Christian Engström, Pirat

15 maj 2016

”Lön utan arbete” är fullt möjligt – om man gör det rätt

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:28

”Lön utan arbete” är titeln på en rapport som utredaren Klas Eklund har skrivit på uppdrag av en av regeringens framtidsgrupper. Där tar han upp frågan om basinkomst, men avfärdar hela idén som omöjlig efter en snabb överslagsberäkning. På sin blogg skriver han:

Tanken om en garanterad baslön utan krav på motprestation låter onekligen sympatisk. Men i denna rapport, skriven för en av regeringens framtidsgrupper (där jag är ordförande) dissekerar jag idén och finner – tyvärr – att den får betydande negativa följder.

Men det är en väldigt förhastad slutsats. Det är helt sant att det inte skulle gå att införa basinkomst enligt den naiva modell som Klas Eklund och hans analysgrupp undersökt i rapporten. Men designar man basinkomstsystemet bättre blir det fullt möjligt att finansiera på ett realistiskt sätt.

Den modell som Eklund har tittat på är att man skulle ge endera 15.000 eller 7.000 till alla över 20, även dem som har en lön som de kan försörja sig på, och även till pensionärer (som ju redan har arbetsfri inkomst garanterad genom pensionen).

Det här skulle bli alldeles för dyrt, konstaterar Eklund, och det har han förstås rätt i. I rapporten skriver han på sid 17:

Sverige har i dag drygt 7,5 miljoner invånare över 20 år. Att ge alla dessa en månadsutbetalning på 15 000 kr skulle kosta staten drygt 1 350 miljarder kr om året – vilket ska jämföras med att hela den offentliga sektorns utgifter i dag uppgår till drygt 2 000 miljarder. Då ingår både statens och kommunernas löneutbetalningar, försvaret, alla investeringar och hela transfereringssystemen.

Sätter man istället basinkomsten till 7.000 kronor i månaden skulle kostnaden istället bli runt 700 miljarder. Det skulle också vara för dyrt, konstaterar Eklund korrekt.

Att ”pengar till alla” inte fungerar är förstås inte det minsta märkligt. Basinkomst är fördelningspolitik. Olika förslag kan ha olika fördelningsprofil, men inget kan ge mer pengar till alla samtidigt. Det går inte att dela en kaka på ett nytt sätt så att alla får en större bit. Någon sådan tårtspade finns inte.

Men utformar man systemet smartare blir det fullt möjligt att införa basinkomst på ett sätt som är realistiskt att finansiera.

Jag har tagit fram ett konkret och genomräknat förslag på basinkomst. Det skulle kosta 132 miljarder per år att införa, och är finansierat med 142 miljarder i förslaget.

Till skillnad från Eklunds naiva pengar-till-alla-modell, bygger förslaget jag har tagit fram på principen negativ inkomstskatt. I ett sådant system har alla rätt till basinkomst om de inte har tillräckliga egna inkomster för att försörja sig på. Men de som redan har jobb och lön får inga gratisutbetalningar på tusentals kronor i månaden.

Ett sådant basinkomstsystem skulle ha mycket stora fördelar jämfört med dagens byråkratiska lapptäcke till skyddsnät. För dem som har jobb fortsätter allt fungera som förut. Men de som är i behov av hjälp får den på ett värdigt och rättssäkert sätt, där de slipper vara utlämnade till en handläggares godtycke för att klara sin försörjning. Det här är fullt möjligt att genomföra.

Jag tycker det är bra att regeringen åtminstone har börjat nosa på frågan om basinkomst genom att tillsätta en analysgrupp. Men det är tråkigt att analysgruppen inte har tittat lite djupare på mer realistiska modeller för basinkomst av typen negativ inkomstskatt. Jag hoppas att framtida utredningar kan råda bot på den bristen.

Som ett konkret bidrag till diskussionen finns min skiss på ett mer realistiskt basinkomstsystem här:

Läs sammanfattningen och ladda ner Ett konkret och genomräknat förslag på basinkomst

Kommentarer på Facebook

 

6 kommentarer

  1. Att undanta pansionärer är troligen ett misstag, eftersom pansionsystemet håller på att braka ihop. Att avräkna UBI mot inkomst är också administrativt onödigt och skapar kombinationseffekter med skattesystemet som kan ge höga marginaleffekter. Enklare att använda skattesystemet som redan är på plats. Sänk gränsen för statlig skatt till direkt ovanför UBIn och gör UBIn skattepliktig och det kan lösa sig själv.
    Men framför allt tror jag ubi är fel ända att starta i. En dividend är bättre ända att starta i:

    Inför full LVT (land value tax) och Pigovian tax (saker som koldioxidskatt). Eftersom det är avgifter (snarare än skatt) på ränbteintekter från naturen som tillhör alla så är det logiskt att distribuera det till alla i en dividend. Den ’tillhör’ alla på samma sätt som frukten av vårt arbete tillhör oss. Den kan därför beskattas med samma rätt vi beskattar arbete. Storleken på en sådan dividend är baserad på ekonom själv – ger var och en sin del av vad som är från naturen. Den kan i en tillräckligt utvecklad ekonomi bli stor nog att täcka för en dräglig levnadstandard men räcker troligen inte till idag. En del av dessa skatter tas delvis ut idag, det inebär en minskad skatteintekt när det går till en dividend. Bredningen av skattebasen (beskattning av dividend) skapar å andra sidan nya skatteintäckter, och dessutom en skattebas som inte är baserad på lönearbete. Det är något Eklund missar… Skatt från lönearbete riskerar att i stort försvinna i vilket fall – vi behöver hitta nya skattebaser.

    Med en dividend på plats kan man sedan titta på möjligheterna att toppa den med en UBI kanske enligt din plan… Den blir då lite billigare på grund av en dividend i botten. En annan variant är att lägga en förmögenhetskatt till dividend. En föremögenhetskatt på 2-3% fördelad till alla skulle omfördela all förmögenhet på ungefär en aktiv livstid och i alla fall delvis kompensera för folks olika start i livet.

    Lessen… Min browser har brytit ihop och jag kan inte byta rättstavningsspråk…. Det blir inte bättre än så här:-/

    Kommentar av Lars Hallberg (Play is life) — 16 maj 2016 @ 11:10

  2. @Lars Hallberg,

    Basinkomst passar alldeles utmärkt in i det skattesystem vi har idag i Sverige. Det enda som behövs är att man byter ut dagens grundAVDRAG mot ett grundBIDRAG för låginkomsttagare (eftersom avdrag är värdelösa för den som inte har inkomster att dra av emot). Jag har skrivit om hur man lämplgen gör rent tekniskt här:
    https://christianengstrom.wordpress.com/2016/02/23/basinkomst-grundbidrag-istallet-for-grundavdrag-for-laginkomsttagare/

    Jag vill definitivt hävda att rätt väg är att börja med att införa en basinkomst som går att leva på för dem som saknar egna inkomster.

    Det som du kallar för ”dividend” är i praktiken ett bidrag som det INTE går att leva på, kombinerat med stora skattehöjningar. Bortsett från att det är svårt att få majoritet för jättestora skattehöjningar, löser ett sådant system inte problemet för dem som är arbetslösa eller hänvisade till soc. De skulle få utstå precis samma förnedring, godtycke och otrygghet hos Arbetsförmedlingen och Socialkontoret som idag.

    Att man gradvis börjar titta på nya skattebaser är det inget fel med, och det kommer antagligen bli nödvändigt i alla fall.

    Men att ge alla höginkomsttagare en extra utdelning av pengar i plånboken, samtidigt som man tvingar alla arbetslösa att fortsätta underkasta sig Arbetsförmedlingens och Socialkontorets förnedring och otrygghet, det ser jag inte som ett alternativ till basinkomst.

    Kommentar av Christian Engström — 17 maj 2016 @ 14:28

  3. @Christian Engström… Både dividend och basinkomst är negativ skatt så även om man skulle finansiera det helt med nya skatter så skulle skattetrycket vara oförändrat, all annan finansiering innebär en skattesänkning. Och det behöver inte betyda att höginkomsttagare tjänar på det – men låginkomsttagare kommer att tjäna på det. För att få ett enkelt räkneexempel, låt os ta en basinkomst på 10 000 i månande:

    1) Gör basinkomsten skattepliktig men höj grundavdraget med 10 000 så de som inte har andra inkomster får behålla hela slanten. Sänk istället gränserna för statlig inkomstskatt med 10 000 så de gränserna inte berörs.

    2) De som betalar statlig inkomstskatt betalar ca 50% i skatt så de får behålla 5 000 av basinkomsten. Statlig inkomstskatt är 20% så om vi sänker gränsen för statlig inkomstskatt med ytterligare 25 000 så kommer de som tjänar precis på dagens gräns eller mer* att gå jämt upp. De som tjänar mindre kommer att gå plus, mer ju mindre de tjänar.

    *) De som tjänar så mycket att de betalar 25% i skatt kommer att förlora 500… knappast märkbart med den inkomsten och det innebär ingen ökad marginalskatt.

    Totalt blir detta en sänkning av gränsen för statlig inkomstskatt med 35 000. Gränsen är idag drygt 36 000 så det blir nästan direkt man får extra inkomst utöver basinkomsten.

    Jag vill också komma ifrån tvångspassiviseringen i dagens bidragssystem, men det vore troligen bra att genomföra det stegvis – en dividend är ett bra första steg eftersom vi måste bredda skattebasen ändå. Med den kan man sänka ersättningsgrader och tak och på det sättet spara lite pengar. Sänkning av gränsen för statlig inkomstskatt enligt ovan kan man även göra för en dividend. Det skulle tillsammans troligen mer än täcka för de förlorade skatteintäkterna (fastighetsskatten som idag innehåller en liten del LVT tex) och om man använder det överskottet till att toppa dividend så kommer man nog ganska nära en basinkomst.

    Grundavdraget bör höjas enligt ovan för den del som är ”basinkomst”, men delen som är dividend är jag inte lika säker på. Det vore på många vis bra om det drogs kommunalskatt på den för att göra kommuner mindre känsliga för plötslig lokal arbetslöshet (De får som jämförelse in skatteintäkter från dagens a-kassa). Samtidigt skulle deras känslighet minska när socialbidraget skulle minska eller försvinna som utgiftspost (som också idag växer vid lokal arbetslöshet). Så…. Det bör kanske tittas mer på.

    Kommentar av Lars Hallberg (Play is life) — 18 maj 2016 @ 1:00

  4. Kanske enklare alternativ. Ta bort grundavdraget helt. Höj basinkomsten så den blir ca 10 000 efter kommunal och landstingsskatt (ca 14 500 från början). Sänk gränsen för statlig inkomstskatt med 25 000 – dagens grundavdrag, ca 24 000… Grundavdraget är högre för vissa grupper men de tjänar ändå på det, och för höginkomsttagare är det neutralt.

    Kommentar av Lars Hallberg (Play is life) — 18 maj 2016 @ 1:30

  5. Trasigt… verkar som skatten i Sverige är för låg🙂 För att återta 10 000 behöver skatten vara ca 28% över 36 000. Det är ytterligare ett argument för en dividend i botten… Den bör inte återtas eftersom den finansieras med andra skatter som mest tas ut av höginkomsttagare / rika (De konsumerar mer, de äger mer attraktivt land).

    Kommentar av Lars Hallberg (Play is life) — 19 maj 2016 @ 13:15

  6. @Lars Hallberg,

    Rent tekniskt kan man utforma ett basinkomstsystem på flera olika sätt, som får likartade fördelningspolitiska konsekvenser.

    Det viktiga är att basinkomsten trappas av för dem som har egna inkomster. Annars blir det omöjligt att finansiera på ett realistiskt sätt.

    Jag har valt att utforma mitt förslag så att det inte blir några förändringar alls för dem som tjänar över brytpunkten 18.200 i månaden. Det är för att göra förslaget politiskt lättare att få igenom.

    Så fort man börjar ändra på hur många hundralappar vanliga medelinkomsttagare får i plånboken efter skatt, kan man räkna med att den politiska debatten kommer handla om de hundralapparna, snarare än hur vi ska ta hand om de arbetslösa. Medelinkomsttagarna är ju en mycket större väljargrupp än de arbetslösa (ännu så länge).

    Därför vill jag å det bestämdaste avråda från att göra en massa förändringar för medelinkomsttagarna om det inte är absolut nödvändigt.

    Jag förstår inte riktigt vad det är du vill uppnå med ditt förslag här, som inte uppnås med den modell för basinkomst som jag har presenterat.

    Kommentar av Christian Engström — 20 maj 2016 @ 8:57


RSS feed for comments on this post.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: