Christian Engström, Pirat

10 oktober 2017

Sveriges befolkning 2016 var 9.995.153 personer — men vilka ingår?

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:11
befolkningspyramid2016_april2017

Befolkningspyramid Sverige 2016

Sveriges befolkning var 9.995.153 personer den 31 december 2016, alltså nästan exakt 10 miljoner. Av dem var 5,8 miljoner i arbetsför ålder mellan 19 och 65.

För att bli folkbokförd i Sverige när man flyttar hit krävs att man rätt att stanna i Sverige i minst ett år, och har för avsikt att göra det. Asylsökande som väntar på beslut räknas inte in i befolkningen. De blir folkbokförda om och när de får ett uppehållstillstånd som gäller i minst 12 månader.

Befolkningsstatistiken finns hos SCB

Hos Statistiska Centralbyrån SCB finns Statistikdatabasen, där man kan hitta befolkningssiffror från 1860 och framåt. Jag har plockat ut siffrorna för 2016 och redigerat dem till ett kalkylblad där man lätt kan summera befolkningen i olika åldersintervall. Det kalkylbladet ligger som Ark 2 i FASIT-körningen för 2016 (öppnas i eget fönster), som jag började blogga om igår. Här är en sammanställning ur Ark 2 i kalkylbladet:

fig 03 befolkning

Själv är jag mest intresserad av dem som är i arbetsför ålder, eftersom jag håller på och räknar på vad det skulle kosta att införa basinkomst. Jag definierar ”arbetsför ålder” som 19-65, alltså de som har fyllt 19 år men inte fyllt 65. När man fyllt 65 får man ju pension, så de som är 65 eller äldre har i praktiken redan basinkomst (även om den kallas för garantipension).

Att jag valt startåldern 19 beror på att det är då de flesta går ut gymnasiet. Ungefär 70% av varje årskull går ut gymnasiet under det år de fyller 19. Fram tills dess är de enligt lag försörjda av sina föräldrar. Efter det övergår försörjningsansvaret på dem själva. Därför är det rimligt att räkna på basinkomst från 19 års ålder.

Men i andra sammanhang kan det vara intressant med andra åldergrupper. I så fall är det lätt att summera ihop önskat intervall i kalkylbladet med befolkningen 2016.

Vilka ingår?

Nästa fråga är vilka som anses ingå i ”befolkningen”. Här är vad SCB skriver på sin hemsida om vilka som ingår:

Statistik om invandring – frågor och svar

Vi på SCB får en hel del frågor om hur asylsökande påverkar statistiken över folkmängden i Sverige. Vilka räknas in i statistiken över befolkningen och vilka gör det inte? Därför ger vi här svar på vanliga frågor om hur Befolkningsstatistiken fungerar.

Vilka är det som ingår i befolkningsstatistiken?

I folkmängden som vi på SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år.

  • För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd.
  • EU/EES-medborgare behöver uppehållsrätt i Sverige vilket den har som arbetar, studerar, driver eget företag eller har tillräckliga medel för din försörjning.
  • De nordiska länderna har en överenskommelse om fri rörlighet, vilket innebär att en medborgare från de nordiska länderna har rätt att folkbokföra i Sverige.

När räknas de som nu söker asyl in i befolkningen?

De som nu söker asyl blir folkbokförda om och när de får uppehållstillstånd som gäller i minst 12 månader. Hur lång tid det dröjer att få uppehållstillstånd beror på handläggningstiden hos Migrationsverket.

Var hittar jag uppgifter om antalet asylsökande?

Den aktuella statistiken över asylsökande hittar du enkelt på Migrationsverkets webbplats.

I SCB:s databas finns uppgifter från föregående år om asylsökande och ensamkommande flyktingbarn. Där kan du se hur många som kom till Sverige varje år och fördelningen på ålder, kön och medborgarskap. Den statistiken uppdateras i mars varje år.

Hur räknas de som stannar i landet trots att de inte har fått uppehållstillstånd?

Papperslösa invandrare ingår inte i befolkningen. Detta gäller oavsett om de är utom-europeiska medborgare som har fått avslag på sin asylansökan eller EU/EES-medborgare som bor i landet längre tid än tre månader utan uppehållsrätt.

Hur vet man vilka som har utvandrat från Sverige?

Personer som flyttar från Sverige och har för avsikt att bo utomlands längre än 12 månader ska meddela sin flytt till Skatteverket. Då räknas de som utvandrade. Detta gäller såväl svenska som utländska medborgare.

Skatteverket gör regelbundna kontroller på personer som är folkbokförda men som saknar registrerade händelser och avregistrerar de som antas ha utvandrat. De nordiska länderna har ett samarbete, vilket innebär att en person som folkbokför sig i ett annat nordiskt land automatiskt avregistreras från folkbokföringen i Sverige. På det sättet undviks dubbelregistrering.

Mer information

Här hittar du statistik om invandring och utvandring

Här hittar du information om SCB:s befolkningsprognoser

De som räknas in i befolkningen är alltså alla som bor och jobbar här och som har rätt att göra det, vare sig de är svenska medborgare eller inte.  Asylsökande, papperslösa, turister och EU-migranter som är här för att tigga ingår inte i befolkningen, och inte heller svenska medborgare som har flyttat ur landet.

Den gängse definitionen hos SCB och andra myndigheter om vilka som ingår i befolkningen stämmer alltså mycket bra med de allmänna reglerna för vilka det är som har rätt till de svenska trygghetssystemen som sjukvård, försörjningsstöd och annat. Vart och ett av de svenska trygghetssystemen har iofs en egen uppsättning detaljregler, så vilka som ingår i befolkningen och vilka som har rätt till trygghetssystemen stämmer kanske inte riktigt till 100% på individnivå.

Men på det hela taget är det de som ingår i befolkningen som omfattas av trygghetssystemen, så det är rätt population vi tittar på. Och totalt var vi 10 miljoner år 2016, varav 5,8 miljoner mellan 19 och 65.

………

Kommentarer på Facebook

Annonser

3 kommentarer »

  1. 🙂🎼🎵🎸👍

    Kommentar av Magnus Thulin — 10 oktober 2017 @ 13:36

  2. Tack Christian, för denna förträffliga genomgång.

    Der är mycket bra att känna till alla detaljer.

    Kommentar av Gagarin M. — 10 oktober 2017 @ 16:08

  3. Tack Christian för genomgången. Fakta i form av statistik behövs. Men det är själva tolkningen av fakta som blir avgörande för trovärdigheten..

    Kommentar av Åke Karlsson — 10 oktober 2017 @ 18:22


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: