Christian Engström, Pirat

26 februari 2016

Finansiering av basinkomst del 1: Ersätt försörjningsstödet (11 miljarder)

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 11:06
Socialkontor

Basinkomsten ersätter försörjningsstödet som administreras av socialkontoren

Det basinkomstförslag som jag har presenterat i den här bloggserien skulle kosta staten 132 miljarder per år att införa. Det är mycket pengar, men det är inte omöjligt mycket pengar. Det går att finansiera på ett realistiskt sätt i budgeten.

Finansieringen består för det första i att basinkomsten ersätter det kommunala försörjningsstödet (11 miljarder), studiemedlen (17 miljarder) och arbetsförmedling och a-kassa (64 miljarder). Det blir 92 miljarder i rena besparingar.

För det andra föreslår jag att man återinför enhetlig moms på 25%, alltså höjer mat- och bokmomsen till samma nivå som gäller för allting annat. Det skulle ge 50 miljarder i ökade skatteintäkter.

Tillsammans blir det 142 miljarder i finansiering, vilket mer än väl täcker kostnaden på 132 miljarder för basinkomsten.

Försörjningsstöd 11 miljarder

Försörjningsstöd, alltså det som förr kallades socialbidrag, betalas idag ut av kommunerna till dem som inte kan försörja sig på annat sätt. Det är dagens motsvarighet till basinkomst. Det är inte ett riktigt basinkomstsystem, eftersom varje utbetalning behovsprövas av handläggare, men det är det system som har som uppgift att se till att alla i Sverige får så de åtminstone klarar sig. När vi inför ett basinkomstsystem behövs inte längre försörjningsstödet, så de pengarna kan vi använda som en del av finansieringen av basinkomsten.

För hela Sverige betalar kommunerna ut ca 11 miljarder per år i försörjningsstöd. Det framgår av Socialstyrelsens rapport Ekonomiskt bistånd – Årsstatistik 2014.

Totalt var det 410.000 personer som fick försörjningsstöd någon gång under 2014, men i de allra flesta fall fick de inte försörjningsstöd hela året.

Hos Statistiska Centralbyrån finns statistik där man räknat ut hur många helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 år som försörjs med sociala ersättningar och bidrag. Där kan man se att det kommunala försörjningsstödet (under rubriken ”Ekonomiskt bistånd”) motsvarade att 100.000 personer blev försörjda hela året.

Själva utbetalningarna från försörjningsstödet ligger alltså på 11 miljarder för 100.000 personer, vilket ger 110.000 per person och år. Det är väldigt nära de 100.000 per år som jag föreslår i basinkomst.

(Att dagens genomsnittliga försörjningsstöd ligger aningen högre — 110.000 istället för 100.000 — beror troligen till stor del på att siffran för dagens försörjningsstöd även innefattar extrabetalningar till mottagare som har barn. Som jag skrivit tidigare har jag ännu inte tagit in den delen i kostnaden för basinkomstförslaget ännu, så ett färdigt basinkomstförslag lär bli några miljarder dyrare än den beräkning jag presenterat. Men som man kan se av jämförelsen med dagens försörjningsstöd, lär det inte handla om mer än några enstaka miljarder, så det påverkar inte genomförbarheten av basinkomst på något avgörande sätt.)

Hur mycket administrationen kostar för att betala ut försörjningsstödet har jag aldrig sett några officiella siffror på. Den kostnaden ligger utspridd på kommunernas biståndshandläggare på socialkontoren.

Mattias Lundbäck på bloggen Den hälsosamme ekonomisten har gjort en uppskattning utifrån statistik från Socialstyrelsen, och publicerat den med rubriken Administrationskostnaden för försörjningsstödet är betydande. Han skriver:

Tittade lite i Socialstyrelsens publikation Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd och noterade att det i genomsnitt går 33 biståndshushåll på varje socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd […]
[I] statistiken kan man också utläsa att varje biståndshushåll (i Sverige alltså) i genomsnitt får 44 000 kronor om året. Och vad ska vi tro att en socialsekreterare kostar? Gissar på en miljon per år inklusive alla omkostnader.

Delar vi upp kostnaden för socialsekreteraren på 33 klienter får vi en snittkostnad på 30 300 kronor per hushåll. Vilket innebär att administrationskostnaden för utbetalningen av försörjningsstöd utgör 41 procent av det utbetalade beloppet.

Om uppskattningen att administrationen — byråkratin — ligger runt 41% är det en anmärkningsvärt hög siffra. Att betala ut 11 miljarder till dem som behöver det skulle då kosta 4,5 miljarder i administration.

Men det spelar ingen roll för den ekonomiska kalkylen för finansiering av basinkomst som jag presenterar här, vad den exakta administrationskostnaden ute i kommunerna är. Jag har ändå inte räknat med den potentiella besparingen i kalkylen.

När jag har räknat på finansiering av basinkomst genom att plocka bort ansvaret för försörjningsstöd från kommunerna, föreställer jag mig att alla socialarbetare uti i kommunerna ska jobba kvar precis som idag. Men istället för att högt utbildade socionomer ska använda sin tid till att sitta och nobba folk stålar, kan de istället göra det som de är utbildade för, nämligen att hjälpa människor som har mer komplicerade problem än bara att de saknar inkomst till att köpa mat.

I slutändan är det förstås upp till varje kommun hur de vill hantera de goda nyheterna. Basinkomst avlastar socialkontoren en ganska omfattande arbetsuppgift. En del kommuner kanske vill utnyttja det till att minska socialtjänsten och sänka skatten. Men i tider när vi hör många rapporter att socialsekreterarna ute i kommuner inte hinner med sitt jobb på grund av extrem arbetsbelastning, skulle nog många kommuner välkomna en möjlighet att låta socialsekreterarna fokusera på annat än bara bidragsadministration.

Det främsta skälet för att avveckla det behovsprövade försörjningsstödet och ersätta det med ovillkorlig basinkomst, är att det ökar både tryggheten och friheten för individerna. Men att det dessutom avlastar hårt pressade kommuner är ju ingen nackdel.

Att basinkomst frigör socialarbetarresurser ute i kommunerna är en positiv effekt som jag inte har räknat med i den ekonomiska kalkylen. Men den finns där, och är säkert mycket välkommen i många kommuner.

Som delfinansiering av basinkomsten räcker det med att vi tar i anspråk de 11 miljarder som faktiskt betalas ut.
———

Det här är del 13 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.

———

Länkar om kostnaden för dagens system:
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/ekonomisktbistand
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/manadsstatistikomekonomisktbistand

Sida med publikationer om ekonomiskt bistånd som går att ladda ner:
http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand

2 kommentarer

  1. Om administrationen är 41% så är kostnaden troligen ca 4 miljarder. Man kan tycka att ett par av de miljarderna skulle kunna vara rena besparingar?

    Kommentar av Mats Henricson — 29 februari 2016 @ 18:36

  2. @Mats Henricson,

    Jag har valt att inte räkna med någon besparing alls på socialtjänsten. Strängt taget är det ju upp till de enskilda kommunerna hur de väljer att göra.

    Plus det faktum att jag inte tror att det går att få fram någon officell siffra (de 4 miljarderna är ju bara en uppskattning). Det känns fel att stoppa in en alltför löst uppskattad siffra i finansieringen. Risken är att det blir jättemycket diskussion om huruvida den siffran är rätt eller fel, så att helheten kommer i skymundan.

    Kommentar av Christian Engström — 29 februari 2016 @ 23:19


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: