Christian Engström, Pirat

24 april 2018

Barnbidraget är inget föredöme för basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 7:32
ekonomism

Mattias Lundbäck gör intressanta observationer, men hamnar i helt fel slutsats

Mattias Lundbäck skriver intressant om marginaleffekterna i olika bidragssystem, men hamnar i en helt feltaktig slutsats. Han landar i att vi borde utforma våra bidragssystem som barnbidraget, alltså helt utan avtrappning för folk som har jobb eller är miljardärer. Det är en idé som inte håller alls.

Det är visserligen sant att barnbidraget inte ger några marginaleffekter, och att det iofs är bra. Men det gör också att barnbidraget är otroligt dyrt för staten.

Redan på nivån 1050 kronor i månaden (som inte är i närheten av vad det kostar att försörja ett barn) kostade barnbidraget 25 miljarder om året. Det är lika mycket som hela polisen eller halva försvaret.

Därför är det helt orealistiskt att tro att man skulle kunna höja barnbidraget med tusenlappar (så att det närmar sig den verkliga kostnaden för ett barn), för det skulle bli på tok för dyrt. Ännu mer orealistiskt är att tro att man skulle kunna använda barnbidraget som modell för någon form av generellt trygghetssystem för vuxna.

Barnbidraget är dålig fördelningspolitik. Eller om man ska uttrycka det krångligare: barnbidraget har en mycket begränsad fördelningspolitisk effekt, eftersom nästan alla pengarna går till familjer som egentligen inte behöver dem. Det säger sig självt i och med barnbidragets konstruktion. Om vi definierar de fattigaste 10 eller 20 procenten av familjer som behövande, då följer det automatiskt att 90 eller 80 procent av barnbidraget går till familjer som inte är behövande.

Det skulle gå hur bra som helst att bygga om trygghetssystemen så att vi får bort de nästan-100-procentiga marginaleffekterna, samtidigt som vi garanterar alla en grundtrygghet och kan finansiera det på ett rimligt sätt i budgeten. Men då funkar inte barnbidragsmodellen med mer pengar till alla.

Så länge de som förespråkar ett robustare trygghetssystem (vilket jag håller med om att vi desperat behöver) insisterar på att låtsas som att barnbidraget är ett föredöme bland bidrag, kommer det inte bli någon reform, eftersom det inte går att få ihop kalkylen. Designar man fel händer inget, helt enkelt.

Läs Mattias Lundbäck: Lönar det sig för flyktingar att arbeta?

Annonser

18 oktober 2017

Basinkomstförslag av Lennart Fernström, Tidningen Syre

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:36
Lennart-Fernstrom-FB-2-1281x700

Lennart Fernström, Tidningen Syre

Lennart Fernström på Tidningen Syre har presenterat ett förslag till basinkomstsystem.

I förslaget ingår en jämförelsevis hög basinkomst (13.000 i månaden skattefritt), samtidigt som alla får sänkt inkomstskatt, även höginkomsttagare.

Det finansieras med en stor grön skatteväxling med rejält höjd koldioxidskatt, skatt på finansiella transaktioner och ett antal andra skattebaser. Hela förslaget omfattar totalt runt 350 miljarder kronor per år.

Läs mer hos Tidningen Syre (29 juni 2017)

11 augusti 2017

Caspian Rehbinder om basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 14:22
dsc_0409_press

Caspian Rehbinder

Caspian Rehbinder, vice ordförande för Centerstudenter, har skrivit en mycket bra essä hos Timbro om basinkomst:

Medborgarlön är effektiv och rättvis

Uppdatering:

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi, skriver också ett utmärkt bra inlägg i samma artikelserie:

Basinkomst är inget radikalt förslag

19 augusti 2016

Basinkomst på Frihetsfrontens sommarseminarium

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 10:24

333Imorgon lördag ska jag prata om basinkomst på Frihetsfrontens sommarseminarium.

Här är de powerpoint-slajds jag har tänkt använda:
Basinkomst 05 Frihetsfronten Barnens Ö.ppt

Själva förslaget till basinkomst finns i sammanfattning här:
Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst

18 augusti 2016

Svensk-engelsk ordlista för basinkomst och de svenska trygghetssystemen

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:54

social-security-programsHjälp mig översätta en presentation om basinkomst och de svenska socialförsäkringsystemen till engelska!

Jag ska prata på engelska om mitt förslag till svenskt basinkomstsystem, först i Åbo nästa vecka, och senare i september på den nordiska basinkomstkonferensen i Köpenhamn. Det ska bli jättekul.

Men hur översätter man bäst alla specialord som beskriver de nuvarande svenska trygghetssystemen? Det är inte helt trivialt. Därför är jag mycket intresserad av förslag, rättelser och kommentarer på den här preliminära ordlistan.

Jag har tänkt släta över många av de mer krångliga aspekterna av den svenska terminologin, som att socialbidrag rent formellt varken heter ”socialbidrag” eller ”försörjningsstöd” utan istället ”ekonomiskt bistånd”, och att sjukpension inte heter ”sjukpension” utan endera ”sjukersättning” eller ”aktivitetsersättning” beroende på omständigheterna.

Det detaljtrasslet behöver vi inte exportera utanför vårt eget språkområde. Det jag är ute efter är översättningar som är så begripliga som möjligt på ett övergripande plan, för i första hand en nordisk publik, i andra hand en europeisk.

Alla synpunkter och kommentarer är mycket välkomna! Vilka ytterligare speicalord och begrepp kommer jag behöva en översättning på?

…………

Basinkomst
basic income – basinkomst
negative income tax – negativ inkomstskatt
marginal tax – marginalskatt
marginal effect – marginaleffekt
means tested – behovsprövad
income related – (principen om) inkomstbortfall

Socialtjänsten
social services – socialtjänsten
Social Services Act – socialtjänstlagen
social services office – socialkontor
social service officer – socialsekreterare, socialassistent, biståndshandläggare
social assistance – socialbidrag, försörjningsstöd, ekonomiskt bistånd [SOC]
housing allowance – bostadsbidrag [FK]

Arbetsförmedlingen
(Swedish) Public Employment Service – Arbetsförmedlingen [AF]
job center – arbetsförmedlingskontor
employment officer – arbetsförmedlare
unemployment benefit – arbetslöshetsersättning, a-kassa
jobseeker – arbetssökande [UK]

Försäkringskassan
(Swedish) Social Insurance Agency
– Försäkringskassan [FK]
social insurance – socialförsäkring
disability pension – sjukpension, sjukersättning, aktivitetsersättning
sick pay – sjukersättning (allmänt eller korttidsersättning)
sickness insurance – sjukförsäkring [FK]
(sickness compensation – sjukersättning [formellt hos FK] )
(activity compensation – aktivitetsersättning [formellt hos FK] )
child allowance – barnbidrag [FK]

Studiemedel
student aid – studiemedel (bidrag + lån) [CSN]
student loan – studielån
student grant – studiebidrag (högskola)
study allowance – studiehjälp (gymnasium)

Referenser:
Socialstyrelsen: Social Assistance
Arbetsförmedlingen: About us
Försäkringskassan: Social Insurance in Figures 2015
Försäkringskassan: Swedish English Glossary
CSN: English
Social Security Benefits in the UK

Lexikon:
bab.la Svensk-Engelskt lexikon
Google Translate

7 juli 2016

Basinkomst presenterad i Almedalen (video)

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 12:57

Grabbed Frame 8I Almedalen ordnade Tidningen Syre ett seminarium där bland annat jag fick presentera mitt förslag till basinkomst.

Jag har redigerat ihop en video med min presentation (15 min), följt av en diskussion med bland annat Markus Kanerva (tankesmedjan Tänk), Karin Jansson (Miljöpartiet), Gustav Karreskog (Centerstudenter) och Martin Jordö (Feministiskt Initiativ). Harald Enoksson var moderator.

Copy and Share!

Se videon på Youtube

Kommentarer på Facebook

 

8 juni 2016

Martin Jordö: Basinkomst och invandring

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:05

Martin JordöMartin Jordö har skrivit ett utmärkt pedagogiskt inlägg om basinkomst och invandring, som jag återpublicerar här:

“Men basinkomst är ju oförenligt med en generös asylpolitik!” slänger någon ur sig.
“Nä, det heter ju medborgarlön för att det bara skall gå till medborgare” säger en annan.
“Va???” säger en tredje och och alla blir förvirrade.

Jag suckar, och tänker i mitt stilla sinne att det är en av de återkommande myterna kring basinkomst, och att det egentligen är en icke-fråga. Basinkomst och asylinvandring har inte så mycket med varandra att göra.

Många blandar ihop asylsökande med de som har fått asyl eller vanliga icke-medborgare. Medborgarskap hör i Sverige inte ihop med rätt till bidrag eller skatt. Folk vet inte vad medborgarskap är, och termen ‘medborgarlön’ är bara en olycklig nordisk term som Adler-Karlsson och andra lanserade, det internationella begreppet är ‘basic income’. Socialt skydd har inget med medborgarskap att göra, och det finns i praktiken inga skarpa förslag som avser att ge basinkomst bara till svenska medborgare. Medborgarlön är ett riktigt dåligt ord för det har varken med medborgare eller lön att göra.

Basinkomst bör utgå med samma regler som vi delar ut a-kassa, sjuklön, försörjningsstöd, grundavdrag, ränteavdrag, pensioner etc. Dvs till folkbokförda (uppehållstillstånd), men inte till turister, EU-migranter eller asylsökande. De täcks inte idag, och det borde inte bli någon ändring bara för att vi ändrar lite på bidragen. Att försöka hitta på nya kriterium för vilka som skall räknas in eller inte är liksom inte nödvändigt, vi är ganska bundna av både svensk och europeisk lagstiftning här.

Medborgarskap i Sverige har INGET med skatt, bidrag eller annat att göra. Det är något som i dagens system är högst frivilligt att ansöka om och ger mest: 1) ett svenskt pass 2) rätt att rösta även i riksdagsval 3) att bli polis/militär.

Vi har i princip tre nivåer av invånare:

  1. Svenska medborgare, ca 9 miljoner.
  2. Icke-medborgare men boende i Sverige, ca 800.000 pers. Invandrare, både via arbetskraft, äktenskap och via asylsystem. Barn som fötts i Sverige av icke-medborgare. Medborgare i annat EU-land kan bosätta sig i Sverige hur de vill så länge de har försörjning. Dessa har uppehållstillstånd och fungerar på samma sätt som medborgare. De flesta är finnar och polacker, inte flyktingar. Många har bott här i 30-40 år, eller är som sagt födda i Sverige. Men inte svenska medborgare. På samma sätt kan svenskar bo på Costa del Sol, svenska ungdomar jobba i London etc, svenska läkare i Norge. Huvudregeln är att man betalar skatt och får bidrag där man jobbar, inte efter vilket pass man har.
  3. Tillfälligt vistandes i Sverige, ca 250.000 pers. Asylsökande, papperslösa, EU-migranter, turister. Dessa har mycket färre/inga rättigheter och är generellt inte täckta av svenska bidragssystem eller skattesystem. Uppskattningsvis 200.000-250.000 personer vid varje givet tillfälle. De brukar inte räknas in i begreppet ”invånare”, och om det kan man ha synpunkter – men de är helt enkelt inte folkbokförda eller skattskyldiga i Sverige.

1 och 2 måste i princip vara täckta av basinkomst imho, det skulle bli riktigt konstigt att ändra systemet och börja dela ut bidrag eller skatta efter vilket pass (medborgarskap) man har. Det skulle nästan vara en större ändring än införandet av basinkomst i sig, och borde nog i så fall diskuteras separat.

Att 3 skall täckas av basinkomst låter också orealistiskt. Speciellt så länge vi har fri rörlighet inom EU. Notera att asylsökande redan har en jädrigt låg ”basinkomst” – de får mat/husrum och ca 750kr/mån medan de väntar på besked om de får uppehållstillstånd. Asylsystemet skulle antagligen inte påverkas alls av basinkomst.

Referens: SCB: Ett land – 200 medborgarskap

Huruvida fler flyktingar skulle försöka söka sig till Sverige med basinkomst för folkbokförda, beror sannolikt på om basinkomsten skulle vara högre eller lägre än nuvarande bidrag. (Sen är det är ju svårt att söka asyl öht i Sverige just nu, men det är en annan fråga.)

Asylsökande som får uppehållstillstånd går generellt från sin dagsersättning på ca: 750kr/mån till etableringsbidrag i 2 år, som ligger ungefär i nivå med försörjningsstöd (8000-9000kr/mån). Här måste det till 100% vara tillgängliga för en ”etableringsplan” som mestadels går ut på att det måste gå SFI (Svenska för invandrare), annars så kan deras försörjning dras in.

Relativt många tidigare asylsökande kommer efter dessa 2 år till kommunernas försörjningsstöd då många inte får arbete och saknar rätt till A-kassa.

För att få försörjningsstöd får man äga väldigt lite, inte bo med någon som kan försörja en och måste redovisa sina utgifter för en socialsekreterare. Deltidsjobb är inte attraktiva. marginaleffekten (skatten) är oftast 100%, för varje krona man tjänar så minskar bidraget med lika mycket. Att starta företag eller börja studera kan man glömma om man vill ha sin försörjning kvar.

Det är inte en bra start i samhället för nyanlända. Basinkomst kan förenkla inträdet på arbetsmarknaden betydligt och sänka tiden det tar för nyanlända att bli skattebetalare.

Med reservation för att jag missuppfattat. Den som kan systemet väl får gärna förklara mer.

Antal asylsökande till Sverige påverkas antagligen mycket mer av andra faktorer (som om hur brutala krig och bombning som pågår och hur stängd EU:s yttre gräns är) än huruvida vi kallar våra bidrag försörjningsstöd eller basinkomst. Vi kommer fortfarande inte ge mer än fickpengar till asylsökande, och vi kommer fortfarande ge runt existensminimum till de som fått uppehållstillstånd. Antagligen sparar samhället pengar på minskad administration kring denna grupp.

Men höjer man generellt nivåer i bidrag för de med låg inkomst kan tänkas ge något fler asylsökande. Och lägre bidrag kan tänkas ge färre antal asylsökande. Frånvaron av motkrav är en skillnad men borde ge ungefär samma positiva och negativa effekter som på resten av befolkningen.

De flesta förslag på basinkomst ligger dock kring existerande nivåer. Så jag ser inte direkt något samband mellan basinkomst eller invandring. För mig är det mycket en icke-fråga.

Så, kan vi lämna den här frågan nu? Och gärna begrava termen ‘medborgarlön’ please?

Mer om ämnet: Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare

26 maj 2016

Med enhetlig moms behöver basinkomsten höjas med 250 kronor

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:31
matmoms 250 kr

Om matmomsen höjs till 25% blir maten ca 250 kronor dyrare per månad

Jag har föreslagit att momsen på mat ska höjas från dagens 12% till den normala momssatsen på 25%.

Det är en del av finansieringen av ett system för basinkomst. Dagens sänkta matmoms kostar staten 35 miljarder om året, men den sänkta matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls.

Vill man hjälpa dem som har det svårt ekonomiskt, är det mycket bättre att använda de 35 miljarderna i något annat system, som faktiskt styr pengarna till de fattigaste. Som till exempel basinkomst.

Men att höja matmomsen gör ju att maten blir dyrare, så om basinkomsten ska ligga på en nivå som man (precis) klarar sig på, bör man ta momshöjningen i beaktande när man sätter nivån på basinkomsten. Men det är inga jättestora summor det handlar om.

Om matmomsen höjs från 12% till 25%, blir maten ca 250 kronor dyrare per person och månad för den som lever med små marginaler.

Uträkningen ser ut så här:

Momshöjningen skulle göra maten 12% dyrare än idag. (Procenträkning, så det blir faktiskt 12% och inte 13%.)

Hur mycket det blir i kronor beror på hur mycket man lägger på mat idag. Som vi konstaterade i förra blogginlägget lägger ju höginkomsttagare mycket mer pengar på mat än låginkomsttagare.

Men om man tittar hos Konsumentverket, som försöker ange en lägsta rimliga matkostnad per månad, säger de att den är:

  • 1.840 kronor för kvinnor 31-60 år, och
  • 2.350 kronor för män 31-60 år, vilket blir
  • 2.100 kronor i snitt

12% av 2.100 kronor blir 250 kronor högre matkostnad i månaden.

Därför bör man höja basinkomsten med åtminstone 250 kronor för att kompensera momshöjningen, om basinkomstnivån ska avspegla det minsta man kan klara sig på. Det har jag inte räknat med i de kalkyler jag gjort när jag skissat på ett basinkomstsystem.

Men det blir alltså inte mer än 250 eller kanske 300 kronor i höjning för att kompensera basinkomsttagarna fullt ut. Det gör basinkomsten ca 7 miljarder dyrare för staten, så istället för en totalkostnad på 132 miljarder skulle det bli 139 miljarder. Men den finansiering jag har föreslagit (där bland annat momshöjningen ingår) är på 142 miljarder, så det ligger inom felräkningsmarginalen, och spräcker inte den stora kalkylen.

———

Kommentarer på Facebook

Läs sammanfattningen av mitt förslag till basinkomst

21 maj 2016

Några frågor och svar om basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:16

Jag fick ett antal frågor i Facebook-gruppen för basinkomst rörande det förslag till basinkomst som jag har presenterat. Här är frågorna och mina svar.

Birgitta Malefelt skrev:

–  Bra att någon tar tag i att göra ett förslag, idéer diskuteras runt och vi kommer ingenstans.

Tack! Jag håller helt med: det är dags att gå vidare från det rent visionära, och börja titta på hur vi kan göra verklighet av alla tankarna om basinkomst. Det första basinkomstsystemet behöver inte vara perfekt i alla avseenden. Så länge det inte försämrar för några utsatta grupper, är det viktigaste att det kan bli till konkret handling inom en så snar framtid som möjligt.

– Efter 65 har man alltså inte rätt till basinkomst efter förslaget, men många kvinnor har lägre inkomst än 8333 kr/mån. Är tanken att bostadstillägget för dem med låg pension ska vara kvar?

Mitt förslag rör bara dem i åldern 19-65. Jag föreslår inga förändringar alls för pensionärerna. Både dagens lägstanivåer och bostadstilläggen får vara kvar. Men om någon annan vill lägga ett förslag om att förbättra för pensionärerna är hen helt fri att göra det när som helst. Det skulle kunna vara en bra idé, men själv har jag inte tagit fram något sådant förslag.

– Matmomsen bör absolut inte höjas eftersom de som har lägst inkomst då drabbas värst.

Nej, det stämmer inte. Både de fattigaste och de rikaste hushållen lägger 15-16% av sina totala utgifter på livsmedel och utemåltider, enligt en färsk rapport från Riksdagens utredningstjänst (sid 13). Matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls. Enkelt uttryckt får de rika rabatt på hummer och oxfilé, medan de fattiga får rabatt på pasta och nudlar.

– Hur kommer de med A-kassa som är mycket högre än basinkomsten att reagera?

A-kassan är tidsbegränsad, så ingen av dem som har högsta a-kassa idag kommer ha kvar den ersättningen när basinkomst väl införs. Alla kommer få lång förvarning och ha gott om tid att ställa om sig. De hög- och medelinkomsttagare som vill har ett inkomstskydd kan skaffa sig en privat försäkring (till exempel genom facket) för att toppa upp basinkomsten till den nivå de önskar. Eftersom basinkomsten står för grunden om de blir arbetslösa, behöver en sådan försäkring inte bli orimligt dyr.

– Hur mycket skulle det göra att ta bort jobbskatteavdragen, RUT och ROT som bara medel och höginkomsttagare har råd att använda sig av?

Enligt den sammanställning av möjliga finansieringskällor som Martin Jordö har gjort, skulle ett avskaffat jobbskatteavdrag ge runt 100 miljarder, och avskaffat RUT och ROT cirka 20 miljarder. Tillsammans skulle det alltså bli en höjning av inkomstskatten med 120 miljarder om man tog bort både jobbskatteavdrag, RUT och ROT.

Men om man väljer att höja inkomstskatten med så mycket, då blir det ett rent vänsterförslag som det blir väldigt svårt att få stöd för över blockgränsen. Och ska det bli verklighet av en så stor reform som basinkomst, då tror jag att det är nödvändigt att det är blocköverskridande. Därför har jag inte föreslagit några inkomstskattehöjningar alls.

Dessutom är det tveksamt om det är hållbart att höja löneskatterna för att finansiera basinkomst, när ett av skälen är att många tror att en stor del av lönearbetet kommer försvinna. Om de har rätt och lönearbetet faktiskt försvinner, då försvinner ju finansieringen av basinkomsten också, och vi står utan lösning.

– För en ensamstående så räcker 8333 kr/mån inte till både mat och bostad eftersom bostäderna har blivit väldigt dyra, ska alla med basinkomst flytta till en avfolkningsort där något billigare bostäder finns?

8.333 är ungefär i nivå med vad försörjningsstödet (inklusive hyra) för en ensamstående ligger på idag, så det blir inte sämre än det är idag. Men basinkomsten innebär tyvärr ingen lösning på bostadsbristen, det är helt sant. Där behövs det andra politiska åtgärder.

Min förhoppning är att det ska gå att höja nivån lite grand över 8.333 när vi har gjort en noggrannare beräkning av kostnaderna. Jag skulle själv tycka det var mycket bättre om man kunde hamna någonstans runt 9 – 10.000 i månaden. Men tills det verkligen är genomräknat och vi är helt säkra på att det går att finansiera, vill jag ogärna gå ut med en högre summa. Det viktigaste är att det inte blir några försämringar för utsatta grupper när systemet införs. Sedan kan man alltid höja nivån gradvis i takt med att man hittar finansiering.

Läs sammanfattningen av mitt förslag till basinkomst

20 maj 2016

Debattare: Så kan vi införa basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 8:42
bi syreAtt införa basinkomst är ett sätt strömlinjeforma och förenkla dagens trygghetssystem. Invändningarna är känslomässiga, inte ekonomiska, skriver jag i Tidningen Syre.

Läs min debattare hos Tidningen Syre
Nästa sida »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: