Christian Engström, Pirat

28 februari 2016

Finansiering av basinkomst del 3: Ersätt studiemedlen (17 miljarder)

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:08
csn-webb-jpg

Basinkomsten ersätter studiemedlen, som idag kostar 17 miljarder

Studenter på högskola är den grupp som kanske allra tydligast blir vinnare om vi inför basinkomst.

Idag får studenterna studiemedel av Centrala Studiestödsnämnden CSN. Nivån på dagens studiemedel är densamma som förslaget till basinkomst, 100.000 kronor per år. Men medan det mesta av studiemedlen är lån som ska betalas tillbaka, är basinkomsten pengar som man får behålla. Det är en enorm förbättring för studenterna.

Studiemedlen ligger på 9.904 kronor per 4 veckor, men normalt får man bara studiemedel 40 veckor om året om man pluggar heltid. På ett år blir det alltså 99.040 kronor för en heltidsstudent. Men av de pengarna är bara en dryg fjärdedel, eller 28.160 kronor, bidrag som man får behålla. De resterande 70.880 kronorna är lån som man måste börja betala av på när man är färdig med studierna.

Studiemedelssystemet som vi har idag är det väl i och för sig inget större fel på. Nivån räcker verkligen inte till något lyxliv, men de flesta studenter klarar sig ändå. För studenter som av ena eller andra anledningen har halkat efter med tentorna, är det en stressfaktor att de blir av med sin försörjning om de inte lyckas hålla det föreskrivna tempot i studierna. Men på det hela taget är det inga jättestora problem förknippade med studiemedlen — i synnerhet inte om man jämför med det destruktiva och integritetskränkande försörjningsstödet (socialbidraget), eller den otrygga och byråkratiska a-kassan.

Att jag räknar med att basinkomsten helt ersätter studiemedelssystemet beror alltså inte på några akuta problem i studiemedelssystem, utan snarare att det blir så av sig självt. Om man behöll bägge systemen parallellt och lät människor välja, skulle ju ingen välja att få 100.000 i studiemedel varav 70.000 ska betalas tillbaka, om de istället kan få 100.000 i basinkomst som de får behålla.

Totalt lägger staten 21 miljarder om året på Utgiftsområde 15 – Studiestöd. Det mesta av de här pengarna går till att finansiera studiemedlen från CSN till högskolestudenter, men inte riktigt allt.

Summerar man de tre posterna ”Studiemedel”, ”Avsättning för kreditförluster” och ”Statens utgifter för studiemedelsräntor” blir de tillsammans ca 17 miljarder. Det här är, såvitt jag förstår, den årliga kostnaden för studiemedelssystemet för högskolestudenter.

Förutom några andra smärre bidragssystem går resten av CSNs anslag, 3,3 miljarder, till ”Studiehjälp”. Det är bidrag som betalas ut till ungdomar från 16 till 20 år som går på gymnasiet på heltid. Studiebidraget till unga gymnasister är 1050 kronor i månaden. Det är precis samma summa som barnbidraget (som upphör när man fyller 16), men till skillnad från barnbidraget betalas studiebidraget bara ut 10 månader om året.

Studiebidraget är alltså i allt väsentligt en fortsättning på barnbidraget, fast under annat namn. Studiebidraget till tonåringar i gymnasiet ska finnas kvar även om vi inför basinkomst för vuxna som fyllt 20, så i den delen finns det inga pengar att hämta. Men de 17 miljarderna som studiemedelssystemet för högskolestudenterna kostar idag, kan vi använda som delfinansiering av basinkomsten, eftersom högskolestudenterna automatiskt täcks in av basinkomsten.

Då kommer högskolestudenterna få lika mycket i plånboken per år medan de studerar, men de slipper helt att dra på sig några studielån. Det här är det grundförslag som jag har räknat på.

Men jag är medveten om att det här är väldigt generöst mot studenterna, och att det finns argument mot att gynna en specifik grupp så mycket när basinkomsten införs. Allt som idag är lån ersätts ju med lika mycket pengar i rent bidrag. Istället för att dra på sig 70.000 kronor i studieskuld för varje år man studerar (som det är idag), skulle de som studerar ta examen utan någon studieskuld alls.

Det skulle vara en enorm förbättring för alla nyblivna akademiker. Kanske lite väl stor. Även om högskolestudier inte längre är någon garanti för ett välbetalt jobb resten av livet (som det mer eller mindre var när studiemedelssystemet infördes 1965), är nyblivna akademiker generellt inte någon av de mest utsatta grupperna i samhället. Då kan man ifrågasätta om det är rimlig fördelningspolitik att gynna just den gruppen så mycket. Det är en fråga som tål att diskuteras.

Om man vill begränsa förbättringen för högskolestudenterna är det lätt att göra rent tekniskt. Då låter man dem få basinkomst precis som alla andra, men inför samtidigt terminsavgifter på högskolan, och låter studenterna låna till de avgifterna av CSN.

Beroende på hur högt man sätter terminsavgifterna kan man få vilken fördelningsprofil man vill, så det är inte en svartvit fråga där man måste välja allt eller inget.

Vill man att det ska fortsätta vara exakt likvärdigt med idag för studenterna, skulle man sätta terminsavgiften för att studera på högskola till 35.000 kronor per termin. Då skulle studenterna låna 35.000 per termin av CSN, precis som idag, men pengarna skulle gå till terminsavgifter istället för till studentens uppehälle, när uppehället är betalt av basinkomsten. Slutresultatet skulle bli detsamma som idag, att studenterna har 100.000 om året att röra sig med medan de studerar, och går ut högskolan med 70.000 i studieskulder för varje år de studerat.

Vill man göra en viss förbättring för studenter och nyblivna akademiker, men inte så mycket att studielånen försvinner helt, då kan man välja en annan nivå på terminsavgifterna. Om man till exempel sätter dem till 17.500 kronor per termin skulle studenterna dra på sig hälften så mycket lån som idag innan de tar examen. Det skulle också vara en väldigt stor förbättring, men inte lika stor som att låta alla studenter ta examen helt skuldfria.

Kanske är det rimligare i en första version av basinkomstsystemet — eller kanske inte.

Jag lämnar frågan öppen för hur man ska utforma basinkomstsystemet på den här punkten. I mina beräkningar har jag utgått från den allra generösaste modellen, där ingen behöver ta några studielån alls. Då får alla studenter full basinkomst utan att behöva betala några terminsavgifter. I så fall blir det 17 miljarder från studiemedelssystemet som kan användas för att delfinansiera de 132 miljarder som basinkomsten kostar totalt (för både studenter och alla andra).

Inför man terminsavgifter blir det ännu mer pengar än de 17 miljarderna att lägga in i basinkomstsystemet. Hur mycket det blir beror förstås på hur högt man sätter terminsavgifterna, men att man på det här sättet skulle kunna dra in ytterligare något tiotal miljarder är fullt möjligt. De miljarderna skulle i så fall kunna användas till valfritt behjärtansvärt ändamål, till exempel att ge universiteten större anslag, att höja grundnivån i basinkomsten för alla, eller vad som helst annat som vore trevligt men som kostar pengar.

Men som sagt, i det förslag som jag har räknat på har jag utgått från att vi inte inför några terminsavgifter, utan låter de nyblivna akademikerna gå ut högskolan helt skuldfria. Då har vi 17 miljarder till finansieringen av basinkomstsystemet.

———

Det här är del 15 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.

 

7 kommentarer

  1. Jag ogillar verkligen idén att införa terminsavgifter. Men att plötsligt göra hela studiestödet gratis krånglar till skiftet till basinkomst. Skulle inte en lösning kunna vara att redan innan reformen se till att studiestödet består till 100% av bidrag? Det känns som ett typiskt ”banansteg” som underlättar för den stora reformen.🙂 Då får man se till att det går att finansiera först, förstås!

    Kommentar av Erfa — 28 februari 2016 @ 17:27

  2. @Erfa,

    Javisst, det skulle man kunna göra. Det handlar bara om att skaka fram pengarna, i så fall. Den delen behöver ju också gå i takt med lika stora banansteg.

    Kommentar av Christian Engström — 28 februari 2016 @ 18:03

  3. Givetvis.

    Kommentar av Erfa — 28 februari 2016 @ 23:13

  4. Finns det några siffror på hur mycket staten får IN på att folk delbetalar sina studieskulder? Borde inte det tas med i beräkningen?

    Kommentar av Mats Henricson — 29 februari 2016 @ 22:47

  5. @Mats Henricson,

    I siffran 17 miljarder per år är det medräknat att folk betalar tillbaka sina studielån.

    Jag kan inte svara exakt på hur de har räknat när de kom fram till att det är kostnaden, men hur de än gjorde är det 17 miljarder som står som kostnad i budgeten.

    Det går att hitta mer detaljer i CSNs årsredovisning (som bara är att googla efter), men jag har inte satt mig in i dem själv.

    Kommentar av Christian Engström — 29 februari 2016 @ 23:23

  6. Idag går det att välja att studera utan att ta lånebiten av studiemedlen, dvs man studerar utan att skuldsätta sig. Med terminsavgifter så gör vi det sämre för den grupp som annars kunde valt att studera utan att skuldsätta sig. Visst, för att finansiera andra saker kan terminsavgifter vara bra, men inte för att ”göra det lika dåligt som tidigare”.

    Jag ser hellre att vi gör det bättre för framtida generationer även om vi äldre inte hade samma förmåner. För vad gör det att min syrras ungar får gratis utbildning ifall de vill vidareutbilda sig. Jag har ju förmåner idag som inte mina morföräldrar hade. Visst, de som precis gått ut med stora skulder kommer att vara putta när årskullen innan dem sitter med ett års färre studieskuld, och årskullen innan det med två, et.c.
    Men det tycker jag man får ta ifall man vill ha ett bättre system än det som vi haft tidigare.

    Att det blir bättre för alla som kommer efter mig måste väl ändå anses som gynnsamt för hela samhället än att göra en förbättring sämre bara för att ingen ska ha det bättre än vad jag hade det.

    Kommentar av gange — 1 mars 2016 @ 17:30

  7. @gange,

    Jag har inte heller något emot att kommande generationer får det bättre än vad vi äldre hade. Det är ju det som är själva meningen med politik, att det ska bli bättre.

    Vad gäller studenter som idag kan klara sig på bidragsdelen enbart, skulle de få mer pengar även om vi införde en terminsavgift på 50% av vad lånedelen är idag.

    Bidrget är på 28% av totalsumman man kan få, så det blir runt 28.000 om året hon har att röra sig med idag. Med BI och terminsavgifter skulle hon få 100.000 i basinkomst, men behöva betala 35.000 i terminsavgifter. Gör hon det direkt har hon 65.000 kvar att röra sig med, alltså mer än dubbelt så mycket som hon har idag.

    Kommentar av Christian Engström — 1 mars 2016 @ 23:34


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: