Christian Engström, Pirat

22 augusti 2017

Mejla EU-parlamentet om framtidens copyright före 10 oktober

Filed under: Copyright Reform — Christian Engström @ 12:44
mail to juri

Att mejla EU-parlamentet och påverka framtidens upphovsrätt på internet är inte svårare än så här

EU-parlamentet arbetar just nu med att göra förändringar i copyright, och hur den ska gälla på internet. Den 10 oktober ska parlamentets rättsliga utskott JURI, som är ansvarigt för frågan, rösta om vad som ska ingå i EU’s nya upphovsrättslag.

Just nu – innan den 10 oktober – kan du göra en insats för friheten på nätet, genom att mejla ledamöterna i JURI och be dem rösta nej till de dåliga förslagen och ja till de bra.

Det är mycket osäkert hur det kommer gå i omröstningarna i JURI-utskottet, och flera viktiga frågor står och väger. Kommer det tillräckligt många mejl från vanliga medborgare som visar att det finns folk därute som bryr sig, då har vi en stor chans att få igenom åtminstone vissa förbättringar av upphovsrätten. Men om ingen visar intresse är risken stor att upphovsrättslobbyisterna vinner, och det blir ytterligare skärpningar och ännu fler orimligheter i upphovsrätten på internet. Just nu kan just du göra skillnad.

Förslaget till förändrad upphovsrätt innehåller många delfrågor, och här kommer en lista över de fem frågor som det är hårdast strid om. Två av dem är idiotiska förslag som det gäller att sätta stopp för, men de andra tre är positiva möjligheter att göra åtminstone vissa smärre förbättringar.

1. Dåligt förslag: Automatisk filtrering av uppladdningar (automatic upload filtering).

Enligt förslaget skulle alla plattformar på internet, som till exempel YouTube och Facebook, installera filter som automatiskt bestämmer om något som laddas upp strider mot upphovsrätten.

Kan en datamaskin verkligen avgöra det med säkerhet, när det i vanliga fall krävs domstolar och högt utbildade upphovsrättsjurister för att utreda vad som är tillåtet och inte inom upphovsrätten? Nej, naturligtvis kan ett automatiskt filter inte göra det. En dator kan inte avgöra om ett visst klipp till exempel är satir, eller något annat som det finns lagliga undantag för. Följden blir att internetföretagen kommer ta det säkra före det osäkra och hellre blockera för mycket än för lite, för att undvika skadeståndskrav. Det inskränker både yttrandefrihet och konstnärlig kreativitet.

Rent formellt räknas det här inte som censur, eftersom censur är när staten förbjuder publicering av något. Men i praktiken blir effekten densamma – förutom att det inte sker någon rättslig prövning, och att det inte går att överklaga om man tycker att ens material har blivit blockerat felaktigt. Det här är ett riktigt dåligt förslag.

Läs mer hos MEP Julia Reda: Censorship machines, hos EDRI.org: Privatised censorship and filtering of free speech, hos Copyright4Creativity och hos Electronic Frontier Foundation

2. Dåligt förslag: Länkskatt (link tax).

Gammelmedia vill förbjuda alla att länka till nyhetsartiklar om de inte betalar mediaföretagen för att få länka. Enligt förslaget ska det här gälla alla, från Google till vanliga internetanvändare och bloggare.

Om det här förslaget går igenom, innebär det att det mesta av det internet vi känner idag blir olagligt över en natt. Att man kan länka till vad man vill utan att behöva fråga är ju själva grunden för internet, och det som har gjort nätet till vad det är idag. Vad skulle vi få för internet om man riskerar att få betala skadestånd varje gång man postar en länk? I de allra flesta fall skulle förstås ingen bry sig om att stämma en, men risken skulle finnas varje gång man länkar.

Att gammelmedias lobbyister i Bryssel driver det här förslaget beror på att mediaföretagen hoppas kunna pressa Google på pengar för att Google länkar till nyhetsartiklar. Men när sådan här lagstiftning har införts i en del länder (till exempel i Spanien) har Google bara slutat länka till nyhetsartiklar, vilket gjort att gammelmedia förlorat ännu fler läsare. Trots det fortsätter gammelmedia att driva kravet att det ska kosta pengar att länka, i någon sorts desperat förhoppning om att allt ska bli som förr om de bara kan kväsa dom där internetten.

Läs mer hos OpenDemocracy.net och hos Copyfighters.eu

3. Bra förslag: Tillåt remixer och användarskapat innehåll (remixes and user generated content).

Remixer, mashups, fan fiction och memer i form av en bild med text är viktiga och självklara inslag i den moderna kulturen på internet. Tyvärr är de i dagsläget oftast olagliga enligt upphovsrätten, eftersom de bygger på att man citerar bilder, film och musik. Enligt dagens upphovsrätt har man rätt att citera text, men det finns ingen motsvarande generell rätt för bilder, film och musik.

För att råda bot på det här problemet har EU-parlamentets kulturutskott CULT lagt ett bra förslag (ändringsförslag 56) om att ”tillåta den digitala användningen av citat eller utdrag ur verk […] i användarproducerat innehåll i kritik-, gransknings-, underhålls-, illustrations-, karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte” (så länge det inte orsakar större ekonomisk skada).

Det här är ett mycket bra förslag, och om tillräckligt många medborgare visar sitt stöd kan det bli verklighet.

Läs mer hos MEP Julia Reda: User-generated content / remixing exception

4. Bra förslag: Panoramafrihet (freedom of panorama).

Enligt en dom mot Wikimedia för några månader sedan är det förbjudet i Sverige att ta en bild där det ingår ett offentligt konstverk och lägga upp den på internet, om inte upphovsmannen till konstverket har varit död i 70 år. Vill du ta en selfie framför Poseidon-statyn på Götaplatsen och posta på sociala media får du vänta till år 2025, eftersom konstnären Carl Milles inte dog förrän 1955. Struntar du i förbudet kan du (åtminstone i teorin) bli dömd att betala skadestånd till organisationen som företräder den döda konstnären.

Det här är ju uppenbart orimligt på alla sätt, och är ett problem i många EU-länder. Enligt fransk lag är det förbjudet att posta bilder av Eiffeltornet när det är upplyst nattetid, eftersom själva belysningsarrangemanget anses vara skyddat av upphovsrätten och den som gjorde belysningen inte har varit död i 70 år ännu. (Däremot går det bra att fotografera tornet dagtid, eftersom Gustave Eiffel dog 1923.)

Förslaget om ”panoramafrihet” skulle råda bot på det här problemet, och ta bort en ren absurditet ur dagens upphovsrätt.

Läs mer hos Communia: EU copyright should protect photography in public spaces och hos Wikimedia.org

5. Bra förslag: Tillåt data mining (data mining).

Det har visat sig vara ett effektivt sätt att få fram ny kunskap på många områden genom att låta datorer gå igenom mycket stora datamängder (till exempel databaser med miljontals vetenskapliga artiklar), och leta efter mönster och samband som ingen människa kan hitta i och med att det är så väldigt mycket data. Den här metoden kallas data mining, och har som sagt ofta visat sig vara mycket framgångsrik.

Idag bryter data mining ofta mot upphovsrätten, eftersom det anses att författarna till vetenskapliga artiklar och annat skulle behöva ge uttryckligt tillstånd till att deras artiklar används på det sättet. Rent praktiskt finns det ju ingen möjlighet att i efterhand få fram sådana tillstånd från författarna till miljontals olika artiklar, så därför är data mining i praktiken olagligt idag i många fall.

EU vill införa ett obligatoriskt undantag i upphovsrätten för att tillåta data mining, och det är bra. Men tyvärr är förslaget alldeles för snävt formulerat. Data mining bli tillåtet för ”forskningsinstitutioner”, men inte för andra aktörer som till exempel oberoende forskare, forskningsföretag, journalister eller vanliga medborgare. Förslaget om ett undantag för data mining är i grunden bra, men det behöver utvidgas så att det gäller alla.

Läs mer hos MEP Julia Reda: Text and data mining

Så här mejlar du ledamöterna i JURI

Det är inte alls svårt att skriva mejl till EU-parlamentarikerna. Gör så här:

  • Skriv själv. Kommer det mejl från en massa olika personer där texten bara är kopy-pejstad och likadan, uppfattas det som spam av mottagarna, och kan ofta göra mer skada än nytta. Det är viktigare att du själv har skrivit texten i mejlet än att den är perfekt. Skriv på engelska, det kan alla ledamöter hantera.
  • Skriv kort, som ett vanligt Facebook-inlägg ungefär. Välj ut en eller högst två punkter/argument, och fokusera på det. Om alla väljer sin egen favoritpunkt kommer det komma olika mejl från olika människor som lyfter fram olika aspekter. Det är precis så det ska vara för att kampanjen ska fungera bäst. Du behöver inte alls känna att du måste lyfta fram samtliga argument, utan det räcker med något eller några. Hela mejlet behöver inte vara mer än ett par-tre stycken långt.
  • Håll en trevlig ton. Hur upprörd du än är, skriv hövligt och sakligt. Målet är att övertyga ledamöterna, inte att släppa ut ilska (även om ilskan i sig kan vara helt sakligt motiverad). Om inte annat kan du tänka på att en del av ledamöterna som du mejlar redan är på vår sida och tycker som vi, och dem vill du ju inte skälla ut eller vara oförskämd mot.
  • Skicka till samtliga ledamöter i JURI-utskottet. I läget just nu, inför den 10 oktober, är det bara ledamöterna som sitter i JURI-utskottet som är intressanta. I ett senare skede, när det ska bli votering i plenum, kan det eventuellt bli aktuellt att skicka till alla ledamöter i hela parlamentet. Men inte nu, nu är det JURI som gäller.

Här hittar du mejladresserna till ledamöterna i JURI

Det är totalt 46 ledamöter inklusive suppleanter (substitutes), så det innebär lite klickande att gå in på var och en av dem för att kopiera mejladressen. Men det tar inte så jättelång tid att bara göra det, när man väl har mejlet färdigt att skicka.

Det är lätt att tro att man själv som vanlig medborgare inte kan påverka något, men det är helt fel. Det kan man visst. När jag själv var ledamot i EU-parlamentet såg jag med egna ögon vilken enorm skillnad det gör när vanliga medborgare engagerar sig och börjar mejla parlamentet. Det var så vi vann striden om ACTA-avtalet under förra mandatperioden.

Nu har vi än en gång chansen att visa att engagerade medborgare kan ge Bryssel-lobbyisterna smisk på fingrarna!

………

Uppdatering: I en tidigare version av den här bloggposten angav jag ett datum i september för omröstningen i JURI, men det datumet var fel. Enligt den senast tillgängliga informationen är det den 10 oktober som gäller men även det kan komma att förändras. Men under alla omständigheter kommer omröstningen ske nu snart, i början av hösten 2017.

Annonser

11 augusti 2017

Caspian Rehbinder om basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 14:22
dsc_0409_press

Caspian Rehbinder

Caspian Rehbinder, vice ordförande för Centerstudenter, har skrivit en mycket bra essä hos Timbro om basinkomst:

Medborgarlön är effektiv och rättvis

Uppdatering:

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi, skriver också ett utmärkt bra inlägg i samma artikelserie:

Basinkomst är inget radikalt förslag

19 juni 2017

Datorer kan aldrig bli intelligenta – men Internet kanske kan

Filed under: övrigt — Christian Engström @ 14:15

imagesJag var programmerare innan jag halkade in i politiken, och jag tycker AI-diskussionen som försigår lite överallt är fascinerande.

Men det finns inget sätt för ett dataprogram att utvecklas till en självständig intelligens av samma slag som människan. Det skulle strida mot själva grunden för vad ett dataprogram är och hur datorer fungerar.

Ett dataprogram, hur komplicerat det än är, är bara en matematisk formel som för varje uppsättning indata genererar en viss uppsättning utdata. Dataprogram kan vara stora och komplicerade och bestå av miljontals rader kod, men i grunden fungerar de på precis samma sätt som de enkla formler vi lärde oss i matematiken och fysiken i skolan. Stoppar man in vissa värden i formeln kommer det ut vissa andra värden. Processen är helt deterministisk, och om man kör om ett dataprogram med exakt samma indata får man alltid exakt samma resultat.

För att förstå kan man jämföra med en enkel formel från skolan, till exempel formeln A = b * h som räknar ut arean på en rektangel. För bestämda värden på b och h kommer formeln alltid att leverera exakt samma värde på A som utdata. Precis så fungerar varje dataprogram. Samma indata genererar alltid samma utdata, på ett helt och hållet mekaniskt och upprepningsbart sätt.

Att räkna ut areor är iofs förknippat med intelligens: människor kan det, men schimpanser och daggmaskar kan det inte. Skriver vi ett dataprogram som räknar ut arean på rektanglar kommer det programmet uppvisa ett beteende som för en utomstående betraktare kan framstå som lika smart som en femteklassare. Men själva formeln är inte intelligent. Den har inget medvetande, och det beror inte bara på att det är en väldigt enkel formel som kan skrivas på en enda rad. Även om formeln/dataprogrammet består av en miljon rader, är det fortfarande bara ett mekaniskt räkneschema, inte en intelligens. Så länge det inte uppstår något hårdvarufel i datorn som programmet körs på, blir det alltid exakt samma utdata från en viss uppsättning indata, enligt de mekaniska reglerna i formeln/dataprogrammet.

Det här gäller även så kallade ”självlärande” program. När ett program ”lär sig” innebär det inte att något medvetande inne i programmet får djupare insikter, som det gör när en människa lär sig något. Det enda som händer när ett dataprogram ”lär sig” är att vissa interna parametrar i programmet får bättre värden, så att programmet blir bättre på att leverera det önskade resultatet.

Det går att skriva fullständigt fantastiskt användbara program på det här sättet, och vi är alla djupt imponerade av framstegen som görs med ”självlärande” program för bildanalys, rösttolkning, bilkörning, schack/backgammon/go eller vad som helst. Men hela ”inlärningsprocessen” är precis lika mekanisk och förutbestämd som allting annat som en dator gör. Med en viss uppsättning indata kommer programmet alltid ”lära sig” exakt samma sak, och därefter bete sig på exakt samma sätt varje gång det körs med samma indata.

Om vi för resonemangets skull ändå tänker oss att ett (tillräckligt komplicerat) dataprogram på något sätt skulle kunna utveckla ett medvetande, då skulle jag tycka väldigt synd om det medvetandet. Det skulle i så fall befinna sig i samma situation som en människa som har medvetandet och alla sinnen helt intakta, men är totalförlamad utan någon som helst möjlighet att kommunicera med omvärlden. För hur intelligent och medvetet dataprogrammet än skulle vara, finns det inget sätt för det att påverka vad det blir för utdata när programmet körs. Vad det blir för utdata är ju fullständigt och entydigt bestämt av de matematiska uttrycken som är skrivna i dataprogrammet. Även om formeln A = b * h på något magiskt sätt kunde bli sjävmedveten och intelligent och känna att arean av en rektangel borde vara något annat än vad formeln säger, skulle ju den intelligensen inte kunna påverka vad resultatet blir när man tillämpar formeln.

Det enda sätt som dataprogrammets tänkta medvetande skulle kunna påverka vad det blir för utdata skulle vara om det på någon sorts telekinetisk väg kunde förorsaka exakt rätt hårdvarufel i datorn där programmet körs, så att resultatet blir något annat än det som var skrivet i programkoden. Men att det skulle fungera på det viset tror jag ingen av oss tror, så den möjligheten kanske vi kan bortse ifrån. Och om vi utesluter holistisk telekinesi finns det inget annat sätt för det tänkta medvetandet att påverka omvärlden. Datorer är uttryckligen konstruerade för att göra exakt det som det står i programkoden, varken mer eller mindre. Därmed finns det inget ”wiggle room” som en hypotetisk datorbaserad intelligens skulle kunna använda för att ta sig ur programkodens deterministiska boja. Det enda ett tänkt medvetande i ett dataprogram skulle kunna göra vore att med bestörtning och frustration se på när datorn slaviskt följer varje instruktion i dataprogrammet om och om igen, hur dum det artificiella medvetandet än tycker att den ursprungliga programkoden är. En dator kan helt enkelt aldrig bli intelligent, för det skulle strida mot hur datorer är konstruerade.

Men tittar man på internet som helhet, då är det inte omöjligt att det är en framväxande intelligens. Hade internet bara bestått av en massa sammankopplade datorer, då hade invändningen att datorer är deterministiska också gällt för internet som helhet. Massor av deterministiska delar sammankopplade med varandra på ett deterministiskt sätt, blir fortfarande en deterministisk helhet.

Men internet består inte av miljarder sammankopplade datorer. Det består av miljarder sammankopplade människor. Därmed faller invändningen att delarna är deterministiska, för det är de ju inte när noderna utgörs av människor istället för maskiner.

Själv är jag fullständigt övertygad om att internet som vi känner det idag är början på en emergent intelligens, med människor som noder. Det är otroligt spännande. Det är förstås ingenting jag kan bevisa, men det är vad jag personligen tror, och det som är viktigt i det här sammanhanget: Det faktum att datorer bara är deterministiska räknesnurror motsäger inte på något sätt hypotesen att miljarder sammankopplade människor skulle kunna bilda något som är mer än summan av delarna. I varje enskild mänsklig nod finns det wiggle room så det räcker och blir över, så ”internet of people” är inte en mekanisk maskin som kan beskrivas i matematisk programkod. Det uppvisar en massa spännande egenskaper som vi normalt förknippar med intelligens och medvetande.

I och med det blir hela den etiska och filosofiska diskussionen om AI relevant igen, även om vi accepterar att varken datorer eller nätverk av datorer kan göra något annat än att räkna ut matematiska uttryck utan att förstå varför. Det är inte sladdarna och programkoden som håller ihop internet som gör det intressant. Det är människorna som använder internet för att koppla ihop sig med varandra som är det fantastiska. Och att en massa intelligenta noder tillsammans skulle kunna bilda en hyperintelligens som går utöver vad någon enskild nod kan prestera, det tycker jag varken känns omöjligt eller ens konstigt.

Jag är helt övertygad om att det är det som vi nu ser hända inför våra ögon, och att det är det mest magiska som har hänt mänskligheten sedan en apa kom på att krossa skallar med ett ben. Men om jag har rätt på den punkten eller inte återstår förstås att se.

29 september 2016

Basic Income — A concrete and financed proposal for Sweden

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:42
basic-income-forstasida

Download the full proposal in English

I have now translated my proposal for basic income for Sweden, which I presented in Swedish some time ago.

Although the proposal as such is strictly about Sweden and Swedish conditions, I am hoping that the reasoning and design principles I have applied may be of interest to basic income activists in other Nordic and European countries as well. In many ways, the welfare systems we have today are basically quite similar, and many of the problems we face are the same as well.

You can download the full proposal in English as a pdf. Here is the introduction:

Introduction — A concrete and financed proposal for basic income in Sweden

Can a country like Sweden introduce basic income, to guarantee everybody enough to survive on, whether they have a job or not? Yes, of course we can, if we want to.

We already have a number of welfare systems with exactly this goal, that we are already paying for. Nobody starves to death in Sweden, and very few people sleep outdoors for purely economic reasons. In one way or another, we are already allocating the resources necessary to provide everybody with food on the table and a roof over their head. In that sense, we already have basic income in Sweden.

But for anybody who loses their job and needs help from society, a Kafkaesque maze of bureaucracy and arbitrariness awaits at the job center or social service office. If we can afford that —and evidently we can, at least so far —then surely it cannot be impossible to redesign the system to reduce the insecurity and hassle. This is the underlying idea behind basic income.

A concrete proposal

I have developed a draft proposal for a basic income system for Sweden, specifically designed to be realistic both from an economic and a political perspective. The idea is to present a system that could actually become reality, and preferably as soon as possible. Very often, discussions about basic income have been very visionary. This is a good thing, because it means that we have a rather clear vision to aim for. But to move along we need to start discussing basic income in more concrete terms, including how it can be financed.

I propose that everybody between 19 and 65 who lives in Sweden and is covered by today’s welfare systems, would get an unconditional allowance corresponding to 900€ per month, tax free. In Swedish money this would be 8,333 SEK per month, or 100,000 SEK per year. When you start getting an income the allowance will be reduced, but slowly enough to make sure that it always pays to work if you get the opportunity.

An urgent reform

This is an urgent reform. We have about 400,000 unemployed people in Sweden today (out of a population of 10 million), and nobody thinks that this figure will drop significantly in the foreseeable future. On the contrary, there is a real risk that computers and automation will make even more jobs disappear in the future. Hoping that the politicians will create hundreds of thousands of jobs (as they promise every election year) is no solution, because they cannot. If they could, they already would have, but as we all know they haven’t. This means that we have an obligation to make sure that the welfare systems for the unemployed are secure, dignified and humane.

The unemployed are not to blame for the unemployment. The number of available jobs does not increase because we put more pressure on the unemployed, and force them to walk around with a knot of anxiety in the stomach, dreading the next meeting with the employment or social service officer.

Basic income replaces the insecurity and arbitrariness of today’s system with a straight-forward and predictable right for everybody to have their basic needs met. In the model that I have been looking at, I have assumed a benefit level of 900€ per month. This is roughly in line with Sweden’s current level for social assistance, so it is only just about what you need to survive. But unlike today’s social assistance, the basic income will not be tied to any demands that the recipient fulfills certain tasks, or submits to intrusive checks or arbitrary conditions by the welfare officer.

Negative income tax

All the practical administration of the basic income can be handled by the computers at the tax authority. The tax authority already keeps track of who lives in Sweden and is covered by the welfare system, and how much each of us earns. This is all that is needed. The only new element is to instruct the tax authority’s computers to make an automatic payment on a monthly basis to all those who are not making enough money on their own to support themselves. This way of administering basic income is called ”negative income tax”.

In the model that I am proposing, the basic income would be phased out with 33% when you start making money yourself, together with an income tax of 33% (which is the normal marginal tax rate for low and middle income earners in Sweden). Someone on basic income who manages to get an income of 300€ would  pay 100€ in income tax and get the basic income reduced by 100€, but would get to keep the remaining 100€ as extra money in the pocket.

This would be a literally infinite improvement over Sweden’s current social assistance system, where the benefits are reduced by 100% of any other income you may get, leaving you with nothing extra at all in your pocket. This is the welfare trap, since it removes the incentive to even try to make some money on your own. Basic income will be different, and solves this problem.

Possible to finance

In Sweden, as in all other Nordic and (I believe) European countries, there are publicly available statistics showing the income distribution for the adult population. We can use these statistics to estimate the cost of different proposals for basic income systems.

It turns out that the proposed system, with a level of 900€ per month, and 33% phasing out in addition to 33% income tax, would cost the Swedish government 132 billion SEK per year. Unless you are Swedish, this number as such probably won’t tell you very much, but it should be seen in relation to the total Swedish central government budget, which is just under 900 billion SEK. Compared to this, introducing basic income for 132 billion SEK would be a very large reform, but not impossibly large. It is possible to finance in a realistic way.

First of all, the basic income would make several of today’s systems obsolete. Basic income would replace social assistance, student aid, and the Public Employment Agency including current unemployment benefits. These are the only cuts I am proposing in the current Swedish welfare systems.

Keep child and sickness benefits

All child and family benefits, as well as the entire sickness insurance, and are left as they are in my proposal.

Those who have disability pension today that is higher (after tax) than the basic income would be, will simply keep their current disability pension and not get any basic income. In this way, we ensure that no chronically ill or disabled persons will be worse of after the reform than today. But those that have a disability pension that is lower than the basic income, will get the basic income instead of the disability pension. And anybody who loses their right to disability pension (because they got better, or because the authorities decided that they could work after all) would of course get the basic income if they do not immediately find a job. In this way, the basic income supports and strengthens the safety net for the disabled and the chronically ill, even though we make no direct changes to the sickness insurance system. More money in the pocket for the poorest disability pensioners, and more security for everybody.

The rest of the financing I propose that we solve by removing the VAT discounts that certain industries enjoy in Sweden today, especially the food and restaurant industry. Removing these tax discounts to companies would bring in an additional 50 billion SEK in tax revenues for the government.

With this, the entire basic income reform is financed, without any wishful thinking about positive dynamic effects or radically new (and untried) tax bases, and without raising the income tax at all. Basic income is completely realistic from an economic point of view. And the primary objection to basic is not economic, but emotional.

Emotional objection

”But what if everybody just quit their jobs and start loafing around doing nothing on basic income instead!”

”They never will, at least not at the same time,” is the obvious answer.

900€ a month is very little money to live on in Sweden. It is possible to do it (because people are doing it in today’s system), but it is no rose garden and not very fun, especially not in the long run. Economically, even a low-paying job is much better than  being forced to live on an income so close to the minimum subsistence level as 900€. If you have a middle income job, the difference will be even greater. If you are used to living on a salary of perhaps 2,500 to 3,000€ (before tax), you have to change you lifestyle drastically to survive on 900€ a month. This is not something most people want to do.

Jobs for the unemployed

But for the sake of argument, let us assume that a couple of hundred thousand people who have jobs today, would actually resign and voluntarily chose to live off the basic income instead. For all those of Sweden’s 400,000 unemployed people who desperately want an job, it would be fantastic news to have so many jobs becoming available!

The ones who didn’t want to work won’t have to, with no stigma and no hard feelings on anybody’s part. The ones who wanted a job will get one. And the companies that employ them will get co-workers who really want to work. This would be a win-win-win for everybody, in a way that few other political proposals even come close to.

A Nordic model for the 21st century

In many ways, basic income is not a very dramatic reform. It can be seen as a way of reducing bureaucracy and streamlining the welfare systems we have today. A renovation and modernization of the Nordic model to make it fit for a new century, if you want to put it like that.

But the underlying idea behind basic income still has great political potential, in a positive way. When people feel secure and get more power over their own lives, this will lead to positive effects for society in many ways, both big and small. How large these positive ”dynamic effects” will be is almost impossible to calculate beforehand. We can be pretty confident that they will appear.

But exactly how fast and in what way, we can only find out by trying. I think we should.

The next step in Sweden

The calculations I present in the proposal are estimates. I have done them in a spreadsheet, using public data from various sources, including income distribution statistics divided into percentiles. This is enough to make reasonable estimates about the costs and the financing, but estimates is all they are.

My reason for doing these calculations was to see if it would be meaningful to continue working with the model at all. I think they show that it is.

The next step in Sweden would be to make a more exact calculation of the cost. This would in fact be very easy to do. The Swedish government has a computer simulation system called FASIT, that can calculate in great detail what the cost would be. This system is available both to the government itself and to other parties, such as the political parties in the parliament, academics, or private entities that are prepared to pay a couple of thousand euros to use it. I hope that somebody gets interested enough in the proposal to make a more exact calculation.

…and in other countries

The reason I have translated this proposal into English is that I think the principles behind the proposal may be of interest in other countries as well. The numbers and the details about the existing welfare systems will be different in each country, but most European countries, and especially the Nordic ones, have welfare systems with a pretty similar structure.

This proposal for a basic income system for Sweden is explicitly designed to be both economically and politically realistic to implement. In the proposal itself, I describe the design decisions I have made at various points, and my reasoning behind them.

Please feel free to copy as little or as much from this proposal as you like, if you want to design a draft basic income system for your own country.

Sharing is Caring!

……

Read the full proposal in English as a pdf

20 september 2016

Christian Engström at the Nordic Conference on Basic Income 2016 in Copenhagen

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:44

 

Nordic conference on Basic Income in Copenhagen

Nordic conference on Basic Income in Copenhagen

I will be speaking at the Nordic Conference on Basic Income Pilots in Copenhagen this Friday, September 23, 2016.

Here are the slides I will be using.

This talk introduces a concrete proposal for a basic income system for Sweden, including a cost estimate and financing. The basic income would be 8,333 SEK (900 EUR) per month for anybody between 19 and 65 who lives in Sweden and has no other income.

My slides for the presentation

My slides for the presentation

When someone on basic income starts to make money the basic income will be reduced, but never with 100%, so there is always an incentive to work if you can. The cost of this system would be covered in full by letting the basic income replace the current systems for social assistance (försörjningsstöd), student aid and unemployment benefits, and by removing the VAT discounts that certain industries enjoy. To make the proposal politically realistic, there would be no raise in income taxes, and no reduction of current sickness or family benefits.

Although the model is for Sweden, I am hoping that basic income activists in other countries may be interested in the general principles behind the Swedish proposal. I am convinced that at least the Nordic countries, and probably most other European countries as well, are similar enough to Sweden to make it possible to construct corresponding models for those countries.

The full proposal is available here, but only in Swedish so far. When I get back from Copenhagen I plan to start publishing an English translation of the full proposal here on this blog.

See you in Copenhagen if you are going there!

24 augusti 2016

Basic Income — slides in English

Filed under: basinkomst,English — Christian Engström @ 13:13

eng 01 18I will be speaking about basic income in Turku, Finland, tomorrow Thursday August 25, at a seminar organized by the Finnish Pirate Party and Basic Income Earth Network (BIEN) Finland.

My presentation will be in English. Here are the slides I will be using:
Basic Income 01 PP Turku.ppt

In my talk I will present a concrete proposal for a basic income system for Sweden, including a cost estimate and financing:

The basic income would be 8.333 SEK (~900 EUR) per month for anybody between 19 and 65 who lives in Sweden and has no other income. When you start earning money the basic income would be reduced, but never with 100%, so there is always an incentive to work if you can. The cost of this system would be covered in full by letting the basic income replace the current systems for social welfare, student aid and unemployment benefits, and removing the VAT discounts that certain industries enjoy. To make the proposal politically realistic, there would be no raise in income taxes, and no reduction of current sickness benefits.

A more detailed summary, and a pdf with the complete proposal, (both in Swedish) can be found here:
Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

19 augusti 2016

Basinkomst på Frihetsfrontens sommarseminarium

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 10:24

333Imorgon lördag ska jag prata om basinkomst på Frihetsfrontens sommarseminarium.

Här är de powerpoint-slajds jag har tänkt använda:
Basinkomst 05 Frihetsfronten Barnens Ö.ppt

Själva förslaget till basinkomst finns i sammanfattning här:
Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

18 augusti 2016

Svensk-engelsk ordlista för basinkomst och de svenska trygghetssystemen

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:54

social-security-programsHjälp mig översätta en presentation om basinkomst och de svenska socialförsäkringsystemen till engelska!

Jag ska prata på engelska om mitt förslag till svenskt basinkomstsystem, först i Åbo nästa vecka, och senare i september på den nordiska basinkomstkonferensen i Köpenhamn. Det ska bli jättekul.

Men hur översätter man bäst alla specialord som beskriver de nuvarande svenska trygghetssystemen? Det är inte helt trivialt. Därför är jag mycket intresserad av förslag, rättelser och kommentarer på den här preliminära ordlistan.

Jag har tänkt släta över många av de mer krångliga aspekterna av den svenska terminologin, som att socialbidrag rent formellt varken heter ”socialbidrag” eller ”försörjningsstöd” utan istället ”ekonomiskt bistånd”, och att sjukpension inte heter ”sjukpension” utan endera ”sjukersättning” eller ”aktivitetsersättning” beroende på omständigheterna.

Det detaljtrasslet behöver vi inte exportera utanför vårt eget språkområde. Det jag är ute efter är översättningar som är så begripliga som möjligt på ett övergripande plan, för i första hand en nordisk publik, i andra hand en europeisk.

Alla synpunkter och kommentarer är mycket välkomna! Vilka ytterligare speicalord och begrepp kommer jag behöva en översättning på?

…………

Basinkomst
basic income – basinkomst
negative income tax – negativ inkomstskatt
marginal tax – marginalskatt
marginal effect – marginaleffekt
means tested – behovsprövad
income related – (principen om) inkomstbortfall

Socialtjänsten
social services – socialtjänsten
Social Services Act – socialtjänstlagen
social services office – socialkontor
social service officer – socialsekreterare, socialassistent, biståndshandläggare
social assistance – socialbidrag, försörjningsstöd, ekonomiskt bistånd [SOC]
housing allowance – bostadsbidrag [FK]

Arbetsförmedlingen
(Swedish) Public Employment Service – Arbetsförmedlingen [AF]
job center – arbetsförmedlingskontor
employment officer – arbetsförmedlare
unemployment benefit – arbetslöshetsersättning, a-kassa
jobseeker – arbetssökande [UK]

Försäkringskassan
(Swedish) Social Insurance Agency
– Försäkringskassan [FK]
social insurance – socialförsäkring
disability pension – sjukpension, sjukersättning, aktivitetsersättning
sick pay – sjukersättning (allmänt eller korttidsersättning)
sickness insurance – sjukförsäkring [FK]
(sickness compensation – sjukersättning [formellt hos FK] )
(activity compensation – aktivitetsersättning [formellt hos FK] )
child allowance – barnbidrag [FK]

Studiemedel
student aid – studiemedel (bidrag + lån) [CSN]
student loan – studielån
student grant – studiebidrag (högskola)
study allowance – studiehjälp (gymnasium)

Referenser:
Socialstyrelsen: Social Assistance
Arbetsförmedlingen: About us
Försäkringskassan: Social Insurance in Figures 2015
Försäkringskassan: Swedish English Glossary
CSN: English
Social Security Benefits in the UK

Lexikon:
bab.la Svensk-Engelskt lexikon
Google Translate

7 juli 2016

Basinkomst presenterad i Almedalen (video)

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 12:57

Grabbed Frame 8I Almedalen ordnade Tidningen Syre ett seminarium där bland annat jag fick presentera mitt förslag till basinkomst.

Jag har redigerat ihop en video med min presentation (15 min), följt av en diskussion med bland annat Markus Kanerva (tankesmedjan Tänk), Karin Jansson (Miljöpartiet), Gustav Karreskog (Centerstudenter) och Martin Jordö (Feministiskt Initiativ). Harald Enoksson var moderator.

Copy and Share!

Se videon på Youtube

Kommentarer på Facebook

 

8 juni 2016

Martin Jordö: Basinkomst och invandring

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:05

Martin JordöMartin Jordö har skrivit ett utmärkt pedagogiskt inlägg om basinkomst och invandring, som jag återpublicerar här:

“Men basinkomst är ju oförenligt med en generös asylpolitik!” slänger någon ur sig.
“Nä, det heter ju medborgarlön för att det bara skall gå till medborgare” säger en annan.
“Va???” säger en tredje och och alla blir förvirrade.

Jag suckar, och tänker i mitt stilla sinne att det är en av de återkommande myterna kring basinkomst, och att det egentligen är en icke-fråga. Basinkomst och asylinvandring har inte så mycket med varandra att göra.

Många blandar ihop asylsökande med de som har fått asyl eller vanliga icke-medborgare. Medborgarskap hör i Sverige inte ihop med rätt till bidrag eller skatt. Folk vet inte vad medborgarskap är, och termen ‘medborgarlön’ är bara en olycklig nordisk term som Adler-Karlsson och andra lanserade, det internationella begreppet är ‘basic income’. Socialt skydd har inget med medborgarskap att göra, och det finns i praktiken inga skarpa förslag som avser att ge basinkomst bara till svenska medborgare. Medborgarlön är ett riktigt dåligt ord för det har varken med medborgare eller lön att göra.

Basinkomst bör utgå med samma regler som vi delar ut a-kassa, sjuklön, försörjningsstöd, grundavdrag, ränteavdrag, pensioner etc. Dvs till folkbokförda (uppehållstillstånd), men inte till turister, EU-migranter eller asylsökande. De täcks inte idag, och det borde inte bli någon ändring bara för att vi ändrar lite på bidragen. Att försöka hitta på nya kriterium för vilka som skall räknas in eller inte är liksom inte nödvändigt, vi är ganska bundna av både svensk och europeisk lagstiftning här.

Medborgarskap i Sverige har INGET med skatt, bidrag eller annat att göra. Det är något som i dagens system är högst frivilligt att ansöka om och ger mest: 1) ett svenskt pass 2) rätt att rösta även i riksdagsval 3) att bli polis/militär.

Vi har i princip tre nivåer av invånare:

  1. Svenska medborgare, ca 9 miljoner.
  2. Icke-medborgare men boende i Sverige, ca 800.000 pers. Invandrare, både via arbetskraft, äktenskap och via asylsystem. Barn som fötts i Sverige av icke-medborgare. Medborgare i annat EU-land kan bosätta sig i Sverige hur de vill så länge de har försörjning. Dessa har uppehållstillstånd och fungerar på samma sätt som medborgare. De flesta är finnar och polacker, inte flyktingar. Många har bott här i 30-40 år, eller är som sagt födda i Sverige. Men inte svenska medborgare. På samma sätt kan svenskar bo på Costa del Sol, svenska ungdomar jobba i London etc, svenska läkare i Norge. Huvudregeln är att man betalar skatt och får bidrag där man jobbar, inte efter vilket pass man har.
  3. Tillfälligt vistandes i Sverige, ca 250.000 pers. Asylsökande, papperslösa, EU-migranter, turister. Dessa har mycket färre/inga rättigheter och är generellt inte täckta av svenska bidragssystem eller skattesystem. Uppskattningsvis 200.000-250.000 personer vid varje givet tillfälle. De brukar inte räknas in i begreppet ”invånare”, och om det kan man ha synpunkter – men de är helt enkelt inte folkbokförda eller skattskyldiga i Sverige.

1 och 2 måste i princip vara täckta av basinkomst imho, det skulle bli riktigt konstigt att ändra systemet och börja dela ut bidrag eller skatta efter vilket pass (medborgarskap) man har. Det skulle nästan vara en större ändring än införandet av basinkomst i sig, och borde nog i så fall diskuteras separat.

Att 3 skall täckas av basinkomst låter också orealistiskt. Speciellt så länge vi har fri rörlighet inom EU. Notera att asylsökande redan har en jädrigt låg ”basinkomst” – de får mat/husrum och ca 750kr/mån medan de väntar på besked om de får uppehållstillstånd. Asylsystemet skulle antagligen inte påverkas alls av basinkomst.

Referens: SCB: Ett land – 200 medborgarskap

Huruvida fler flyktingar skulle försöka söka sig till Sverige med basinkomst för folkbokförda, beror sannolikt på om basinkomsten skulle vara högre eller lägre än nuvarande bidrag. (Sen är det är ju svårt att söka asyl öht i Sverige just nu, men det är en annan fråga.)

Asylsökande som får uppehållstillstånd går generellt från sin dagsersättning på ca: 750kr/mån till etableringsbidrag i 2 år, som ligger ungefär i nivå med försörjningsstöd (8000-9000kr/mån). Här måste det till 100% vara tillgängliga för en ”etableringsplan” som mestadels går ut på att det måste gå SFI (Svenska för invandrare), annars så kan deras försörjning dras in.

Relativt många tidigare asylsökande kommer efter dessa 2 år till kommunernas försörjningsstöd då många inte får arbete och saknar rätt till A-kassa.

För att få försörjningsstöd får man äga väldigt lite, inte bo med någon som kan försörja en och måste redovisa sina utgifter för en socialsekreterare. Deltidsjobb är inte attraktiva. marginaleffekten (skatten) är oftast 100%, för varje krona man tjänar så minskar bidraget med lika mycket. Att starta företag eller börja studera kan man glömma om man vill ha sin försörjning kvar.

Det är inte en bra start i samhället för nyanlända. Basinkomst kan förenkla inträdet på arbetsmarknaden betydligt och sänka tiden det tar för nyanlända att bli skattebetalare.

Med reservation för att jag missuppfattat. Den som kan systemet väl får gärna förklara mer.

Antal asylsökande till Sverige påverkas antagligen mycket mer av andra faktorer (som om hur brutala krig och bombning som pågår och hur stängd EU:s yttre gräns är) än huruvida vi kallar våra bidrag försörjningsstöd eller basinkomst. Vi kommer fortfarande inte ge mer än fickpengar till asylsökande, och vi kommer fortfarande ge runt existensminimum till de som fått uppehållstillstånd. Antagligen sparar samhället pengar på minskad administration kring denna grupp.

Men höjer man generellt nivåer i bidrag för de med låg inkomst kan tänkas ge något fler asylsökande. Och lägre bidrag kan tänkas ge färre antal asylsökande. Frånvaron av motkrav är en skillnad men borde ge ungefär samma positiva och negativa effekter som på resten av befolkningen.

De flesta förslag på basinkomst ligger dock kring existerande nivåer. Så jag ser inte direkt något samband mellan basinkomst eller invandring. För mig är det mycket en icke-fråga.

Så, kan vi lämna den här frågan nu? Och gärna begrava termen ‘medborgarlön’ please?

Mer om ämnet: Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare

« Föregående sidaNästa sida »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: