Stim vill äga alla musiker

Francois Cormery

Francois Cormery är musiker och vill att människor ska upptäcka den musik han gör. Han vill kunna sprida sin musik fritt under Creative Commons-licenser, men också trycka upp cd-skivor i egen regi och sälja.

Men det är inte alls så lätt som det kan låta. Insamlingssällskapet Stim och deras dotterbolag Ncb (Nordic Copyright Bureau) har nämligen skapat en kartell tillsammans med alla företag som pressar cd-skivor. För att ett cd-presseri ska åta sig att trycka upp en cd kräver de intyg från Ncb/Stim om att upphovsmannen har gått med där.

Men det innebär att upphovsmannen tvingas överlåta en del av rättigheterna på Ncb/Stim. Vare sig han vill eller inte. Annars tillåter kartellen inte att han pressar en cd-skiva i egen regi.

Francois har skrivit en lång och utförlig beskrivning av sina vedermödor med att få reda på vad som egentligen gäller från Ncb och Stim. Den finns att ladda ner som pdf här.

Jag saxar några stycken ur rapporten som Francois skrivit:

Jag skrev till STIM och frågade om jag kunde vara medlem och samtidigt utföra en egen promotion i form av gratis nedladdningsbara låtar på min hemsida (min musik alltså). Jag fick ett tydligt svar – ”Nej!”.

Mitt problem är konkret att jag vill ge ut min musik själv, men inte får göra detta utan att skriva på ett licensavtal som gör att jag förlorar min upphovsrät samt gynnar mina konkurrenters rättighetsförvaltare ekonomiskt i form av licensavgifter.

…

En artist som använder fildelning som gratis promotion och sedan trycker upp och själv säljer sina cd-skivor kommer då att få all vinst av det han skapat, något som är ett normalt synsätt i andra branscher – man tar betalt för det man producerat helt enkelt. Dessutom behåller han sina rättigheter och får använda sin musik i det sammanhang som han finner lämpligt, till exempel re-mixer eller samlingsskivor som ger ytterligare gratis promotion. I detta läge finns också möjligheten att hitta finansiärer, mecenater som sponsrar musiken. Detta hade jag tänkt skulle bli min lösning, det var en väg att gå som passade mig.

I dagsläget är dock problemet att denna variant inte är praktiskt möjlig då upphovsrättsföreningarna tvingar tryckerier att kräva ett medlemskap av artisten innan duplicering kan ske.

…

Men varför är jag för fildelning, jag som själv är musiker? Det är ju sådana som mig som upphovsrättsorganisationerna och numera Justitiedepartementet använder som argument för att försvara rådande marknadsstruktur – att musiker måste kunna tjäna pengar på sitt arbete. Eller? För mig är fildelning är i första hand en distributionskanal som ger artisten gratis publicitet (verket sprids). Ekonomisk förlust sker inte i någon större omfattning eftersom de flesta som laddar ner musiken spontant aldrig skulle ha köpt den ändå, de upptäcker den bara. När man upptäckt något man tycker om så kommer man kanske att konsumera detta senare i någon annan form; skivköp, konserter, gåvor osv. En kravlös lojalitet uppstår. Även om det så bara rör sig om 10kr i form av en gåva, så är det ju mer än om konsumenten inte hade känt till musiken genom fildelning. Men upphovsrättsorganisationer gör allt för att stoppa just detta.

Den här frågan har diskuterats i en tråd på Piratpartiets forum. Copyriot har också skrivit om Stims monopolsträvanden och om gråzonerna när det gäller licensiering av musik.

Jag kan inte påstå att jag har förstått alla detaljer i reglerna, för det är uppenbarligen en riktig djungel. Men det är i alla fall klart att Stim på ett mycket aktivt sätt motarbetar nya artister som vill sprida sin musik själva, istället för att inlemma sig i systemet och skriva över sina rättigheter på Stim.

Det verkar finnas mycket unket som behöver vädras ut inom upphovsrättskartellen.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, upphovsrätt, fildelning, stim