Christian Engström, Pirat

24 augusti 2014

Statens utgifter 2013, underlag för diskussioner om basinkomst

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:16
Statens utgifter 2013

Statens utgifter 2013

I Facebook-gruppen för Medborgarlön tipsade någon om den här grafiken över statens utgifter år 2013, framställd av Sveriges Radio. Den är bra att ha till hands när man diskuterar hur mycket man skulle kunna spara genom att ersätta dagens olika bidragssystem med ett enhetligt, enkelt och rättvist system för garanterad basinkomst.

Observera dock att det här bara är statens utgifter. Kommuner och landsting (som totalt omsätter mer än staten) är inte med.

Därför syns exempelvis inte kostnaden det kommunala försörjningsstödet (som förr kallades för socialhjälpen). Det kommunala försörjningsstödet kostar runt 11 miljarder, men finns alltså inte med i det här diagrammet.

Men statsbudgeten är förstås också viktig. Några poster att lägga märke till särskilt:

  • Arbetsmarknad och arbetsliv: 77 miljarder
  • Ekonomisk trygghet för familjer och barn: 78 miljarder
  • Ekonomisk trygghet vid sjukdom: 93 miljarder
  • Studiestöd: 21 miljarder

Nu påstår jag inte att alla de här posterna nödvändigtvis skulle bortfalla i sin helhet. Det beror på hur man utformar ett eventuellt system, och vilka delar av det gamla man i så fall kan skrota.

Men de här posterna ger dels en uppfattning om storleksordningen på pengar hit och dit som vi pratar om, och är dels en startpunkt för att gräva djupare.

Till exempel skulle det vara väldigt intressant att veta hur många av miljarderna i var och en av de här posterna som betalas ut som bidrag, och hur många som går till verksamhet och administration. Någon som vet någon källa?

Däremot skulle jag föreslå att vi bortser från posten ”Ekonomisk trygghet vid ålderdom”, 40 miljarder. Pensionärerna är redan försörjda utan att behöva jobba idag, så vi kan inrikta oss på att diskutera system för yrkesaktiv ålder, alltså 20-64 år.

Om man sedan någon gång i framtiden, när basinkomst är införd för alla upp till 64, vill göra förändringar för att förenkla pensionssystemet kan man förstås göra det, men om vi antar att det görs på ett sätt som är kostnadsneutralt kan vi bortse från ålderspensionärerna när vi försöker uppskatta kostnader.

Läs mer på Facebook

16 kommentarer

  1. Ekonomistyrningsverket har detaljerade siffror över utfallet i statens finanser.

    Kommentar av Jacob Hallén — 24 augusti 2014 @ 15:24

  2. 0-18 år är ca 2 miljoner medborgare, 1,9 miljoner över 64 år. Alltså 9,8 – 2 – 1,9 = ca 6 miljoner mellan 18 och 64. Delar man dessa utgifter: 269 miljarder på 6 miljoner medborgare under ett år så blir det 48 tusen per person och år mellan 18 och 64. Dvs strax över 4 tusen i månaden.

    Dock kvar är förstås skattereduktion för inkomst. När jag studerade var 18 första tusen per år oskattade. Det är väl åtminstone 6 tusen i utebliven skatt per år. 500 spänn till i månaden. Sen är det väl även en komplicerad skattetabell med hur pass mycket avdrag för varje tusenlapp upp till flera hundra tusen per år. Det har jag inte riktigt data eller kunskap till att uppskatta hur mycket skattepengar som går åt. Men en inkomst på 100 tusen om året ger enligt skatteverket en skatt på 13 tusen vilket betyder att staten pungar ut med mellanskillnaden till medel (82 tusen) vilket borde vara 15% : ytterligare ca 1 tusen per månad.

    Plockat bort skatteavdrag för inkomster upp till 100 000 så är vi uppe i… hmm 5 660 per månad till alla mellan 18 och 64. Vi skulle nog behöva en grundinkomst på åtminstone 8 tusen i månaden för att folk skulle tycka att tanken verkade realistisk. Men mina samhällskunskaper är lite rostiga så jag har inte lyckats gräva längre än så. Om vi leker att vi tar en skatt på de första intjänade tusenlapparna för att finansiera återstoden.. 2340 kr… 2340/8000 = 29,25% extra skatt mellan grundbeloppet 8 och 16 tusen skulle räcka. Dvs dubbel skatt för de första intjänade 8000 kronorna varje månad. Jag tror dessa beräkningar pekar ungefär åt samma håll som Christians inlägg

    https://christianengstrom.wordpress.com/2013/01/05/basinkomst-en-forsta-overslagsberakning/

    En möjlig nackdel är då effekten att de första pengarna man tjänar varje år/månad bestraffas, vilket blir tvärt emot vad nuvarande skatteavdragen gör : belönar de första tusen intjänade med att få lägre skatt.

    Eller kommer folk snarare se det som en morot att ta sig över ribban för att få halverad skatt? Lite svårt att säga.

    …….

    Men framförallt borde vi försöka räkna på och argumentera för vilka vinster som reformerad upphovsrätt och patenträtt skulle ge för ekonomin. Om vi räknar på köpkraftens ökan om gratiskopior ej var tillskrivna ett värde längre… Dock lär det vara en utmaning att lägga fram det på ett sätt som blir lättförståeligt.

    Kommentar av gurrfield — 24 augusti 2014 @ 19:14

  3. Kostnaden för administration av olika bidragsystem ligger på ca 3% av utgifterna. Dvs administrationen är i praktiken nästan gratis jämfört med kostnaden för systemen och ligger ”inom felräkningsintervallet”. Du kan själv beräkna den för de olika systemen genom att läsa myndigheternas årsredovisningar. Siffrorna finns normalt på deras hemsidor.

    Kommentar av Anders S Lindbäck — 24 augusti 2014 @ 21:45

  4. @gurrfield,

    Basinkomst innebär inte att alla under 65 ska få bidrag, utan att alla som inte kan försörja sig på jobb ska få det.

    Det spelar alltså ingen roll att det skulle kosta 600 miljarder att betala 100.000 till 6 miljoner människor, för det är det ingen som föreslår att man ska göra.

    Kommentar av Christian Engström — 25 augusti 2014 @ 6:29

  5. @Anders S Lindbäck,

    Jag försökte googla efter en årsredovisning för arbetsmarknadsdepartementet, men jag hittade ingen. Vet du var den finns?

    Kommentar av Christian Engström — 25 augusti 2014 @ 7:02

  6. Så hela basinkomsten ska ”betalas av” av medborgaren via skatt så fort som möjligt (alltid på de första intjänade kronorna varje månad)? Jag räknade med att endast den del som inte kunde finansieras på annat sätt behövde finansieras så. Annars kommer man ju i ditt räkneexempel inte börja betala kommunalskatt förrän efter 12e tusenlappen bruttolön. Vad kommer kommunerna säga om det?

    Kommentar av gurrfield — 25 augusti 2014 @ 7:25

  7. @Christian Engström Departement administrerar inte pengar – de jobbar för ministrarna och ansvarar bla för att stifta lagar inom sitt området. Borde finnas med i regeringskansliets kostnader.

    Kommentar av Anders S Lindbäck — 25 augusti 2014 @ 7:35

  8. Mera info hur Sverige styrs:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_departement

    Här är regeringens budget och redovisningar hur den använder sina pengar:

    http://www.regeringen.se/sb/d/2548/a/55839

    De olika verken har sedan egen budget och redovisningar man kan hitta på deras hemsidor. T.ex. försäkringskassans:

    https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/omfk/styrning_och_uppfoljning/

    AMS styrs genom ett årligt regleringsbrev från regeringen:
    http://www.esv.se/Verktyg–stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=15733

    Kommentar av Anders S Lindbäck — 25 augusti 2014 @ 7:53

  9. @Anders S Lindbäck,

    Jätteintressant.Var kan man hitta en sammanstälning som visar kostnaderna för a-kassan på samma sätt som Försäkringskassans årsredovisning?

    Kommentar av Christian Engström — 25 augusti 2014 @ 12:41

  10. […] Statens budget ger en första fingervisning, men Anders S Lindbäck tipsade i kommentarerna till den bloggposten om att man kan hitta bättre och mer detaljerade siffror i de olika relevanta myndigheternas årsredovisningar. Så visar sig vara fallet. […]

    Pingback av Basinkomst: Dagens kostnader för a-kassa, försäkringskassa och studiemedel | Christian Engström, Pirat — 25 augusti 2014 @ 17:51

  11. Vill man veta hur pengarna fördelas i detalj så ska man läsa regleringsbreven till de olika myndigheterna. Dessa finns på Ekonomistyrningsverket och där är anslagen uppdelade på administration och bidrag.

    Kommentar av Johan Tjäder — 25 augusti 2014 @ 22:24

  12. ”Basinkomst innebär inte att alla under 65 ska få bidrag, utan att alla som inte kan försörja sig på jobb ska få det.”

    Jag håller inte med. Med ovan nämnda definition så kvarstår problemen med inkomstprövning och vi hamnar snarare i ett försörjningsstödssystem liknande det vi har idag. En stor del av poängen med UNIVERSAL basic income är att ALLA får det utan prövning.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Basic_income

    Kommentar av Daniel Otterholm — 26 augusti 2014 @ 5:42

  13. @Daniel Otterholm,

    Hela inkomstskattesystemet bygger ju på inkomstprövning, så det är inget problem alls att den garanterade basinkomsten också gör det. För jag antar att du inte föreslår att vi ska avskaffa inkomstskatten (och arbetsgivaravgiften) också?

    Du har helt missförstått idén med basinkost om du menar att det ska betyda att ALLA ska få 100.000 kronor mer i plånboken varje år. Var skulle de pengarna komma ifrån?

    Garanterad basinkomst innebär att alla är garanterade sin försörjning om de inte kan ordna den på annat sätt, inte att vi magiskt trollar fram helt nya pengar och delar ut till alla.

    Kommentar av Christian Engström — 26 augusti 2014 @ 10:24

  14. Daniel: Såvitt jag förstår det: Alla får grundplåten utan prövning, sen hur mycket man sen får behålla av intjänade pengar bestäms av inkomstprövning. Det behövs förstås någon slags skatt någonstans för att ”betala av sitt gebit”, annars skulle inte systemet funka.

    Eller ja, det går ju förstås ordna på andra sätt, men de är nog för tekniskt avancerade för att kunna få kompakt stöd inom rimlig tid. Flera tekniska personer skulle kunna programmera det och säkert har några redan gjort det. Men i vår värld spelar det ju tyvärr ganska liten roll om det inte dessutom kan förklaras och marknadsföras.

    Kommentar av gurrfield — 26 augusti 2014 @ 11:23

  15. Oj. Gebit betydde inte vad jag trodde. Menade typ ”gjort rätt för sig” / ”tagit sitt ansvar” / ”betalat för sina kostnader” eller liknande. Tur att jag inte är språkvetare.

    Kommentar av gurrfield — 26 augusti 2014 @ 16:41

  16. @gurrfield

    Gebit, från tyskans ”Gebiet”. Betyder ”Område”. Som i ansvarsområde, domän.🙂

    Det du letar efter är ordet ”Debit”.🙂

    Kommentar av Scary Devil Monastery — 29 augusti 2014 @ 9:37


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: