Om Piratpartiet och kampen mot fascism

Svensson (”Varmt och rättframt från vänster”) lyfter upp en kommentar som jag skrev hos honom, och kommenterar den intressant i ett eget inlägg.

Jag återger här vad jag själv skrev, för referens:

Själv ser jag det som Piratpartiet håller på med i första hand som helt vanlig anti-fascistisk kamp. Vi har en positiv vision också, om ett samhälle präglat av deltagarkultur och mångfald, så vi är inte bara anti. Men i det dagliga arbetet är det tyvärr mest att slåss mot en fascistisk samhällsstruktur som gäller.

När jag säger det här använder jag ordet “fascism” i strikt politisk betydelse som en synonym till korporativism. Det är så jag uppfattar ordet (även om andra kan använda det annorlunda). När staten och kapitalet sitter i samma båt, och har uppgått i symbios. Vilket suger.

Som Bryssel fungerar idag påminner det mycket som den korporativa idealstaten. Regeringen (kommissionen) är inte tillsatt genom val, utan framvaskad inom systemet. Den har mycket lite kontakt med folket, men den samarbetar däremot intimt med storföretagens intresseorganisationer. Även fackföreningar och andra NGO:s finns med på ett hörn, men det är mest för att verka som alibi. De flesta besluten tas av den politiska makten och storföretagens lobbyister i symbios.

Rent praktiskt ser vi resultatet i upphovsrätts- och patentlagstiftning som bara är till för att gynna de stora bolagen, underhållnings- och läkemedelsindustri, precis som man skulle förvänta sig i en korporativt styrd stat. Vi ser också hur samma korporativa maktstrukturer i Bryssel håller på att införa totalövervakning av den egna befolkningen, ett av den fascistiska statens tydligaste kännetecken och viktigaste verktyg.

Att frasen “fri fildelning och skyddat privatliv” har en sådan politisk sprängkraft just här och nu beror på att den slår mot de korporativa strukturernas kärna. Det är där slaget står.

Precis som RikMatts säger i en kommentar [hos Svensson] finns det även ett anti-imperialistiskt inslag, eftersom trycket både när det gäller immaterialrätt och övervakning kommer från USA. (Boken Information Feudalism av Braithwaite och Drahos rekommenderas till alla, den beskriver just det.) Men själv ser jag den allra viktigaste uppgiften just nu att försöka vända utvecklingen bort från korporativismens sluttande plan här i Sverige och Europa.

Då är det bra om vi kan samla aktivister från ett så brett höger-vänster-spektrum som möjligt. För det är inte alls någon liten uppgift vi har givit oss in på.

För att förtydliga mig så att det inte blir några missförstånd:

Jag påstår alltså inte att EU idag skulle vara lika illa däran som Italien var på 30-talet. Det är det ju uppenbarligen inte. Men jag tycker mig se starka tendenser att EU är på väg i den riktningen, även om det förstås är långt kvar. Därför måste vi se till att bryta den utvecklingen innan det är för sent.

Det här ser jag som en uppgift för oss alla, vare sig vi i övriga sammanhang känner oss mest som socialister eller liberaler eller vad som helst annat på höger-vänster-skalan. Svensson sammanfattar det bra:

Socialistiska Partiet och Piratpartiet kan därför vara allierade i kampen mot fascism, som ju bedrivs på många arenor, men vi är knappast allierade när det gäller kampen för ett socialistiskt samhälle.

Så ser jag det också.

…………

Läs också vad Mattias Bjärnemalm skriver om piratpartiets ideologi.

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, fascism, korporativism