Christian Engström, Pirat

23 februari 2016

Basinkomst: Grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 1:01
Tabell grundavdrag

Grundavdraget i dagens skattesystem

Hur ska man ändra skattesystemet för att på ett smidigt sätt få in basinkomst? Man kan tänka sig flera olika varianter som skiljer sig åt rent skattetekniskt, men ger samma effekt i plånboken.

Jag föreslår en variant där man byter ut dagens grundavdrag mot ett grundbidrag för låginkomsttagare. Det är ett sätt att införa negativ inkomstskatt för dem som tjänar allra minst.

I dagens skattesystem har vi något som kallas för ”grundavdrag”. Det innebär att man slipper betala skatt på de allra första tusenlapparna man tjänar varje år.

Den som tjänar upp till 1.575 kronor i månaden (18.900 per år) betalar ingen skatt alls, tack vare grundavdraget. Tjänar man mer får man börja betala skatt, men grundavdraget finns där för alla, och gör att skatten blir lite lägre än den skulle ha varit utan grundavdrag.

För den som har löneinkomster varierar den exakta nivån på grundavdraget på ett krångligt sätt. Allra högst grundavdrag får de som tjänar mellan 10.000 och 11.000 i månaden. För dem är grundavdraget 34.300 per år, eller 2.850 per månad. Sedan trappas grundavdraget ner för dem som tjänar mer. För den som tjänar 29.000 i månaden eller mer är grundavdraget 13.100 kronor per år, eller 1.100 per månad.

Det här krånglet med att grundavdraget varierar med inkomsten är en del av en gammal skatteuppgörelse, där man bestämde sig för att man ville förbättra för en viss grupp av låginkomsttagare. I praktiken lågbetalda deltidsjobb, eftersom det är de som hamnar runt 10 – 11.000 i månaden. Det kanske var bra i och för sig, även om det är ytterligare en detalj som gör skattesystemet krångligare och svårare att begripa för vanliga dödliga.

Men det finns ett problem med grundavdraget, som har att göra med att det är just ett avdrag. För alla som har inkomster — höga, låga eller mittemellan — gör grundavdraget att de får mer kvar i plånboken efter skatt. Den största skattesänkningen i procent räknat går till låginkomsttagare.  So far, so good.

Men den som inte tjänar något alls får inget grundavdrag alls. Hen har ju inga inkomster att göra avdrag från, och får noll kronor i plånboken både före och efter skatt.

Grundavdraget finns av fördelningspolitiska skäl, för att underlätta lite grand för låginkomsttagare. Men det räcker inte alls för att de med riktigt låga inkomster ska kunna försörja sig. Att man helt slipper betala skatt om man tjänar upp till 1.575 kronor i månaden är i och för sig trevligt. Men ingen människa kan ju klara sig på 1.575 kronor i månaden. Och den som inte har några inkomster alls, får som sagt ingen hjälp av grundavdraget alls.

Basinkomst löser det här problemet. I ett basinkomstsystem får den som helt saknar inkomster ett grundbidrag varje månad som det går att klara sig på. När man börjar tjäna egna pengar trappas grundbidraget ner gradvis, men i så pass långsam takt att alla låginkomsttagare får mer kvar i plånboken än idag.

Rent skattetekniskt kan man uttrycka det som att:

Basinkomst innebär att grundavdraget ersätts med ett grundbidrag, för alla med låga inkomster eller inga alls. Det gör att man kommer ifrån problemet att avdrag är värdelösa för den som inte har någon inkomst att göra avdrag från.

Genom att ersätta grundavdraget med ett grundbidrag, får vi ett skattesystem som gör att alla, både låginkomsttagare och de som är helt utan inkomst, får så de klarar sig, och slipper gå till socialen med mössan i hand.

Jag föreslår ett basinkomstsystem där nivån för den som helt saknar inkomster ligger på 8.333 kronor i månaden. Avtrappningen av basinkomstbidraget sker i sådan takt att alla som tjänar under brytpunkten 18.200 kronor i månaden får mer att leva på än de har idag. För dem som tjänar mer blir det varken någon höjning eller sänkning av inkomstskatten, utan de fortsätter betala precis samma skatt som idag.

Uttryckt i termer av grundavdrag och grundbidrag ser förslaget ut så här:

  • De som tjänar över 18.200 kronor i månaden får grundavdrag enligt samma regler som idag, och får lika mycket i plånboken efter skatt som idag.

men

  • De som tjänar under 18.200 kronor i månaden får istället ett grundbidrag  som gör att de får mer i plånboken än idag.
  • Grundbidraget är på 8.333 kronor i månaden skattefritt för den som saknar inkomster.
  • Grundbidraget ersätter grundavdraget, så de som får grundbidrag betalar vanlig kommunalskatt från första hundralappen.
  • Grundbidraget trappas ner med 33% för den som börjar tjäna egna pengar.

Kommunalskatten varierar mellan olika kommuner, men ligger runt 33% i snitt. Tillsammans med nedtrappningen av grundbidraget med 33%, innebär det att basinkomsttagare som börjar tjäna pengar ökar sitt netto i plånboken med en tredjedel av vad de tjänar in (plus basinkomsten på 8.333).

För basinkomsttagare som lyckas tjäna 3.000 kronor på egen hand blir det alltså en tusenlapp i kommunalskatt, en tusenlapp i minskat grundbidrag, och en tusenlapp i plånboken.

Och så fort en basinkomsttagare tjänar tillräckligt för att det ska vara lönsammare med grundavdrag istället för grundbidrag med avtrappning, får hon grundavdraget enligt dagens regler istället. Det gäller alla som tjänar 18.200 kronor eller mer i månaden.

Sammanfattat till en någorlunda tv-mässig soundbite skulle det kunna låta så här:

Avdrag på skatten är värdelöst för den som inte har något att göra avdrag från. Därför ersätter vi grundavdraget med ett grundbidrag på 8.333 kronor i månaden för dem som saknar inkomster. Grundbidraget trappas ner med 33% när man börjar tjäna egna pengar, samtidigt som man betalar vanlig kommunalskatt på det man tjänar själv.

———

Det här är del 10 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.

Referens om grundavdraget: http://www.momsens.se/brytpunkt-statlig-skatt-2015

 

10 kommentarer

  1. Jag har länge tyckt att det är ett intressant förslag men har väl aldrig satt mig ner och försökt räkna på det själv. Jag är något positivt inställd men alltid skeptisk till sånt som låter för bra för att vara sant. Jag har några frågor som jag skulle vilja att du besvarar med en så analytisk och objektiv inställning som möjligt (eventuellt ett naivt krav på en politiker men jag har en tro om att piratpartister i större utsträckning än andra är sanningssökare)

    1. Hur mycket skulle detta kosta och vart/hur skulle pengarna till detta genereras?

    2. Har någon oberoende ekonom räknat på detta med Sverige som utgångspunkt och publicerat sina resultat?

    3. Vad är det vanligaste argumentet emot basinkomst så som du här beskriver den?

    4. Hur skulle du besvara att detta är nanny state i ännu större utsträckning än tidigare och på många sätt därför går emot en typiskt liberal politik som på många sätt försöker bygga upp självständighet hos människor?

    5. Skulle dagens redan existerande bidrag, såsom studiebidrag, sjukpenning och föräldrapenning att finnas kvar idag?

    Tack på förhand
    /j

    Kommentar av j — 16 mars 2016 @ 12:32

  2. @j,

    1. Systemet skulle kosta 132 miljarder. Det finansierar jag genom att lägga ner Arbetsförmedlingen (64 miljarder), kommunala försörjningsstödet (11 miljarder) och studiemedelssystemet (17 miljarder), samt att ta bort momsrabatterna och återinföra enhetlig moms (50 miljarder). Totalt 142 miljarder i finansiering, alltså.

    2. Jag är inte ekonom, men jag är oberoende och jag har publicerat förslaget. Min förhoppning är att så många som möjligt, inklusive både ekonomer och alla andra, ska titta på systemet och komma med synpunkter.

    Förslaget finns sammanfattat i den här bloggposten, där man också kan ladda ner en pdf med det fullständiga förslaget:
    https://christianengstrom.wordpress.com/2016/03/04/sammanfattning-ett-konkret-genomraknat-forslag-till-basinkomst/

    3. Antagligen är den vanligaste invändningen ”Alla kommer säga upp sig och bara slappa”. Den har jag bemött här:
    https://christianengstrom.wordpress.com/2016/03/05/so-what-om-basinkomst-leder-till-att-folk-sager-upp-sig-och-bara-slappar-2/

    4, Tvärtom. Istället för en ”nanny” i form av en socialassistent som lägger sig i varje detalj i ens liv (som det är idag om man har försörjningsstöd) får alla en garanti om ett värdigt liv, med maximal frihet och utan moralistiska pekpinnar. Det är så liberal kärnpolitik som något kan bli (om man själv är liberal och gillar det ordet😉 )

    5. Studiebidraget (alltså 1050 kronor i månaden till alla gymnasister under 21) ska finnas kvar, och sjukpenning och föräldrapenning ska också vara kvar som idag. Däremot försvinner studiemedlen till högskolestudenter och dagens arbetslöshetsersättningar.

    Kommentar av Christian Engström — 16 mars 2016 @ 13:06

  3. 1. Något skeptisk till att helt lägga ner arbetsförmedlingen, röstar isf för en grov nedskärning och ombildning för att kunna fortsätta säkerhetsställa att folk som behöver hjälp att skaffa jobb får det. I övrigt låter det vettigt och jag är helt med på det du skriver.

    2. Svaret är alltså nej. Definitioner åsido så är inte du heller vad jag syftar på med oberoende. I viss mening kan jag acceptera argumentet att man i så fall inte kan kalla någon för oberoende men jag begär åtminstone att det inte är en person direkt/indirekt knuten till ett politiskt parti i den utsträckning du själv är. Vidare bör det inte heller vara en person med tydligt egenintresse vad det nu skulle vara. Ett förvisso tidskrävande och omständigt förslag skulle kunna vara att låta en (eller flera) doktorand(er) i nationalekonomi (och stadsvetenskap) räkna på detta och publicera en rapport specifik för Sverige (eventuellt med anonym ”beställare”). Det du skrivit verkar välgrundat och utförligt gjort men att kunna referera till forskning på detta sätt skulle få större genomslag och trovärdighet.

    3. Detta är nog sant på kort sikt. Jag tror helt klart att vi skulle få en del som tar ”semester” ett tag och en hel del andra som ser det som mer lönsamt att gå ner på deltid. I ett butiksjobb skulle du exempelvis kunna jobba endast helger och få ut runt 14000-15000 netto. Långsiktigt tror jag det är ett dåligt argument då folk får tid att ta hand om både sig själva, varandra och får ro att komma fram till vad man vill göra. Om jag får lov att ändra frågan till: Vad är det starkaste argumentet mot detta förslag du hört hitills?

    4. Med det förkortade budgeteringsargumentet ovan så ja, helt klart vettigt.

    5. Låter vettigt.

    6. Jag vet att det blev mycket frågor men jag har fått så bra svar och jag tror att det finns många andra med liknande frågor. Slutligen:

    Vad tror du är orsaken till att detta inte genomförts i Sverige än trots att förslaget varit känt länge och detta testats i andra länder? D.v.s Vad har de etablerade partierna emot detta?

    Jättetack för alla bra svar!

    /j

    Kommentar av j — 16 mars 2016 @ 15:39

  4. Hej Christian!

    Jag har gjort ett försök att strukturera argument för eller emot beroende på vilken ideologi de olika partierna förknippas med. Denna lista kan man förstås jobba vidare med om man tror att den kan hjälpa till.

    Konservativ (M, SD, KD)
    Mot: Värde i sig att man ska jobba och göra rätt för sig.
    För: Effektivare system, mindre statlig inblandning, frihet att ordna situationen som man vill för sin familj (tänk hemmafru…)

    Liberal (?)
    Mot: Man har ingen rätt att leva på någon annans möda
    För: Mer frihet än med dagens välfärdsstat, alltid lönsamt att ta ett arbete

    Socialliberal (L, C, MP)
    Mot: Man kan inte lämna människor att sköta sig själva (utan arbetsförmedling, socialarbetare etc.)
    För: Ideal kombination av trygghet och frihet, ingen hamnar mellan stolarna. Lätt att starta företag och kulturprojekt.

    Socialistisk (S, V)
    Mot: Man kan inte lämna människor att sköta sig själva (utan arbetsförmedling, socialarbetare, styrning av kulturen etc.) Att vara utan arbete tär på självkänslan. Kvinnofälla.
    För: Maximal trygghet, Ingen hamnar mellan stolarna. Mindre beroende av sin arbetsgivare.

    Kommentar av Klasse — 16 mars 2016 @ 21:19

  5. @Klasse,

    Bra sammanställning av argument, tycker jag. Jag tror att det mycket väl kan bli de argumenten som blir de viktigaste i debatten.

    I så fall kan man lägga märke till en intressant sak. Samtliga motargument (både på höger- och vänstersidan) handlar om att man INTE kan lita på att människor kan ta ansvar för sig själva. Och samtliga argument FÖR handlar om att det blir ett bättre, tryggare och effektivare system för att leverera välfärdsstaten.

    Jag tror att det är just här en stor del av skiljelinjen går. De som är för basinkomst ser ett lapptäcke av system som det går att bygga om till något som fungerar bättre. Det är en väldigt praktisk inställning.

    Men motståndet mot basinkomst kommer från en magkänsla, och bygger inte på vare sig beräkningar eller logiska designöverväganden.

    Det här bör man nog ha i minnet när man ska argumentera för basinkomst.

    Kommentar av Christian Engström — 17 mars 2016 @ 9:08

  6. @j,

    1. Att lägga ner Arbetsförmedlingen står för nästan halva finansieringen (64 miljarder av 132), så det är en central del i förslaget. Spricker finansieringen spricker hela förslaget.

    Jag gissar att det förekommer att Arbetsförmedlingen hjälper en del människor hitta nya jobb. Men totalt blir det förstås inte fler jobb i ekonomin hur duktiga Arbetsförmedlingen än skulle vara. Så frågan är om Arbetsförmedlingen verkligen ger oss valuta för pengarna, jämfört med andra tänkbara användningar av de 64 miljarderna.

    Det kanske finns några smärre specialtjänster inom AF som det är vettigt att flytta till någon annan myndighet och behålla. Men generellt är det väldigt mycket svårare att banta en verksamhet med (säg) 90%, än att lägga ner hela. Alla organisationer försvarar sig mot nedskärningar, och det är särskilt svårt att skära ner i toppen av en byråkrati.

    Därför tror jag att en komplett nedläggning av AF är den bästa vägen. Skulle det sedan visa sig att man har råkat lägga ner någon specialfunktion som faktist var värdefull, är det ju inte särskilt svårt att bygga upp just den specialfunktionen när man kunnat bevisa att det behövs.

    2. Ju fler nationalekonomer som har lust att titta på förslaget och komma med synpunkter, desto bättre. Jag hoppas att det blir så. Det skulle verkligen vara toppen om någon nationalekonomisk högskoleinstitution vill sätta några doktorander på uppgiften. Vi får hålla tummarna, helt enkelt.

    3. 8.333 kronor i månaden är väldigt lite pengar, så jag är inte alls orolig för att jättemånga kommer välja basinkomst före jobb. Och eftersom det innebär så pass stora ekonomiska uppoffringar att göra det, är jag övertygad om att de som väljer att göra det är personer som har mycket goda skäl för det livsvalet.

    Om det till exempel handlar om att man själv är på gränsen till utbrändhet, då är det oändligt mycket bättre om personen själv kan hantera situationen med hjälp av basinkomst, snarare än att köra på in i väggen och sedan skapa kostnader i sjukvårdssystemet, och kanske aldrig någonsin komma tillbaka till arbetslivet.

    Jag är övertygad om att det kommer bli stora positiva effekter av att människor får mer värdighet och mer frihet att bestämma över sina egna liv. Det bottnar i att jag har en ganska klassiskt liberal människosyn, där jag tror att frihet oftast leder till positiva effekter rent praktiskt.

    Men jag erkänner att vi inte kan veta säkert vad som kommer att hända. Så är det nästan alltid i politiken, eftersom det är komplexa system man ändrar i. Men med tanke på hur många uppenbart negativa effekter dagens system har, tycker jag inte att det är försvarbart att fortsätta i samma hjulspår bara för att man inte kan vara helt säker på vad de dynamiska effekterna blir.

    3b. Det starkaste motargumentet mot basinomst rent allmänt (alltså inte specifikt det här förslaget) är att det blir för dyrt, och att finansieringen inte räcker.

    Det näst starkaste argumentet mot vissa basinkomstsystem är att de inte tar hänsyn till politiska realiteter. Det finns till exempel många förslag där basinkomsten ska ersätta sjukpensionen helt. Sådana förslag är politiskt stendöda, eftersom man då försämrar för en grupp långtidssjuka och funktionshindrade, vilket man aldrig kommer komma undan med i den politiska debatten.

    Men båda de här två invändningarna går att hantera genom att vara noggrann när man designar basinkomstsystemet, så att det blir både ekonomiskt och politiskt rimligt. Det är det jag har försökt göra.

    6. Politik tar alltid tid, och genomgripande systemförändringar tar ännu längre tid. Om vi säger att tanken på basinkomst har funnits på bordet i 50 år är det visserligen lång tid, men inte absurt lång tid. Hur lång tid tog till exempel införandet av allmän rösträtt eller avskaffandet av slaveriet? Där var det väl åtminstone hundra år från idé till genomförande.

    Men som de exemplen visar, är det möjligt att genomföra stora förändringar när tiden har blivit rätt, även om det har gått decennier eller till och med århundraden där det såg ut som att det inte rörde sig framåt alls. Jag både tror och hoppas att tiden har blivit rätt nu för basinkomst.

    Kommentar av Christian Engström — 17 mars 2016 @ 9:51

  7. Hej igen Christian!

    ”Men motståndet mot basinkomst kommer från en magkänsla, och bygger inte på vare sig beräkningar eller logiska designöverväganden.” – Visst, det handlar kanske om magkänsla och att man avfärdar förslaget innan man har hunnit sätta sig in i det. Men man kan också hävda att det är sakliga skäl ur en moralisk synvinkel (beroende på vilken moralisk utgångspunkt man har).

    Ett annat problem är att beroende på om man argumenterar för basinkomst från vänster så finns det högerargument emot och tvärtom. Därför kan det mycket väl bli så att bara för den ena sidan argumenterar för så kommer den andra sidan argumentera emot.

    Kommentar av Klasse — 19 mars 2016 @ 17:03

  8. @Klasse,

    Jag tror också att många basinkomstmotståndare upplever sig själva som ”moraliska” och goda i någon mening. Men jag ser ingenting moraliskt i att utsätta arbeslösa för den förnedring och otrygghet som ligger inbakad i dagens system. Jag ser bara en vilja att sparka på dem som har det sämre, även om det är inlindat i nedlåtande det-är-bäst-för-dem-själva-fast-de-inte-förstår-det-moralism.

    Du har också rätt i att det alldeles säkert är väldigt olika argument som flyger bland höger- respektive vänstermänniskor. Vänstern gillar solidaritet, så i den gruppen är antagligen de argumenten viktigast. Medan högersidan antagligen är mer benägen att lyssna på argument om minskad byråkrati, ökad ekonomisk effektivitet och större frihet och egenmakt för individerna.

    Det roliga med basinkomst tycker jag är att det finns lika goda argument från både höger- och vänstervinkeln. Men det är viktigt att komma ihåg att det till stor del är olika argument som man kan vänta sig fungerar.

    Det bästa sättet att sprida idén om basinkomst (eller vilken annan politisk idé som helst) är att så mycket som möjligt låta vänstermänniskor prata med vänstermänniskor och högermänniskor med högermänniskor, så att det blir rätt fokus och rätt språkbruk.

    Kommentar av Christian Engström — 21 mars 2016 @ 9:04

  9. […] får höginkomsttagare som tjänar över 625.000 om året (52.000 i månaden). De skulle få sitt grundavdrag höjt från 13.000 kronor idag, till 150.000 kronor med SD-förslaget. Eftersom den här gruppen höginkomsttagare har en […]

    Pingback av SD vill ”låglönesatsa” på dem som har högst lön | Christian Engström, Pirat — 20 april 2016 @ 9:47

  10. Kul att du tog till dig av min kommentar angående basbeloppet. Ja det är fortfarande så lågt att det är svårt att överleva på det och de flesta kommer att vilja jobba. Nu vill annars de som inte behöver jobba på grund av sin förmögenhet ändå jobba, så jag förstår inte högerns motstånd mot ”gratis” inkomst.
    Arbetsförmedlingen har mycket specialkompetens när det gäller långtidssjukskrivna, handikappade och nyanlända. De jobbar aktivt med försäkringskassan. De är även väldigt bra på ”Norge jobben”, men även om man ska söka arbete i ett annat land.

    Ska logga in med plussen nu och se om det fungerar. Sist skrev jag in mig, men det kom inte någon bekräftelse om att jag prenumererade.

    Kommentar av fd svensson — 20 april 2016 @ 11:53


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: