Christian Engström, Pirat

8 september 2014

Bidragsbyråkratin är inte fullt så dyr för staten som man tror

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 13:21

Många överskattar grovt hur mycket byråkratin kostar jämfört med bidragen som betalas ut av system som a-kassan och sjukkassan.

”Stämmer det att byråkratin kostar 10 gånger så mycket som de utbetalda bidragen?” frågade någon i Facebook-gruppen för basinkomst. Själv hade jag den allmänna känslan innan jag tittade på de faktiska siffrorna att det åtminstone skulle kunna vara samma storleksordning på kostnaderna för byråkratin jämfört med vad som systemen betalar ut. Men så är det inte.

6% i omkostnader på de utbetalda bidragen är snittet för a-kassan, Försäkringskassan och CSN. Men det varierar mellan de olika myndigheterna.

Om vi tittar på 2013 års kostnader för a-kassa, försäkringskassa och studiemedel ser de ut så här i tabellform:

Transfereringar Byråkrati Totalkostnad % byråkrati
Arbetsförmedlingen 55,4 8,4 63,8 13,2%
Centrala studiestödsnämnden CSN 21 0,8 21,8 3,7%
Försäkringskassan 212 8,5 220,5 3,9%
Summa 288,4 17,7 306,1 5,8%

Alla belopp är i miljarder kronor, så totalen för de här tre systemen var 306,1 miljarder kronor år 2013.

Det som jag kallat för ”byråkrati” i tabellhuvudet är det som kallas ”verksamhetens kostnader” i respektive myndighets årsredovisning. Förutom löner till alla handläggare täcker det även lokaler och alla andra kostnader som är förknippade med verksamheten.

Det är alltså inte så att man skulle kunna fördubbla utbetalningarna eller något liknande bara för att man tar bort alla reglerna runt bidragen, och därmed kan ta bort bidragsbyråkratierna. Totalt över de här tre systemen finns det bara 6% att tjäna om man skulle lyckas eliminera precis all byråkrati.

Men en del pengar finns det trots allt att spara om man kan bygga ett basinkomstsystem som inte behöver tiotusentals handläggar för att administrera det hela.

Speciellt Arbetsförmedlingens kostnader (13,2%) sticker ut, om man jämför med Försäkringskassan och CSN, som bägge ligger straxt under 4%.

Får vi verkligen valuta för de 8,4 miljarder som Arbetsförmedlingens har i administrativa kostnader? Jag tror inte det, med tanke på att knappt någon ens längre orkar låtsas att Arbetsförmedlingen förmedlar några jobb.

De här pengarna skulle antagligen göra mycket mer nytta i ett system för garanterad basinkomst, än för att avlöna handläggare som har till uppgift att neka folk pengar för att det inte har navigerat rätt i snårskogen av regler som en arbetslös måste följa för att behålla sina bidrag.

Det kommunala försörjningsstödet (socialbidrag) har jag inte tagit med i den här tabellen. Utbetalningarna av kommunalt försörjningsstöd ligger runt 11 miljarder per år, men jag har inte några siffror på hur mycket det kostar med alla socialassistenter ute i kommunerna som detaljgranskar alla som ansöker om försörjningsstöd.

Det är inte omöjligt att det kommunala försörjningsstödet kanske har ännu högre kostnader för byråkratin än Arbetsförmedlingen, så det skulle vara mycket intressant om någon vet var man kan få fram en siffra totalt för hela landet.

Men för de tre stora statliga bidragssystemen kostar administrationen alltså runt 6% av de utbetalda beloppen. Långt ifrån så mycket som många borgerliga väljare skulle gissa spontant. Men ändå ett antal miljarder som vi åtminstone delvis kan använda för att hjälpa till med finansieringen av garanterad basinkomst för alla.

9 kommentarer

  1. Kostnaden för bidragsbyråkratin ska vi nog inte mäta enbart i kronor och ören, utan även i hur utanförskap och sociala problem sannolikt förstärks av det stundtals inhumana system vi har idag. Där tror jag att man gör de absolut största besparingarna, även om det bara är 6% räknat i reda pengar.

    Kommentar av Patrik — 8 september 2014 @ 14:16

  2. 1. Arbetsförmedleninge förmedlar faktisk en del jobb. Platsbanken är ett bra ställe att se vilka jobb som finns lediga för både arbetlösa och de som söker nytt jobb.
    2. Arbetsförmedlningen ger även bidrag till arbetsökande som då söker jobb på annan ort att få resebidrag. Skall man åka långt så kan då en del jobbtillfällen inte inträffa om det kräver att någon inte har råd att betala resan själv.
    3. Arbetsförmedleninge förmedlar även flyttbidrag då man får jobb på annan ort.
    4. De som blir arbetslösa när en myndighet läggs ner belastar statskassan med. Så vinsten blir inte hela summan som administrationen kostar.

    Kommentar av Anders S Lindbäck — 8 september 2014 @ 14:45

  3. Hur är det med kurser och liknande verksamhet som arbetsförmedlingen betalar för? Det är ju någonting som kommer den arbetssökande till godo, men det kan inte gärna räknas i reda pengar som en transferering. Räknas det som byråkrati i stället?

    Kommentar av Tor Skude — 8 september 2014 @ 18:45

  4. Vinsten blir nog lite större än det eftersom man friställer välutbildad arbetskraft, som istället för meningslös byråkrati kan jobba med något produktivt som ger skatteintäkter eller kanske till och med nya företag med fler arbetstillfällen som följd..

    Kommentar av Leif Skogsgode — 8 september 2014 @ 19:12

  5. Tror du ska kika lite närmare på den där siffran 8,4 mdr innan du drar slutsatsen att de bara går till att ”avlöna handläggare”😉

    Kommentar av Micke vK — 8 september 2014 @ 20:59

  6. Tror inte det går att få bort byråkratikostnaderna alltför drastiskt.

    Om vi avskaffar, säg, arbetsförmedlingen — kommer det skapa nya jobb i landet? Antagligen inte.

    Istället kommer de som jobbar där idag antingen bli arbetslösa, eller hitta nya jobb. Men eftersom antalet lediga tjänster inte ökat, så kommer antalet arbetslösa öka med ungefär antalet byråkrater (de av a-kasse byråkraterna som fick jobb, fick jobbet istället för någon annan som var arbetslös). Så nu försörjs ytterligare arbetslösa med a-kassa, eller annan form av bidrag. Dvs ungefär samma utgifter, men bara i andra budgetar.

    Kommentar av Werner — 9 september 2014 @ 8:58

  7. Har du räknat på några av A-kassorna, som till mycket stor del skattefinansieras? (De tar också in blygsamma medlemsavgifter på t.ex. 79:-/månad.)

    Kommentar av Jan-Erik — 9 september 2014 @ 8:59

  8. Eftersom alla vill ha arbete men ingen vill göra jobbet måste några tvingas bemöda sig. Tvångsapparaten bör befrias från människor och ersättas med drönare, kort och gott.

    Kommentar av Nils Tenmann — 10 september 2014 @ 10:52

  9. Av de 55,4 miljarder som kallas arbetsförmedlingens transfereringar, gick ca 30 miljarder till aktivitetsstöd och a-kassa, 12 miljarder till lönebidrag, drygt 8 miljarder till arbetsmarknadspolitiska program och insatser enligt uppgifter från 2012.
    Sedan dess har a-kasseutbetalningarna minskat. Det sistnämnda har ökat, och frågan är väl om kostnader för utbildningar, arbetsträning, resor, bidrag till anordnare av kurser och Fas3-sysselsättning ska kallas transfereringar eller administration? Det är i alla fall inte pengar som kommer de arbetslösa tillgodo.

    Sen finns också stora kostnadsposter som orsakas av Försäkringskassans administration, men belastar både sjukvården (sjukskrivningsprocedurer och annat) och kommunernas socialtjänster (tillfälliga utbetalningar pga sjabbel och förseningar från Försäkringskassan). Den listan kan göras lång.

    Kommentar av Irene Andersson — 14 september 2014 @ 9:49


RSS feed for comments on this post.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: