Christian Engström, Pirat

25 april 2016

Bakgrundsmaterial: Riksdagens utredningstjänst om enhetlig moms och jobbskatteavdrag

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:31

Riksdagens utredningstjänst har gjort en utredning av hur mycket staten skulle tjäna på att införa enhetlig moms på 25%, och hur mycket dagens jobbskatteavdrag kostar i uteblivna skatteintäkter.

Utredningen är gjord på uppdrag av Sverigedemokraterna, för att tjäna som underlag till ett förslag om höjt jobbskatteavdrag som de presenterade förra veckan. Sverigedemokraternas förslag var inte särskilt genomtänkt alls. De presenterade det som en ”låglönesatsning”, men nästan alla pengar skulle gå till dem med högst lön. Ibland kan man ha otur när man sätter ihop politiska förslag.🙂

Men utredningen är intressant i sig, speciellt i samband med diskussioner om basinkomst. Jag har själv presenterat ett finansierat förslag till basinkomst, där en del av den finansiering jag föreslår är just att slopa momsrabatterna och införa enhetlig moms på 25%.

Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle det ge 54 miljarder mer till staten i en statisk beräkning räknad på 2016 års förhållanden, vilket sjunker till 47 miljarder om man tar hänsyn till att momshöjningen skulle leda till vissa ökade utgifter för staten i och med att konsumentprisindex skulle gå upp.

Det här stämmer mycket bra med den tidigare uppskattning som jag hade, att en enhetlig moms skulle dra in runt 50 miljarder i ytterligare skatteintäkter.

Vad gäller jobbskatteavdraget har jag själv inte tittat närmare på det, eftersom jag velat finansiera mitt basinkomstförslag utan att höja inkomstskatterna för någon. Men många andra förslag till basinkomst tar upp slopat eller ändrat jobbskatteavdrag som en tänkbar finansieringskälla, så det är intressant att ha en officiell och oberoende uträkning av vad jobbskatteavdraget kostar idag.

Enligt Riksdagens utredningstjänst kostar dagens jobbskatteavdrag 103 miljarder (2016).

Förutom de här siffrorna innehåller utredningen också en hel del intressanta resonemang, som kan var kul att titta på som bakgrund, om inte annat.

Ladda ner och läs Rapport 2015:2099 från Riksdagens utredningstjänst: Skatteomläggningar

 

4 kommentarer

  1. Ja, där fanns mycket intressant statistik, t.ex. om hushållens konsumtion (hur stor andel av den disponibla inkomsten som hushållen använder till olika varor och tjänster). 1:a kvartilen (de 25% som hade lägst inkomster) har mer utgifter än inkomster, medan 4:e kvartilen (de mest välbeställda 25 procenten), inte spenderar mer än hälften av den disponibla inkomsten till sin konsumtion.

    Och SD vill ändå öka klyftorna ytterligare genom att lämna de fattigaste åt sitt öde med ökad moms och andra kostnader och samtidigt minska marginalskatten för de rikaste, bl.a. genom att ta bort den statliga skatten helt…! De kan ju knappast tro att en skattesänkning för just den gruppen ökar konsumtion och tillväxt, så¨frågan är vilken agenda de har med utspelet.

    Kommentar av Irene Andersson — 25 april 2016 @ 14:04

  2. @Irene Andersson,

    Ja, de här SD-förslaget har verkligen en tokig fördelningsprofil. Men det allra mest bisarra är att de marknadsför det som att det skulle hjälpa gruppen låginkomsttagare, när det är höginkomsttagarna som får alla pengarna.

    Förslaget om enhetlig moms håller jag ju iofs med om, men då kombinerat med en basinkomstreform som gör så att alla med låga eller inga inkomster får det bättre, även efter att man tagit hänsyn till momshöjningen.

    Något som är speciellt intressant i Utredningstjänstens rapport är tabell 11 på sid 13. Den visar hur stor del av de totala utgifterna som rika och fattiga hushåll lägger på mat och restaurang (som bägge har 12% moms).

    Det fördelningspolitiska argumentet för sänkt matmoms var ju att fattiga hushåll lägger en större andel av sina pengar på mat. Men enligt tabell 11 lägger den fattigaste fjärdedelen 16% av sina utgifter på mat och restaurang, medan den rikaster fjärdelen lägger 15%.

    I praktiken ingen skillnad alls, alltså. Men det var tillräckligt för att livsmedelsindustrins lobbyister skulle kunna prata omkull politikerna när det begav sig.

    Kommentar av Christian Engström — 26 april 2016 @ 8:17

  3. Jag roade mig med att räkna på hur mycket dyrare livsmedlen (inkl. alkoholfria drycker och restaurang) blir för 1:a kvartilen med 25% moms, och det skulle bli drygt 3100 kr per år – i genomsnitt. Fast det gäller att komma ihåg att man redovisar kvartilerna som hushåll här. Även om det är första kvartilen som använder störst andel av sin disponibla inkomst till mat (om man räknar bort restaurangbesök), är det också flest ensamhushåll i den gruppen. Matkostnaden är naturligtvis större för barnfamiljer så att en höjd moms slår hårdare för dem.

    Jag är också för enhetlig moms på 25%, men det gör det motiverat med en höjning av barnbidragen också, inte bara basinkomst för vuxna.
    Väljer man en höjning med ca 300 kr/månad som kompensation kostar det i så fall ca 8-9 miljarder/år. Det är ett lågt pris för att kunna möta kritik mot att en momshöjning på mat drabbar barnfamiljer…

    Kommentar av Irene Andersson — 26 april 2016 @ 16:20

  4. @Irene Andersson,

    Precis, vill man stödja barnfamiljer generellt är höjt barnbidrag bästa metoden. Och vill man stödja fattiga hushåll är det bäst att lägga pengarna på högre basinkomst.

    Men det finns inga fördelningspolitiska skäl alls att subventionera restaurang- och livsmedelsindustrin med en skatterabatt på 35 miljarder om året.

    Kommentar av Christian Engström — 28 april 2016 @ 10:33


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: