Christian Engström, Pirat

25 maj 2016

Sänkt matmoms har ingen fördelningspolitisk effekt alls

Filed under: basinkomst,informationspolitik — Christian Engström @ 12:40
matmoms oxfile eller pasta

Oxfilé och hummer för de rika, pasta och nudlar för de fattiga

Momsen på mat är bara 12%, istället för 25% som den är på nästan allting annat. Det här är en skattesubvention till restaurang- och livsmedelsbranscherna, som kostar staten 35 miljarder kronor om året i uteblivna intäkter. Lobbyisterna som fick igenom den här skatterabatten kan känna sig mycket stolta.

Argumentet som lobbyisterna använde för att få sänkt moms på mat, är att det skulle gynna fattiga hushåll mer än rika. Men det stämmer inte alls, visar det sig.

Fattiga och rika hushåll lägger nästan exakt lika stor andel av sina utgifter på mat, visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst. Den sänkta matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls. I procent räknat får fattiga och rika lika mycket förstärkning av hushållsbudgeten. I pengar räknat får de rika mest.

Rika får rabatt på oxfilé och hummer, medan fattiga får rabatt på pasta och nudlar.

På sidan 13 i Rapport 2015:2099 – Skatteomläggningar har Riksdagens utredningstjänst jämfört hur stor andel av de totala hushållsutgifterna fattiga och rika hushåll lägger på mat, både hemma och på restaurang. Man har delat in alla hushåll i Sverige i fyra grupper, från den fattigaste fjärdedelen (”kvartilen”) till den rikaste. Så här ser den tabellen ut:

matmoms tabell

Det visar sig alltså att alla typer av hushåll, både rika och fattiga, lägger 15-16% av sina utgifter på mat. Med normal moms skulle de istället lägga 17-18% på mat. Eventuella skillnader mellan rika och fattiga hushåll är så små att de faller inom felmarginalen.

Därmed faller argumentet att den sänkta matmomsen skulle gynna de fattiga mer än de rika. Det gör den inte. Den gynnar företagen i livsmedelssektorn, men gör ingen omfördelning mellan fattiga och rika hushåll, som det ursprungliga argumentet var.

Vill man hjälpa dem som har det svårt ekonomiskt finns det inget skäl att låta den sänkta matmomsen vara kvar. Då är det bättre att använda de miljarderna i något annat system, som faktiskt har en fördelningspolitisk effekt.

35 miljarder om året är väldigt mycket pengar, till och med för staten. Som jämförelse kostar till exempel barnbidraget 25 miljarder om året, och försvaret 49 miljarder. Subventionen till livsmedelsindustrin och restaurangbranschen ligger ungefär mitt emellan de två utgiftsposterna i storlek.

Varför lägger staten motsvarande två tredjedelar av försvarsbudgeten på att höja vinstmarginalerna i livsmedelsindustrin?

Den frågan har jag inget svar på. I vart fall inget rimligt svar.

Jag har tagit fram ett förslag till garanterad basinkomst, där en del av finansieringen är att vi återinför vanlig 25-procentig moms på bland annat mat. Då skulle de här 35 miljarderna gå in i ett system med en tydlig fördelningsprofil, istället för att subventionera företag inom en viss bransch.

Om det uppstår ett politiskt tryck för att införa enhetlig moms för att delfinansiera basinkomst (eller något annat, för den delen), då kan vi vara säkra på att livsmedelsindustrin kommer skicka fram sina lobbyister för att påstå att sänkt matmoms gynnar de fattiga hushållen mer än de rika.

Då är det bra att minnas att de lobbyisterna ljuger.

———

Kommentarer på Facebook

3 kommentarer

  1. Vad kommer siffrorna i ”enhetlig moms”-kolumnen ifrån? Förutsätter de att exakt samma mängd mat av samma typ skulle inköpas även om momsen var högre? Kanske skulle ändring i momsen medföra ändrade/försämrade matvanor för fattiga men inte för rika?

    Kommentar av Joakim Rosqvist — 25 maj 2016 @ 14:14

  2. @Joakim Rosenqvist,

    Ja, det är en statisk beräkning som inte tar hänsyn till eventuella beteendeförändringar. I rapporten från RUT står det på sid 14:

    Beräkningarna i [tabellen] tar inte hänsyn till beteendeeffekter.
    Momsförändringen innebär att relativpriserna förändras, vilket kommer att ge
    upphov till att hushållens konsumtionsmönster förändras. Hur hushållens kon-
    sumtion kommer att påverkas av förslaget kan utredningstjänsten dock inte ge
    något svar på.

    Men även om man inte kan vara säker, skulle det vara väldigt förvånande om det blev jättestora beteendeförändringar. För konsumenten skulle priserna på mat bli 12% högre än idag. Jag ser inget skäl att tro att det skulle få folk att lägga om sina levnadsvanor radikalt.

    Kommentar av Christian Engström — 25 maj 2016 @ 16:04

  3. […] Det är en del av finansieringen av ett system för basinkomst. Dagens sänkta matmoms kostar staten 35 miljarder om året, men den sänkta matmomsen har ingen fördelningspolitisk effekt alls. […]

    Pingback av Med enhetlig moms behöver basinkomsten höjas med 250 kronor | Christian Engström, Pirat — 26 maj 2016 @ 9:31


RSS feed for comments on this post.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: