Christian Engström, Pirat

11 juli 2014

Internet är det största sedan tryckpressen

Filed under: political ideology — Christian Engström @ 12:12

Internet är det största som har hänt mänskligheten sedan tryckpressen, troligen ännu större. Det är inte konstigt att det ger upphov till ett antal nya politiska frågor som är av genomgripande betydelse för samhällsutvecklingen. Som jämförelse kan vi titta på vad som hände förra gången.

Gutenbergs tryckpress såg dagens ljus i mitten av 1400-talet. Gutenbergs vision (förutom att starta en verksamhet som han kunde tjäna pengar på) var att kunna trycka högkvalitativa biblar på latin. Det var någonting som det fanns ett skriande behov av. Den som lyckades knäcka den teknologiska nöten skulle med all sannolikhet kunna se fram emot många lukrativa kontrakt med den katolska kyrkan, som vid den här tiden var den mäktigaste och rikaste organisationen i hela den kända världen.

Fram tills Gutenberg hade alla exemplar av biblar (och de få andra böcker som fanns) framställts av munkar som skrev av texten för hand. De handkopierade biblarna var för det första ofantligt dyra. Hur många timmar skulle du själv behöva för att skriva av hela Bibeln för hand i vacker frakturstil, och vad skulle det kosta till en timpeng som du kunde överleva på? Den järnhårda lönelagen (alltså att man inte kan betala mindre i lön än priset för mat och hyra) gällde även på 1400-talet. Varje handskrivet exemplar av den heliga skrift representerade en produktionskostnad motsvarande miljoner i dagens penningvärde.

Ett ännu allvarligare problem (med den tidens sätt att se det) var att de handkopierade biblarna innehöll ett antal felaktigheter som uppstod vid kopieringen. Munkarna som skötte kopieringen tillhörde den tidens absoluta intellektuella elit. De kunde inte bara läsa och skriva (vilket bara en mycket liten del av befolkningen kunde), de kunde också latin och hade en mångårig utbildning i teologi för att förstå innebörden i Skriftens ord.

Men hur välutbildade munkarna än var, var de trots allt inte mer än människor, så här och där blev det fel. Och eftersom avskrifterna de gjorde i sin tur användes som förlagor för nya avskrifter, kunde felen som smög sig in spridas vidare.

I en tid när dogmen sa att Bibeln var den yttersta sanningen och att varje ord var dikterat av Gud personligen, var det här allvarliga grejer. Blev Guds ord tillräckligt förvanskat skulle det i värsta fall kunna äventyra hela mänsklighetens möjlighet till frälsning. Det var (med den tidens sätt att se det) ett skräckscenario som får dagens allra mest dystra klimatprofetior att förblekna i jämförelse.

Gutenberg såg framför sig en tid då Guds ord kunde predikas på exakt samma sätt överallt, utan några felaktigheter eller variationer.

Men tji fick han på den punkten. Själva teknologin fungerade utmärkt och spreds som en löpeld över Europa. Inom några decennier fanns det hundratals boktryckerier i Europa, som producerade böcker i aldrig tidigare skådad mängd, både religiösa texter och annat.

Men målet att Guds ord i framtiden skulle predikas överallt på exakt det sätt som den romersk-katolska kyrkan hade bestämt centralt, det gick fullständigt åt pipan.

Den 31 oktober 1517 spikade en katolsk präst vi namn Martin Luther upp 95 religiösa tester på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg. Det blev början till protestantismen, som inte bara tyckte att Bibeln skulle översättas till språket som folk talade, utan också menade att det var möjligt för människan att finna Gud direkt genom Bibeln, utan att nödvändigtvis behöva den katolska kyrkan och det katolska prästerskapet som mellanhand.

Aldrig mer i historien skulle kristna gudens ord predikas så likformigt som det hade gjort innan Gutenberg tryckte sin första latinska bibel. Bara för att Gutenberg var genialisk nog att uppfinna boktryckarkonsten betydde inte att han hade en chans att förutspå hur den skulle komma att påverka samhället.

De politiska förändringar som skedde som en direkt följd av den nya revolutionerande informationsteknologin, boktryckarkonsten, blev minst sagt omfattande. Fram till boktryckarkonstens genombrott hade den romersk-katolska kyrkan haft ett nästan totalt informationsmonopol i hela Europa. I princip de enda tankar och nyheter som nådde ut till byarna där folk bodde var de som lästes upp från predikstolen på söndagen.

Men med boktryckarkonstens hjälp kunde även andra tankar spridas. Den romersk-katolska kyrkans makt över informationen var hotad. Det tänkte kyrkan inte låta ske utan vidare.

Följden blev 300 år av krig i Europa mellan protestanter och katoliker. Miljontals människor dog i vad som i grunden var en informationspolitisk diskussion. Krig är det i särklass sämsta sättet att få till stånd politiska förändringar som behövs för möta en förändrad verklighet, men det fungerar.

När det mesta av den katolsk-protestantiska krutröken hade lagt sig några århundraden efter Gutenbergs uppfinning, var det över ett helt nytt informationspolitiskt landskap.

Den romersk-katolska kyrkan hade gått från ett närmast totalt informationsmonopol till att bli en kanal av många. I takt med att dogmen kunde ifrågasättas kunde den moderna vetenskapen börja spira, för att sedan (med boktryckarkonstens hjälp) växa upp till det kunskapens träd som är grunden för världen vi lever i idag. Och parallellt med vetenskapen växte upplysningstidens politiska idéer fram om demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter.

Internet är minst lika revolutionerande som boktryckarkonsten var på sin tid. Boktryckarkonsten gjorde det flera storleksordningar lättare att sprida information. Istället för en sändare (kyrkan i Rom) fanns det tusentals. Det fick världen att förändras i grunden.

Internet gör det också flera storleksordningar lättare att sprida information. Istället för tusentals bokförlag och nyhetsredaktioner, som var situationen på 1900-talet, är det nu för första gången möjligt för miljontals enskilda människor att göra sin röst hörd och få ut ett budskap.

Det är ofrånkomligt att det kommer leda till att vårt samhälle förändras. Hur vi ska möta den förändringen, och i vilken riktning vi vill att förändringen ska gå, är politiska frågor.

Piratpartiets mål är att vi ska klara av de informationspolitiska diskussionerna som behövs med anledning av internet på ett billigare och snabbare sätt än vad som skedde med boktryckarkonsten. Vi vill inte bara slippa fullskaliga krig mellan dem som vill behålla eller tillskansa sig informationsmonopol å ena sidan, och dem som vill se en annorlunda och bättre värld å den andra. Vi hoppas också kunna lösa den politiska knuten på lite snabbare tid än flera hundra år.

Piratpartiet anklagas ibland för att vara ”bara ett internetparti”. Det är i och för sig inte sant, men även om så vore, vad är det för ”bara” med det? I så fall är hela upplysningstidens idétradition om demokrati och frihet ”bara en boktryckningsfilosofi”.

Det finns inget ”bara” med frågan om vem som har makten över informationen. Det avgör i mycket hög grad i vilken riktning samhället utvecklas. Som en följd av den teknologiska utvecklingen är de informationspolitiska frågorna mer aktuella just nu än de varit på de 500 år som förflutit sedan bråken som följde av boktryckarkonsten startade, eller kanske någonsin.

Piratpartiet tar de här frågorna på allvar.

18 kommentarer

  1. Bra skrivet, Christian. Det var mycket på grund av detta som jag började stöda Piratpartiet. Men vad är det här med kattbilderna och dom konstiga bildtexterna? PP blir utskrattade. Kan inte du ställa upp som kandidat till ny partiledare? Anna Troberg verkar ha spårat ur, tyvärr.

    Kommentar av Christoffer — 11 juli 2014 @ 23:57

  2. https://www.dropbox.com/s/0xcflgrav01tqlb/White%20Paper%20(internal%20draft)%20(1).PDF

    Kommissionens tankar om nästa upphovsrättsreform har läckt. Verkar som ytterligare 20 år av samma gamla skåpmat…

    Kommentar av Per "wertigon" Ekström — 13 juli 2014 @ 11:34

  3. @wertigon

    ”Kommissionens tankar om nästa upphovsrättsreform har läckt. Verkar som ytterligare 20 år av samma gamla skåpmat…”

    Men fortfarande helt relevant angående ”follow the money” osv. Det borde vara olagligt att annonsera på piratsidor eftersom detta gör tjänsten till kommersiell. En tjänst som TPB ska fråntas alla möjligheter till inkomster via annonsering så länge man driver sin kriminella verksamhet. Att driva tjänsten via donationer gör den inte mer laglig, det blir ju en kommersiell tjänst när man tar in pengar för att driva den, oavsett hur pengarna kommer in. Det jag skriver här bör PP vara helt med på eftersom de bara vill legalisera icke-kommersiell användning/spridning, vilket det givetvis inte handlar om i fall som TPB.

    Kommentar av nejtillpirater — 13 juli 2014 @ 12:54

  4. NTP, man vet vad du ska skriva vid detta laget. Men jag förstår inte din inställning då tjänster som Spotify, Netflix med flera har börjat ta udden av frågan i vilket fall som helst. Markanden har, till skillnad från dig, förstått att an måste försöka anpassa sig till nya tider.

    Men om vi gör så här: vi ser TPB som ett digitalt bibliotek. Vilket det ju är. Då skulle man kunna tänka sig att TPB betalar någon form av motsvarighet till biblioteksavgiften, som sen kunde gå till upphovsmännen som kompensation. Alltså en ny avgift som fyller liknande funktion som exempelvis kassetskatten och biblioteksavgiften tidigare gjort.

    Fast jag misstänker att du inte nappar på detta, för då kan du inte fortsätta gnälla om snyltare.

    Kommentar av Christoffer — 13 juli 2014 @ 15:14

  5. @Christoffer #4

    ”Men om vi gör så här: vi ser TPB som ett digitalt bibliotek. Vilket det ju är. Då skulle man kunna tänka sig att TPB betalar någon form av motsvarighet till biblioteksavgiften, som sen kunde gå till upphovsmännen som kompensation. Alltså en ny avgift som fyller liknande funktion som exempelvis kassetskatten och biblioteksavgiften tidigare gjort.”

    Detta skulle kunna fungera i teorin men då måste ju TPB ingå ett avtal med alla bokförlag, musikförlag, de som gör programvara osv. och komma överens om lämpliga ersättningsnivåer som bägge parter accepterar. Om man inte accepterar så måste TPB ta bort motsvarande torrentfiler pss som att Spotify tar bort titlar där man inte är överens om ersättningen eller andra villkor. Tror du på fullt allvar att detta kommer att hända via TPB? Det tror inte jag, snarare att fullt lagliga aktörer typ Spotify tar fram nya betaltjänster, efter avtal med alla innehållsleverantörer. Dessutom levererar TPB inte innehåll, man bygger sin verksamhet på att hjälpa andra begå lagbrott, medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. TPB bygger sin verksamhet på att begå lagbrott, för att slippa konkurrens med seriösa företag som måste teckna avtal med innehållsleverantörer, betala moms, arbetsgivaravgifter, deklarera osv. Så din idé skulle kunna fungera i teorin men aldrig i praktiken.

    Kommentar av nejtillpirater — 13 juli 2014 @ 18:05

  6. Reblogga detta på Urbansundstrom’s Weblog.

    Kommentar av urbansundstrom — 13 juli 2014 @ 19:36

  7. @Christoffer #4.

    Jag håller med dig där.

    Hittade detta…

    ”Ersättningsnivåer

    Aktuella ersättningsnivåer för privatkopieringsersättningen

    Det är riksdagen som bestämmer storleken på ersättningen genom lag. I praktiken bestäms ersättningsnivåerna genom förhandlingar mellan tillverkarnas och importörernas branschorganisationer och Copyswede. Ersättningsnivåerna finns angivna i bestämmelserna i upphovsrättslagen, kapitel 2 § 26k.

    26 l § Ersättningen enligt 26 k § är:

    För en anordning för analog upptagning: två och ett halvt öre för varje möjlig upptagningsminut,
    För anordningar där digital upptagning kan ske upprepade gånger: 0,4 öre per megabyte lagringsutrymme,
    För andra anordningar där digital upptagning kan ske: 0,25 öre per megabyte lagringsutrymme.

    Anledningen till att de ersättningsnivåer som tillämpas i praktiken väsentligen understiger vad lagen ger möjlighet att ta ut, är att elektronikbranschen har rätt att förhandla om nedsättning av ersättningsnivåerna på grund av omständigheter som till exempel att en produkt kan användas för annat än privatkopiering av upphovsrättsskyddat material.”

    och

    ”Beräkning av ersättningen

    Biblioteken (folkbibliotek och skolbibliotek) bidrar med statistik om sin utlåning men det är staten som betalar pengarna till fonden. För år 2006 hade SVFF att fördela 117,5 miljoner kronor. Biblioteksersättning utgår till arvtagarna efter en upphovsmans död lika länge som upphovsrätten gäller, alltså i 70 år. Som ett led i sitt arbete har SVFF dels ett register över upphovsrättsinnehavare, dels en omfattande statistik över mest utlånade författare.
    Författarpenning och översättarpenning

    Författarpenning delas ut till upphovsman till litterärt verk i original och är sedan februari 2008 76 öre, av de 126 öre som överförs till fonden, för varje hemlån från bibliotek. Författarpenning utbetalas enbart för böcker med högst tre författare.

    Översättarpenning delas ut till översättare av litterärt verk till eller från svenska språket och är sedan februari 2008 38 öre, av de 63 öre som överförs till fonden, för varje hemlån från bibliotek.

    Dessa ersättningar gäller upp till ett maxbelopp om 154 000 kronor; för belopp överskjutande 154 000 kronor betalas endast ett reducerat belopp ut.

    Under 2008 utgick författarpenning till 2 737 författare och översättarpenning till 692 översättare och kombinerad författar-/översättarpenning till 820 mottagare. Beloppen varierade mellan 1 540 kr och cirka 215 000 kr och uppgick sammanlagt till cirka 47,1 miljoner kronor.[2]
    Övriga utbetalningar

    Efter att författarpenning och översättarpenning betalats ut så används återstående belopp till

    pensioner och understöd till upphovsmän till litterära verk samt understöd till deras efterlevande,
    stipendier till förtjänta upphovsmän till litterära verk och bokillustratörer, och
    bidrag till särskilda ändamål som avser litterär verksamhet.”

    Om man kunde hitta någon liknande variant av dessa två och sedan hitta RIMLIGA NIVÅER för det. Så skulle inte bara branschen få in mer till sina kreatörer utan de som kopierats få större del av kakan och inte bara gå till de stora aktörernas kreatörer, vilket i alla fall var fallet tidigare med spotify. Sedan nivåernas storlek får ju berörda intresseorganisationer förhandla fram. Det får kanske även skapas en ny organisation för ändamålet som i likhet med Copyswed sköter om och ser till att det insamlade medlen fördelas efter hur mycket som det har kopierats.

    Kommentar av Lars-Åke Schrewelius — 13 juli 2014 @ 20:13

  8. @NTP
    ”det blir ju en kommersiell tjänst när man tar in pengar för att driva den, oavsett hur pengarna kommer in”

    Din tolkning av verkligheten är som vanligt väldigt underhållande… ;D
    Wikipedia tar emot donationer, det är alltså en kommersiell tjänst enligt dig. *major facepalm*

    Kommentar av JohJoh — 14 juli 2014 @ 0:34

  9. NTP:

    Tack för ditt svar. Intressant att du ändå trots allt inte är helt avvisade till idén. Det behöver ju inte vara just TBP, utan en annan site skapad av andra, men som fyller en liknande (men från starten laglig) funktion. Känns som att nån slags kompromiss inte är omöjlig här trots allt.

    Kommentar av Christoffer — 14 juli 2014 @ 3:35

  10. Nej ersättning för fildelning kan det inte bli tal om. Fildelning är ju gratisreklam och det inser ju allt fler företag och branscher. Värdet är inte i kopiorna utan i skapande-arbetet. Fildelning skapar mersmak.

    Kommentar av gurrfield — 14 juli 2014 @ 9:02

  11. @JohJoh

    ”Din tolkning av verkligheten är som vanligt väldigt underhållande… ;D
    Wikipedia tar emot donationer, det är alltså en kommersiell tjänst enligt dig. *major facepalm*”

    Det beror på hur verksamheten drivs, om det är en ideell organisation eller inte.

    Kommersiell avser att man har vinstintressen, exakt hur pengarna kommer in är underordnat. Ni pirater förespråkar ju alternativa affärsmodeller men säg att ett företag skänker bort sina produkter (inte andras) och tar in pengar via donationer, om detta görs med vinstintresse så är det ju kommersiellt. Företaget ska deklarera och skatta för dessa inkomster helt oavsett om de kommer in via kontantbetalning i handen, via kortbetalning på ett konto, eller om det görs via donationer med bitcoin eller annat godtyckligt sätt. Donation är bara ett betalningssätt, det innebär inte att verksamheten blir icke-kommersiell. TPB drivs kommersiellt, enligt i laga kraft vunnen dom.

    Ovanpå detta, kommersiellt eller inte, så måste ett företag givetvis följa lagen, gäller även wikipedia.

    Du blandar ihop olika saker och sen lägger du fram en halmdocka. Facepalma dig själv, det förtjänar du.

    Kommentar av nejtillpirater — 14 juli 2014 @ 9:16

  12. @NTP
    Menar du att du inte inser det tokiga i det du skrev!?
    ”det blir ju en kommersiell tjänst när man tar in pengar för att driva den, oavsett hur pengarna kommer in”

    Det du skrev senast är ju något helt annat (du blandar in organisationsform och vinstintresse) än det jag med rätta attackerade.

    Kommentar av JohJoh — 14 juli 2014 @ 10:32

  13. ”det blir ju en kommersiell tjänst när man tar in pengar för att driva den, oavsett hur pengarna kommer in”

    Med andra ord är röda korset och läkare utan gränser en kommersiell verksamhet?

    Nej du, NTP, det finns en rätt klar och tydlig gräns mellan ”kommersiell” och ”ideologisk”. Följer vi din definition är varje politiskt parti en kommersiell verksamhet vilket genast skulle föranleda att samtliga riksdagspartier måste avgå ur riksdagen.

    En verksamhet som går runt via donationer är inte en kommersiell verksamhet ur någon synvinkel. Vore den det skulle vårt samhälle ändras rätt akut då vi antingen skulle få lov att registrera de politiska partierna som företag och kasta ut dem ur riksdagen – eller bli tvungna gå med på att kommersiella bolag kan kandidera till politiska poster.

    Så än en gång, NTP, sluta fiffla med ordboken och lagens definitioner, ok?

    Kommentar av Scary Devil Monastery — 14 juli 2014 @ 16:31

  14. @JohJoh #12

    Du tog text jag skrev ur ett sammanhang, detta var oärligt av dig. Jag skrev (#3)

    ”Det borde vara olagligt att annonsera på piratsidor eftersom detta gör tjänsten till kommersiell. En tjänst som TPB ska fråntas alla möjligheter till inkomster via annonsering så länge man driver sin kriminella verksamhet. Att driva tjänsten via donationer gör den inte mer laglig, det blir ju en kommersiell tjänst när man tar in pengar för att driva den, oavsett hur pengarna kommer in.”

    Jag skrev om TPB och den mening du citerade är kopplad till TPB, ”tjänsten” avser TPB och det jag skrev efter är ju kopplat till resonemanget om TPB.

    Du klipper ut ”det blir ju en kommersiell tjänst när man tar in pengar för att driva den, oavsett hur pengarna kommer in” och låtsas som att jag skrev det som om detta vore allmängiltigt från min sida. Detta är oärligt av dig för det var enbart kopplat till det jag skrev om TPB.

    Kommentar av nejtillpirater — 14 juli 2014 @ 22:48

  15. @ntp
    Det förändrar ju inte innebörden i citatet.
    Du påstår att en verksamhet som tar emot donationer automatiskt är ”kommersiell”.

    Vi kan lägga det till raden av dina bisarra uttalanden som:
    – Det är inte övervakning när staten med tvång lagrar personlig detaljinformation om människors kommunikationer
    – Det är dåligt om människor får redan på sanningen om vad stater/storföretag gör via läckor om dessa läckor kan sägas bryta mot lagen.
    – Att ladda hem en kopia av en film är stöld.
    – Man tjänar pengar på att ladda hem musik från nätet (det är som att säga att jag tjänar pengar när jag dricker regnvatten isf att köpa det på flaska i butik)
    – Så länge folk bryter mot lagen måste lagen hela tiden skärpas, därmed är det folkets fel att lagarna skärps.

    Du och verkligheten spelar helt enkelt inte i samma lag…

    Kommentar av JohJoh — 15 juli 2014 @ 7:30

  16. Informationslokalisering och aggregering har kommit att bli något av det mest efterfrågade. Google har t ex seglat upp som ett av världens största företag, med bas i en sökmotor. Att underlätta för andra att hitta exakt den information de vill ha är ett arbete. Det kräver hög kompetens och rejäla ansträngningar. Det kan jämställas med vilket annat ingenjörsjobb som helst. Tyvärr står halvkriminella informationsmonopol och hindrar denna fullt legitima bransch från att blomma ut. En sekreterare som klippte ut relevanta artiklar ur 10 olika tidningar och lade fram för en direktör hade knappast blivit fälld som kriminell. Gör samma sak med en dator och du riskerar att bli hängd. Detta är ett mycket bra exempel på en absurd innovations- och tillväxthämmande struktur som i förlängningen leder till färre jobb och sämre välfärd. Och mindre kulturbidrag också för den delen…

    Kommentar av Johannes Westlund — 15 juli 2014 @ 19:08

  17. @Nejtillpirater

    ”Du klipper ut ”det blir ju en kommersiell tjänst när man tar in pengar för att driva den, oavsett hur pengarna kommer in” och låtsas som att jag skrev det som om detta vore allmängiltigt från min sida. Detta är oärligt av dig för det var enbart kopplat till det jag skrev om TPB.”

    Med andra ord kan du inte ens definiera ordet ”kommersiell” utan att blanda in en helt subjektiv bedömning.

    Det förtydligandet från din sida förstärker bara intrycket att du inte har någon som helst aning om vad du talar om. Eller är du på fullaste allvar ute efter att den lagliga definitionen av vad ”kommersiell” betyder skall göras enbart efter subjektiva bedömningar?

    Kommentar av Scary Devil Monastery — 17 juli 2014 @ 10:16

  18. Johannes: Ja det finns jättemånga möjligheter för tekniska tjänster i de områdena, men på grund av upphovsrätten är det inte ens värt att undersöka dem då vinsten med snabb databehandling helt plockas bort om varje behandling måste föregås av en förfrågan till ”rättighets-innehavare”. För intressanta tjänster är det lätt att föreställa sig tusentals eller miljoner ”verk” som analyseras / behandlas i en körning.

    Kommentar av gurrfield — 10 augusti 2014 @ 9:37


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: