Christian Engström, Pirat

26 maj 2016

Med enhetlig moms behöver basinkomsten höjas med 250 kronor

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:31
matmoms 250 kr

Om matmomsen höjs till 25% blir maten ca 250 kronor dyrare per månad

Jag har föreslagit att momsen på mat ska höjas från dagens 12% till den normala momssatsen på 25%.

Det är en del av finansieringen av ett system för basinkomst. Dagens sänkta matmoms kostar staten 35 miljarder om året, men den sänkta matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls.

Vill man hjälpa dem som har det svårt ekonomiskt, är det mycket bättre att använda de 35 miljarderna i något annat system, som faktiskt styr pengarna till de fattigaste. Som till exempel basinkomst.

Men att höja matmomsen gör ju att maten blir dyrare, så om basinkomsten ska ligga på en nivå som man (precis) klarar sig på, bör man ta momshöjningen i beaktande när man sätter nivån på basinkomsten. Men det är inga jättestora summor det handlar om.

Om matmomsen höjs från 12% till 25%, blir maten ca 250 kronor dyrare per person och månad för den som lever med små marginaler.

Uträkningen ser ut så här:

Momshöjningen skulle göra maten 12% dyrare än idag. (Procenträkning, så det blir faktiskt 12% och inte 13%.)

Hur mycket det blir i kronor beror på hur mycket man lägger på mat idag. Som vi konstaterade i förra blogginlägget lägger ju höginkomsttagare mycket mer pengar på mat än låginkomsttagare.

Men om man tittar hos Konsumentverket, som försöker ange en lägsta rimliga matkostnad per månad, säger de att den är:

  • 1.840 kronor för kvinnor 31-60 år, och
  • 2.350 kronor för män 31-60 år, vilket blir
  • 2.100 kronor i snitt

12% av 2.100 kronor blir 250 kronor högre matkostnad i månaden.

Därför bör man höja basinkomsten med åtminstone 250 kronor för att kompensera momshöjningen, om basinkomstnivån ska avspegla det minsta man kan klara sig på. Det har jag inte räknat med i de kalkyler jag gjort när jag skissat på ett basinkomstsystem.

Men det blir alltså inte mer än 250 eller kanske 300 kronor i höjning för att kompensera basinkomsttagarna fullt ut. Det gör basinkomsten ca 7 miljarder dyrare för staten, så istället för en totalkostnad på 132 miljarder skulle det bli 139 miljarder. Men den finansiering jag har föreslagit (där bland annat momshöjningen ingår) är på 142 miljarder, så det ligger inom felräkningsmarginalen, och spräcker inte den stora kalkylen.

———

Kommentarer på Facebook

Läs sammanfattningen av mitt förslag till basinkomst

25 maj 2016

Sänkt matmoms har ingen fördelningspolitisk effekt alls

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 12:40
matmoms oxfile eller pasta

Oxfilé och hummer för de rika, pasta och nudlar för de fattiga

Momsen på mat är bara 12%, istället för 25% som den är på nästan allting annat. Det här är en skattesubvention till restaurang- och livsmedelsbranscherna, som kostar staten 35 miljarder kronor om året i uteblivna intäkter. Lobbyisterna som fick igenom den här skatterabatten kan känna sig mycket stolta.

Argumentet som lobbyisterna använde för att få sänkt moms på mat, är att det skulle gynna fattiga hushåll mer än rika. Men det stämmer inte alls, visar det sig.

Fattiga och rika hushåll lägger nästan exakt lika stor andel av sina utgifter på mat, visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst. Den sänkta matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls. I procent räknat får fattiga och rika lika mycket förstärkning av hushållsbudgeten. I pengar räknat får de rika mest.

Rika får rabatt på oxfilé och hummer, medan fattiga får rabatt på pasta och nudlar.

På sidan 13 i Rapport 2015:2099 – Skatteomläggningar har Riksdagens utredningstjänst jämfört hur stor andel av de totala hushållsutgifterna fattiga och rika hushåll lägger på mat, både hemma och på restaurang. Man har delat in alla hushåll i Sverige i fyra grupper, från den fattigaste fjärdedelen (”kvartilen”) till den rikaste. Så här ser den tabellen ut:

matmoms tabell

Det visar sig alltså att alla typer av hushåll, både rika och fattiga, lägger 15-16% av sina utgifter på mat. Med normal moms skulle de istället lägga 17-18% på mat. Eventuella skillnader mellan rika och fattiga hushåll är så små att de faller inom felmarginalen.

Därmed faller argumentet att den sänkta matmomsen skulle gynna de fattiga mer än de rika. Det gör den inte. Den gynnar företagen i livsmedelssektorn, men gör ingen omfördelning mellan fattiga och rika hushåll, som det ursprungliga argumentet var.

Vill man hjälpa dem som har det svårt ekonomiskt finns det inget skäl att låta den sänkta matmomsen vara kvar. Då är det bättre att använda de miljarderna i något annat system, som faktiskt har en fördelningspolitisk effekt.

35 miljarder om året är väldigt mycket pengar, till och med för staten. Som jämförelse kostar till exempel barnbidraget 25 miljarder om året, och försvaret 49 miljarder. Subventionen till livsmedelsindustrin och restaurangbranschen ligger ungefär mitt emellan de två utgiftsposterna i storlek.

Varför lägger staten motsvarande två tredjedelar av försvarsbudgeten på att höja vinstmarginalerna i livsmedelsindustrin?

Den frågan har jag inget svar på. I vart fall inget rimligt svar.

Jag har tagit fram ett förslag till garanterad basinkomst, där en del av finansieringen är att vi återinför vanlig 25-procentig moms på bland annat mat. Då skulle de här 35 miljarderna gå in i ett system med en tydlig fördelningsprofil, istället för att subventionera företag inom en viss bransch.

Om det uppstår ett politiskt tryck för att införa enhetlig moms för att delfinansiera basinkomst (eller något annat, för den delen), då kan vi vara säkra på att livsmedelsindustrin kommer skicka fram sina lobbyister för att påstå att sänkt matmoms gynnar de fattiga hushållen mer än de rika.

Då är det bra att minnas att de lobbyisterna ljuger.

———

Kommentarer på Facebook

21 maj 2016

Några frågor och svar om basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:16

Jag fick ett antal frågor i Facebook-gruppen för basinkomst rörande det förslag till basinkomst som jag har presenterat. Här är frågorna och mina svar.

Birgitta Malefelt skrev:

–  Bra att någon tar tag i att göra ett förslag, idéer diskuteras runt och vi kommer ingenstans.

Tack! Jag håller helt med: det är dags att gå vidare från det rent visionära, och börja titta på hur vi kan göra verklighet av alla tankarna om basinkomst. Det första basinkomstsystemet behöver inte vara perfekt i alla avseenden. Så länge det inte försämrar för några utsatta grupper, är det viktigaste att det kan bli till konkret handling inom en så snar framtid som möjligt.

– Efter 65 har man alltså inte rätt till basinkomst efter förslaget, men många kvinnor har lägre inkomst än 8333 kr/mån. Är tanken att bostadstillägget för dem med låg pension ska vara kvar?

Mitt förslag rör bara dem i åldern 19-65. Jag föreslår inga förändringar alls för pensionärerna. Både dagens lägstanivåer och bostadstilläggen får vara kvar. Men om någon annan vill lägga ett förslag om att förbättra för pensionärerna är hen helt fri att göra det när som helst. Det skulle kunna vara en bra idé, men själv har jag inte tagit fram något sådant förslag.

– Matmomsen bör absolut inte höjas eftersom de som har lägst inkomst då drabbas värst.

Nej, det stämmer inte. Både de fattigaste och de rikaste hushållen lägger 15-16% av sina totala utgifter på livsmedel och utemåltider, enligt en färsk rapport från Riksdagens utredningstjänst (sid 13). Matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls. Enkelt uttryckt får de rika rabatt på hummer och oxfilé, medan de fattiga får rabatt på pasta och nudlar.

– Hur kommer de med A-kassa som är mycket högre än basinkomsten att reagera?

A-kassan är tidsbegränsad, så ingen av dem som har högsta a-kassa idag kommer ha kvar den ersättningen när basinkomst väl införs. Alla kommer få lång förvarning och ha gott om tid att ställa om sig. De hög- och medelinkomsttagare som vill har ett inkomstskydd kan skaffa sig en privat försäkring (till exempel genom facket) för att toppa upp basinkomsten till den nivå de önskar. Eftersom basinkomsten står för grunden om de blir arbetslösa, behöver en sådan försäkring inte bli orimligt dyr.

– Hur mycket skulle det göra att ta bort jobbskatteavdragen, RUT och ROT som bara medel och höginkomsttagare har råd att använda sig av?

Enligt den sammanställning av möjliga finansieringskällor som Martin Jordö har gjort, skulle ett avskaffat jobbskatteavdrag ge runt 100 miljarder, och avskaffat RUT och ROT cirka 20 miljarder. Tillsammans skulle det alltså bli en höjning av inkomstskatten med 120 miljarder om man tog bort både jobbskatteavdrag, RUT och ROT.

Men om man väljer att höja inkomstskatten med så mycket, då blir det ett rent vänsterförslag som det blir väldigt svårt att få stöd för över blockgränsen. Och ska det bli verklighet av en så stor reform som basinkomst, då tror jag att det är nödvändigt att det är blocköverskridande. Därför har jag inte föreslagit några inkomstskattehöjningar alls.

Dessutom är det tveksamt om det är hållbart att höja löneskatterna för att finansiera basinkomst, när ett av skälen är att många tror att en stor del av lönearbetet kommer försvinna. Om de har rätt och lönearbetet faktiskt försvinner, då försvinner ju finansieringen av basinkomsten också, och vi står utan lösning.

– För en ensamstående så räcker 8333 kr/mån inte till både mat och bostad eftersom bostäderna har blivit väldigt dyra, ska alla med basinkomst flytta till en avfolkningsort där något billigare bostäder finns?

8.333 är ungefär i nivå med vad försörjningsstödet (inklusive hyra) för en ensamstående ligger på idag, så det blir inte sämre än det är idag. Men basinkomsten innebär tyvärr ingen lösning på bostadsbristen, det är helt sant. Där behövs det andra politiska åtgärder.

Min förhoppning är att det ska gå att höja nivån lite grand över 8.333 när vi har gjort en noggrannare beräkning av kostnaderna. Jag skulle själv tycka det var mycket bättre om man kunde hamna någonstans runt 9 – 10.000 i månaden. Men tills det verkligen är genomräknat och vi är helt säkra på att det går att finansiera, vill jag ogärna gå ut med en högre summa. Det viktigaste är att det inte blir några försämringar för utsatta grupper när systemet införs. Sedan kan man alltid höja nivån gradvis i takt med att man hittar finansiering.

Läs sammanfattningen av mitt förslag till basinkomst

20 maj 2016

Debattare: Så kan vi införa basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 8:42
bi syreAtt införa basinkomst är ett sätt strömlinjeforma och förenkla dagens trygghetssystem. Invändningarna är känslomässiga, inte ekonomiska, skriver jag i Tidningen Syre.

Läs min debattare hos Tidningen Syre

15 maj 2016

”Lön utan arbete” är fullt möjligt – om man gör det rätt

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:28

”Lön utan arbete” är titeln på en rapport som utredaren Klas Eklund har skrivit på uppdrag av en av regeringens framtidsgrupper. Där tar han upp frågan om basinkomst, men avfärdar hela idén som omöjlig efter en snabb överslagsberäkning. På sin blogg skriver han:

Tanken om en garanterad baslön utan krav på motprestation låter onekligen sympatisk. Men i denna rapport, skriven för en av regeringens framtidsgrupper (där jag är ordförande) dissekerar jag idén och finner – tyvärr – att den får betydande negativa följder.

Men det är en väldigt förhastad slutsats. Det är helt sant att det inte skulle gå att införa basinkomst enligt den naiva modell som Klas Eklund och hans analysgrupp undersökt i rapporten. Men designar man basinkomstsystemet bättre blir det fullt möjligt att finansiera på ett realistiskt sätt.

Den modell som Eklund har tittat på är att man skulle ge endera 15.000 eller 7.000 till alla över 20, även dem som har en lön som de kan försörja sig på, och även till pensionärer (som ju redan har arbetsfri inkomst garanterad genom pensionen).

Det här skulle bli alldeles för dyrt, konstaterar Eklund, och det har han förstås rätt i. I rapporten skriver han på sid 17:

Sverige har i dag drygt 7,5 miljoner invånare över 20 år. Att ge alla dessa en månadsutbetalning på 15 000 kr skulle kosta staten drygt 1 350 miljarder kr om året – vilket ska jämföras med att hela den offentliga sektorns utgifter i dag uppgår till drygt 2 000 miljarder. Då ingår både statens och kommunernas löneutbetalningar, försvaret, alla investeringar och hela transfereringssystemen.

Sätter man istället basinkomsten till 7.000 kronor i månaden skulle kostnaden istället bli runt 700 miljarder. Det skulle också vara för dyrt, konstaterar Eklund korrekt.

Att ”pengar till alla” inte fungerar är förstås inte det minsta märkligt. Basinkomst är fördelningspolitik. Olika förslag kan ha olika fördelningsprofil, men inget kan ge mer pengar till alla samtidigt. Det går inte att dela en kaka på ett nytt sätt så att alla får en större bit. Någon sådan tårtspade finns inte.

Men utformar man systemet smartare blir det fullt möjligt att införa basinkomst på ett sätt som är realistiskt att finansiera.

Jag har tagit fram ett konkret och genomräknat förslag på basinkomst. Det skulle kosta 132 miljarder per år att införa, och är finansierat med 142 miljarder i förslaget.

Till skillnad från Eklunds naiva pengar-till-alla-modell, bygger förslaget jag har tagit fram på principen negativ inkomstskatt. I ett sådant system har alla rätt till basinkomst om de inte har tillräckliga egna inkomster för att försörja sig på. Men de som redan har jobb och lön får inga gratisutbetalningar på tusentals kronor i månaden.

Ett sådant basinkomstsystem skulle ha mycket stora fördelar jämfört med dagens byråkratiska lapptäcke till skyddsnät. För dem som har jobb fortsätter allt fungera som förut. Men de som är i behov av hjälp får den på ett värdigt och rättssäkert sätt, där de slipper vara utlämnade till en handläggares godtycke för att klara sin försörjning. Det här är fullt möjligt att genomföra.

Jag tycker det är bra att regeringen åtminstone har börjat nosa på frågan om basinkomst genom att tillsätta en analysgrupp. Men det är tråkigt att analysgruppen inte har tittat lite djupare på mer realistiska modeller för basinkomst av typen negativ inkomstskatt. Jag hoppas att framtida utredningar kan råda bot på den bristen.

Som ett konkret bidrag till diskussionen finns min skiss på ett mer realistiskt basinkomstsystem här:

Läs sammanfattningen och ladda ner Ett konkret och genomräknat förslag på basinkomst

Kommentarer på Facebook

 

9 maj 2016

Svikna löften och rena lögner – här är MP:s nya språkrör Isabella Lövin

Filed under: informationspolitik — Christian Engström @ 16:01

nyheter24 lövin

Isabella Lövin föreslås till nytt språkrör för Miljöpartiet. Jag får erkänna att jag är förvånad. Under sin tid i EU-parlamentet slogs hon med näbbar och klor för en skärpt fildelarjakt, tvärtemot vad Miljöpartiet hade gått till val på.

Med anledning av det skriver jag hos Nyheter24:

Svikna löften och rena lögner – här är MP:s nya språkrör

Jag är alldeles säker på att upphovsrättslobbyisterna jublar och öppnar champagneflaskorna. Men är det verkligen den sortens politiker Miljöparitet behöver som språkrör för att återfå förtroendet från väljarna?

Läs min debattare hos Nyheter24

28 april 2016

M vill ha fler husrannsakningar hos bidragstagare, utan att ha räknat

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:51
Hembesök

Moderaterna vill göra fler husrannsakningar hos bidragstagare, trots att det kommer höja kostnaderna istället för att sänka dem

Moderaterna vill att socialtjänsten ska göra oanmälda husrannsakningar hemma hos alla som ansöker om att få försörjningsstöd, för att kontrollera att de inte fuskar.

Dumheten i förslaget överträffas bara av elakheten.

Det finns inga pengar att hämta på att försöka plundra de allra fattigaste människornas hem. Visitationsrundorna kommer kosta massor med pengar att genomföra, eftersom de tar massor av tid för socialarbetarna. Nettot kommer bli negativt för kommunernas budgetar.

Administrationskostnaden för försörjningsstöd är redan idag oproportionerligt dyr. Kostnaden för att betala ut 11 miljarder i försörjningsstöd uppgår till ungefär 4 miljarder. Det är helt vettlöst. Och med det här förslaget blir byråkratin ännu dyrare, utan att någon enda människa blir hjälpt.

Det här M-förslaget är helt baserat på känslor, utan att någon har tittat det minsta på siffrorna. Och väldigt osympatiska känslor:

”De som har det sämre än jag kan gott få det ännu sämre. Även om det kostar kommunerna mångmiljonbelopp i ökad administration”.

Video: Jag pratar basinkomst hos Frihetsfronten

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 10:44

Igår pratade jag basinkomst på Frihetsfrontens talarkväll.

Det blev en väldigt konstruktiv och trevlig diskussion, och jag vill tacka alla som var där.

Evenemanget livestreamades på Bambuser.

Se den oredigerade videon här (2 tim, föredraget börjar 11 minuter in i videon)

Powerpointbilderna jag använde finns här (öppas i nytt fönster)

En sammanfattning av basinkomstförslaget finns i den här bloggposten, där det också går att ladda ner det fullständiga förslaget som pdf.

25 april 2016

Bakgrundsmaterial: Riksdagens utredningstjänst om enhetlig moms och jobbskatteavdrag

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:31

Riksdagens utredningstjänst har gjort en utredning av hur mycket staten skulle tjäna på att införa enhetlig moms på 25%, och hur mycket dagens jobbskatteavdrag kostar i uteblivna skatteintäkter.

Utredningen är gjord på uppdrag av Sverigedemokraterna, för att tjäna som underlag till ett förslag om höjt jobbskatteavdrag som de presenterade förra veckan. Sverigedemokraternas förslag var inte särskilt genomtänkt alls. De presenterade det som en ”låglönesatsning”, men nästan alla pengar skulle gå till dem med högst lön. Ibland kan man ha otur när man sätter ihop politiska förslag.:)

Men utredningen är intressant i sig, speciellt i samband med diskussioner om basinkomst. Jag har själv presenterat ett finansierat förslag till basinkomst, där en del av den finansiering jag föreslår är just att slopa momsrabatterna och införa enhetlig moms på 25%.

Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle det ge 54 miljarder mer till staten i en statisk beräkning räknad på 2016 års förhållanden, vilket sjunker till 47 miljarder om man tar hänsyn till att momshöjningen skulle leda till vissa ökade utgifter för staten i och med att konsumentprisindex skulle gå upp.

Det här stämmer mycket bra med den tidigare uppskattning som jag hade, att en enhetlig moms skulle dra in runt 50 miljarder i ytterligare skatteintäkter.

Vad gäller jobbskatteavdraget har jag själv inte tittat närmare på det, eftersom jag velat finansiera mitt basinkomstförslag utan att höja inkomstskatterna för någon. Men många andra förslag till basinkomst tar upp slopat eller ändrat jobbskatteavdrag som en tänkbar finansieringskälla, så det är intressant att ha en officiell och oberoende uträkning av vad jobbskatteavdraget kostar idag.

Enligt Riksdagens utredningstjänst kostar dagens jobbskatteavdrag 103 miljarder (2016).

Förutom de här siffrorna innehåller utredningen också en hel del intressanta resonemang, som kan var kul att titta på som bakgrund, om inte annat.

Ladda ner och läs Rapport 2015:2099 från Riksdagens utredningstjänst: Skatteomläggningar

 

20 april 2016

SD vill ”låglönesatsa” på dem som har högst lön

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 9:47
sd debattare 150000

Jimmie Åkesson (SD) och Oscar Sjöstedt (SD) säger sig vilja låglönesatsa, men ger pengarna till dem med hög lön

Sverigedemokraterna har presenterat ett förslag om att höja grundavdraget, så att de första 150.000 kronorna man tjänar blir skattefria. ”De 10 procent som tjänar minst i Sverige är de som skulle gynnas mest av förslaget” enligt Sverigedemokraterna.

Men i verkligheten är förslaget precis tvärtom. SD-förslaget ger mellan 0 och 200 kronor i månaden till de 10 procent som tjänar minst. Däremot ger det 6.600 kronor i månaden till de 5 procent som tjänar mest. Och alla måste vara med och betala den gigantiska notan på 180 miljarder om året.

Nyhet hos SVT: SD: Skattefria inkomster upp till 150.000 kronor
SD-debattare hos SvD: Låga inkomster bör inte beskattas

Vi kan börja med notan på 180 miljarder om året. Det är riksdagens utredningstjänst som tagit fram den siffran åt SD, så den stämmer antagligen ganska bra.

180 miljarder är väldigt mycket pengar, till och med för staten. Som en jämförelse är det mer än vad staten sammanlagt spenderar idag på försvaret (48 miljarder), hälso- och sjukvård (62 miljarder) och utbildning och universitetsforskning (64 miljarder). Har man tänkt sänka inkomstskatten med så mycket krävs det en hel del nedskärningar och skattehöjningar på andra områden.

Men det är fördelningsprofilen som är det riktigt märkliga med förslaget. Trots att SD presenterar det som en låglönesatsning, går det allra mesta av skattesänkningarna till medel- och höginkomsttagare. Jag vet inte om de har förstått det själva.

Att SD-förslaget ger mest pengar till de rika beror på att det är ett avdrag från skatten. Avdrag är jättetrevliga för dem som har inkomster.

Men avdrag är helt värdelösa för dem som inte har någon inkomst. De har ju inget att göra avdrag från, så för dem innebär förslaget exakt noll kronor i förbättring. De 10 procent som tjänar minst skulle nästan inte inte få något alls med SD-förslaget.

Alla som tjänar över 150.000 om året (13.000 per månad) få fullt avdrag med förslaget. Hur mycket det avdraget är värt beror på vilken marginalskatt man har.

Den som tjänar 13.000 i månaden betalar idag 2.300 kronor i månaden i skatt, och skulle alltså tjäna 2.300 per månad på förslaget. Men höginkomsttagare får ännu mer.

Allra mest får höginkomsttagare som tjänar över 625.000 om året (52.000 i månaden). De skulle få sitt grundavdrag höjt från 13.000 kronor idag, till 150.000 kronor med SD-förslaget. Eftersom den här gruppen höginkomsttagare har en marginalskatt på 58%, skulle ett höjt grundavdrag ge dem 79.000 kronor extra om året i plånboken, eller 6.600 kronor i månaden.

För att få ett grepp om hur många som ligger i olika inkomstnivåer kan vi titta på statistiken över hur inkomsterna för vuxna i Sverige är fördelade. I diagramform ser det ut så här. Varje stapel motsvarar en procent av befolkningen i åldern 20-64 år. (Källa: SCB via SVT Pejl)

10 Inkomstfördelning

I diagrammet ser man att ca 7 procent saknar inkomster helt. De får inte en enda krona genom SD-förslaget. De betalar ingen skatt idag, så de har inget att göra avdrag från, så de har noll kronor i plånboken både med och utan Sverigedemokraternas förslag.

De nästföljande 3 procenten tjänar upp till 2.900 kronor i månaden. Den som tjänar 2.900 kronor betalar idag 216 kronor i månaden i skatt. Med Sverigedemokraternas förslag skulle han eller hon få en skattesänkning på 216 kronor i månaden. Trevligt, kanske, men inget som löser några problem för någon. Det går inte att överleva på vare sig 2.900 eller 2.700 kronor i månaden.

I diagrammet ser vi också att det är ungefär 5 procent som tjänar mer än 50.000 i månaden, och får maximala 6.600 i månaden i skattesänkning. De skulle vara de verkliga vinnarna.

Tvärtemot vad Sverigedemokraterna säger, är det alltså ett förslag som gynnar medel- och höginkomsttagarna, på låginkomsttagarnas och de arbetslösas bekostnad.

Frågan är om Sverigedemokrater har förstått det här, eller om de har råkat villa bort sig när de satte ihop sitt förslag. Det vet jag inte, så det får de svara på själva. Skulle det vara en medveten luring tycker jag den är lite väl grov.

Men jag hoppas förstås att de bara har villat bort sig, och att de faktiskt skulle vilja genomföra förändringar för att hjälpa dem som har det svårt. I så fall är höjt grundavdrag fel väg, för det gynnar mest de rika. Men om de har en uppriktig vilja, då finns det vägar.

Vill man hjälpa de arbetslösa och dem som tjänar allra minst, då kan man göra det genom att införa ett grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare. Då får man ett basinkomstsystem enligt modellen ”negativ inkomstskatt”. Men det är något helt annat än det här SD-förslaget.:)

Kommentarer på Facebook

 

Nästa sida »

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 251 andra följare

%d bloggare gillar detta: