12.000 före skatt (10.000 efter) är ungefär existensminimum

Många av dagens trygghetssystem ger runt 10.000 i plånboken för att klara mat och hyra för en ensamstående. Det är väldigt lite pengar, men det går att klara sig på och är den nivå samhället sätter idag.

Jag föreslår en basinkomst på 12.000 före skatt till alla i arbetsför ålder som saknar andra inkomster. 12.000 före skatt blir 10.000 efter, om man slår upp det i kolumn 1 i preliminärskattetabellen. Det är ungefär existensminimum, alltså vad en ensamstående utan barn behöver för att klara mat, boende och övriga nödvändiga utgifter.

12.000 före skatt/10.000 efter är alltså förslaget för den som inte har några barn att försörja. Har man barn ska man få högre basinkomst, så att man har råd att ta hand om dem och de slipper växa upp i barnfattigdom. Men hur det ska fungera för föräldrar kommer jag att återkomma till i ett senare inlägg. Nu pratar vi bara om vuxna utan barn.

10.000 är väldigt lite pengar. Om man har en boendekostnad på 5.000 i månaden får man 5.000 över för att täcka alla andra kostnader. Det går att klara sig på så lite, men det är ingen dans på rosor och inte särskilt kul, i synnerhet inte i längden. Man får vrida och vända på varje hundralapp för att eknomin ska gå ihop på den nivån. Den som är van vid en normal heltidslön får göra stora omställningar i sin livsstil för att klara sig på så lite.

Men det går. Det vet vi alldeles säkert, eftersom det idag finns flera hundratusen människor i Sverige som bevisligen klarar sig på ungefär den nivån. Många av dagens system ligger ungefär där.

Försörjningsstöd (socialbidrag): 4.080 + hyra upp till ca 5.000

Försörjningsstödet, alltså det som förr kallades för socialbidrag, består av två delar. Dels får man hyran betald upp till en viss maxgräns. Dels får man pengar till övriga utgifter enligt något som kallas för riksnormen. Riksnormen för 2019 var 4.080 kronor i månaden för en ensamstående utan barn. Försörjningsstödet är skattefritt.

Maxgränsen för hur hög hyra socialtjänsten är beredd att betala bestäms av kommunerna. Tyvärr finns inte maxgränserna publicerade, så det går inte att säga exakt vilka gränser olika kommuner tillämpar. Men enligt vad människor som får försörjningsstöd berättar på internet verkar det som att få kommuner accepterar en boendekostnad på över ca 5.000 för en ensamstående utan barn.

Etableringsersättning för nyanlända: 4.668 + hyra upp till 5.700

Etableringsersättning erbjuds de två första åren till nyanlända som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Hel etableringsersättning är på 308 kronor om dagen för varje arbetsdag. I snitt går det 21 arbetsdagar på en månad, så 308 kronor om dagen motsvarar 6.468 kronor i månaden.

Nyanlända som bor ensamma i egen bostad kan också få bostadsersättning för bostadskostnader över 1.800 kronor och upp till 5.700 kronor per månad. De kan alltså som mest få 3 900 kronor.

Eftersom bostadsersättningen inte täcker de första 1.800 kronorna av boendekostnaden, kan vi dra av 1.800 från de 6.468 kronorna i månaden för att få beloppet jämförbart med försörjningsstödet. Räknar man så blir etableringsersättningen för en ensamstående utan barn 4.668 kronor + max 5.700 i hyra.

Förbehållsbelopp (existensminimum): 5.016 + hyra

Det som förr kallades existensminimum heter idag egentligen ”förbehållsbelopp”, men de flesta fortsätter säga existensminimum. Det är det belopp man får behålla om har skulder som kronofogden gör utmätning på. Då får man ändå behålla ett visst belopp varje månad till mat och husrum, så att man kan överleva och fortsätta betala av på sina skulder även nästa månad. Den som genomgår skuldsanering måste leva på existensminimum i fem år innan skulderna kan skrivas av.

Existensminimum för en ensamstående vuxen år 2021 är 5.016 kronor + boendekostnad. Bor man hyreslägenhet är boendekostnaden hyran plus kostnaden för värme. Bor man i villa eller bostadsrätt gör kronofogden en individuell prövning. Då kan utgifter för räntor på bostadslån, uppvärmning och andra driftkostnader vara en del av boendekostnaden.

Studiemedel: 10.676 per månad 10 månader om året

Studiemedlen 2019 låg på 10.676 kronor per 4 veckor, men man kan bara få studiemedel under 40 veckor och inte resten av året. Beroende på hur man väljer att se på det blir alltså nivån på studiemedel endera 10.676 per månad under 10 månader, eller 8.897 per månad utslaget på hela året.

Studiemedlen förväntas räcka till både hyra, övriga levnadsomkostnader och kurslitteratur.

70% av studiemedelsbeloppet är lån som ska betalas tillbaka, men det spelar ingen roll i det här sammanhanget när vi vill se hur mycket pengar staten tycker att man behöver i månaden för att klara sig.

Grundersättning a-kassa: 11.220 före skatt = 8.790 efter

A-kassan är baserad på vad man hade för inkomst innan man blev arbetslös. Som mest kan man få 26.400 kronor före skatt, om man tjänade minst 33.000 innan man blev arbetslös och har varit medlem i a-kassan i minst tolv månader. Men det är alltså maxbeloppet, så det är inte så intressant i det här sammanhanget.

För att få fram en lägstanivå är det intressantare att titta på a-kassans grundersättning, som är vad som gäller om man inte hade varit med i a-kassan tolv månader när man blev arbetslös.

A-kassans grundersättning 2021 är på 11.220 kronor före skatt. Arbetslöshetsersättningar beskattas enligt kolumn 5 (inget jobbskatteavdrag). Nettot från a-kassan blir därför 8.790 kronor efter skatt.

Sjukersättning (sjukpension), lägstanivå: 10.036 före skatt + hyra = 7.772 efter skatt + hyra

Sjukersättning kallades förr för sjukpension. Man kan få sjukersättning beviljad av Försäkringskassan om man har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att man aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden. Om man är under 30 år och det fortfarande finns en förhoppning om att man någon gång i framtiden ska kunna återgå till arbete kallas sjukersättningen aktivitetsersättning, men beloppen är desamma.

Sjukersättningen är baserad på den inkomst man hade innan man blev sjuk. Högsta ersättning är 19.248 kronor före skatt.

Den lägsta sjukersättningen/aktivitetsersättningen beror på ens ålder. 19-åringar får 8.846 kronor före skatt, och därefter höjs nivån gradvis. När man är 30 år eller äldre får man 10.036 före skatt. Sjuk- och aktivitetsersättning beskattas enligt kolumn 4 (inget jobbskatteavdrag), så nettot efter skatt blir 7.799.

Har man låg sjukersättning/aktivitetsersättning är man också ofta berättigad till bostadstillägg. Man kan få som mest 5 220 kronor per månad, vilket är 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 5 000 och 5 600 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av boendekostnaden som överstiger 5 600 kronor.

När man räknar in bostadstillägget är alltså lägstanivån i sjukersättningen några tusen kronor över lägstanivån i de andra systemen. Det får vi komma ihåg när vi diskuterar hur basinkomsten ska utformas för dem som har sjukersättning idag, så att det inte blir en försämring för den gruppen.

Sammanfattningsvis…

…kan vi se att den lägsta nivån som staten tycker man kan klara sig på verkar ligga någonstans runt 4-5.000 efter skatt utan boendekostnad, eller runt 9-10.000 inklusive boendekostnaden, för den som inte har några barn att försörja. (Föräldrar behöver mer, men det är ett annat ämne som vi återkommer till.) Alla de här olika systemen som vi har idag skiljer sig från basinkomst. För att komma i åtnjutande av dem måste man uppfylla olika krav, som i många fall ska bedömas individuellt av handläggare. Men poängen här är nivån som samhället i olika sammanhang har kommit fram till motsvarar minimum för att man ska överleva.

Den nivån ligger någonstans i närheten av 9-10.000 efter skatt per månad inklusive boende.

Jag väljer att föreslå 12.000 i månaden före skatt, vilket blir 10.000 efter skatt. Man kan argumentera för att en nivå runt 9.000 kanske skulle räcka för att matcha den lägsta lägstanivån i dagens olika system, och kanske därför skulle räcka. Men jag säger ändå 10.000. Dels för att jag har tänkt mig att en del av finansieringen ska komma från att vi återinför enhetlig moms, vilket höjer matkostnaden för en ensamstående med ca 300 kronor i månaden. Det bör förslaget ta höjd för.

Men framför allt är 12.000 före/10.000 efter skatt en rund och bra summa att diskutera runt. Syftet med det här basinkomstförslaget är att vara ett diskussionsunderlag, inte färdig lagstiftning ner i minsta detalj.

Att basinkomsten är beskattad är för att det blir lättare att beskriva hur den fungerar på det viset, och lättare att förklara reglerna för vad som händer när man börjar tjäna egna pengar. För den som får basinkomsten är det samma sak att få 12.000 som ska beskattas som att få 10.000 skattefritt. I båda fallen blir det 10.000 kronor i plånboken.

Man kan diskutera den exakta nivån, och om och när det börjar se ut som att vi faktiskt ska införa basinkomst kommer den diskussionen säkert komma upp. Men nivån kan i vart fall inte vara avsevärt mycket lägre än 9.000 efter skatt, för då försvinner hela poängen med basinkomst. Tanken är ju att basinkomstsystemet ska garantera att alla, vad som än händer, vet att de kommer ha till mat och husrum. Då måste det vara en summa som faktiskt räcker till mat och husrum.

Skulle vi komma fram till att vi bara skulle ha råd att sätta basinkomsten till exempelvis 3.000 kronor per månad, då måste vi behålla alla de gamla trygghetssystemen, eftersom det inte går att klara sig på 3.000 kronor per månad. Då spricker hela idén, eftersom tanken är att basinkomsten ska ersätta åtminstone några av dagens system, så att vi kan skrota dem för att hjälpa till med finansieringen. För att basinkomst ska vara meningsfull måste den gå att leva på.

Många basinkomstförespråkare skulle gärna se en något högre nivå, och jag har stor sympati för den tanken. På sikt har det inget egenvärde att placera nivån för basinkomsten precis på existensminimum. På de här inkomstnivåerna ger varje ytterligare tusenlapp en stor förbättring av livskvaliteten, så 11.000 per månad är väldigt mycket bättre än 10.000.

Men ju högre man sätter basinkomsten desto dyrare blir systemet, och desto svårare att finansiera. Redan en nivå på 10.000 är ganska knepig att finansiera på ett realistiskt sätt, även om jag tror att det går. Varje höjning gör finansieringen ännu svårare att få ihop, och minskar därför chansen att förslaget någon gång blir verklighet. Och det finns inget skäl att låsa sig vid en alldeles för hög nivå redan i de inledande diskussionerna om basinkomst.

Om vi kommer fram till att vi har råd att införa ett basinkomstsystem på ungefär samma nivå som existensminimum och dagens försörjningsstöd, då skulle redan det vara en mycket stor förbättring av samhällets skyddsnät. Godtycket, byråkratin och otryggheten i dagens system skulle försvinna, även om beloppet som betalas ut inte är större än idag.

Och om vi väl har lyckats införa ett basinkomstsystem på nivån runt existensminimum, är det ju lätt att gradvis höja nivån om den politiska viljan finns. Då behövs det inga ytterligare stora systemskiften, utan det handlar bara om att försiktigt höja nivån i takt med att man hittar finansiering i statsbudgeten. Exakt hur det ska gå till och i vilken takt det kan ske, det får bli en fråga för framtidens politiker. De behöver ju också någonting att ha olika åsikter om. 🙂

Jag hoppas alltså att vi med tiden kommer kunna se en basinkomst som är ytterligare ett par tusenlappar högre. Men det är inte strikt nödvändigt att den ligger så högt redan när vi inför den första versionen av systemet. Det räcker med att basinkomsten går att leva på, och inte är sämre i kronor och ören än dagens yttersta trygghetssystem. Då kan vi göra systemomläggningen, som är det stora och svåra steget. När det väl är gjort, och vi kan se hur det fungerar i praktiken och vad notan blev. Sedan kan vi fortsätta förbättra basinkomsten i den takt vi har råd med genom den vanliga politiska processen.

Men ungefär 12.000 kronor per månad före skatt är en rimlig nivå att räkna på till att börja med.

Referenser:

År 2019 var medelskattesatsen i riket 32,19%, så det är Preliminärskattetabell 32 för 2019 som bör användas. Alla skattetabeller finns här.

Uppdatering: I en tidigare version var nettot för sjuk-/aktivitetsersättning och a-kassa räknade enligt fel kolumn i skattetabellen. Det är nu ändrat så att skatten för sjuk-/aktivitetsersättning är hämtad ut kolumn 4, och skatten för a-kassa ur kolumn 5. Det korrekta nettot för de bidragen är nu därför lägre än vad som angavs i det ursprungliga inlägget. Att basinkomsten är beräknad med fullt jobbskatteavdrag (kolumn 1) är avsiktligt, för så är förslaget tänkt.

…

Kommentarer på Facebook

Nästa inlägg: Basinkomst gör att det alltid lönar sig att arbeta

Innehållsförteckning: Alla inlägg i serien