Christian Engström, Pirat

17 december 2014

Demonstrera för The Pirate Bay lördag 20 dec 14.00 på Mynttorget i Stockholm

Filed under: The Pirate Bay — Christian Engström @ 13:01
The Pirate Bay - en symbol för friheten på nätet, nedsläckt av polisen och upphovsrättsindustrin

The Pirate Bay – en symbol för friheten på nätet, nedsläckt av polisen och upphovsrättsindustrin

Vi demonstrerar på lördag den 20 december till stöd för The Pirate Bay och det fria internet!

Våra rättigheter hotas av upphovsrättsindustrin – nu senast genom den orättfärdiga attacken på The Pirate Bay.

Nu säger vi ifrån!

Vi samlas i en partipolitiskt obunden demonstration, till stöd för The Pirate Bay och en reformerad upphovsrätt. Jakten på fildelare måste stoppas. Internet ska räddas!

Jag är en av flera talare på demonstrationen

TID: Lördagen 20 december 14:00
PLATS: Mynttorget utanför Riksdagen (mellan Gamla Stan och T-Centralen i Stockholm)
KONTAKT: Leo Calandrella Rudberg (leo.rudberg@gmail.com)

Välkommen till en manifestation för det fria och öppna internet!

Läs mer på Facebook-eventet

12 december 2014

Debattartikel: ”Sverige måste sluta vika sig för USA:s särintressen”

Filed under: The Pirate Bay — Christian Engström @ 12:18
Läs vår debattare hos Nyheter24

Läs vår debattare hos Nyheter24

Piratpartisterna Malin Moberg, Leif Svahn och jag skriver på Nyheter24, med anledning av razzian häromdagen mot The Pirate Bay:

Det ligger inte i den amerikanska regeringens intresse att ha ett fritt Internet – vilket förstås även gäller andra auktoritära regeringar.

Samtidigt finns en motreaktion, i form av en rörelse som kämpar för ett fritt Internet. The Pirate Bay har blivit en symbol för denna kamp. Webbplatsen har spridit kultur och kunskap över hela världen – bortom makthavarnas kontroll över informationen – på ett sätt som få andra lyckats med.

Läs vår debattartikel hos Nyheter24

11 december 2014

Tack alla frihetshjältar som hållit The Pirate Bay igång!

Filed under: The Pirate Bay — Christian Engström @ 9:54
Det är en mörk dag för friheten på internet när The Pirate Bay ligger nere efter en polisrazzia

Det är en mörk dag för friheten på internet när The Pirate Bay ligger nere efter en polisrazzia

Fildelningssajten The Pirate Bay ligger nere efter en razzia utförd av den svenska polisen. Bakom razzian står organisationen Rättighetsalliansen, som tidigare hette Antipiratbyrån, och som representerar de stora film- och skivbolagen. Det är en mörk dag för friheten på nätet.

– Tillslaget mot piratbukten visar hur rättsväsendet prioriterar sina resurser. De kämpar för särintressen. De står inte längre på invididens sida mot systemen, skriver Ung Pirats ordförande Gustav Nipe.

The Pirate Bay har gjort sig kända genom att under mer än tio års tid fortsätta finnas som en fixstjärna på internethimlen, mot alla odds, och trots alla attacker från copyrightindustrin. Det har gjort dem till en av vår tids viktigaste frihetssymboler, som med rätta hyllas världen över.

Men The Pirate Bay är också i sig en viktig del av det fria internets grundläggande infrastruktur. Innan den försvann från nätet häromdagen var den rankad som en av de mest besökta sajterna globalt. Skulle The Pirate Bay försvinna för evigt kommer naturligtvis andra sajter med tiden fylla ut tomrummet. Fildelningen går inte att stoppa, den är en global folkrörelse. Men för att det ska fungera rent praktiskt på ett smidigt sätt behövs det sökmotorer som The Pirate Bay, som klarar av att hantera trafiken från miljontals användare världen över.

Kanske har operatörerna som håller The Pirate Bay igång varit alldeles för skickliga och hängivna i sitt arbete. Vi vanliga nätanvändare har blivit bortskämda med att The Pirate Bay alltid är uppe och igång. Vi har kommit att se The Pirate Bay som någonting lika självklart som att solen går upp i öster varje morgon, oberoende av vad Hollywoods advokater och de regeringar och myndigheter som springer USA’s ärenden gör. Men det är inte alls någon trivial uppgift att hålla en av internets största sajter igång. Och det är naturligtvis ännu svårare när det mesta behöver ske i det fördolda, för att undvika attackerna från dem som med alla medel försöker begränsa det fria och öppna internet.

- En värld utan The Pirate Bay vore en fattigare, tråkigare och sämre plats, skriver Henrik Alexandersson. Så är det. The Pirate Bay har hjälpt miljontals människor världen över att hitta kultur och kunskap som de kanske annars skulle gått miste om, och har hjälpt oräkneliga upphovsmän och kreatörer att hitta en publik utan att behöva sälja sig till de kommersiella distributionsmonopolen. Det skulle vara väldigt tråkigt om det här kulturella andningshålet försvinner.

Jag hoppas förstås att The Pirate Bay snart kommer upp igen, som den har gjort alla gånger tidigare. Den kallas ju inte för ”the world’s most resilient bittorrent tracker” för intet. Jag är djupt imponerad av det tekniska arbete som hundratals frivilliga har utfört genom åren för att säkerställa att The Pirate Bay fortsätter finnas till. Så hur det än går i framtiden vill jag ta tillfället i akt att uttrycka mitt djupt kända tack till alla som på ena eller andra sättet hjälpt till att hålla The Pirate Bay igång.

Tack alla hjältar från The Pirate Bay! Ni har redan försäkrat er om en plats i historieböckerna, som några av the good guys som stod upp för friheten i en tid när den var hotad. Nu vilar det på oss alla att se till att det inte blir en historia om en tillfällig parentes som blommade upp en kort stund innan friheten på nätet slutgiltigt försvann. Vi måste med gemensamma krafter se till att den stora historien kommer bli den om hur tusentals aktivister i stort och i smått lyckades försvara det fria och öppna internet, och det fria och öppna samhället.

Leve The Pirate Bay! Kampen går vidare! Sharing is Caring!

…………

Läs mer:
Expressen: Här slår polisen till – mot The Pirate Bay
Torrentfreak: Can The Pirate Bay Make A Comeback?

23 oktober 2014

Bra nyhet: EU-kommissionen vill ratificera Marrakesh-avtalet om böcker för synskadade

Filed under: Books for the Blind — Christian Engström @ 13:07

EU-kommissionen föreslår att EU ska ratificera (skriva under) Marrakesh-avtalet om underlätta för synskadade att få tillgång till böcker på specialanpassade format. Det är jättebra. Det är är en fråga som jag och Piratpartiet drev aktivt i EU-parlamentet, och det är roligt att se att det har givit resultat.

EU-kommissionen skriver i sitt pressmeddelande:

Bryssel den 21 oktober 2014

Kommissionen har idag föreslagit att Europeiska Unionen ratificerar Marrakesh-avtalet för att öka tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synskadade eller på annat sätt läshandikappade. Avtalet kommer säkerställa att böcker på format som Braille, stor skrift, e-böcker och ljudböcker med speciella navigationshjälpmedel, framställda under undantag i upphovsrätten, kan utbytas över gränserna, inte bara inom EU utan också mellan EU och tredje land.

Jag drev den här frågan i EU-parlamentet som ledamot av det rättsliga utskottet JURI (som har hand om upphovsrättsfrågor). I februari 2011 skrev jag ett ändringsförslag till en resolution från EU-parlamentet. Ändringsförslaget uppmanade EU-kommissionen att ta tag i den här frågan och se till att det blev ett avtal, som de synskadades organisationer hade krävt (i decennier utan att någonting hade hänt).

Ändringsförslaget som jag skrev blev först antaget av det rättsliga utskottet JURI, och sedan av EU-parlamentet som helhet. Enligt de personer från EBU, European Blind Union, som jag hade kontakt med blev den här resolutionen från EU-parlametet den energikick som de som hade jobbat frågan under alla år behövde. Plötsligt, och uppriktigt sagt till allas förvåning, lyckades man komma överens om ett avtal som de synskadade ser som en stor framgång i Marrakesh i juni 2013. Att EU-kommissionen nu formellt rekommenderar att EU ska ratificera avtalet är ytterligare ett steg mot att avtalet ska träda i kraft och bli bindande.

Nu får vi se vad som händer i den vidare processen. Hittills har flera medlemsländer, däribland Sverige, jobbat hårt för att blockera att det blir ett bindande avtal. Det är vad bokförläggarna vill (eftersom de av princip är mot alla uppmjukningar av upphovsrätten), och hittills har den svenska regeringen gått på bokförläggarnas linje. Nu blir det intressant att se om den nya regeringen kommer fortsätta den linjen, att bakom kulisserna gå bokförläggarnas ärenden för att förhindra eller fördröja att avtalet träder i kraft.

Men EU-kommissionens besked i veckan är goda nyheter, och ytterligare ett steg på vägen.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om Marrakesh-avtalet om böcker för synskadade

…………

Ännu mer: Mina tidigare bloggposter om Böcker för synskadade

 

20 oktober 2014

Hur blir det med datalagringsdirektivet, Miljöpartiet?

Filed under: datalagringen — Christian Engström @ 14:02

Före valet var Miljöpartiet förespråkare för personlig integritet, och motståndare till massövervakning. Efter att ha suttit fem år i den Gröna gruppen i EU-parlamentet uppfattar jag det som något de uppriktigt tycker. Vi arbetade på alla sätt vi kunde mot alla former av massövervakning, och vi blev jätteglada när EU-domstolen ogiltigförklarade datalagringsdirektivet för att det kränker de mänskliga rättigheterna som står inskrivna i EU-stadgan.

Men i Sverige sitter Miljöpartiet numera i regeringen. Och plötsligt har det blivit knäpptyst från dem vad de tänker göra med den svenska datalagringslagen, som bygger på det olagliga och numera upphävda datalagringsdirektivet från EU.

Kommer regeringen lägga en proposition för att avskaffa den svenska datalagringslagen?

Jag skulle verkligen uppskatta ett rakt svar från Miljöpartiet på den frågan. För jag börjar bli väldigt oroad av den bedövande tystnaden.

6 oktober 2014

Att tysta politisk kritik med copyright

Filed under: Copyright Reform — Christian Engström @ 9:01
Enligt upphovsrätten har Expressen inte rätt att visa den här bilden där Åsa Romson målar med giftig miljöfarlig båtfärg

Enligt upphovsrätten har Expressen inte rätt att visa den här bilden där Åsa Romson målar med giftig miljöfarlig båtfärg

Miljöminister Åsa Romson (MP) har målat sin båt med giftig bottenfärg som är förbjuden av miljöskäl i Östersjön, avslöjar Expressen. Beviset är bilder från 2011 där Åsa Romson står och målar båten, och den olagliga färgburken syns. Bilderna är publicerade av Åsa Romson själv.

När Expressen träffade Romson och konfronterade henne med bilderna svarade hon, enligt Expressens artikel

”Det är copyright på de bilderna. Det vet du eller?”

Här har Åsa Romson lagen helt på sin sida. Under förutsättning att hon (eller hennes man) äger upphovsrätten på bilderna, har hon all rätt i världen att förbjuda Expressen att publicera dem. Det är själva kärnan i upphovsrättsmonopolet, att den som har copyright har rätt att förbjuda publicering.

Men borde det vara så? Är det rätt att en politiker som blir konfronterad med bildbevis försöker använda upphovsrätten för att undertrycka bilderna, och därmed kritiken?

Eftersom jag suttit tillsammans med Miljöpartiet i den Gröna gruppen i EU-parlamentet i fem år vet jag att Miljöpartiet brukar tycka att det är rent förjävligt att upphovsrätten kan missbrukas på det här sättet för att tysta legitim politisk kritik. Miljöpartiet har mycket goda grunder att tycka att det är förjävligt. Det här är nämligen ingen ovanlig taktik som olika storföretag brukar använda mot politiska aktivister.

Aktivistorganisationen Greenpeace råkade till exempel ut för precis det här för några år sedan i Finland. Greenpeace ville kritisera det finska oljebolaget Neste Oil, och satte upp en parodisajt. Neste Oil svarade med att stämma Greenpeace för upphovsrättsintrång (eftersom parodisajten påminde om Neste Oils riktiga sajt, som ju är copyrightskyddad). Oljebolaget kontaktade också den internetleverantör som Greenpeace använde, och såg till att den politiska parodisajten blev nedtagen omedelbart.

I både Miljöpartiets och mina ögon var det här en perfekt illustration på ett av felen med dagens upphovsrätt, att den så lätt kan användas för att tysta legitim politisk kritik. När det gällde ett oljebolag som trakasserar Greenpeace med upphovsrättsstämningar tyckte Miljöpartiet precis som vi i Piratpartiet: det här är omoraliskt och fel.

Men nu försökte Åsa Romson alltså skrämma Expressen till tystnad genom att hota med upphovsrätten på precis samma sätt.

Var står egentligen Miljöpartiet när det gäller copyright vs. yttrandefrihet?

Läs artikeln hos Expressen

…………

Uppdatering: Läs också Emma på Opassande: Att måla över sina misstag

Uppdatering 2: Bra artikel med fler exempel på när upphovsrätten använts så här: Åsa Romson och friheten

1 oktober 2014

TTIP handlar inte om frihandel

Filed under: TTIP — Christian Engström @ 10:51

Jag hade just ett utbyte av repliker på Twitter med signaturen Frihandelsbloggen, som insinuerade att jag skulle vara emot frihandel, bara för att jag är en stark motståndare till det så kallade ”frihandelsavtalet” TTIP mellan EU och USA.

Ingenting kunde vara mer fel. Jag är en mycket stark anhängare av frihandel. Det är en av de främsta motorerna bakom det ökande välståndet i världen. Fick jag bestämma skulle både EU och alla andra länder ta bort alla tullar och importkvoter redan imorgon. Det skulle vara bra för både ekonomin, jobben och välfärden både i EU och i de länder vi handlar med. Att rika länder som EU och USA har tullmurar mot varandra är bara idiotiskt. Att vi har det mot fattiga utvecklingsländer är dessutom gravt omoraliskt (förutom att det fortfarande är idiotiskt ur vårt eget ekonomiska perspektiv). Frihandel är bra.

Men TTIP-avtalet som förhandlas mellan EU och USA (och CETA-avtalet som redan förhandlats färdigt mellan EU och Kanada) handlar inte om frihandel. De är inte några handelsavtal som reglerar tullar eller kvoter. Både TTIP och CETA är avtal där de undertecknande länderna förbinder sig att införa vissa lagar. Eftersom internationella avtal anses stå över nationella lagar, blir det här ett sätt att runda de folkvalda lagstiftarna (riksdag och parlament), och i praktiken låta särintressen diktera lagstiftningen efter överenskommelser i slutna rum.

I TTIP-förhandlingarna trycker USA på för bland annat det här:

  • Investerarskydd (ISDS), som ger storföretag rätten att stämma länder om de på demokratisk väg stiftar lagar som storföretagen anser minskar deras vinst. Om Sverige exempelvis skulle förbjuda vinster i välfärden, kan de berörda företagen stämma oss på miljardbelopp. Om EU på något sätt skulle reducera upphovsrättsmonopolet (som Piratpartiet vill), kan film- och skivbolagen stämma EU. Om EU eller något land inför tuffare miljö- eller produktsäkerhetskrav, vilket förstås kostar pengar, kan de bli stämda för företagens minskade vinster.
  • Striktare patent- och upphovsrättsmonopol, och hårdare fildelarjakt. Precis som ACTA-avtalet gjorde på sin tid, innehåller TTIP ett ”IP Chapter” om upphovsrätt och patent. Eftersom TTIP-förhandlingarna sköts bakom lyckta dörrar, och avtalsutkasten (som båda sidor har tillgång till) är hemliga för allmänheten och EU-parlamentariker, kan vi inte veta exakt vad det står i TTIP’s IP-kapitel. Men från vad som läckt vet vi att det är i princip samma önskelista som lobbyisterna hade med i ACTA. Det är skärpningar av upphovsrätten, inte de uppmjukningar vi skulle behöva. Och det är krav på ännu hårdare tag och ännu mer övervakning av nätet för att försöka stoppa fildelarna.
  • Urvattnat persondataskydd, så att amerikanska storföretag kan fortsätta betrakta våra personliga data som sin egendom som de kan göra vad de vill med, utan att behöva bry sig om de personuppgiftslagar som vi har i EU.

Det här kallar TTIP-förespråkarna för frihandel.

Men att låta storföretag stämma länder för demokratiskt stiftade lagar är inte frihandel. Det är korporativism.

Att skärpa patent- och upphovsrättsmonopolen är inte frihandel. Monopol är motsatsen till fri handel.

Och att låta amerikanska storföretag äga våra personliga data är inte frihandel. Det är ett brott mot vår rätt till privatliv.

Nu har Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström fått jobbet som ansvarig för handelspolitiska frågor i EU. Nu är det hon som har det yttersta ansvaret för TTIP-avtalet, med ISDS, upphovsrättsmonopol och persondataskydd som några av delfrågorna.

Alla i Bryssel, och speciellt alla på Cecilia Malmströms EU-departement DG TRADE, minns hur de omfattande protesterna mot ACTA-avtalet gjorde att det gick i stöpet i slutändan. De var uppriktigt skakade när det hände. De var ju vana vid att kunna göra vad lobbyisterna bad dem om bakom stängda dörrar, utan att någon vare sig tog notis eller brydde sig. Men de blev inte så skakade att de gav upp och slutade försöka. Det är därför TTIP kommer nu, med allt som var dåligt med ACTA i repris, plus ytterligare tillägg som är ännu värre.

Det kommer bli intressant att se hur Cecilia Malmström hanterar den här frågan under mandatperioden.

…………

Uppdatering: En mycket informativ debattartikel från Vänstern om TTIP och Cecilia Malmström

30 september 2014

Cecilia Malmström bekräftad som ansvarig för TTIP och ISDS

Filed under: TTIP — Christian Engström @ 13:19
Cecilia Malmström blir ny EU-kommissionär med ansvar för handelsavtal som TTIP

Cecilia Malmström blir ny EU-kommissionär med ansvar för handelsavtal som TTIP

Den socialdemokratiska gruppen vek sig i omröstningen i EU-parlamentet idag, och röstade ja till att utse svenska folkpartisten Cecilia Malmström till EU-kommissionär för handelsfrågor.

Det innebär att Cecilia Malmström kommer få ansvaret för det kontroversiella TTIP-avtalet mellan EU och USA, och alla andra avtal som används för att smussla in lagstiftning bakvägen genom att kalla det för ”handelsavtal”. Hennes företrädare på posten som handelskommissionär kämpade med näbbar och klor för att få igenom ACTA-avtalet, men det lyckades vi stoppa med politisk aktivism.

Nu får vi se om Cecilia Malmström har lärt något av sin föregångares misstag, eller om hon tänker fortsätta agera som USA’s lilla hjälpreda i olika förhandlingar om handelsavtal. Vi får också se om hon tänker fortsätta mekanismen ISDS, Investor-State Dispute Resolution, som är den allra mest kontroversiella saken som USA vill ha med i TTIP-avtalet.

Den svenska bloggen ttippen.se är finansierad av den Gröna gruppen i EU-parlamentet, och följer utvecklingen runt TTIP-avtalet. Följ gärna den via Twitter, Facebook eller på annat sätt.

Striden om ACTA-avtalet var en av de stora händelserna i EU-parlamentet förra mandatperioden. Då vann vi. Under den kommande mandatperioden kommer TTIP-avtalet förhoppningsvis få lika mycket uppmärksamhet från engagerade medborgare som ACTA fick. Då kan vi vinna även den här gången, och förpassa både TTIP och ISDS till papperskorgen, där de hör hemma. Men det kommer inte hända av sig självt. TTIP och Cecilia Malmström kan bli en av mandatperiodens stora politiska thrillers.

Gå och kolla in ttippen.se

USA’s lilla hjälpreda Cecilia Malmström har problem i EU-parlamentet

Filed under: TTIP — Christian Engström @ 9:21
EU-kommissionär Cecilia Malmström har fått problem i EU-parlamentets utfrågning

EU-kommissionär Cecilia Malmström har fått problem i EU-parlamentets utfrågning

Cecilia Malmström (FP) söker jobbet som EU-kommissionär med ansvar för handelsfrågor och handelsavtal. Posten som handelskommissionär är en av de tyngsta och mest prestigefyllda jobben i EU-kommissionen.

Men nu har Cecilia Malmström fått problem. Alla kommissionärer måste godkännas av EU-parlamentet. Därför håller parlamentet just nu utfrågningar med alla kommissionärskandidater. Igår blev Cecilia Malmström utfrågad av EU-parlamentets handelsutskott INTA. Men utskottet var inte nöjt med de svar som Malmström gav. Därför har utskottet bett Malmström komma in med ett skriftligt svar senast klockan 12 idag tisdag. Sedan blir det omröstning i utskottet om Malmström kan godkännas eller inte.

Under förra mandatperioden var Cecilia Malmström kommissionär med ansvar för säkerhetsfrågor i EU. Hon var EU’s polisminister, om man vill uttrycka det så.

Även i sitt förra jobb var Cecilia Malmström inblandad i flera förhandlingar mellan EU och USA. Då tenderade hon att stå på den amerikanska sidan snarare än att representera EU. Några exempel:

  • När USA ville ha igenom det så kallade Swift-avtalet (TFTP) år 2009, var det Malmström som såg till att det blev så, trots att EU-parlamentet ursprungligen hade sagt nej. Swift-avtalet innebär att information om alla EU-medborgares banktransaktioner skickas till den amerikanska säkerhetstjänsten i bulk, så att amerikanarna kan göra vad de vill med informationen.
  • När EU-parlamentet efter Snowden-avslöjandena krävde att hon skulle utreda vad USA egentligen gör med de personuppgifter som USA får tillgång till genom olika avtal med EU, då var hennes enda åtgärd att ställa en fråga till USA om de ansåg att de följde alla regler. När USA svarade ja (vad hade nån trott?) rapporterade Malmström det till EU-parlamentet, och ansåg därmed saken utagerad och gjorde ingenting mer.
  • I arbetet med att ta fram en ny EU-förordning för att stärka persondataskyddet spelade Malmströms personal under täcket med USA och gav råd om hur USA bäst kunde lobba i Bryssel för att vattna ur persondataskyddet så mycket som möjligt (vilket är vad USA vill).

Det är den här sista punkten, att Malmström gick USA’s ärenden för att försvaga EU-förordningen om persondataskydd, som det nu har blivit diskussion om. Den amerikanska nätaktivistorganisationen Access har lagt ut ett brev som de fått tillgång till genom det amerikanska handelsdepartementet. Det visar hur Cecilia Malmströms personal inom kommissionen tog kontakt med amerikanarna för att ge dem tips om hur de bäst kunde påverka lagstiftningsarbetet i EU för att det skulle bli som USA ville. Access har beskrivit det hela under rubriken Big brother’s little helper inside the European Commission.

Det här brevet har blivit uppmärksammat av EU-utskottet som håller på och frågar ut Malmström. De Gröna, Socialdemokraterna och Vänstergruppen i EU-parlamentet ställde kritiska frågor igår till Malmström. Men Malmström valde att inte svara ordentligt på de frågorna. Därför har parlamentets utskott krävt att Malmström ska inkomma med ett skriftligt svar senast klockan 12 idag tisdag.

Om Cecilia Malmström blir godkänd som handelskommissionär kommer hon att vara ansvarig för bland annat det kontroversiella TTIP-avtalet mellan EU och USA. De förhandlingarna sker bakom slutna dörrar, precis på samma sätt som det en gång var med ACTA-avtalet. USA trycker på för både striktare upphovsrätt och hårdare fildelarjakt, sämre skydd för persondata, och ett antal andra liknande frågor.

Och för det allra mest kontroversiella: att införa det som kallas för ISDS, Investor-State Dispute Settlement. Det innebär att storföretag som anser att demokratiskt stiftade lagar riskerar att minska deras vinster får rätt att stämma länder på skadestånd. Om till exempel Sverige skulle besluta sig för att förbjuda vinster i välfärden kommer företagen som berörs kunna stämma Sverige på mångmiljardbelopp.

Under förhören igår försvarade Cecilia Malmström intensivt ISDS, och vägrade lova att hon ska arbeta för att få bort det ur handelsavtal med USA och andra. Det är förstås precis vad USA vill.

Frågan som EU-parlamentet har att ta ställning till är om det verkligen är lämpligt att utse en högsta ansvarig för förhandlingar med USA som har en bevisad track record av att gå så tätt i USA’s ledband som det bara går.

I det aktuella utskottet svarar svenska EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) ja på den frågan, medan Marita Ulvskog (S) är kritisk till att utse Cecilia Malmström. Vem som kommer vinna får vi se. Men just nu pågår alltså en spännande kraftmätning i EU-parlamentets utfrågning av Cecilia Malmström.

Läs mer hos Expressen, Henrik Alexandersson, aktivistorganisationen Access och ttippen.se

22 september 2014

”Brevet” är fortfarande bästa sättet att förklara varför upphovsrättsmonopolet måste begränsas

Filed under: Copyright Reform,political ideology — Christian Engström @ 16:02
Rick Falkvinge, Piratpartiet

Rick Falkvinge, Piratpartiet

Piratpartiet grundare Rick Falkvinge skriver på Torrentfreak (på engelska):

Människor blir fortfarande distraherade av den fåniga frågan ”hur någon ska få betalt” om upphovsrättsmonopolet begränsas. Det spelar ingen roll, och är ett villospår. Det som det handlar om är att föra över våra grunläggande fri- och rättigheter från den analoga miljön till den digitala. Då måste fildelning bli fullt tillåtet.

När jag reser runt i världen och talar med människor från olika yrken och bakgrunder om upphovsrättsmonopolet, är ”brevet” den berättelse som får flest polletter att ramla ner när det gäller att förstå varför upphovsrättsmonopolet måste begränsas. Det är den i särklass bästa vinkeln som lyckas få fram budskapet till flest människor.

”Hur ska artisterna tjäna pengar” är i grunden bara ett sätt att dra uppmärksamheten från de verkliga och viktiga frågorna, och den här berättelsen hjälper till att lyfta fram dem.

Berättelsen om ”brevet” handlar om vilka stora och viktiga fri- och rättigheter som har offrats i övergången från analogt till digitalt, efter ihärdiga påtryckningar från upphovsrättsindustrin som vill bevara sina vinster. Det analoga brevet var ett sätt som våra föräldrar använde för att skicka meddelanden. Man skriver det på ett fysiskt pappersark, lägger det i ett kuvert, sätter på ett gammaldags frimärke och stoppar det i en brevlåda för att få det fysiskt levererat till den avsedda mottagaren.

Brevet hade fyra viktiga egenskaper som förverkligade viktiga mänskliga fri- och rättigheter.

Brevet var för det första anonymt. Alla hade rätt att skicka ett anonymt meddelande till någon annan. Du kunde välja att identifiera dig själv inuti meddelandet, så att bara mottagaren kunde kunde se det, eller på kuvertet, så att postverket kunde se det, eller inte alls. Eller så kunde du skriva ett fullständigt påhittat namn, organisation och adress som avsändare, och det var också okay. Inte bara okay, det var till och med något som förekom ganska ofta.

För det andra var det hemligt under transporten. När vi talar om brev som öppnades och granskades rutinmässigt går tankarna till det forna Östtysklands beryktade säkerhetstjänst Stasi — Ministerium für Statssicherhet. (Ja, direktöversätter man Stasi’s namn till engelska blir det alltså National Security Agency.) Brev som öppnas och granskas? På riktigt? Det krävdes att man var direkt misstänkt för något mycket allvarligt brott för att det skulle ske i demokratiska länderna i väst.

För det tredje riskerade brevbäraren aldrig att hållas ansvarig för innehållet i breven han delade ut. Själva tanken var absurd. De hade ju överhuvudtaget inte rätt att ta del av meddelandena, så det var otänkbart att hålla dem ansvariga för vad de de plikttroget delade ut.

För det fjärde spårades inte breven. Ingen hade rätten — eller för den delen förmågan — att kartlägga vem som kommunicerade med vem.

Alla de här egenskaperna, som alla är kopplade till viktiga fri- och rättigheter, har gått förlorade i övergången till det digitala eftersom upphovsrättsindustrin har insisterat på det — för att de, som utomstående, ska kunna förhindra människor att skicka brev med innehåll som de inte vill ska skickas, av företagsekonomiska skäl.

Frågan ”hur ska någon tjäna pengar” är fullständigt irrelevant. Varje entreprenör och företagare har själv ansvaret för att tjäna sina pengar givet de begränsningar som samhället och tekniken sätter upp.

Ingen bransch har rätt att montera ner våra mänskliga fri- och rättigheter med den dåliga ursäkten att de inte kan tjäna pengar annars. I så fall har de det enkla valet att endera göra något annat eller lägga ner. Och ändå är det precis det vi har låtit upphovsrättsindustrin göra: att montera ner våra grundläggande fri- och rättigheter. Och de fortsätter att göra det med vackra men vilseledande ord.

När jag förklarar situationen så här, händer det påfallande ofta att polletten ramlar ner hos människor, så att de slutar ställa den inlärda men fåniga frågan hur någon ska få betalt om vi får behålla rätten som vi alltid har haft — att kunna skicka vad som helst till vem som helst anonymt.

Det är den analoga motsvarigheten: rätten att kunna skicka vad som helst till vem som helst anonymt. Den rätten måste vi få med oss i den digitala världen, även om en överspelad bransch inte gillar det eftersom det kanske eller kanske inte går ut över deras vinster. Det är fullständigt irrelevant.

Prova att berätta det här och se polletten trilla ner, nästan varje gång. Det är anmärkningsvärt.

« Föregående sidaNästa sida »

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 061 andra följare

%d bloggare gillar detta: