Försörjningsstöd 2019: Att betala ut 11,6 miljarder krävde 4.000 socialarbetare på heltid

4.000 handläggare i hela landet jobbade heltid med att dela ut 11,6 miljarder i försörjningsstöd till 200.000 hushåll 2019

Försörjningsstöd är det som förr hette socialbidrag, och som nu heter ”ekonomiskt bistånd” i officiella sammanhang. Det är samhällets yttersta skyddsnät, för den som varken kan få a-kassa, sjukersättning eller något annat bidrag att försörja sig på. Försörjningsstödet betalas av kommunerna, men det finns samlad statistik på nationell nivå för den som vill skaffa sig en överblick.

Statistiken är utspridd på lite olika ställen på nätet.

Socialstyrelsen har en sida som heter ”Statistik om ekonomiskt bistånd”. Några korta fakta:

• År 2019 betalades drygt 11,6 miljarder kronor ut till hushåll.
• År 2019 fick knappt över 202.000 hushåll ekonomiskt bistånd någon gång under året. 
• Antalet biståndsmottagare under 2019 var nära 382.000, varav omkring 116.000 av dessa var kvinnor, 133.000 män och 133.000 barn.

På den här sidan kan man klicka på texten ”Tillhörande dokument och bilagor” och därefter excel-filen Bilaga – Tabeller – Ekonomiskt bistånd 2019. Då får man upp ett kalkylblad med en mängd statistik om försörjningsstödet, uppdelat på olika hushållstyper.

Till exempel kan man i Tabell 11B se att det var över 50.000 barn 0-17 år som levde i hushåll som var helt beroende av försörjningsstöd (hushåll som fick försörjningsstöd minst 10 av årets månader).

Vi har 50.000 barn och ungdomar som växer upp i direkt ekonomisk misär, alltså.

Statistiska Centralbyrån SCB har också statistik om bland annat försörjningsstödet på sidan ”Hushållens ekonomi allmän statistik”. Statistiken visar antal helårspersoner i åldrarna 20–64 år som försörjs med sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.

Att statistiken är omräknad till helårspersoner är bra, för det är oftast det man är intresserad av om man ska skissa på system för basinkomst.

I tabellen ”Antalet helårsekvivalenter 1990–2019” ser vi att det var 95.000 helårsekvivalenter i åldern 20-64 som fick försörjningsstöd 2019.

Socialstyrelsen har även en sida som heter ”Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd”. Där kan man jämföra resultaten av kommunernas och stadsdelarnas arbete inom området ekonomiskt bistånd.

Klickar man på ”Tillhörande dokument och bilagor” under pdf:en ”Öppna jämförelser 2019 – Ekonomiskt bistånd” hittar man kalkylarket Bilaga – Resultat kommuner, län och riket – Ekonomiskt bistånd – Öppna Jämförelser 2019. I kolumnen AQ på det andra bladet i kalkylarket döljer sig intressant information, nämligen hur många heltidstjänster hos kommunerna som går åt för att sköta administrationen av försörjningsstödet.

Summerar man antalet helårstjänster för alla kommunerna blir det totalt 3.793 helårstjänster för hela riket. Men inte riktigt alla kommuner har rapporterat in den här siffran, så vi kan lugnt avrunda till att:

• Det går åt 4.000 heltidstjänster för att betala ut försörjningsstödet

Det är en väldigt hög kostnad för administrationen i förhållande till hur mycket pengar som betalas ut. Om vi säger att en offentliganställd kostar 750.000 om året inklusive sociala avgifter och alla kringkostnader, då finner vi att

• Det kostar 3 miljarder att betala ut de 11,6 miljarderna i försörjningsstöd

Den administrativa kostnaden är alltså 25% av beloppet som betalas ut. Det är betydligt högre än i andra stora bidragssystem, där de administrativa kostnaderna normalt ligger på ensiffriga procenttal.

Om vi inför basinkomst behövs inte försörjningsstödet längre (utom möjligen för rena undantagsfall). Då skulle vi – teoretiskt sett – kunna spara 3 miljarder i administration genom att sparka de 4.000 socialarbetare som idag går åt till att handlägga försörjningsstödet. Men det tycker jag inte vi ska göra. En betydligt bättre idé när vi har infört basinkomst är att behålla de 4.000 socialarbetarna, men låta dem jobba med det de är utbildade för, alltså att hjälpa människor med mer komplicerade problem än bara att de inte har pengar till sin försörjning.

Hur vi ska lösa problemen med utanförskap, och hur vi bäst kan integrera de hundratusentals människor som invandrat de senaste åren, är bland de hetast debatterade ämnena i Sverige just nu. Självklart finns det ingen enskild åtgärd som löser alla de problemen.

Men skulle inte 4.000 frilagda socialarbetare, som redan finns på plats och kan börja jobba med problemen omedelbart, kunna vara åtminstone en stor hjälp för att få integration och arbete mot utanförskap att fungera bättre?

—

Kommentarer på Facebook