Christian Engström, Pirat

23 februari 2015

Citizen Four illustrerar vad datalagringen gör med källskyddet

Filed under: NSA — Christian Engström @ 14:11

När Edward Snowden hade bestämt sig för att blåsa i visselpipan och läcka materialet om USA’s massavlyssning stod han inför ett praktiskt problem. Hur gör man för att i förtroende kontakta en journalist och berätta att allt avlyssnas — när allt avlyssnas?

I den Oscarsvinnande dokumentären Citizen Four skildras problemen som Snowden stod inför. Först gjorde han ett försök att kontakta journalisten Glenn Greenwald direkt, och be honom installera möjligheten att ta emot krypterade mejl. Men eftersom Snowden ju inte kunde berätta varför så länge de kommunicerade okrypterat, blev Greenwald inte tillräckligt intresserad för att göra sig besväret att installera kryptering. Kontaktförsöket rann ut i sanden.

Då bestämde sig Snowden för att istället försöka kontakta dokumentärfilmaren Laura Poitras. Det skulle alltså leda till att hon kom att vinna 2015 års Oscar för bästa dokumentär, men det visste förstås ingen då. Att Snowden valde att försöka kontakta Poitras efter att han misslyckats med första försöket på Greenwald, berodde på två skäl. Dels visste han att hon var politiskt engagerad för friheten på internet och var på rätt sida politiskt, dels hade hon redan möjligheten att ta emot krypterade mejl.

Men det fanns ett problem. Poitras hade visserligen möjlighet att ta emot krypterade mejl som bara hon kunde läsa, men för att kunna skicka sådana mejl behövde Snowden tillgång till hennes publika krypteringsnyckel. Den hade han inte. Och eftersom han visste att den amerikanska spiontjänsten NSA lagrar kopior på allt och kan söka i informationen i efterhand, ville han inte skicka ett okrypterat mejl där han frågade om hennes kryptonyckel. Det skulle ha räckt för att avslöja både honom och Poitras när spiontjänsterna väl blev intresserade.

Datalagringen som pågår i både USA, Europa och resten av världen ställer till mycket stora praktiska svårigheter för visselblåsare som vill kontakta en journalist, och för journalister som vill skydda sina källor. Datalagringen fungerar inte mot terrorism och grov brottslighet har det visat sig.

Men datalagringen fungerar helt perfekt mot journalisters källor.

Datalagringen tuffar hela tiden på i bakgrunden och registrerar de digitala fotspåren för alla, inklusive alla journalister. Så länge det inte står något utöver det vanliga i tidningarna händer ingenting, och säkerhetstjänsterna behöver inte ens titta på övervakningsinformationen som samlas in.

Men så fort en story som bygger på en visselblåsares uppgifter blir publicerad, finns allt data lagrat om säkerhetstjänsterna känner för att efterforska källan. Vem journalisten som står för storyn är framgår av hennes byline. Och i databasen som säkerhetstjänsterna har tillgång till finns uppgifter om alla hon har haft kontakt med de senaste sex månaderna (minst). Om det till exempel finns ett okrypterat mejl där någon frågar om journalistens kryptonyckel, och det några månader senare dyker upp ett scoop som bygger på en visselblåsares uppgifter från just den journalisten, då klarar nog även en ganska slötänkt säkerhetstjänst att lägga ihop ett och ett i efterskott.

Det här är verkligheten för källskyddet i både Sverige och resten av världen idag. Grundlagsskyddet för journalisters källor finns fortfarande kvar i lagboken. Men samtidigt vet både vi, alla journalister och alla tilltänkta visselblåsare att FRA har tillgång det amerikanska söksystemet XKeyscore, som kan söka fram varje journalists alla kontakter med bara en knapptryckning.

Edward Snowden lyckades till sist etablera en säker krypterad kontakt med Laura Poitras, genom att gå via ytterligare en mellanhand som de bägge litade på. Det ledde sedemera till att han fick den kontakt med Glenn Greenwald som han varit ute efter från början, vilket i sin tur ledde till ett hotellrum i Hongkong och den fortsatta rafflande historien som skildras i Citizen Four.

Men även om just Snowden lyckades upprätta kontakt med journalisterna utan att bli avslöjad, var det alltså inte alls någon särskilt lätt operation. Och då ska man hålla i minnet att Snowden själv är NSA-utbildad expert på de globala övervakningssystemen, och att journalisterna han ville ha kontakt med redan hade arbetat med övervakningsfrågor. Ändå var det så pass svårt.

Hur säker kan en vanlig visselblåsare, som inte själv är utbildad på hur massövervakningen fungerar, vara på att han verkligen har tänkt på allt när han tar kontakt med en journalist? Och hur säker kan han i så fall vara på att journalisten är tillräckligt kunnig och noggrann för att lyckas dölja sin källa från de tyvärr ganska allseende säkerhetstjänsterna?

Jag blev väldigt glad när jag hörde att Citizen Four vunnit en Oscar, och jag skickar mina varmaste gratulationer till Laura Poitras och alla andra som varit delaktiga. Och till Snowden själv, förstås.

Nu hoppas jag att den uppmärksamhet filmen får kommer leda till en diskussion om vad som har hänt med det journalistiska källskyddet i massövervakningens tidsålder.

15 februari 2015

Massövervakningen stoppade inte Köpenhamnsdådet heller

Filed under: datalagringen,FRA — Christian Engström @ 12:07

Ett fruktansvärt terrorattentat har skett i Köpenhamn. Som vanligt kom det som en fullständig överraskning för de berörda säkerhetstjänsterna. Trots att de lägger miljardbelopp på massövervakning av oss alla. Eller kanske delvis just därför.

Massövervakningen har inte stoppat ett enda terroristangrepp, vare sig i Europa eller in USA
. Det är helt enkelt inte effektivt att lägga resurserna på att övervaka miljontals vanliga oskyldiga medborgare, och istället försumma riktigt polisarbete som kanske skulle ha kunnat ge resultat. Men självklart kommer maktens män och kvinnor ändå använda Köpenhamnsdådet som ursäkt för ännu mer massövervakning.

Det är vad som hände efter Parisdådet mot Charlie Hebdo. Trots att massövervakningen uppenbarligen inte lyckades stoppa det dådet heller, tog det bara några dagar för EU’s inrikesministrar att enas om att rätt åtgärd var förstärkt massövervakning och åtgärder för att begränsa yttrandefriheten.

Nu får vi se hur makthavarna väljer att använda Köpenhamnsdådet för att flytta fram positionerna för övervakningssamhället ytterligare. Exakt på vilket område de kommer fokusera sin attack på det öppna samhället är svårt att gissa så här på förhand. Men att attacken kommer komma kan vi nog tyvärr vara alldeles säkra på.

Terrorister kan aldrig avskaffa våra medborgerliga fri- och rättigheter. Det kan bara politiker göra. Och tyvärr är det vad nästan alla politiker från de etablerade partierna håller på med för fullt.

………

Läs också Hax: Vilks, jihadisterna och massövervakningen

13 februari 2015

Debattare: Je suis Flashback – Vad är ni andra?

Filed under: yttrandefrihet — Christian Engström @ 19:12

Jag skriver hos Nyheter Idag:

Vi blev alla skakade av terrorangreppet på Charlie Hebdo. Under 48 timmar tävlade så gott som alla etablerade politiker och media om att säga att de var Charlie Hebdo, och att yttrandefriheten måste försvaras. Sedan började de i handling attackera precis den yttrandefrihet som de just sagt så högtidliga och vackra saker om.

I Sverige har vi ingen kontroversiell satirtidning som Charlie Hebdo, som sparkade åt alla håll och gjorde vissa människor upprörda. Här har attackerna i stället riktat sig mot nätforumet Flashback, och dess nästan en miljon registrerade användare.

Läs min debattare hos Nyheter Idag: Je suis Flashback – Vad är ni andra?

…………

Referens: Anders Ygeman och andra politiker i Aftonbladet

11 februari 2015

Avkriminalisera cannabis så försvinner marknaden för spice

Filed under: droger — Christian Engström @ 21:14

Spice är en livsfarlig skitdrog som man varken ska sälja eller köpa, alldeles oberoende av om det råkar vara lagligt eller inte. Kvällens Uppdrag Granskning belyste hur riskabla de nya syntetiska drogerna är. Piratpartiet tar kraftigt avstånd från försäljning av spice.

Men att det överhuvudtaget finns en marknad för spice och andra oprövade nydesignade droger, beror på Sveriges misslyckade repressiva narkotikapolitik. Den må ha varit välment, men den fungerar bevisligen inte. Det senaste årets tragiska dödsfall på grund av spice är bara toppen på ett isberg. Vi måste lägga om kursen och börja sikta på skademinimering och att rädda liv istället.

Att spice finns beror enbart på att cannabis är kriminaliserat. spice är specifikt framtaget för att efterlikna cannabis, men komma runt lagstiftningen och inte synas i urinprov som testar för cannabis. Men problemet är att spice är en familj av mångfalt tyngre och farligare droger än cannabis. Att använda spice bara en enstaka gång kan leda till döden. Ingen har någonsin dött av cannabis.

Det finns en liten grupp med tyngre blandmissbruk som har blivit beroende av just spice. Men vittnesmålen från den fullständigt överväldigande majoriteten av alla som någon gång använt spice är desamma. Man röker spice endera för att man inte fick tag på riktig cannabis, eller för att man inte vill ta risken att bli upptäckt om man tvingas lämna urinprov.

Att svenska ungdomar tar risken att röka spice är en direkt följd av den narkotikapolitik vi för. Den hårda synen på cannabis, och det faktum att polisen ägnar sig åt att jaga enskilda brukare med hjälp av urinprover, har skapat ett utrymme på narkotikamarknaden för de nydesignade och ofta livsfarliga syntetiska drogerna.

Kriget mot narkotikan är som alla andra krig: det kostar oskyldiga liv. Det här är väl känt, och framgår fullständigt glasklart ur den officiella statistiken. Sverige har fler som dör av överdoser och dåligt knark än länder med en mer human och verklighetsanpassad narkotikapolitik, som Nederländerna och Portugal. Skademinimering som ledstjärna för narkotikapolitiken räddar liv. Dogmatiska visioner om ett narkotikafritt samhälle har den motsatta effekten. De dödar istället för att hjälpa.

Avkriminalisera cannabis, så kommer de livsfarliga spice-varianterna försvinna från marknaden av sig själva. Att fortsätta med den nuvarande svenska narkotikapolitiken är helt enkelt inte moraliskt försvarbart. Låt oss lägga om kursen till en faktabaserad narkotikapolitik som syftar till skademinimering, innan ännu fler av våra ungar har drivits i döden av en politisk dogm som inte fungerar.

4 februari 2015

Fortfarande inget svar från Säpo om bristen på terrorister

Filed under: FRA — Christian Engström @ 14:22
Läs frågan som Mathias Sundin (FP) ställer till Säpo

Läs frågan som Mathias Sundin (FP) ställer till Säpo

Om Säpo har ”avvärjt ett antal terroristattentat i Sverige i närtid”, som de själva påstår, varför har det då inte dömts några terrorister? Den frågan har jag ställt flera gånger här på bloggen och på andra ställen. Men jag har aldrig fått något svar.

Härom dagen ställde den folkpartistiske riksdagsmannen Mathias Sundin samma fråga i en debattartikel i Aftonbladet: Berätta Säpo – hur har ni stoppat terrorbrott? Han skrev:

Jag bad riksdagens utredningstjänst titta på hur många personer som dömts i Sverige för terroristbrott sedan 1 januari 2009 (då FRA-lagen trädde i kraft). Svaret är noll. Noll personer dömda och ändå menar Säpo att de stoppat terrorism.

Det vore intressant att förstå hur det går till.

Jag tycker också att det skulle vara otroligt intressant att få höra hur Säpo kan förklara det här. Förberedelse till terrorism är brottsligt, även om angreppet aldrig blev fullbordat. Varför finns det i så fall inga domar mot terroristerna?

För om Säpo inte kunde gå till en åklagare med det de avslöjat för att det inte var brottsligt, då var det ju uppenbarligen inte förberedelse till terrorism som det hade avslöjat. Då ljög Säpo om att de har avvärjt terroristattentat.

Är det därför Säpo tiger som muren och inte har svarat riksdagsman Sundin på hans fråga?

1 februari 2015

Kostdoktorns kritik mot bluffprodukter tystad med copyright

Filed under: Copyright Reform — Christian Engström @ 13:24
Läs hos Kostdoktorn hur ett blufföretag använder upphovsrätten för att tysta hans kritik

Läs hos Kostdoktorn hur ett blufföretag använder upphovsrätten för att tysta hans kritik

Vad är enklaste sättet för ett företag eller annan aktör att tysta relevant kritik på internet? Svar: att anklaga kritikern för ha brutit mot upphovsrätten, copyright. Då tas det kritiska materialet omedelbart bort från nätet, vare sig kritiken är relevant eller inte, och vare sig det faktiskt har skett något upphovsrättsintrång eller inte. Det här är en metod som blir allt vanligare.

Senaste offret för den här taktiken är Kostdoktorn, som är en av Sveriges största hälsobloggar. Den drivs av läkaren Andreas Eenfeldt, som propagerar för lågkolhydratkost (LCHF).

I en video som han publicerade på Youtube kritiserade han produkter från företaget CarbZone, som marknadsförs som lågkolhydratprodukter, men som (enligt Andreas Eenfeldt) inte alls lever upp till marknadsföringen, utan är rena bluffprodukter.

Den här sortens kritik har Andreas Eenfeldt all rätt i världen att framföra. Om företaget som utpekas inte håller med om kritiken är det upp till dem att försvara sig med motargument. Men det ville företaget CarbZone inte göra. (Kanske för att de inte har några motargument, vad vet jag.)

Istället vände sig företaget till YouTube med en beskyllning om att den kritiska videon gjorde intrång i upphovsrätten. Då blockerade YouTube videon omedelbart, utan att på minsta sätt undersöka om det var en berättigad beskyllning eller inte. Så gör YouTube alltid när det kommer in en beskyllning om att någonting bryter mot upphovsrätten. Det har aktörer som vill slippa bli kritiserade på nätet lärt sig.

”Brottet” i Kostdoktorns video ska enligt blufföretaget bestå i att han har visat bilder på några av bluffprodukterna. Men det är verkligen inget brott. Det har han all rätt i världen att göra utan att det räknas som ett intrång i upphovsrätten, vare sig enligt svensk eller amerikansk lag. Men eftersom YouTube inte gör någon som helst utvärdering av om en beskyllning om upphovsrättsintrång är berättigad eller inte, utan bara blockerar direkt, är videon nu borta från YouTube.

Problemet när YouTube tar ner ens video efter en upphovsrättsbeskyllning är att man i praktiken är helt rättslös. Det har jag egna erfarenheter av.

Inför valrörelsen 2014 la min dåvarande politiska assistent Henrik Alexandersson ut en video med en hälsning från Europaparlamentet i Strasbourg. I videon ingick lite köpt, royaltyfri klassisk musik, som vi uttryckligen hade rätten att använda. Men trots det kom det ett antal beskyllningar (från flera olika parter) som hävdade att de hade upphovsrätten.

Och trots att beskyllningarna var helt och hållet ogrundade och bevisligen felaktiga, visade det sig att vi var i praktiken rättslösa mot YouTubes beslut. Så slutet blev att vi fick lov att acceptera att ta bort videon, trots att vi inte gjort det minsta fel.

Det finns gott om exempel på hur upphovsrätten regelmässigt används för att försöka tysta kritiker. När finska Greenpeace satte upp en satirsajt som kritiserade ett oljebolag, använde oljebolaget beskyllningar om upphovsrättsintrång för att få bort Greenpeace-sajten med kritik. När miljöminister Åsa Romson (MP) konfronterades med bilder som visat att hon målat sin båt med förbjuden giftig bottenfärg, försökte hon tysta kritiken genom att påpeka att hon hade upphovsrätten till bilderna. Sverigedemokraterna använde samma teknik för att försöka begränsa spridningen av järnrörsfilmen. Möjligeheten att tysta kritiker med upphovsrätten känner inte några ideologiska gränser.

Jag hoppas Kostdoktorn står på sig mot både blufföretaget som gjorde anmälan och mot YouTube, och att han vinner i slutändan. Men tyvärr är risken stor att det kommer visa sig vara i praktiken omöjligt, även om han har rätt i sak enligt lagen.

Läs mer hos Kostdoktorn, där även den blockerade videon finns (via en annan plattform än YouTube)

Och läs Henrik Alexanderssons blogginlägg om hur rättslös man är när någon använder upphovsrätten för att blockera ens video på YouTube

28 januari 2015

Telia, Telenor och 3 säljer din IP-adress till copyright-utpressare

Filed under: informationspolitik — Christian Engström @ 9:13
Se inslaget från TV4 (från 4:15 in i klippet)

Se inslaget från TV4 (från 4:15 in i klippet)

De stora telefonoperatörerna — Telia, Telenor och 3 — säljer uppgifter om din IP-adress till företag som vill tjäna pengar på att hota med stämningar för brott mot upphovsrätten. Det har framkommit i den stora utpressningshärva som nu har gått till åtal, och som TV4 rapporterar om idag (från 4:15 in i klippet). Men trots att telefonoperatörerna alldeles uppenbart har brutit mot både lagen om elektronisk kommunikation och personuppgiftslagen, har åklagaren inte väckt något åtal mot dem.

Uppgifter som gör att man kan koppla en IP-adress till en viss person är normalt hemliga. För att polis och åklagare ska få tillgång till dem krävs det ett domstolsbeslut, och att det finns misstanke om ett brott som ger fängelse. Men trots att det rör sig om så känsliga uppgifter att det krävs domstolsbeslut för att polisen ska få tillgång till dem, säljer telefonbolagen samma uppgifter till ett företag som agerar mellanhand, och som sedan säljer dem vidare till företag som vill spåra internetanvändare för att kunna pressa dem på pengar för upphovsrättsintrång.

På så sätt har utpressarna kunnat få en koppling från IP-adressen till ett visst mobiltelefonnummer. Därefter har de enkelt kunnat ta reda på namn och adress på den som har det mobiltelefonnumret, och skicka ut utpressningskrav. I det aktuella fallet rör det sig om flera tusen försök till utpressning som utförts med hjälp av uppgifterna från de stora teleoperatörerna.

I TV4-inslaget berättar åklagaren Bo Birgersson:

– Inledningsvis har vi tagit kontakt med alla de stora teleoperatörerna, alltså Telia, Telenor och 3, med flera, men vi fick faktiskt inget svar. Vi förstod inte hur det gick att identifiera mobiltelefonnumret i förhållande till den tjänst som man hade kopplat. Men det visade sig efter ett tag, och får jag nog säga lite motvilligt från operatörernas sida, att det finns ett mellanföretag som säljer tjänsten på nätet att om du som företag är beredd att betala, så kan du få en tjänst på nätet som innebär att du kan koppla ett mobiltelefonnummer till en viss IP-adress. Det är sådant som vi inom rättsväsendet normalt måste gå till domstol för att få tillstånd till, eftersom det är hemlig telefonövervakning. Men det går alltså att sälja och köpa den här tjänsten på nätet. Det kom nog som en överraskning för oss, i vart fall för mig, men också för utredarna i det här ärendet.

Varför har polisen inte utrett vad telefonoperatörerna sysslar med i skymundan? Den frågan gav TV4-inslaget inget svar på.

Men om du är kund till Telia, Telenor eller 3 (vilket vi ju nästan alla är), så ska du veta att din telefonoperatör tjänar pengar på att sälja hemliga uppgifter om vad du gjort på nätet till utpressningsföretag. Och så länge det sker i den heliga upphovsrättens namn verkar vare sig polis eller åklagare vara intresserade av att syna de stora telefonoperatörerna i kanten.

Se inslaget ”Krimkvarten” med Hasse Aro i TV4 (från 4:15 in i klippet)

23 januari 2015

Basinkomst — kostnad 134 miljarder, finansierat med 200 miljarder (video)

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 15:20
Se videon (62 min)

Se videon (62 min)

Garanterad basinkomst för alla i arbetsför ålder går att finansiera inom statsbudgeten. I den här filmen (62 min) presenterar jag ett förslag till basinkomst som skulle kosta 134 miljarder att införa. Jag presenterar också ett förslag till finansiering av reformen som är på 200 miljarder, och alltså täcker kostnaden med god marginal.

Själva förslaget till basinkomst ser ut så här:

  • 8333 kronor i månaden…
  • …till alla i arbetsför ålder (20-65)…
  • …som bor i Sverige…
  • …och inte har några andra inkomster

Beloppet 8333:- per månad motsvarar 100.000 per person och år (vilket är lätt att räkna med). Det ska täcka hyra och nödvändiga levnadsomkostnader. Den här nivån ligger i linje med vad som redan gäller idag i olika system som till exempel det kommunala försörjningsstödet (socialbidrag), normen för existensminimum, folkpension och studiemedel. Jag uppfattar det också som att de flesta i  Facebook-gruppen Basinkomst istället för arbetslinjen är ganska överens om att en nivå på runt 8-9000 är rimligt.

Kostnaden för det här förslaget går jag i filmen igenom hur man kan uppskatta genom att utgå från statistik över hur inkomsterna för vuxna i Sverige är fördelade på hundra grupper, från 0 i inkomst till de allra högsta. Den här beräkningen visar att basinkomst enligt förslaget (högt räknat) skulle kosta 134 miljarder.

Finansieringen består för det första i att basinkomsten ersätter det kommunala försörjningsstödet (11 miljarder), studiemedlen (22 miljarder) och arbetsförmedling och a-kassa (67 miljarder). Det blir 100 miljarder i rena besparingar.

För det andra föreslår jag att man återinför enhetlig moms på 25%, alltså höjer mat- och bokmomsen till samma nivå som gäller för allting annat. Det skulle ge bortåt 100 miljarder i ökade skatteintäkter.

Tillsammans blir det 200 miljarder i finansiering, vilket mer än väl täcker kostnaden på 134 miljarder.

Se föredraget Basinkomst – Ett realistisk möjlighet? (62 min)

…………

Tack till Simon och övriga i Kungsholmens Politiska Förening på Kungsholmens Gymnasium, som arrangerade evenemanget!

Bonusmaterial:
Kalkylbladet med beräkningar (.xls) som ligger till grund för uppskattningen 134 miljarder
Mina presentationsbilder (.ppt)

Konstruktiv och bra diskussion om förslaget på Facebook

15 januari 2015

Crowdfunda Glenn Greenwald till Göteborg den 5-6 mars

Filed under: NSA — Christian Engström @ 14:51
Glenn Greenwald (CC-BY David dos Santos)

Glenn Greenwald (CC-BY David dos Santos)

Internet Freedom Weekend är ett unikt event – en hel helg om frihet på nätet. Startskottet går på Mediedagarna i Göteborg den 5-6 mars, i samarbete med Meg där Piratpartiet är partner i Glenn Greenwalds programpunkt om Snowdenavslöjandena och hur det påverkat undersökande journalistik. Vad kan vi rapportera? Vad kommer att rapporteras? Vem bestämmer vad vi får veta?

Arrangemanget är inte bara till för dig som är piratpartist – alla som tror på vikten av ett fritt och öppet internet som grund för ett fritt och öppet samhälle är varmt välkomna! Utöver Greenwald är vi dessutom med och arrangerar Peter Sundes framträdande på Mediedagarna och en modererad debatt med Julia Reda, piratpartistisk ledamot av Europaparlamentet, som ansvarar för parlamentets utvärdering av det nuvarande upphovsrättsdirektivet på europeisk nivå.

Men vi behöver pengar för att finansiera det här projektet. Målet är satt till 80.000 kronor, och när jag skriver det här har redan 29.159 kommit in. Om du har möjlighet får du gärna bidra till den här crowdfunding-kampanjen. Donera precis så mycket som du själv vill.

Läs mer om eventet och om hur du kan bidra och/eller delta.

11 januari 2015

Vad gjorde Säpo med terroristerna de påstår sig ha avslöjat? Slängde i Östersjön?

Filed under: datalagringen,FRA — Christian Engström @ 19:28
Säpo påstår att de avvärjt två terroristangrepp. Men var är de dömda terroristerna i så fall?

Säpo påstår att de avvärjt två terroristattentat. Men var är de dömda terroristerna i så fall?

Två terroristattentat mot Sverige har avvärjts ”i närtid”, enligt Säpo-chefen Anders Thornberg skriver Expressen. Det ska ha skett med hjälp av information insamlad av FRA.

Om det är sant, vad gjorde Säpo i så fall med de skyldiga terroristerna? Slängde ut dem ur ett flygplan över Östersjön? Drogade dem och satte på ett CIA-plan? Eller lät dem gå fria, trots att de var bevisligen skyldiga?

För några stora terroristrättegångar har vi inte haft i Sverige på senare tid. Hade vi haft det skulle vi alla ha vetat om det. Dels för att en avvärjd riktig terroristattack skulle ha varit sprängstoff i nyhetsflödet på rent sakliga grunder. Men också för att om det hade hänt, då skulle naturligtvis Säpo och alla andra ha allt intresse i världen av att berätta hur duktiga de hade varit (så att de kunde motivera mer pengar och befogenheter i framtiden). Men det har inte varit några rättegångar i Sverige om avbrutna terroristkomplotter.

Förberedelse till terrorism är ett mycket allvarligt brott, som ofta kan ge lika långa straff som ett genomfört terroristangrepp. Även utan att ta till den speciella terroristlagstiftningen, rör det sig ju om brott som förberedelse till mord och/eller förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Det är ingenting som polis och åklagare får se genom fingrarna med ens om de skulle vilja.

Om det är sant att Säpo avvärjt två terroristattentat, var är domarna och de dömda?

För om det inte är något brottsligt som Säpo har upptäckt, då är det faktiskt inte sant att de har avvärjt något terroristangrepp. Terrorism är brottsligt, så saker som inte är brottsliga är inte terrorism.

Jag hoppas
Säpo-chefen Anders Thornberg vill svara på de här frågorna.

…………

Läs också:
Henrik Alexandersson: Sluta mumla i lösskägget, Säpo!
Rick Falkvinge: Charlie Hebdo: And Out Come The Surveillance Services Demanding More Budget, Powers

« Föregående sidaNästa sida »

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 061 andra följare

%d bloggare gillar detta: