Skriftlig förklaring 29, för datalagring av sökord

- Utvidga datalagringen till sökmotorer, för barnens skull! kräver EU-parlamentariker i Skriftlig förklaring 29

Alla EU-parlamentariker har just nu möjlighet att skriva under en så kallad ”skriftlig förklaring”, som kräver att datalagringsdirektivet ska utvidgas till att gälla även sökmotorer. De ska då tvingas rutinmässigt spara uppgifter om vilken information var och en av oss medborgare söker efter på nätet. Argumentet för den utökade övervakningen är (som vanligt) kampen mot barnpornografi.

Förslaget om registrering av sökningar går under beteckningen Skriftlig förklaring 29. De ansvariga har en kampanjsajt för den skriftliga förklaringen som heter smile29.eu.

Jag vet inte varför de har valt en så osmaklig adress. Vare sig vi pratar övergrepp mot barn eller införande av massövervakning tycker jag inte att det är något att le åt. Men det är ett sidospår.

Den centrala punkten i Skriftlig förklaring 29 är

2. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att genomföra direktiv 2006/24/EG och att utvidga det till att omfatta sökmotorer så att barnpornografi och sexuella trakasserier över nätet kan bekämpas på ett snabbt och effektivt sätt.

(Min emfas)

Följer man referensen till direktiv 2006/24/EG finner man att det är en gammal bekant: Datalagringsdirektivet.

Enligt datalagringsdirektivet, som både Alliansen och De rödgröna avser att införa i Sverige om de vinner valet i september, blir internet- och mobiltelefonoperatörer skyldiga att spara data om vilka vi har kontakt med och var vi befinner oss. Med Skriftlig förklaring 29 blir även söktjänster, som Google och liknande, skyldiga att spara uppgifter om vilken information vi har sökt efter.

Flera bloggare har uppmärksammat Skriftlig förklaring 29, bland annat Kalle Vedin (PP), Sultan och Satmaran.

Jag instämmer i deras kritik. Det här är ett förslag på ytterligare en pusselbit att lägga till övervakningssamhället.

Så vad händer nu?

En skriftlig förklaring (eng. written declaration) är ett av de många instrument Europaparlamentet har för att uttrycka sin åsikt om det ena eller andra. De skriftliga förklaringarna ligger lite utanför det normala arbetsflödet i Europaparlamentet. De är tänkta som ett sätt för små grupper av enskilda parlamentariker att ta initiativ som ligger utanför den aktuella politiska agendan, ofta i syfte att starta debatt.

Till exempel är de svenska EU-parlamentarikerna Åsa Westlund (S) och Marit Paulsen (FP) bland initiativtagarna till Skriftlig förklaring 30, om att EU borde begränsa användningen av transfetter i mat. Ett annat (godtyckligt) exempel är Skriftlig förklaring 34, om att göra den 22 maj till EU:s årliga dag mot fetma.

Initiativtagarna till en skriftlig förklaring författar först en text som säger vad de tycker att Europaparlamentet ska uttrycka som sin mening. Det ska vara en kort text på max 200 ord, och den ska vara strukturerad på det sätt som den är i exemplen, med först lite referenser, och sedan ett antal punkter där Europaparlamentet tycker och föreslår saker.

Initiativtagare till Skriftlig förklaring 29 är EU-parlamentarikerna Tiziano Motti från Italien och Anna Záborská från Slovakien. Båda är medlemmar av den kristdemokratiska gruppen EPP, som är den största i parlamentet.

När den skriftliga förklaringen lämnas in till kansliet får den ett nummer, och översätts till alla de officiella språken. Därefter hålls den tillgänglig för alla andra parlamentariker under 3 månader, så att de kan skriva under förklaringen med sitt namn om de vill.

Om en skriftlig förklaring lyckas samla underskrifter från en majoritet av parlamentets ledamöter att inom den utsatta tiden blir förklaringen antagen. Då blir det som stod i förklaringen hädanefter Europaparlamentets officiella åsikt i frågan.

Misslyckas initiativtagarna med att få tillräckligt många kollegor att skriva under inom den utsatta tiden faller förklaringen, och då är det inte mer med den saken.

Eftersom det finns 736 ledamöter i parlamentet (tills Lissabonfördraget utökar antalet), behöves det 369 underskrifter för att en skriftlig förklaring ska gå igenom.

På översiktssidan för skriftliga förklaringar kan man se hur många underskrifter varje förklaring har. Just nu har Skriftlig förklaring 29 samlat ihop 324 underskrifter.

Den är alltså redan farligt nära att antas.

Att en förklaring antas betyder i och för sig ingenting rent rättsligt rent formellt. Det enda den säger är att parlamentet tycker si och så i en viss fråga, och uppmanar EU-kommissionen att ta inititiv till det ena eller andra för att råda bot på vissa problem. Sedan är det upp till kommissionen om den väljer att ta några sådana initiativ, eller föredrar att strunta i det.

Men även om en antagen skriftlig förklaring inte har någon direkt rättslig effekt, är den en viktig politisk signal till kommissionen. Om det finns någon på kommissionen som vill genomföra en viss åtgärd och det kommer en skriftlig förklaring från parlamentet som ber om just det, då blir det betydligt lättare för kommissionen att köra igång.

Om Skriftlig förklaring 29 om datalagring av sökord blir verklighet, kommer den rimligen att hamna  på den svenska kommissionären Cecilia Malmströms bord. Hon är ansvarig för området ”Frihet, Säkerhet och Rättvisa” (ja, det heter faktiskt så) och har nyligen lagt ett förslag om att införa censur på internet med barnporr som förevändning.

Antas den här förklaringen får Cecilia Malmström mer bensin att hälla på bålet. Då kan hon hänvisa till att parlamentet uttryckligen har bett henne införa datalagring på sökord, och kan fortsätta sitt korståg mot friheten på internet under barnpornografins fana.

…………

Andra som skriver om Skriftlig förklaring 29: Kalle Vedin (PP), Sultan och Satmaran.

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik