Christian Engström, Pirat

20 september 2013

Piratfrågor i EU-parlamentet just nu

Filed under: valplattform — Christian Engström @ 10:44
Arbetet i Europaparlamentet går in på slutrakan inför EU-valet i maj 2014

Arbetet i Europaparlamentet går in på slutrakan inför EU-valet i maj 2014

Europaparlamentet har dragit igång verksamheten igen efter sommaren, och vi har redan avverkat den första plenarsessionen i Strasbourg.

Nu går parlamentet in på upploppet inför EU-valet i maj 2014. Alla som är ansvariga för olika rapporter är angelägna om att bli färdiga innan det politiska arbetet i parlamentet i praktiken upphör någon gång efter årsskiftet (eftersom alla skiftar fokus till det stundande valet).

Ur Piratpartiets synvinkel är det ett antal olika frågor som är aktuella. Den här listan är inte fullständig, men innehåller några av de viktigaste ärendena som jag och Amelia arbetar med just nu.

– Nätneutraliteten är hotad av ett stort lagstiftningspaket som EU-kommissionären Neelie Kroes presenterat nu så här i slutet på mandatperioden. Förslaget låtsas vara för nätneutralitet med massor av vackra ord, men innebär i sak att man uttryckligen tillåter internetleverantörerna att introducera ”managed services”, som är själva motsatsen till nätneutralitet. Lyckas vi inte stoppa det här kommer telekombolagen få en position där de i praktiken kan bestämma vilka företag som får fortsätta vara framgångsrika på nätet eller inte, och får kontrollen över innehållet på nätet.

Förslaget från Neelie Kroes innehåller också ett avsnitt med valfläsk om sänkta priser på roaming inom EU — men inga pristak som skulle kunna göra verklighet av den drömmen.

Det är ännu oklart vilket utskott i parlamentet som kommer få huvudansvaret för det här ärendet. Det kan bli utskottet för inre marknad IMCO, där jag sitter, eller Industriutskottet ITRE, där Amelia sitter, eller (troligen) att ansvaret delas mellan utskotten.

Det är svårt att se hur parlamentet skulle kunna (eller vilja) behandla färdigt hela Neelie Kroes’ stora paket den här mandatperioden, så det här kan bli en valfråga.

Kassettavgiften, alltså de copyright levies som vi tvingas betala Copyswede på hårdiskar, mobiltelefoner och annat är ett stort problem för den inre marknaden, eftersom reglerna är helt olika i varje land. EU-kommissionen vill göra reglerna enklare och mer lika i hela Europa. Piratpartiet vill avskaffa kassettavgiften helt, och när jag sa det i utskottet i veckan fick jag faktiskt stöd från ett par andra ledamöter. Men företrädarna i utskottet för de två stora partigrupperna (Moderaternas respektive Socialdemokraternas) var för att behålla (men göra om) kassettavgiften, så det vill till mycket politiskt arbete om vi ska vinna. Nästa steg är att det Rättsliga utskottet JURI, där jag sitter med, ska ta fram en ”initiativrapport”, som inte är lagstiftande, men som är en resolution där vi säger i vilken riktning vi tycker förslag om lagstiftning ska gå.

”CRM-direktivet” (Collective Rights Management) handlar om att få lite ordning och reda på redovisningen i alla insamlingssällskap i Europa (alltså STIM, Copyswede, Sami bland andra). Direktivet försöker också göra det lättare än idag att starta starta nya musiktjänster som täcker hela Europa, men för mig är den viktigaste frågan den om redovisning och öppenhet.

Idag finns det stora brister i redovisningen från många insamlingssällskap. Det leder till att artisterna och författarna inte får de pengar de har rätt till, eftersom en hel del fastnar på vägen hos insamlingssällskapen.

Insamlingssällskapen i EU sitter tillsammans på flera tiotals miljarder kronor som de samlat in men inte betalt ut till artisterna och författarna, i vart fall inte ännu. Idag får insamlingssällskapen behålla pengarna de samlat in om de inte kan hitta rätt artist eller författare att betala ut pengarna till. Det blir en direkt belöning till insamlingssällskap som slarvar.

I förslaget till direktiv som vi antog i det ansvariga utskottet JURI före sommaren finns en paragraf om att medlemsstaterna (till exempel Sverige) om de vill ska få bestämma att de här pengarna hamnar i en fond för kulturella ändamål. Den fonden skulle bland annat kunna användas för att göra det möjligt för bibliotek att digitalisera sina samlingar och lägga ut på nätet.

Nästa vecka börjar trialogen, alltså förhandlingarna mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Då gäller det att försvara parlamentets mycket bra förslag så att det här kan bli verklighet.

Varumärkespaketet är ett lagstiftningspaket om varumärkessystemet i Europa. Vi har idag ett varumärkessystem som på det hela taget fungerar bra. Det mesta i varumärkespaketet är tekniska detaljer, där en del kan vara vettiga justeringar, men där mycket nog mest är onödig klåfingrighet, även om det inte är några större frågor. Men jag har hittat åtminstone två mycket politiska och kontroversiella frågor insmugna i paketet.

För det första vill de att varumärkesrätten ska utvidgas så att tullen ska få beslagta varor som bara passerar genom frihamnarna i EU, även om varorna är helt lagliga i landet som de ska skickas till. Om det här går igenom kommer det att försvåra tillgängligheten till generiska mediciner, som samma sätt som ACTA hotade access to medicines.

För det andra vill de utvidga varumärkesrätten så att tullen ska få beslagta helt äkta varor som är köpta helt legitimt via internet från företag utanför EU. Det skulle då betraktas som varumärkesintrång om du som privatperson köper en helt äkta iPhone från en website i Hongkong, istället för att gå någon till Apples butiker i EU.

Det här kommer vi fortsätta diskutera i det rättsliga utskottet JURI i höst.

Dataskyddsförordningen handlar om att ta fram en gemensam förordning för hela EU för skydd av persondata. Idag är det reglerat av ett direktiv som är grunden för den svenska Personuppgiftslagen PUL. Tanken att ha gemensamma regler för hela EU var nog bra, och kommissionens ursprungliga förslag var faktiskt ganska bra.

Men sedan har det varit den största lobbykampanjen i EU-parlamentets historia. Ett antal stora företag (många amerikanska) har lobbat för att vattna ner förslaget och göra det så meningslöst som möjligt, så att ”big data” ska få göra mer eller mindre vad de vill. I det ansvariga utskottet LIBE ligger just nu 4000 ändringsförslag, där de allra flesta går i helt fel riktning.

I höst får vi se hur det går med den vidare behandlingen. Man skulle ju hoppas att NSA-skandalen och Edward Snowdens avslöjanden om USA’s massövervakning av oss alla får kollegorna i andra partier att tänka till, och trots allt stödja en strikt reglering av hur personuppgifter får hanteras. Men om det verkligen blir så, det kommer nog antagligen bero mycket på hur stor uppmärksamhet den här frågan får i debatten runt NSA-skandalen. Det lär knappast hända av sig självt.

Nätverkssäkerhetsdirektivet är ett fånigt och meningslöst litet direktiv som dök upp före sommaren i utskottet för inre marknad IMCO. Idag sker säkerhetsarbetet på internet till stor del med hjälp av mer eller mindre informella samarbeten mellan de privata operatörerna, olika myndigheter och polisen. Ansvaret ligger på medlemsstaterna eftersom det är en polisfråga, och det omfattande samarbetet bygger på frivillighet. EU-kommissionen vill klampa in och föreskriva att allt ska samordnas av en enda myndighet i varje land, som ska rapportera till EU-kommissionen.

Man kan önska att kommissionen aldrig hade lagt ett så dåligt genomarbetat förslag till lagstiftning, men nu när det är gjort finns det ingen möjlighet att få majoritet för ett direkt avslag. Från Piratpartiets sida kommer vi att rikta in oss på att försöka förändra direktivet till någonting positivt som ställer krav på att säkerhetsarbetet verkligen görs, men är så pass flexibelt när det gäller hur det görs att det inte gör mer skada än nytta.

Tobaksdirektivet handlar ur svenskt perspektiv om snus i första hand. Det gick dåligt i omröstningen i miljö- och hälsoutskottet ENVI. EU-parlamentet vill fortsätta förbjuda snus utanför Sverige, och även om det ser ut som att vi på nåder får behålla rätten att smaksätta snus i Sverige, är det ännu inte säkert att EU kommer hålla fingrarna borta från det svenska snuset.

Förslaget från ENVI-utskottet riskerar också att hämma introduktionen av elektroniska cigaretter och vaporisatörer som ett alternativ till rökning. E-cig och ”vejps” (eng. vapes) är inte så stort i Sverige ännu, men i till exempel Tyskland och England är de det. Argumentet för vejps är precis detsamma som för snus. Det bästa är naturligtvis att inte använda någon form av nikotin alls, men för den som sitter fast i ett cigarettberoende är både snus och vejps alternativ som bara är en hundradel så farliga för hälsan.

ENVI-utskottet vill klassa vejps som mediciner, vilket innebär att de skulle behöva genomgå dyra läkemedelstester för att få släppas på marknaden. Att vejps, precis som snus, har potential att rädda liv om vi gör dem tillgängliga för rökare med så lite restriktioner som möjligt bryr sig ENVI-utskottet inte om. De driver en ideologiskt motiverad nollvision istället för att försöka med faktabaserad skademinimering.

Den 8 oktober sker omröstningen i plenum i parlamentet. Sedan följer förhandlingar med ministerrådet. Här vill det till att den svenska regeringen inte viker sig platt, som folkhälsominister Maria Larsson (KD) har visat sig benägen att göra hittills.

Handelsavtalet TTIP mellan EU och USA har just börjat förhandlas. Precis som med ACTA-avtalet (som vi lyckades stoppa) sköts förhandlingarna bakom stängda dörrar, och inte ens de flesta parlamentariker får veta vad det är som händer.

Piratpartiet tillsammans med den Gröna gruppen i parlamentet slåss för att förhandlingarna ska bli öppna så att vi kan följa dem. Jag kan inte se något rimligt skäl till varför de ska hålla papper hemliga från både parlamentet och medborgarna när de väl har visat dem för motparten de förhandlar med. Vem är det de betraktar som fienden som inte ska få veta vad som händer?

Vad gäller innehållet i förhandlingarna vet vi redan nu att det finns mycket att vara motståndare till. TTIP-avtalet ska innehålla ett ”IP-kapitel” som handlar om copyright och patent. Vi kan utgå från att upphovsrättslobbyn kommer göra ett nytt försök att få med samma extrema lagar för fildelningsjakt som de försökte få igenom via ACTA.

Men det allra värsta som diskuteras i TTIP-avtalet är ISDS Investor-to-State Dispute Settlement. Det innebär att storföretag för rätten att stämma länder på mångmiljardbelopp om de tycker att någon ny lag riskerar att minska deras vinster. Det skulle, om det går igenom, påverka allting från möjligheten att införa skärpta miljökrav till möjligheten att reformera upphovsrätten. Det är fortfarande tidigt i processen, vilket är bra, men ISDS-idén måste vi se till att stoppa till varje pris.

8 kommentarer

  1. Fråga till dej Christian, Är inte den där när neutraliteten en fråga om Flatrate? Kan man i valrörelsen trycka på att operatörer vill ta bort flatrate? Gäller det även fiber eller bara mobiluppkoppling? / Mikke

    Kommentar av Mikke Svensson — 20 september 2013 @ 11:10

  2. Det behövs uppenbarligen pirater i EU-parlamentet även nästa period.

    Kommentar av Johan Tjäder — 20 september 2013 @ 11:38

  3. Regeringen här i sverige har redan skickat ut förslag på en stopplag som har som uppgift att se till att alla dokument gällande TTIP avtalet förblir hemlig.

    Fö så tror jag det är datsskyddsFÖRORDNINGEN du menar och inte direktivet ? Eller har det ändrats ?

    Kommentar av Anders S Lindbäck — 20 september 2013 @ 12:48

  4. Nej Mikke, det går ha näteneutralitet både med och utan Flatrate.

    Det relevanta är att alla källor och tjänster hanteras på samma sätt. Det ska alltså inte göras någon skillnad på om du skickar e-post, tankar ner en zip-fil med bilder från din kompis semester eller kollar på Youtube, ingen operatör ska ha rätt (eller skyldighet) att kontrollera, granska eller styra din trafik.

    Att man sedan betalar mer om man kräver 100 mbit-uppkoppling än 10 mbit, eller att det är dyrare att tanka hem 10 Tb än 1 Tb i månaden är däremot fullt rimligt och har ingen koppling till nätneutralitet. Sedan kan man tycka att operatörerna inte ska begränsa folks surfvolymer eller hastigheter, men så länge de inte gör skillnad på olika typer av innehåll så är det svårt att kritisera…

    Kommentar av lakemannen — 20 september 2013 @ 12:58

  5. @lakermannen, jag är med på vad du säger MEN är det inte så att i praktiken så blir det ju inte flatrate om du måste betala för att ladda ner en stor fil, whatever filformat men slipper betala för att streama en långfilm från Netflix?

    Kommentar av Mikke Svensson — 20 september 2013 @ 14:50

  6. @Mikke Svensson Flatrate är bara ett begrepp där du får en fast kostnad för ett visst utbud, även om vi är vana vid att endast applicera den som vi gör på fibernätsidan. Flatrate behöver inte betyda obegränsad tillgång på alla plan.
    Det är flatrate att betala 399kr för 100MBit där du kan tanka så mycket du kan inom 100Mbit begränsningen när som helst under månaden. Det kan även betyda att du har en kostnad på 199kr för att tanka 10GB data men utan hastighetsbegränsningar. Det sistnämnda är precis vad du får med t.ex. mobildatatrafik där din hastighet inte begränsas, iaf inte mer än vad din hårdvara eller tillgänligheten i nätet begränsar hastigheten, men mängden data är begränsad. Det innebär helt enkelt en linjär och enkel betalningsstruktur där du inte får extra kostnader så länge du håller dig inom de regler som är uppsatta.

    Kommentar av riptide — 20 september 2013 @ 16:02

  7. Det går att ha flatrate utan nätneutralitet också. Nätneutralitet är att ISP (ev. andra mellanhänder) inte får diskriminera din trafik. Hur snabb den sen är eller vad den kostar spelar mindre roll.

    Kommentar av gurra — 20 september 2013 @ 16:45

  8. Anders S Lindbäck skrev:

    Fö så tror jag det är datsskyddsFÖRORDNINGEN du menar och inte direktivet ?

    I och för sig menar jag nog bägge, för det det är både ett DIREKTIV som handlar om ländernas polis och säkerhetstjänster, och en FÖRORDNING som handlar om alla andra företag och organisationer. Men du har rätt i att jag i första hand menade FÖRORDNINGEN, så jag har ändrat.

    Kommentar av Christian Engström — 20 september 2013 @ 18:00


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: