Christian Engström, Pirat

29 februari 2020

Estland har INTE avkriminaliserat narkotikabruk

Filed under: droger — Christian Engström @ 11:35
drug deaths eu

Estland är det enda EU-landet som har ännu högre narkotikadödlighet än Sverige. I Estland är personligt bruk och innehav av narkotika straffbart med upp till 800 euro i böter eller 30 dagars frihetsberövande.

Estland har allra högst narkotikadödlighet i EU, och är alltså det enda EU-landet som har ännu högre dödlighet än Sverige.

I olika debattartiklar påstår lobbyisterna som vill att Sverige ska hålla fast vid den gamla narkotikapolitiken att Estland har avkriminaliserat narkotikabruk, och att det alltså skulle vara ett bevis för att avkriminalisering inte hjälper för att få ner dödligheten. Det här säger bland annat lobbyistsajten Drugnews och Staffan Hübinette från projektet Narkotikafri skola.  Men det argumentet är inte sant.

Estland har INTE avkriminaliserat persoligt bruk eller innehav, i den mening vi använder ”avkriminalisera” i den svenska debatten.

När vi diskuterar avkriminalisering i Sverige pratar vi om att helt sluta straffa människor för ringa narkotikabrott. Det har inte Estland gjort.

Estland har gjort en nedgradering av bruk och innehav från att vara ett ”crime” till ett ”misdemeanour”, vilket man rent tekniskt kan kalla för avkriminalisering om man vill. Men det är fortfarande straffbart med upp till €800 i böter, eller 30 dagars frihetsberövande.

Källa är EMCDDA, EU’s byrå för narkotikastatistik:
http://www.emcdda.europa.eu/publications/topic-overviews/content/drug-law-penalties-at-a-glance_en

Man får klicka i lite rutor för att få svar på rätt frågor om just Estland, men gör man det får man de här svaren från EMCDDA:

  • Drug use: What is the punishment for the offence?
    Consumption of drugs is a misdemeanor, punishable by a fine of up to 200 fine units (about €800) or by administrative detention (in the police arrest house rather than in a prison, up to 30 days of deprivation of liberty). It is a misdemeanour, not a crime. Act on Narcotic Drugs and Psychotropic Substances and Precursors thereof of 11 Jun 1997 art. 151.
  • Possession: What is the punishment for the offence?
    Possession of small quantities of drugs for personal use (up to ten doses) is a misdemeanor, punishable by a fine of up to 200 fine units (about €800) or by administrative detention (in the police arrest house rather than in a prison) for up to 30 days. Act on Narcotic Drugs and Psychotropic Substances and Precursors thereof of 11 Jun 1997 art. 151.

Mer om Estland från EMCDDA:
http://www.emcdda.europa.eu/countries/drug-reports/2019/estonia/drug-laws-and-drug-law-offences_en

 

9 januari 2020

Cannabis i Kanada ett år efter legaliseringen: ingen ökning av bruket, 40% av marknaden nu laglig (faktaunderlag)

Filed under: droger — Christian Engström @ 12:47
Stapeldiagram med cannabisförsäljningen i Kanada från Q3 2018 till Q3 2019

Ett år efter legaliseringen av cannabis i Kanada har den illegala delen av marknaden krympt till 60%, och totala bruket ligger på samma nivå som innan legaliseringen

Kanada legaliserade bruk och försäljning av cannabis i oktober 2018. Hur gick det?

  • Det totala bruket av cannabis gick upp några procent första kvartalet det var lagligt, men har nu fallit till samma nivå som innan legaliseringen. Ingen ökning av totala bruket, alltså.
  • 60% av marknaden är fortfarande illegal, men den illegala andelen faller gradvis kvartal för kvartal.

Med andra ord:

Kanada har inte löst hela problemet med illegal marknad ännu, men de är på väg åt rätt håll, och det har inte blivit någon katastrofal ökning av bruket.

Källan till de här siffrorna är Statistics Canada (alltså Kanadas motsvarighet till Statistiska Centralbyrån SCB). Som alltid när det gäller att uppskatta olaglig verksamhet finns det säkert en hel del osäkerhet i de siffrorna. Men man kan ändå utgå från att Kanadas SCB är en neutral part, och har gjort så gott de har kunnat när de har tagit fram den här officiella statistiken. Det här är den bästa uppskattningen som går att få tag på, helt enkelt.

Twittersignaturen Skum Tomte hittade siffrorna hos Statistics Canada, och gjorde diagrammet. Grunddata går att hitta om man går till den här sidan hos Statistics Canada, och klickar på fliken ”Economy”. Där finns en ruta med rubriken ”Household consumption expenditure, Canada ($ millions)”. Den har i sin tur fyra underrubriker:

  • Total medical and non-medical use, alltså totala bruket.
  • Medical use, alltså medicinsk cannabis utskriven på recept. Medicinsk cannabis har varit lagligt i Kanada sedan 2001.
  • Non-medical purposes (licensed) är det nya som blev lagligt i oktober 2018.
  • Non-medical purposes (unlicensed) är den olagliga marknaden.

Klickar man på någon av de här underrubrikerna visas ett diagram över tiden 2014-2019 för den aktuella kategorin av cannabisanvändning. Själva diagrammen som visas är missvisande eftersom de är stympade (de börjar inte på noll), men man kan klicka på knappen ”Copy chart data” och enkelt kopiera själva dataserierna.

Jag har gjort det, och lagt in de fyra dataserierna i kalkylbladet Cannabis sales in Canada 2014-2019 för den som vill ha siffrorna lätt tillgängliga.

Signaturen Skum Tomte har också utgått från de här dataserierna, och gjort stapeldiagrammet som visar statistiken från det sista kvartalet före legaliseringen, och de fyra kvartalen efter.

Det har rapporterats i media att 60% av marknaden skulle ha blivit laglig (vilket förstås skulle vara ännu bättre om det stämmer). Siffran 60% lagligt (och 40% olagligt) har förekommit bland annat hos Global News, och citerats i Sverige av bland annat IOGT-NTO:s nyhetssajt Accent.

Jag vet inte om siffran 60% bara var att en journalist råkade svänga på lagligt/olagligt och att den siffran sedan vidareciterades, eller om det fanns någon annan källa som tydde på 60%. Att uppskatta storleken på illegala marknader är ju alltid vanskligt och behäftat med osäkerheter, som sagt.

Men för att inte löpa risken att skönmåla och framställa den kanadensiska legaliseringen i mer positiva termer än vad som är sant, är det i vart fall bättre att använda Statistics Canada’s siffra 40% lagligt för utfallet ett år efter legaliseringen.

…………

Uppdatering: Illegal pot now 44% cheaper than legal sources (23 januari 2020)

Uppdatering: What has changed since cannabis was legalized? (Statistics Canada, 21 februari 2020)

6 januari 2020

Bra SD-motion om medicinsk cannabis

Filed under: droger — Christian Engström @ 12:53
Markus Wiechel (SD) med logga Medical Marijuana

Markus Wiechel (SD) vill utreda och avkriminalisera cannabis för medicinska ändamål

Utred och avkriminalisera användningen av cannabis för medicinska ändamål, kräver tre riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna i en motion från hösten 2019.

Det är ett mycket bra förslag. Riksdagsmotionen handlar enbart om medicinsk användning av cannabis, och inte om rekreationellt bruk (alltså användning för nöjes skull). Men motionen är mycket välskriven med utförliga motiveringar, och de konkreta förslagen är rimliga och förnuftiga. De skulle vara ett försiktigt första steg mot en humanare och effektivare narkotikapolitik.

Att-satserna i motionen kräver:

  1. Sluta bestraffa personer som använder cannabispreparat för att lindra en svår sjukdom
  2. Utöka möjligheten för behövande patienter att få tillgång till medicinsk marijuana
  3. Utreda konsekvenserna av receptbelagd cannabis som medicin
  4. Satsa på svensk forskning på cannabis- och hampabaserade läkemedel

Riksdagsmotionen i dess helhet finns att läsa på riksdagens hemsida.

De SD-ledamöter som lämnat in motionen är:

Initiativtagare till motionen är Markus Wiechel, som lämnade in ungefär samma motion även 2018, 2017 och 2016 tillsammans med olika partikollegor. Han har skrivit ett inlägg på sin blogg där han utförligt redovisar sin syn på cannabispolitiken. Inlägget börjar så här:

CBD och cannabis inom sjukvården

Flera personer har uppmärksammat mitt engagemang för att lyfta frågor som rör medicinsk cannabis samt CBD-preparat (kontroversiellt, jag vet). Många, framförallt svårt sjuka har hört av sig och visat sin uppskattning för detta, andra har ifrågasatt hur det går ihop med mitt engagemang som folkvald Sverigedemokrat. Jag tänkte här kort redogöra för detta.

Till och börja med vill jag vara tydlig med följande, mitt engagemang i frågan är helt och hållet en fråga jag driver själv, och ska inte ses som något partipolitiskt. Oavsett personliga åsikter i frågan följer jag därför hela tiden partilinjen när vi har omröstningar. Läs mer >>>

Alla riksdagsmotionerna har förstås avslagits hittills. Så går det med så gott som alla motioner som enskilda riksdagsledamöter lämnar in, så det är helt förväntat.

Men en förändring är på väg inom synen på cannabis- och narkotikapolitik. Riksdagsledamöter från de flesta av våra riksdagspartier – V, MP, C, L, KD och M – har i olika sammanhang gått ut och krävt endera avkriminalisering eller utredning av narkotikapolitiken. (Alla riksdagspartier utom S, alltså.)

Och internationellt sker ju förändringen inom narkotikapolitiken så fort, och i så många länder och delstater, att det är svårt hänga med i svängarna.

Därför är det mycket glädjande att även Sverigedemokraterna har riksdagsledamöter som är beredda att släppa dogmen och ta en nykter titt på vår narkotikapolitik.

Det här är en fråga vars tid har kommit.

12 december 2019

Cannabis värt 10 miljarder om året för de kriminella gängen (enligt avloppsmätning)

Filed under: droger — Christian Engström @ 9:48
vekcans brott

Enligt en avloppsmätning som Veckans Brott har gjort, använder stockholmarna cannabis för 25 miljoner i veckan. Det pekar på att cannabismarknaden i hela Sverige drar in kanske 10 miljarder om året till kriminella.

Veckans Brott har gjort en analys av avloppsvattnet som kommer från 850.000 stockholmare. Enligt den analysen använder de här 850.000 personerna cannabis för 25 miljoner kronor varje vecka.

Multiplicerar man upp den siffran till att gälla hela befolkningen och 52 veckor om året, kommer man fram till att hela den svenska cannabismarknaden skulle dra in 15 miljarder om året. Men Stockholmssiffran för avloppsvattnet antagligen lite högre än riksgenomsnittet. Det är 850.000 personer som bor i upptagningsområdet för det aktuella reningsverket (Henriksdal). Men alla som går på toaletten när det åkt in till stan för att gå på krogen kommer också med i avloppsvattnet i Henriksdal. Det påverkar statistiken.

Kanske är 10 miljarder per år för Sveriges cannabismarknad en bättre mellan-tummen-och-pekfingret-gissning.

Det är en hög skattning, men inte helt orimlig. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har tidigare uppskattat cannabismarknaden i Sverige till minst 1 miljard om året. Deras analys  är baserad på hur stora beslag tullen gör. Men CAN’s siffra är väldigt osäker. De säger själva i sin rapport att det lika gärna kan vara 2 miljarder.

Mätningar på avloppsvatten ger en säkrare bild än att utgå från tullens beslag. Ingen vet ju hur stor (alltså liten) del av all cannabis som smugglas in som fastnar i tullen. Och det som odlas inom landets gränser dyker ju inte upp alls i tullstatistiken. Därför är siffran 10 miljarder om året inte orimlig, även om den är hög.

Systembolaget säljer alkohol för 30 miljarder kronor om året, och det är en annan siffra man kan jämföra med. Även då känns 10 miljarder för cannabis som en hög siffra, men inte helt orimlig.

10 MILJARDER OM ÅRET ÄR OTROLIGT MYCKET PENGAR TILL GÄNGEN SOM SKJUTER OCH SPRÄNGER.

Om vi legaliserar cannabis, och börjar sälja det under kontrollerade former på Systembolaget eller motsvarande, då tar vi bort det mesta av de här inkomsterna från de kriminella gängen.

En legalisering kommer inte lösa alla problem med gängkriminaliteten. Men det skulle vara en väldigt god början. Låt oss ta bort de här pengarna från den kriminella sektorn, och ge polisen en chans att börja återta kontrollen i förorterna!

—-

Artikel om undersökningen från Veckans Brott:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stockholmare-koper-droger-for-30-miljoner-i-veckan

Rapporten från CAN, där uppskattningen 1 miljard finns på sid 8 och sid 26:
https://www.can.se/contentassets/c2bd9f21a10a467dbde2d742b49d90ff/narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2018.pdf

Korta fakta om Systembolaget:
https://www.omsystembolaget.se/om-systembolaget/korta-fakta/

2 september 2019

Polisens årsredovisning (2018): 1.200 årsarbetskrafter på narkotikabrott, varav 800 poliser

Filed under: droger — Christian Engström @ 16:20
polisens årsredovisning 2018

Polisens årsredovisning 2018

Hur många av Sveriges 20.000 poliser går åt till att hantera vår nuvarande narkotikalagstiftning? Ett svar på den frågan kan man få i Polisens årsredovisning, om man sammanställer uppgifter som finns i olika tabeller i årsredovisningen. Så låt oss göra det, och samtidigt ta fram lite andra grundfakta som kan vara av intresse för den som vill diskutera lag, ordning och rättspolitik (inklusive narkotikapolitik).

– 20.000 poliser och 10.000 civilanställda

I Bilaga 5 på sid 147 i årsredovisningen ser vi att Polismyndigheten i december 2018 hade 20.040 poliser och 10.299 civilanställda. Siffran ”20.000 poliser”, som ofta hörs i debatten, är alltså korrekt i den bemärkelsen.

I samma tabell kan man dock se att de 20.000 poliserna bara motsvarar 17.500 ”årsarbetskrafter”. Med årsarbetskraft avses anställd personal omräknat till heltidsarbete när tjänstledighet, långtidssjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av barn är borträknade.

Om det är mest korrekt att använda siffran 20.000 eller 17.500 kan diskuteras, och beror i viss mån på sammanhanget. Men det kan i vart fall vara bra att veta att bägge siffrorna finns. Och det är också bra att minnas de 10.000 civilanställda (som motsvarar 8.900 årsarbetskrafter). De får ju lön och uträttar arbete även de, precis som poliserna.

– 1.500 timmar motsvarar en ”fiktiv årsarbetskraft”

I polisens årsredovisning använder de begreppet ”fiktiv årsarbetskraft”, som motsvarar 1.500 arbetstimmar på ett år. Det är tänkt att motsvara en anställd på helårsbasis. På sid 169 i tabell 9.20 ser vi att Polismyndighetens 30.000 anställda (inklusive de civilanställda, alltså) presterade 44.263.768 timmar under året, vilket blir 1.456 timmar vardera. Siffran 1.500 timmar per anställd och år stämmer alltså ganska bra, så den kan vi använda.

Statistiken över hur mycket tid som läggs på olika brottstyper redovisas i timmar. Genom att göra som polisen och räkna med att 1.500 timmar motsvarar en årsanställd, kan vi räkna om de siffrorna till årsanställda. Det gör siffrorna lättare att begripa och minnas.

– 1,8 miljoner timmar på narkotikabrott blir 1.200 årsarbetskrafter

I tabellerna 9.21 och 9.22 på sid 170 i årsredovisningen kan vi se hur mycket tid polisen la på narkotikabrott under 2018. Det var 620.787 timmar på brottsförebyggande arbete (tabell 9.21) och 1.244.569 timmar på utredning och lagföring (tabell 9.22).

Tillsammans blir det 1.865.356 timmar, vilket med polisens sätt att räkna blir lite drygt 1.200 årsarbetskrafter.

Exakt hur många av de här årsarbetskrafterna som är utbildade poliser framgår inte av årsredovisningen, men eftersom polisens personalstyrka består av två tredjedelar poliser och en tredjedel civilanställda, är det rimligt att tro att det är samma proportion mellan poliser och civilanställda inom den här brottstypen.

Alltså, som sammanfattning:

År 2018 la polisen 1.200 årsarbetskrafter på narkotikabrott, varav 800 poliser.

—–

PS.

År 2016 publicerade Brottsförebyggande rådet BRÅ en skrift med namnet Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott. Där finns det här diagrammet, där de presenterar uppskattningen 1.800 polisårsarbetskrafter i narkotikaärenden. Det är inte känt hur de har kommit fram till den siffran, eller varför den är så mycket högre.

polisårsarbetskrafter narkotika

Anmälda narkotikabrott samt skattat antal polisårsarbetskrafter i narkotikaärenden 1975-2015. Källa: BRÅ

22 augusti 2019

”Legalisera cannabis” — Fråga vad du vill i P3

Filed under: droger — Christian Engström @ 21:01

P3 Fråga vad du vill”Jag vill legalisera cannabis” var rubriken när jag medverkade i Fråga vad du vill i P3.

Finns nu att lyssna på som podd: 117 min med musik, 45 min utan.

Jag argumenterar för att vi behöver en ny narkotikapolitik för att få ner dödstalen (från tunga droger), och ta bort cannabisinkomsterna från förortsgängen.

Lyssna på podden här

27 november 2018

Sex och knark: Samma idiotargument från moralisterna på Ottars tid som idag

Filed under: droger — Christian Engström @ 13:36
20181125 ottar

Elise Ottesen-Jensen – ”Ottar” – kämpade för en human och skademinimerande sexualpolitik, med legalisering av preventivmedel och aborter, för snart hundra år sedan

SVT visar en dokumentär om sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen, och hennes kamp för att legalisera preventivmedel och aborter på 1920- och 30-talet. Motargumenten då var precis desamma som vi kan höra i narkotikadebatten idag, nästan hundra år senare.

–Ungdomarna kommer ha ormgropar överallt och samhället kommer gå under, sa de moralistiska motståndarna då.

–Ungdomarna kommer knarka hela tiden och samhället kommer gå under, säger de moralistiska motståndarna idag.

Men att det var hundratals ungdomar som dog i illegala aborter då, eller att det är hundratals ungdomar som dör av dåligt knark och överdoser idag, det sket moralisterna i då, och det skiter de i idag.

Då handlade det om nolltolerans mot sex, nu är det nolltolerans mot knark. Men logiken var precis densamma. Hur många som dör eller får sina liv förstörda av politiken spelar ingen roll, bara moralisterna får känna sig moralistiska, och driva på för nolltolerans mot den mänskliga naturen.

Olika frågor, men exakt samma politiska spelplan: Dogm och moralism vs. fakta och medmänsklighet.

Det är förjävligt, förstås.

Men Ottar kan ändå tjäna som en stor inspirationskälla, för hur omöjligt det än kunde verka för hundra år sedan att få en rimlig och humanitär sexualpolitik, så blev det ändå så till slut. Det kan vara bra att ha i bakhuvudet när det känns hopplöst att få till en rimlig och humanitär narkotikapolitik i Sverige idag.

Det är aldrig hopplöst så länge man inte ger upp hoppet.

21 april 2018

”Omänskligt att vägra legalisera cannabis”

Filed under: droger — Christian Engström @ 11:56

general knas aftonbladet”Kriget mot narkotika har blivit ett krig mot sjuka, fattiga, utslagna och icke-vita” skriver Ivan Olausson Klatil, känd som artisten och låtskrivaren General Knas.

Läs debattartikeln hos Aftonbladet

25 mars 2018

Tant Rumptumme, riksdagsledamoten Lena Emilsson (S), hatar medicinsk cannabis och ryggmärgsskadade

Filed under: droger — Christian Engström @ 13:56
Lena Emilsson S

Tant Rumptumme, riksdagsledamoten Lena Emilsson (S), vill på alla sätt motverka att patienter med kronisk smärta får tillgång till medicinsk cannabis som hjälper

Satirprogrammet Svenska Nyheter tog upp frågan om medicinsk cannabis i senaste avsnittet (från 12:50 in i videon), och gjorde det på ett alldeles utmärkt pedagogiskt sätt. Det handlar om ryggmärgsskadade patienter som lider av kronisk neuropatisk smärta. Översatt till begriplig svenska betyder det fullständigt outhärdlig överjävlig smärta, som de här patienterna upplever varje sekund av varje minut 24 timmar om dygnet utan uppehåll.

Det har visat sig att cannabis kan hjälpa många av de här patienterna att bli kvitt smärtan och kunna leva ett drägligt liv. Ett exempel är Andreas Thörn, som är rullstolsbunden med skadad ryggrad efter en motorcykelolycka för över 20 år sedan. Han lider av neuropatisk smärta, och han har bokstavligen provat alla smärtstillande medel som finns på apoteket, inklusive de allra tyngsta opiaterna. Men inga av dem hjälper mot smärtan.

Men cannabis fungerar mot smärtan för Andreas Thörn, och för många andra patienter i samma situation. Därför började Andreas odla cannabis, som han använde för att framställa en olja som han tog en tesked av i kaffet varje morgon. Då försvann smärtan, och han kunde återigen börja fungera som far till sina barn och till och med börja jobba 100%.

Men så kom polisen, som tog cannabisplantorna i beslag och åtalade honom för narkotikabrott. Smärtorna kom tillbaka, och Andreas fick sluta jobba och återgå till att sitta i rullstolen och lida helveteskval. I november 2017 fastslog Högsta Domstolen domen mot Andreas. Cannabis är knark, sa domstolen, och att Andreas hade befunnit sig i en nödsituation hjälper inte. Sådan är lagen idag.

Men lagar kan ändras om politikerna i riksdagen bestämmer sig för att göra det, och en liten uppmjukning för medicinsk cannabis har skett. Efter domen i HD har Andreas Thörn blivit beviljad en dispens av Läkemedelsverket som innebär att han kan få cannabisbaserad medicin utskriven av läkare. Han är en av tolv (12) patienter som fått en sådan dispens i Sverige. Det är väldigt lite i förhållande till hur många patienter som kanske skulle kunna få lindring av kronisk smärta med medicinsk cannabis. Men det är en början i alla fall.

Lena Emilsson (S) är en riksdagsledamot som har engagerat sig i frågan om medicinsk cannabis. Men inte för att hjälpa Andreas Thörn och andra patienter i samma situation. Tvärtom. Hon vill på inga villkor göra det möjligt för patienter med nervsmärtor att få tillgång till laglig cannabismedicin som kan hjälpa dem. Hon har skrivit en motion till riksdagen (2017/18:1639) där hon vill göra det ännu svårare för patienter med kronisk smärta att få chansen att prova cannabis för att se om det hjälper. Hon är motståndare till varje försök att mjuka upp lagstiftningen runt medicinsk cannabis.

På detta vis slås det in en kil i den tidigare så solida svenska narkotikapolitiken” skriver hon i sin riksdagsmotion.

Det är en ganska olycklig formulering, konstaterade Svenska Nyheter när de lyfte fram Lena Emilssons motion i programmet. Den neuropatiska smärtan som de här patienterna upplever kan beskrivas just som att någon har slagit in en kil i den tidigare så solida ryggraden, och sedan håller på och vickar och drar i kilen för att kontrollera att den sitter riktigt ordentligt fast i sagda ryggrad. Den smärtan tycker Lena Emilsson att de får lov att fortsätta utstå, hellre än att hon och andra politiker ska behöva erkänna att de har haft fel och ändra på lagstiftningen.

”Tant Rumptumme” döpte Svenska Nyheter Lena Emilsson till. Inte i första hand för att hon formulerar sig som en rumpnisse när hon skriver ”på detta vis” i riksdagsmotionen. Utan för att Lena Emilssons engagemang mot smärtlindring för ryggmärgspatienter verkar komma sig av att hon var tulltjänsteman innan hon blev invald i riksdagen.

Hon är mot införsel av cannabispreparat i landet. Men hon är för införsel av tulltjänstemäns fingrar i … ja, ni fattar.

Vi kanske kan peta Lena Emilsson (S) ur riksdagen med personkryss

Lena Emilsson framstår som ett perfekt exempel på någon som inte borde sitta i riksdagen. Och möjligen har vi en god chans att göra så att hon faktiskt åker ut nu i valet i höst. Om vi kan hitta en bättre kandidat längre ner på Socialdemokraternas lista i Lena Emilssons valkrets, då kan vi driva en personkrysskampanj för den socialdemokraten, och förhoppningsvis göra så att han/hon tar Lena Emilssons mandat och hon åker ur riksdagen. Det vore välförtjänt.

Nu vet vi inte om Lena Emilsson ställer upp till omval och i så fall på vilken plats på listan. Det får vi inte veta förrän runt den 10 april, när riksdagslistorna för de olika partierna publiceras på Valmyndighetens sajt val.se. Men vi kan titta på det förra riksdagsvalet 2014 för att få en bild av hur det var då.

Lena Emilsson stod på plats nummer 4 på Socialdemokraternas lista i valkretsen Skåne läns västra inför valet 2014. Socialdemokraterna tog 4 mandat i den valkretsen, så hon kom in i riksdagen på det sista S-mandatet tack vare sin placering på listan. Hon fick bara 1,5% personkryss, så hon var långt ifrån de 5% som hon skulle behövt för att bli inkryssad på personröster. Med andra ord:

Lena Emilsson var petningsbar i valet 2014.

Om vi hade haft en kandidat på sossarnas riksdagslista i Skåne västra och vi hade lyckats kampanja ihop 5% personkryss till den kandidaten, då hade Lena Emilsson inte suttit riksdagen.

Hur det ser ut inför valet 2018 får vi som sagt veta någon gång runt den 10 april. Kanske kandiderar inte Lena Emilsson till omval, och då slipper vi ju henne automatiskt i nästa riksdag. Eller så har hon blivit uppflyttad så högt på Socialdemokraternas lista att det inte är realistiskt att tro att vi kan få bort henne genom att personkryssa någon annan. Då får vi kämpa mot henne på andra sätt. Men den tredje möjligheten är att hon kandiderar igen och står på samma plats på riksdagslistan som hon gjorde i förra valet.

I så fall kan vi ha en chans att peta ut Lena Emilsson ur riksdagen genom att personkampanja för någon bättre socialdemokrat i hennes valkrets.

Men som sagt, svaret på om det är möjligt får vi runt den 10 april när riksdagspartiernas listor publiceras. Det ska bli spännande.

Håll gärna tummarna – men håll dem borta från andra människors rumpor!

Se Svenska Nyheter – avsnitt 3 (inslaget om medicinsk cannabis börjar 12:50 in i videon)

15 mars 2018

Riksdagsledamöter på narkotikaseminarium för att #stoppabegravningarna

Filed under: droger — Christian Engström @ 14:42
Riksdagsledamöterna Karin Abrahamsson (M), Anders W Jonsson (C), Hillevi Larsson (S), Karin Rågsjö (V), Christina Örnebjär (L) och Anders Schröder (MP) på seminarium för en förändrad narkotikapolitik

Riksdagsledamöterna Maria Abrahamsson (M), Anders W Jonsson (C), Hillevi Larsson (S), Karin Rågsjö (V), Christina Örnebjär (L) och Anders Schröder (MP) på seminarium för en förändrad narkotikapolitik

Riksdagsledamöter från sex olika partier (alla utom SD och KD) ordnade ett mycket intressant seminarium om narkotikapolitik i riksdagen igår den 14 mars.

Temat för seminariet var #stoppabegravningarna, alltså vår katastrofalt höga narkotikadödlighet. Det inleddes av tre mammor som alla har förlorat ett barn till följd av en överdos, och som har berättat om sina tragedier i en bok. Det är väldigt gripande att så konkret bli påmind om att bakom varje siffra i statistiken, finns det människor som råkar ut för det värsta man kan tänka sig.

Tonen på seminariet var helt inriktad på att vi måste förändra narkotikapolitiken för att få ner dödligheten. Det pratades mycket om att vi bör avkriminalisera bruket av narkotika, så att brukare med problem vågar söka hjälp, och inte blir behandlade som brottslingar och andra klassens medborgare när de gör det. Alla politikerna på scen var i princip överens om att så bör vi göra, eller i vart fall röra oss i den riktningen. Det var alltså en alltigenom konstruktiv och positiv diskussion, som var inriktad på vad vi ska förändra för att minska skadorna.

Men innan alla som vill se en förändrad narkotikapolitik blir alldeles för glada ska jag lägga till en viktig sak. Med ett enda två undantag var det inte de olika partiernas talespersoner i narkotikafrågor som hade ordnat seminariet, utan enskilda ledamöter som uttryckligen har en annan (och mer progressiv) syn på narkotikafrågan än sina partier. Det är alltså just de här politikerna som är bra, inte deras respektive partier.

– Vill du personligen avkriminalisera? frågade moderatorn uttryckligen, och begärde ett rakt ja/nej-svar av politikerna.

  • Anders W Jonsson (C) var den enda av politikerna som svarade nej på om han ville avkriminalisera. Det var inte så förvånande, för han var den enda av politikerna som var sitt partis officiella talesperson i narkotikafrågor, så han svarade vad Centern som parti tycker. Centern vill inte avkriminalisera. Just Anders W Jonsson var iofs vettig inom ramen för vad C står för, och han pratade varmt för att vi måste se till att narkotikapolitiken bygger på vetenskap. Men han verkade mer intresserad av att utreda ytterligare, istället för att försöka sätta in konkreta åtgärder direkt. Och som sagt, han vill inte avkriminalisera, så han är knappast aktuell för några personkryss.
  • Maria Abrahamsson (M) hade bra och vettiga åsikter, men hon gjorde väldigt klart att hon sa vad hon själv tycker, inte vad partiet anser. Hon ställer tyvärr inte upp till omval.
  • Anders Schröder (MP) vill avkriminalisera, och står på riksdagslistan i Gävleborgs län på plats nummer 6. MP har idag 1 mandat i Gävleborg, så om han inte får tillräckligt med personkryss har han ingen chans att bli omvald.
  • Christina Örnebjär (L) vill också avkriminalisera. Hon står på plats 2 på listan i Örebro län, där L bara har 1 mandat. Behöver rimligen personkryss för att ha en chans.
  • Hillevi Larsson (S) framstod i mina ögon som att hon ville avkriminalisera när moderatorn frågade alla på scen, men när jag pratade med henne efteråt menade hon att det ville hon nog inte egentligen. Hon sa många bra saker om att vi bör byta till en nollvision för antalet narkotikadöda (istället för nollvision mot bruket), och att vi ska satsa på skademinimering som till exempel sprutbyten och Naloxon, så hon har en vettig inställning i narkotikafrågan rent allmänt. Men det är lite oklart om hon faktiskt vill avkriminalisera cannabis, och det är i vart fall inget hon kommer driva aktivt. Hon står på plats 2 på listan för Malmö. Där har Socialdemokraterna 3 mandat idag, så hon kommer in vare sig hon får kryss eller inte.
  • Karin Rågsjö (V) är Vänsterns talesperson i hälsofrågor (vilket innefattar narkotikapolitiken) och vill avkriminalisera allt bruk, precis som V som parti vill. Jag hann tyvärr aldrig säga mer än hej till henne, så jag vet inte exakt vad hon har för inställning till personligt innehav (som V inte vill avkriminalisera). Jag vet inte heller om hon kommer kandidera för omval, men jag hoppas förstås att hon gör det. Vi får se när listorna presenteras på Val.se (vilket jag tror kommer hända i mitten av april).

Så för att sammanfatta: ett mycket bra seminarium som var både gripande och konstruktivt, ordnat av sex riksdagsledamöter som vill lägga om narkotikapolitiken för att #stoppabegravningarna. De har inte sina partier med sig ännu, men det är en början.

Det är på väg att vända i narkotikafrågan!

Video från seminariet (90 min)

Kommentarer i Facebook-gruppen Avkriminalisera Cannabis

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: