Christian Engström, Pirat

24 februari 2016

Att höja basinkomsten över 8.333:- per månad blir ganska dyrt

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 10:18

I förra blogginlägget konstaterade vi att en basinkomst på 8.333:- per månad med 33% avtrappning av bidraget kostar 132 miljarder för staten. Jag presenterade också beräkningar av vad det skulle kosta att välja en lägre marginaleffekt (alltså att de med basinkomst får behålla mer än 33% av vad de lyckas tjäna in själva). Dessvärre visar det sig vara ganska dyrt att sänka marginaleffekten.

Marginaleffekten är summan av kommunalskatten och avtrappningen av basinkomstbidraget, som vi har konstaterat tidigare. En avtrappning av bidraget med 33% och en kommunalskatt på 33% ger en total marginaleffekt på 67% (efter ett smärre avrundningsfel).

Det är det som är huvudförslaget som jag har räknat på.

Men vad händer om man skulle sätta basinkomsten till en högre summa än 8.333:- per månad, utan att ändra marginaleffekten till 67%? Det kan man också räkna på med hjälp av kalkylarket som ligger till grund för beräkningarna. Här är en tabell:

Basinkomst- nivå per månad Marginal- effekt i % Kostnad (miljarder) Brytpunkt för BI (månadslön)
8000 67 125 17000
8333 67 132 18200
9000 67 149 20000
10000 67 178 22600
11000 67 214 25300
12000 67 256 27900

Ritar man den här tabellen som ett diagram ser det ut så här:

Kostnad för basinkomst vid olika nivåer

Värdena på x-axlen är basinkomstnivån per månad (från 8.000 till 12.000 kronor). Y-axeln visar hur många miljarder per år det blir i kostnad för staten.

I tabellen och diagrammet kan man se att det blir ganska dyrt för staten att höja basinkomsten. Basinkomsten på 8.333 kronor kostar 132 miljarder. Höjer man basinkomsten till 9.000 per månad (alltså bara 677 kronor i månaden i höjning) kostar hela systemet istället 149 miljarder, eller 17 miljarder mer.

Höjer man till 10.000 kronor i månaden blir merkostnaden 46 miljarder. Skulle man sätta basinkomsten till 12.000 skulle merkostnaden bli 122 miljarder — nästan en fördubbling av totalkostnaden, jämfört med nivån 8.333 kronor.

Att det blir så pass dyrt beror på en kombination av två effekter. Dels får staten betala ut mer pengar till dem som får basinkomst om man höjer nivån. Det är ju själva poängen med att höja nivån, så det är inget konstigt med det.

Men höjer man grundnivån blir det också fler människor som får en skattesänkning till följd av basinkomstsystemet. De ser vi i kolumnen längst till höger i tabellen. Som jag skrev i förra inlägget, är brytpunkten för basinkomst den punkt kurvan för vad en basinkomsttagare får behålla i plånboken möter kurvan för det vanliga skattesystemet.

Alla som tjänar över brytpunkten fortsätter betala precis lika mycket som idag i inkomstskatt. Men alla som ligger under brytpunkten får mer i plånboken än idag. De som tjänar allra minst får utbetalningar av basinkomsten, och får mer i plånboken därför. Och de som har halvlåga inkomster under brytpunkten får en skattesänkning jämfört med idag.

Höjer man nivån på basinkomsten höjs brytpunkten, vilket gör att det är fler människor som får en skattesänkning. Vid basinkomstnivån 8.333 kronor hamnar brytpunkten på 18.200 kronor. Men med en basinkomst på exempelvis 10.000 kronor, hamnar brytpunkten på 22.600 kronor istället.

Det innebär att förutom att vi vid en höjning ska ge mer pengar till alla som tjänar under 18.200 kronor, ska vi dessutom ge en skattesänkning till alla som tjänar mellan 18.200 och 22.600 i månaden. Det vore förstås trevligt, och jag säger inte nödvändigtvis att det vore orimligt.

Men i inkomststatistiken iv kalkylarket kan vi se att det är cirka 725.000 människor som ligger mellan 18.200 och 22.600 i månadslön. Det är inte så konstigt att det kostar en del pengar att sänka skatten får så många människor.

Egentligen skulle jag gärna vilja lägga basinkomsten lite högre än de 8.333 kronor i månaden som jag har föreslagit. Jag tror att det skulle bli ett ännu bättre system, med ännu mer positiva samhällseffekter, om vi kunde lägga basinkomsten på kanske 10.000 eller 12.000 i månaden.

Men eftersom det skulle bli så pass dyrt att göra det föreslår jag inte det, i vart fall inte till en början.

Redan ett basinkomstsystem på nivån 8.333 kronor skulle vara enormt mycket bättre än det system med försörjningsstöd och a-kassa som vi har idag. Det skulle inte nödvändigtvis bli så mycket mer pengar i plånboken för de mest utsatta jämfört med idag. Men en väldig massa negativa bieffekter av dagens system skulle försvinna: otryggheten, godtycket och byråkratin, och destruktiviteten i dagens system som pressar ut människor längre i utanförskap, och sätter dem fast i en bidragsfälla. Det slipper vi med basinkomst.

Min förhoppning är att det kan bli en tvåstegsraket av det hela. Om vi först kan införa en basinkomst på nivån 8.333 är det en enormt bra och positiv reform redan i sig självt. Men när vi väl har gjort det, och vi har kunnat se hur systemet fungerar (och att samhället inte har gått under), då hoppas jag att framtidens politiker gradvis kan höja nivån på basinkomsten.

Även en tusenmilaresa börjar med ett steg, och en basinkomstreform på nivån 8.333 kronor skulle vara ett fantastiskt jättekliv i rätt riktning. Men att förbättra samhället är ett projekt som aldrig tar slut, så jag hoppas att det första basinkomststeget med tiden kan följas av ytterligare steg där nivån höjs, i den takt samhället har råd med.

Men det kan vi prata mera om då, när vi väl har infört den första versionen av basinkomst.🙂

———

Det här är del 12 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.

4 kommentarer

  1. Det låter bra med basinkomst tycker jag.

    Sen får vi fundera på hur det kan påverka de som är papperslösa och svartjobbare. De som är svartjobbare kanske slutar jobba svart för att de inte behöver det med basinkomst. De kanske kan ta lite ”vita” ströjobb istället fram till de eventuellt hittar ett stadigt ”vitjobb”. Papperslösa kanske inte påverkas så mycket eftersom de inte får rätt till basinkomsten och får fortsätta ”gömma” sig och fortsätta tvingas utnyttjas som extremt billig arbetskraft. Kanske måste det vara så eftersom det annars blir okontrollerbart med antalet personer som ska få del av basinkomsten.

    Det borde bli så att det blir dyrare för företagare att anställa eftersom färre blir villiga att ta jobb med extremt dåliga villkor (t.ex. svartjobb som diskare 12h/dag för 6000kr mån). Hörde på radion igår att svartlönerna i vissa fall halverats troligen p.g.a. mängden asylsökande. Detta borde väl dock inte påverka skatteintäkterna negativt eftersom dessa arbetsgivare ändå inte betalar skatt för dessa svartjobb och papperslösa jobb. Kanske blir det till och med högre skatteintäkter då dessa oseriösa företagare ”går omkull” och öppnar upp för fler seriösa arbetsgivare?

    Kommentar av Tobias — 24 februari 2016 @ 13:24

  2. @Tobias,

    Precis, svartjobb är ju alltid lönsamt så länge det finns inkomstskatt, så det kommer alltid att finnas vare sig vi inför basinkomst eller inte.

    Eftersom marginaleffekten i vart fall inte är 100%, som den är med dagens försörjningsstöd, öppnar man åtminstone möjligheten för en viss grupp människor att kanske börja jobba vitt istället för svart. Men om det i så fall blir någon stor effekt, det kan man helt enkelt inte veta.

    Och precis som du säger: om en effekt av basinkomsten blir att det blir svårare för samvetslösa arbetsgivare att tvinga folk till att jobba svart på riktiga skitvillkor (för att de är helt desperata), då är det ju en bra sak i sig.

    Kommentar av Christian Engström — 24 februari 2016 @ 16:00

  3. Intressant artikelserie.

    Jag har en fundering; hur kommer det att fungera med längre sjukskrivningar och föräldrapenning, där får man ju idag 80% av lönen (på inkomster upp till ~27500 SEK) i 364 dagar. Det gör ju att många får ganska mer än dessa 8333 SEK. Och det blir ju ett stort steg om man tvingas gå ifrån 22200 SEK i månaden som är maxbelopp idag till 8333 SEK bara för att man blir sjuk eller förälder.

    Hur är det är det räknat på dessa? Skall dessa bidrag finnas kvar, fasa ut eller tas bort abrupt?

    Kommentar av Anna Nym — 24 februari 2016 @ 23:59

  4. @Anna Nym,

    Jag har inte tänkt ta bort vare sig sjukföräkringen eller föräldrapenningen. Skälet är det du säger, att de som får ut mest på sjukföräkringen och föräldrapenningen får mer än 8.333 efter skatt. Om man skulle försöka ta bort de systemen skulle det visa sig politiskt omöjligt.

    Men samtidigt ska man komma ihåg att även om de som har den högsta sjukförsäkringen eller föräldrapenningen får ut mer än 8.333, gäller det inte alla, och inte hela tiden. För dem som idag får ut mindre blir basinkomsten en förbättring.

    Jag tänker mig alltså att man får pengar enligt det system som ger en mest: sjukförsäkring eller föräldrapenning om man är kvalificerad enligt de reglerna och det ger mer än 8.333 efter skatt; basinkomst annars.

    Jag kommer utveckla de här tankarna i kommande blogginlägg.

    Kommentar av Christian Engström — 25 februari 2016 @ 10:01


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: