Christian Engström, Pirat

4 maj 2021

Basinkomst till studenter: hälften lån

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:04
Studiemedlen från CSN görs om och integreras med basinkomsten

Studiemedlen från CSN görs om och integreras med basinkomsten. För studenter innebär det:

  • 10.000 i månaden efter skatt att leva på, precis som idag
  • utbetalning 12 månader om året istället för 10
  • 50% som lån, istället för 70% låneandel som gäller idag
  • tryggad försörjning även om man missar tentor
  • extra basinkomst för studenter som har barn, så att det blir möjligt att plugga vidare mitt i livet

Rent tekniskt består förslaget för studenter av två delar. Studenter på högskola får basinkomst som alla andra. Det är ett rent bidrag. Men samtidigt inför vi terminsavgifter som man får låna till av CSN, så att låneandelen blir 50%.

Sammantaget blir det en rejäl förbättring för högskolestudenter, men inte helt orimligt generöst.

Studiemedlen 2019 låg på 10.676 kronor per 4 veckor, obeskattat. Men man kan bara få studiemedel under 40 veckor per år, och inte resten av året. Beroende på hur man väljer att se på det blir alltså nivån på studiemedel endera 10.676 per månad under 10 månader, eller 8.897 per månad utslaget på hela året. Studiemedlen förväntas räcka till både hyra, mat, övriga levnadsomkostnader och kurslitteratur.

Att man bara får studiemedel 10 månader om året ställer till problem för många studenter. Visserligen går man inte i skolan under sommarmånaderna. Men man måste ju ändå ha till mat och hyra även på sommaren.

Tanken i studiemedelssystemet är att studenterna ska jobba på sommaren, och försörja sig på så sätt. Det kanske var en rimlig tanke när systemet infördes i mitten av 1960-talet. Då fanns det sommarjobb till alla som ville ha det. Men så är det inte idag. Studenter som inte lyckas få något sommarjobb kan hamna i en väldigt knepig situation, om de inte har ett sparkapital eller föräldrar/partner att leva på.

Det problemet löser vi genom att studenerna får basinkomst. Det blir 10.000 i månaden efter skatt att leva på, preics som idag. Men man får basinkomsten årets alla 12 månader, och inte bara 10.

Av dagens studiemedel är 30% bidrag. Resterande 70% – alltså ca 70.000 per år – är lån som ska betalas tillbaka när man har pluggat färdigt och börjar jobba.

Om vi bara ersatte studiemedlen med basinkomst rakt av, skulle ingen få några studieskulder alls. Det skulle förstås vara väldigt trevligt för alla som precis går ut högskolan. Men det skulle vara lite väl generöst mot just gruppen nyutexaminerade akademiker, som ju är en av de allra starkaste grupperna på arbetsmarknaden.

För att systemet ska bli mer likt vad som gäller idag, inför vi därför terminsavgifter på 30.000 per termin (60.000 per år). Terminsavgifterna får man låna till av CSN, enligt ungefär samma regler som idag. Studenterna drar då på sig studielån som motsvarar hälften av vad de får i basinkomst efter skatt under studietiden. Terminsavgifterna kommer dra in ett antal miljarder till statskassan, som behövs för att finansieringen av basinkomstsystemet ska gå ihop. Totalt sett blir det generösare än dagens system, men inte så mycket generösare att det blir helt orimligt

Basinkomst för försörjningen, studiemedel till studieplatsen

Att studielånen går till att betala terminsavgifterna gör att vi frikopplar studielånen från studenternas försörjning. Försörjda är de av basinkomsten, precis som alla andra som inte har egna inkomster. Men de får betala för utbildningen de får. Det sänder en signal att utbildning är någonting värdefullt, som ska ses som en investering. Det är en bra signal.

Idag finns det studenter på högskola som pluggar mest för att de inte hittar något annat sätt att försörja sig för dagen. Det tjänar ingen på. De som gör det blir visserligen försörjda för stunden, men de drar på sig 70.000 per år i studieskulder som någon gång ska betalas. Att studielånen ska betalas tillbaka är inget problem för den som läser på högskolan för att få en utbildning som sedan leder till ett välbetalt jobb. Men har man bara läst lite blandade kurser för att uppfylla kraven för att få studiemedel, då är det inte säkert att det leder till ett jobb med hög lön, och då kan studieskulderna från ungdomen bli ganska betungande längre fram i livet.

Ett annat problem med studenter som pluggar bara för att få studiemedel är att de tar upp högskoleplatser som annars hade kunnat gå till någon som verkligen var intresserad av ämnet, och som hade tänkt satsa på en karriär inom området. Genom att frikoppla försörjningen från studiemedlen löser vi det problemet. Väldigt få kommer att välja att betala 30.000 kronor per termin för utbildningar som de inte är intresserade av. Det kommer bara finnas ett enda skäl till att plugga på högskola, och det är att man är uppriktigt intresserad av den utbildning som erbjuds. Det är precis som det ska vara.

Försörjningen försvinner inte om studierna går dåligt med det föreslagna systemet. Idag kan en missad tenta leda till att man inte längre uppfyller CSN:s krav, och därför inte längre får några studiemedel till sin försörjning. Det är en enorm stressfaktor för studenter som ligger i riskzonen för att inte uppfylla studiemedelskraven. I ett läge där de skulle behöva fokusera helt på att faktiskt klara studierna, tvingas de istället lägga energi på att oroa sig över sin ekonomi och att de snart kan riskera att stå utan försörjning. Den effekten slipper vi när förörjningen är tryggad av basinkomsten.

Vi kan ta bort gränsen för hur länge man får plugga med studiemedel. Idag kan man (normalt) bara få studiemedel under 240 veckor i livet, alltså som mest 6 års heltidsstudier.

Det är en väldigt snäv gräns, med tanke på att många högskoleutbildningar numera är 5-åriga med normal studietakt. Råkar man välja fel inriktning från början kanske man inte har kvar tillräckligt många studiemedelsår för att kunna byta till en utbildning som passar en bättre. Har man läst ekonomi eller språk i två år och kommer på att man vill satsa på att bli civilingenjör eller läkare, då kan man inte få studiemedel för hela den utbildningen.

Den här 6-årsgränsen för studiemedel finns till stor del för att förhindra att människor använder studiemedelssystemet enbart för att försörja sig. När vi frikopplar studenternas försörjning från studielånen kan vi endera ta bort den här gränsen helt, eller åtminstone höja den till 8 eller 10 års studier i livet. Det passar väl ihop med alla tankar om livslångt lärande som politikerna gärna pratar om i högtidstal, men som dagens regler omöjliggör i praktiken. Att man ska kunna studera på högskola i minst 8 år i livet är också ett krav som Sveriges Förenade Studentkårer SFS driver.

Föräldrar som har försörjningsansvar för sina barn får en möjlighet att plugga vidare mitt i livet, och ändå kunna få ekonomin att gå ihop. Det kan de inte göra med dagens studiemedel. Enligt CSN:s regler kan man visserligen få extra studiemedel om man har barn, men det rör sig bara om några hundralappar i månaden. Det är inte i närheten av vad det kostar att försörja ett barn. Idag är människor som har hunnit bilda familj i praktiken utestängda från att kunna plugga vidrare, om de inte kan skaffa fram pengar till sin försörjning utöver vad de kan få i studiemedel.

Basinkomsten gör det möjligt även för föräldrar att studera. Vare sig de pluggar eller inte höjs basinkomsten för dem som har barn, så att de kan försörja både sig själva och barnen. Den här förändringen bidrar även den till att göra visionen om livslångt lärande lite mer realistisk i praktiken.

Kommentarer på Facebook

Nästa inlägg: Sjukförsäkring och basinkomst: välj det som ger mest

Innehållsförteckning: Alla inlägg i serien

2 kommentarer

  1. […] Nästa inlägg: Basinkomst till studenter: hälften lån […]

    Pingback av Basinkomst istället för Arbetsförmedling och a-kassa | Christian Engström, Pirat — 4 maj 2021 @ 13:06

  2. […] Basinkomst till studenter: hälften lån […]

    Pingback av Förslag till basinkomst – Innehåll | Christian Engström, Pirat — 4 maj 2021 @ 13:10


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: