnälla utan att komma med något förslag på hur det ska lösas verkar ganska […]

    Pingback av Svar på DN:s huvudledare « Calandrellas blogg — 22 februari 2009 @ 10:31

  74. @En liten tant
    Jag antog att du var ironisk helt enkelt för att inlägget inte hade ett dugg med diskussionen att göra. Visst kan man diskutera den idén, men den har inte ett smack med upphovsrätt att göra och leder inte den diskussionen framåt.

    Jag försökte med begreppet naturrätt bara poängtera att det inte finns något självklart i att upphovsmän skall ha monopol på exemplarframställning. Du pekar naturligtvis på artikel 27 i FN mänskliga rättigheter, men den kan tolkas precis hur som helst. Hur tolkar du till exempel ordet ”fritt” i punkt 1? Kan man inte lika gärna tolka den som att det är en mänsklig rättighet att fildela kultur?

    Grunden till att vi inte förstår varandra är säkert begreppet ”arbete” och ”ha rätt till lön för sitt arbete”. Rätt till lön för arbete man gör är ett avtal. Det kan vara ett anställningsavtal eller ett konsultavtal eller liknande. Den ekonomiska upphovsrätten var ett försök att skapa ett liknande avtal.

    När det inte finns något avtal är man istället entreprenör. Då försöker man komma på ett sätt att tjäna pengar på sitt arbete utan att betalningen är garanterad.

    Även utan upphovsrätten finns dessa två metoder. Precis som för alla andra yrkesgrupper. Ingen annan har en mer än hundraårig ensamrätt till det man producerar med sitt arbete.

    Kommentar av Mikael — 22 februari 2009 @ 10:48

  75. Tor:
    13-årige Stefan verkar i den gråzon som alltid funnits. Dit hör alla allsångshäften med nya texter till kända melodier och alla andra parafraser och pastischer. Dit hör också blandbandsskapandet.

    När 13-årige Stefan börjat skapa egen musik som många dessutom vill ha tillgång till, vill han antagligen kunna köpa fler och bättre grejor för sitt skapande. Till det behöver han pengar. Vad är då mer rimligt än att han ensam kan tjäna pengar på den musik som hela världen efterfrågar?

    Att nu upphöja gråzonen till norm är det som jag vänder mig mot.

    Äntligen når vi fram till kärnfrågan:
    ”För andra fungerar inte det, och då är frågan på vilket vis man löser det så att samhället inte går miste om det de har att tillföra. ”

    Ingen har någon lösning på det idag. Att det växer fram ett antal nya affärsmodeller är klart men ingen av dessa nya affärsmodeller fungerar för de som inte redan är etablerade. Jo, för några, som exempelvis musiker som verkar inom en tydlig subkultur och företrädevis ägnar sig åt musik utan text eller skriver texter på engelska vilket gör att de kan nå subkulturens medlemmar runtom i världen. De har en otrolig tillgång i internet och det är något som jag gläds åt som kulturarbetare.

    Skivbolagen verkar idag på samma vis; artister som skriver på engelska är det de vill ha, för en internationell lansering. Ett tecken i tiden är att Svensktoppen (jag gör ingen som helst värdeirng av kvalitet eller annat, bara ett konstaterande) till största delen har låtar med texter på engelska. Senast jag kollade var 11 låtar av 15 möjliga på engelska.

    Att strida för ett avskaffande/reformerande av upphovsrätten innan vettiga lösningar på hur upphovsmän ska få betalt för sitt arbete har tagits fram, är det som väcker känslan av att vårt arbete inte räknas. Alla svepande förslag om konsertverksamhet för musiker, uppläsningar av författare, merchandiseförsäljning som alternativ visar bara att den som föreslår sådant inte vet hur branscherna fungerar.

    Konsertverksamheten är idag i princip monopoliserad. Skivbolagen arbetar tillsammans med bokningsbolag och lägger en matta av konserter av Idolvinnare, Melodifestivalmedverkande. Därtill åker de riktigt stora internationella elefanterna ut på världsomspämnnande turnéer. Konsertverksamheten har förvisso ökat men det är de redan etablerade,eller de hårt marknadsförda (marknadsförda av av samma skivbolag som piraterna bekämpar) som ger konserter. Publiken har inte hur mycket pengar som helst att lägga på konserter så när man betalat sina 300 för Håkan Hellström eller 400 – 700 för Bob Dylan, finns inte mycket pengar kvar att spendera på mer okända akter. Men förvisso ökar intäkterna från konsertverksamhet. För bolagen. Denna utveckling har lett till att t.o.m. de små scenerna vill ha akter som garanterat drar folk utan att man behöver marknadsföra dem själv.

    Vidare bidrar radion och tv till denna likriktning eftersom radion i de stora kanalerna spelar det som de stora bolagen ger ut.
    Tidigare publicerade P4 mest-spelade-listor. Där kunde man följa de stora bolagens marknadsföringsarbete. En bolagsartists skivsläpp promotades under 10- 12 veckor genom att spelas många gånger varje dag. Ett fåtal personer sitter på makten att bestämma vad som spelas i radion. Se där ett område att ge sig på för den som vill värna den fria kulturen.Detta samarbete leder sedan till att s.k. nöjesjournalister på dagstidningar antingen återger bolagens pressreleaser eller går på presskonferens på den av bolaget anordnade promotionturnén eller helt enkelt köper in material från TTSpektra så det står samma sak om aritsten i Sveriges samtliga tidningar.

    Frågan om den fria kulturen är oändligt mycket större än upphovsrättsfrågan. Det största hotet mot den fria (musik)kulturen är de samarbeten som sker bakom kulisserna mellan skivbolag, bokningsbolag, promotionbolag, dagstidningar och Public Serviceföretagen.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 11:06

  76. Tack ”En liten tant” för ditt påpekande igår kl 14.40 att mina yrkesexempel rörmokare, bilmontör, lärare, sjuksköterska och läkare faktiskt ”FÅR lön för sitt arbete när någon vill utnyttja deras kunskap och kompetens. Det vill även artister, musiker och författare få.” Det jag uppfattar att du säger till mig är att artister, musiker och författare, antingen inte får något betalt alls idag eller att de får för lite betalt för sina tjänster. Låt oss just nu säga att du har rätt. Men då är det faktiskt artisternas, musikernas och författarnas sak att själva göra något åt det. Tycker inte du det?

    Jag får definitivt intrycket av att rättighetsorganisationerna blåst dem alldeles för billigt, precis som sågverken gjorde i norrland på 1800-talet när man lurade skjortan av skogsbönderna för att komma över timret så billigt som möjligt. Googla på ”Baggböleri” – precis samma fenomen som rättighetsindustrins maffiaorganisationer (med IFPI i spetsen, ett korporativ företag som grundades i Mussolinis fascistiska Italien på 30-talet), fortfarande ägnar sig åt. Det är vi kulturkonsumenter och det är alla de som skapar kulturen som blir lidande av den giriga upphovsrättsmaffian som består enbart av räknenissar. Var ser du de enskilda artisterna, musikerna och författarna spontandemonstrera i rättegången mot The Pirate Bay? Säkert har de lika knepigt med den här rättegången och med åklagare Roswall, adokaterna Danowsky och Wadsted som vi andra som vägrar göra avkall på vårt demokratiska statsskick bara för att göda en redan fruktansvärt rik internationell rättighetsindustri. Som aldrig tjänat så mycket pengar som nu och som dessutom verkligen kan konsten att dupera politiker och deras tjänstemän.,

    Men låt oss leka lite med din invändning angående yrkesgrupperna. För det första så FÅR faktiskt artister, musiker och författare betalt. I större eller mindre utsträckning. Dels om det som de åstadkommit blir populärt hos publiken, dels om de har förhandlat sig till vettiga villkor hos sitt förlag. Precis som rörpularen gäller det att göra ett maxbra jobb som egen företagare eller som anställd och att man som i hantverkarfallet fixat ett bra avtal direkt med sin kund eller löneförhandlat duktigt med sin arbetsgivare. Är artisterna, musikerna och författarna inte nöjda – gör då något själva åt era egna usla avtal! Eller gör som Jan Guillou och Liza Marklund, starta eget förlag (Piratförlaget!) och förhandla med er själva om lönen.

    Men vad är det för något som säger att rörpularen inte ska kunna kvittera ut royalty på kökskranen han installerade i Täby under resten av sitt liv, och att hans efterlevande skulle ha glädjen av jobbet 75 år efter hans frånfälle? Kanske ett nytt förhandlingsalternativ i nästa lönerörelse? Lite lägre lön men provis på alla jobb framöver? Och så klart också för alla andra – bilmontörer, lärare, sjuksköterskor, läkare m.fl. För vad är det egentlig som ligger bakom din övertygelse om att just bara yrkesgrupperna artister, musiker, författare m.fl. ska specialbehandlas på det sätt som sker idag?

    Du är nog inte bara en liten tant utan en generös dam som precis som jag tycker musik, film och böcker är livsnödvändiga. När jag passerade 60 för några år sedan började jag förstå att de gamla affärsmodellerna som kulturfolket förslavats av, är fullständigt åt skogen och måste reformeras. Det är de kreativa individerna som ska ha pröjs, inte gamande räknenissar och advokater. Det kommer du också snart fram till, lille tant! En pilsner på det!

    Kommentar av Konstitutionsdomstol - NU! — 22 februari 2009 @ 11:57

  77. En liten tant:
    Skillnaden mellan då och nu är att dessa amatörtolkningar via internet görs tillgängliga för en potentiellt sett mycket större publik, även om publiken kanske inte är så stor i praktiken. Det gör rättsläget mycket osäkrare och motiverar att gråzonen upplöses genom tydlig lagstiftning. Lägg märke till att det exempel jag tar upp ingalunda kräver att spridningen av originalverket släpps fritt, bara att vi får en ”fair-use”-lagstiftning som gör det möjligt att sprida sådana här helt fristående tolkningar framställda för icke-kommersiella ändamål. Eftersom vi ser fler och fler exempel på att den där gråzonen ifrågasätts (amatörfilmer som på mycket tveksamma grunder tas bort från youtube till exempel) så blir det tydligare för människor att de ständigt bryter mot lagen. Även de som vill försvara dagens utformning av upphovsrätten borde ha intresse av att harmlösa aktiviteter inte bryter mot lagen eftersom det underminerar hela upphovsrättslagstiftningens trovärdighet. Exemplet syftade till att visa att det finns inlåsningseffekter till följd av upphovsrätten (även om det räcker att modifiera delar av den för att lösa det).

    ”Att strida för ett avskaffande/reformerande av upphovsrätten innan vettiga lösningar på hur upphovsmän ska få betalt för sitt arbete har tagits fram, är det som väcker känslan av att vårt arbete inte räknas.”
    Den känslan kan jag förstå. Men det hindrar ju inte att upphovsrättens skyddstid sätts på ett sådant sätt att det gagnar samhället i stort. Jag stödjer som sagt i grund och botten ett system med ekonomisk upphovsrätt även för icke-kommersiell användning om skyddstiden är rimlig och vi har rimliga undantag för legitima användningar – ”fair-use” (även om integritetshänsyn och rättssäkerhetsaspekter kan omöjliggöra en verkligt effektiv brottsbekämpning). Jag överlämnar således åt någon piratpartist som står för legalisering av all icke-kommersiell användning att svara dig på den punkten.

    Jag delar dina åsikter om att likriktningen är trist. Tyvärr har jag inga djupare insikter om vilka åtgärder som är bäst att ta till. Just på musikområdet finns det starka icke-ekonomiska incitament till skapande och det finns potentiellt starka band mellan lyssnare och artist/musiker, så jag tror egentligen inte att musiken är alls lika beroende av upphovsrätt som en del andra kulturområden. Om upphovsrätten skulle försvinna i ett slag är det nog musiken jag skulle bekymra mig minst för och litteraturen som skulle oroa mig mest. Egentligen är det ju rätt märkligt att upphovsrätten gäller lika för alla dessa verksamheter eftersom de har så olika behov och incitamentsstrukturer.

    Vad gäller Public Serviceföretagen så borde det vara en självklarhet att så mycket material som möjligt görs lättillgängligt. Samma sak när skattepengar används i offentlig sektor för att köpa in programvara. Då borde i möjligaste mån öppen källkodsprogram användas då detta indirekt är till nytta för de som betalat skatterna.

    Kommentar av Tor — 22 februari 2009 @ 12:40

  78. Tor:
    Vi är överens vissa allmänna saker om kulturens värde för människan och smahället.. Men för mig är inte avskaffandet/reormerandet av upphovsrätten svaret på att ”artister, musiker och författare, antingen inte får något betalt alls idag eller att de får för lite betalt för sina tjänster. Låt oss just nu säga att du har rätt. Men då är det faktiskt artisternas, musikernas och författarnas sak att själva göra något åt det.” Det är ju för att ha möjlighet att göra något åt det som upphovsmännen behöver sin upphovsrätt.

    Jämförelserna med anställda som utför arbete i tjänsten och får betalt i form av lön eller via fakturering till kund om man har eget företag haltar . Rörmokaren jobbar antingen för en firma där han får lön eller driver egen firma där han jobbar på beställning av kunder. Kulturarbetare jobbar sällan på direkt beställning. Kulturarbetare är sällan anställda. En kompositör, textförfattare, musiker, författare får inte betalt i samband med att han/hon utför arbetet dvs det skapande. Deras ersättning kommer långt efteråt när någon annan vill ta del av deras skapande. Då först infinner sig inkomstmöjligheten.

    Självklart får inte rörmokaren några jobb om han är en usel rörmokare. Usla artister torde enligt samma logik inte heller sälja några skivor. Ingen vill ha deras musik eller böcker. Då kan ju inte upphovsrättens vara eller inte vara spela någon roll i just de fallen för samhället heller eftersom ingen vill ha deras verk. Låt de stackarna behålla sin upphovsrätt. För de bra artister som gör saker som efterfrågas av folket är däremot upphovsrätten enda garanten att få betalt för det som folk vill ha av dem.

    Jag har f.ö. inte diskuterat huruvida artister och författare är/borde vara nöjda med sina inkomster. Det är en helt annan diskussion.

    Jag diskuterar rätten till verken.

    Och som jag skrev ovan så är hotet mot den fria kulturen mycket större än upphovsrättsfrågan. Eller snarare så är hoten av en helt annan art än upphovsrättens existens.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 12:41

  79. @En liten tant

    Det mest självklara alternativet verkar således vara att kulturarbetare börjar arbeta mer på direkt beställning, eller?

    Kommentar av Perty — 22 februari 2009 @ 12:52

  80. En liten tant:
    Nej, jag tror också att vi egentligen är överens om en hel del. I övrigt framstår det som att hela din kommentar, med undantag av första meningen, egentligen var riktad till ”Konstitutionsdomstol NU!”.

    Perty:
    Nog måste du också se de praktiska svårigheterna. Därmed inte sagt att ”crowd funding” inte skulle kunna användas i vissa fall.

    Kommentar av Tor — 22 februari 2009 @ 13:04

  81. Perty:
    Åh, en gammal bekant- vi har debatterat upphovsrätt förut om jag inte missminner mig.

    Att kulturarbetare bara arbetar på beställning är ju ett alternativ om det är så man vill ha utvecklingen. Själv ser jag många problem med det. Hur fri och nyskapande den kulturen blir är väl en öppen fråga.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 13:05

  82. Tor:
    Nej, den var absolut ett svar till dig.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 13:06

  83. Hej En liten tant! Jag antar att din kommentar 12.41 var riktad till mig, ”Konstitutionsdomstol – NU!” i första hand eftersom du citerade direkt ur min kommentar. Uppriktigt sagt förstår jag inte för vem du fajtas – för enskilda obetalda/snålbetalda kreatörer eller för advokaterna och räknenissarna i den ytterst välmående rättighetsindustrin, d.v.s. att du argumenterar för och försvarar de omoderna affärsmodeller som gäller idag? Kollade du begreppet ”Böggböleri” i Google?

    För tydlighetens skull: Upphovsrätten anser jag inte ska avskaffas, den ska reformeras. Och detta ska ske på ett sådant sätt att jag, du och alla andra får behålla våra privatliv och att inte vårt demokratiska statsskick riskeras. Det ställer väl du upp på också?

    Kommentar av Konstitutionsdomstol - NU! — 22 februari 2009 @ 13:08

  84. Jag ber Tor om ursäkt. Jag tog allt i samma svep och tänkte bara på att jag svarade Tor.

    Tor du har så rätt, det mesta jag skrev rörde den andra kommentatorn. Angående likriktningen ogillar vi den båda två. Däremot är jag mer oroad för utvecklingen på musikområdet än för litteraturen. Märkligt nog eftersom jag är författare. Oron kommer sig av denna omgruppering som sker när det gäller makten över marknadsföringen. Marknadsföringen är det som kommer att utestänga folk från scener, radio och tv dvs där första mötet med publiken sker för stora delar av publiken trots internet. Varför översvämmas etern annars av Idol-konceptet?

    Konstitutionsdomstol NU!:

    Jag fajtas för min och andra små upphovsmäns rätt att behålla upphovsrätten till våra verk. Bolgens rovdrift fajtas jag självklart inte för. Men om jag inte har upphovsrätten till mina verk har jag ingen rätt öht.

    Reformeras , urholkas, förändras, avskaffas – alla dessa ord förekommer i debatten.
    Vad då SKA reformeras? Det drivs debatt i frågan men några beslut är inte tagna.

    i övrigt se förra kommentaren.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 13:22

  85. En liten tant, du citerade inlägget av Konstitutionsdomstol och skrev sedan ”Låt oss just nu säga att du har rätt”. Du kanske blandade ihop våra inlägg av misstag då. Jag skulle i vart fall inte uttrycka mig på det sätt som Konstitutionsdomstol gör.

    Kommentar av Tor — 22 februari 2009 @ 13:26

  86. Tor:
    även “Låt oss just nu säga att du har rätt” var ett direkt citat ur Konstitutionsdomstols kommentar.

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 13:44

  87. En liten tant:
    Hoppsan, fel av mig också då 🙂 Ursäkta.
    Själv tror jag inte att traditionell marknadsföring kommer att vara lika avgörande framdeles eftersom det finns så många andra informationskanaler. Idol vet jag förresten inte om det handlar så mycket om musik egentligen – det är snarare ett slags doku-såpa om ungdomars självförverkligande. Jag sysslar förresten själv med musik, om än inte professionellt, så vi verkar lustigt nog oroa oss för varandras hjärtefrågor. 🙂

    Kommentar av Tor — 22 februari 2009 @ 13:53

  88. Tor:
    Tvärtom tror jag att aktiv marknadsföring kommer att vara av största betydelse för att nå ut till den breda publiken. Hur den kommer att utformas återstår att se men den som har pengar att marknadsföra sin ”produkt” kommer att stå som vinnare. Och pengar … det har fortfarande bolagen. Därför lägger de sig som en våt filt över promotion och bokningar och odlar sina kontakter med de i bloggvärlden så föraktade traditionella medierna. Dessa media har fortfarande stor räckvidd.

    Om Idol är vi överens. Dock binds otroligt mycket medietid och branschpengar i den verksamheten. Som sedan avlöses av melodifestivalen. När det gäller musiken oroar jag mig mest för utarmningen av texter på svenska. Allt fler nya artister väljer att skriva på eneglska, till sist står vi där utan förnyelse när det gäller texter på svenska.
    Med detta avslutar jag mitt deltagande i just denna debatt och drar mig tillbaka till mina rum.
    Tack för god match!

    Kommentar av En liten tant — 22 februari 2009 @ 14:17

  89. @En liten tant och @ Tor:
    Ledsen om jag förvirrat i kommentarsfunktionen men jag har verkligen försökt hålla mig tydlig. Så jag ställer samma fråga på nytt, denna gång till er båda: (Jag använder ordet ”reformera” med den postiva betydelsen ”att göra något bättre.” För två grupper, kulturkonsumenterna och de URSPRUNGLIGA skaparna av kreativa verk)

    Upphovsrätten anser jag alltså inte ska avskaffas, den ska reformeras. Och detta ska ske på ett sådant sätt att jag, du och alla andra får behålla våra privatliv och att inte vårt demokratiska statsskick riskeras. Det ställer väl ni upp på också?

    Kommentar av Konstitutionsdomstol - NU! — 22 februari 2009 @ 14:19

  90. @Konstitutionsdomstol:
    Långtgående integritetsinskränkningar eller rättsosäkerhet är oacceptabelt för mig, så någon effektiv bekämpning av upphovsrättsintrång kan det i varje fall inte bli. Frågan är om vi ändå ska ha kvar dagens bestämmelser i form av morallagar/symbollagar (det är ju i praktiken så de fungerar nu) eller om vi ska ta bort dem. Jag kan inte riktigt svara på det.

    Kommentar av Tor — 22 februari 2009 @ 15:15

  91. @Tor: Tack för ditt svar! Ser med spänning fram mot vad En Liten Tant tänker svara när hon ”återvänder från sina rum.” Glöm aldrig att begreppet DEMOKRATI är digitalt! Antingen har man demokrati eller också har man det inte. (Svart eller vitt, noll eller ett) Det existerar inga mellanlägen. Och alternativen till demokrati är inte trevliga som bekant. De enda mänskliga rättigheter som finns är de som är fastslagna av FN och av Europarådet. IFPI med sina facistoida rötter i Mussolinins Italien, m. fl. liknande organisationer och deras lakejer har helt klart en annan uppfattning om detta. För detta åtnjuter de ingen som helst respekt.

    Kommentar av Konstitutionsdomstol - NU! — 22 februari 2009 @ 15:40

  92. Man kan visst ha mer eller mindre demokrati. Som jag ser det så har vi en väldigt svag form av demokrati, och jag är en stark förespråkare för en utökad demokrati, vilket inte borde vara så svårt att ordna med hjälp av dagens informationsteknologi. Om vi bara vill.

    Kommentar av Daniel — 22 februari 2009 @ 18:57

  93. @En liten tant

    Jajemensan, i våras eller när det var körde vi ett race om jag inte missminner mig 🙂

    Jag ser också en del problem, det var därför jag la till det lilla ”,eller?” men jag tycker det är en intressant tanke.

    Jag är övertygad om att det skulle funka med en reformerad upphovsrätt, jag är även övertygad om att folk skulle betala för sig om det gick på ett enkelt sätt. Det gäller allt från böcker till datorspel och filmer.

    Kommentar av Perty — 22 februari 2009 @ 20:06

  94. Mikale Wendt är ute till Ipreds försvar … igen.

    http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2009/02/mikael-wendt-ar-ute-pa-svagisen-igen.html

    Kommentar av lars-erick — 23 februari 2009 @ 15:29

  95. Vad är poängen med att förkorta upphovsrätten, känns som att det bara handlar om att allt ska bli gratis efter några år. Varför då?

    Kommentar av DONT get it — 23 februari 2009 @ 16:27

  96. […] Ingen vill avskaffa upphovsrätten – Christian Engström | En fildelad författare är en glad författare – Anna Troberg | Politiska åsikter som […]

    Pingback av Reflektion om att vara piratpartist « Piratpartisten — 23 februari 2009 @ 22:30

  97. Hej Perty:

    Vill bara spontant säga om:
    ”övertygad om att folk skulle betala för sig om det gick på ett enkelt sätt.”
    att:
    Efter som det enklaste sättet att idag få tag på musik, film m.m. är gratis (fildelning) undrar jag hur du menar.
    Jag menar, färre och färre betalar för varje dag. Varför skulle folk plötsligt börja betala något om tidigare varit gratis?
    För att vara schyssta? Om alla ändå vore så schyssta…;-)

    Kommentar av Snålisar? — 23 februari 2009 @ 23:25


RSS feed for comments on this post.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.