Christian Engström, Pirat

27 juli 2013

Ritualer för de Fyra Kopimistiska K-na

Filed under: kopimism — Christian Engström @ 16:30

Klicka för att läsa de tidigare delarna av den Kopimistiska skapelseberättelsen

(Det här är en fortsättning på den Kopimistiska skapelseberättelsen)

I den förra predikan noterade vi att ritualer är en mycket viktig del av alla religioner. Kopimismen har en ritual beskriven i Ansökan Från 2011 om officiellt erkännande som religiöst samfund (som Kammarkollegiet — helgat varde dess namn! — biföll). Men bara en enda ritual räcker inte för en kyrka. Vi behöver fler, och alla är välkomna att komma med förslag.

Inom Kopimismen lyfter fi fram fyra fundamentala principer, som vi menar är användbara för att förklara hur universum uppstod och vad som driver det vidare. Det är de Fyra Kopimistiska K-na: Kopiering, Samarbete, Kvalitet och Kreativitet (okay, alliterationen funkar bättre på engelska, men det struntar vi i). Vi kan titta på hur olika ritualer skulle kunna framhäva vart och ett av de fyra olika K-na.

Kopiering

Kopimismens mest uråldriga ritual är Kopyacting. Den beskrivs redan i Ansökan Från 2011 (som Kammarkollegiet — helgat varde dess namn! — biföll). Inför omvärlden ser Kopyacting väldigt mycket ut som fildelning (online eller offline), men som vi som vi såg i den förra predikan kan en vardaglig handling förvandlas till en ritual om vi väljer att ge den en andlig innebörd. Det är som det ska vara att Kopimismens första och mest uråldriga ritual är en hyllning till Kopieringen, utförd med de verktyg som har dykt upp i vår tid.

Men vi behöver mer.

Att undervisa och lära är också en form av Kopiering, där kunskap (eller kultur) kopieras från ett sinne till ett annat. Det är rimligt att Kopimismen betraktar undervisning och lärande som heliga. Vi kan designa ritualer som hjälper till att skapa en god miljö för undervisning och lärande, eller kopiera sådana ritualer från andra källor.

Det finns en uppsjö icke-religiös litteratur om hur man skapar en god miljö för inlärning, och det finns miljontals lärare av olika slag som har sina egna erfarenheter av vad som fungerar. Kanske några av österns religioner, som ofta har ett starkt fokus på relationen lärare – elev, har användbara ritualer som vi kan kopiera eller remixa. Om det verkligen stämmer att Karate Kids lärare har upptäckt ett sätt att få tonåringar att frivilligt plocka upp sina kläder från golvet, då finns det magi där som förtjänar att kopieras.

Sex är en annan aspekt av Kopiering, som vi har noterat tidigare. Fruktbarhetsritualer var förr en viktig del av de traditionella polyteistiska religionerna. Romare och greker hade Venus- och Afroditekulter, och vikingarna hade gott om riter tillägnade Freja. Men så kom de pryda abrahamitiska religionerna och lyckades göra sex till någonting skamligt som man inte ens fick prata om, än mindre ha kul med i offentliga ritualer.

Men Kopimismen ser sex som någonting positivt och en manifestation av den grundläggande principen Kopiering, så vi kan ansluta oss till de polyteistiska religionerna på den här punkten. Det kanske finns några fornnordiska asariter till Frejas ära som vi kan kopiera direkt in i Kopimismen. Det här är en av de roliga sakerna med en religion som har en positiv sexualsyn, så vi har ingen anledning att hålla tillbaka.

Samarbete

Alla ritualer bidrar till att skapa sammanhållning, vilket är ett av skälen till att de är så effektiva. Men vi kan ändå titta efter ritualer som är speciellt designade för att främja samarbetet inom en grupp.

I böckerna om ledarskap och gruppsykologi som vi köper på flygplatser finns det många förslag på hur man skapar ett gott samarbetsklimat inom en grupp eller en organisation. Kanske är några av de förslagen användbara, eller kan åtminstone tjäna som bas för att remixas till Kopimistiska ritualer.

Inom New Age-rörelsen finns det en uppsjö av ritualer där deltagarna sitter, står eller ligger i en cirkel och utför olika övningar för att bli mer samspelta som grupp. Några av de här ritualerna kan vi kopiera in i Kopimismen, som en hyllning till den fundamentala principen Samarbete.

Samarbete online är ett område som förtjänar särskild uppmärksamhet. I köttvärlden har vi levt tillsammans i samhällen i flera tusen år, så vi har haft tid på oss att utveckla sociala koder och vardagsritualer för att undvika missförstånd. Vanlig hövlighet ingår som en viktig del.

Det engelska ordet ”Goodbye” kommer från frasen ”God be with you”, så även om vi sällan tänker på det när vi använder ordet idag, har det sitt ursprung i en religiös rituell hälsning som syftar till att främja vänlighet och hövlighet.

På internet har vi samma behov av hövlighet och vänlighet som offline, för att skapa ett gott klimat för samarbete. Vi vet alla hur lätt det kan uppstå flamewars över vad som i slutändan ofta visar sig vara mest ett ömsesidigt missförstånd uttryckt i alltför hårda ord. Tekniker och ritualer för att undvika eller mildra den här sortens hinder för samarbete är värdefulla verktyg. Hövlighet är en Kopimistisk dygd, såsom i köttvärlden så ock på nätet.

Eftersom nätet fortfarande är ungt jämfört med andra hjälpmedel för kommunikation och samarbete, är vi just nu mitt uppe i att pröva oss fram med svärmar på nätet, för att försöka lista ut vilka normer som leder till de bästa resultaten (vad ”bästa” än må betyda i olika sammanhang).

Just nu pågår många experiment för att finna de normer och uppförandekoder som leder till gott samarbete online. Wikipedia har en uppsättning normer eller ”behavioral guidelines” som är utformade för det här syftet, inklusive den berömda regeln ”Antag gott uppsåt”. De har också ett system för att lyfta fram och belöna gott och önskat beteende genom att uppgradera kvalitetsklassningen på artiklar som någon har lyckats förbättra upp till vissa nivåer. Det är antagligen en idé som Kopimismen bör plocka upp.

I sin nypublicerade bok Swarmwise skriver Rick Falkvinge, grundaren av det första Piratpartiet, om hur man aldrig kan påverka en svärm genom att försöka straffa folk till att göra det man vill. Försöker man försvinner de bara någon annanstans. Det som man kan och ska göra är att belöna bra beteenden med uppmärksamhet när de dyker upp, och bara ignorera dåligt och oönskat beteende så långt det går. I boken ger Falkvinge exempel på hur man kan organisera tävlingar och liknande ritualer. Det skulle kunna vara en utgångspunkt för att fundera på möjliga Kopimistiska belöningsritualer.

Jag vet inte exakt hur Wikipedias procedurer/ceremonier för att uppgradera rankingen på en artikel ser ut, men de vore också en bra utgångspunkt för Kopimistiska ritualer för att belöna bra insatser inom svärmen.

Det finns ett starkt samband mellan ritualer och normer. Ritualer för att belöna önskat beteende som stämmer med normerna förstärker den sortens beteende, både för individen och för gruppen som helhet. Den här sortens ritualer kan vara ett viktigt verktyg för att skapa ett gott klimat för samarbete.

Äktenskapsceremonier, slutligen, är en annan grupp av ritualer som passar naturligt under rubriken Samarbete. Man kan argumentera att de borde sorteras under Kopiering eftersom det är sex med i bilden, men uppriktigt sagt innebär äktenskapet mer än bara sex. När två människor ingår äktenskap lovar de varandra att samarbeta och hålla ihop genom livets alla svårigheter och glädjeämnen. Det är ett uttryck för den grundläggande principen Samarbete.

Det har förrättats många vackra bröllopsceremonier här i världen, och som Kopimister är vi fria att kopiera och remixa vad vi vill och hur vi vill. Det finns standardformulär inom kristendomen som lägger tonvikten på samarbete (snarare än att ”se upp till och lyda”). Borgerliga vigselceremonier kan vara mycket vackra, och betonar ofta samarbetet mellan brud och brudgum (eller vad det nu råkar vara för kön på de tu som ska gifta sig). Kanske finns det några gamla fornnordiska riter som gör detsamma, och som förtjänar att lyftas upp och remixas — eventuellt inklusive en aning Kopiering trots allt, för att sätta lite krydda på bröllop där det passar.

Det svenska Missionerande Kopimistsamfundet har ännu inte vigselrätt, trots att vi är en officiellt erkänd religion. Men när den dagen kommer ska vi vara redo.

Kvalitet

I Zen och konsten att sköta en motorcykel skriver Pirsig om vikten av att ha rätt mental inställning när man ska göra tekniskt arbete, för att uppnå Kvalitet. ”Att montera japansk motorcykel kräver stor sinnesfrid” citerar han från en instruktionsmanual, och håller med, trots den lätt komiska formuleringen.

När Pirsig själv ska underhålla sin motorcykel gör han det på ett rituellt sätt. För rutinåtgärder går han igenom samma sekvens av rörelser för att hitta och behålla det lugna sinnestillstånd där han har störst möjlighet att uppfatta Kvalitet instinktivt. För mer komplicerade uppgifter, som att plocka isär hela motorcykeln (med förhoppning om att en dag kunna sätta ihop den igen) är han noga med att rada upp delarna han plockar bort på ett ordnat och rituellt sätt. Det är delvis av praktiska orsaker, men lika mycket för att uppnå rätt sinnestillstånd.

Pirsigs yttersta mål är att uppnå ”värdestillhet, där man inte har några kringflackande önskningar alls, utan bara genomför livets handlingar utan strävan”. Ett steg på vägen är ”mental stillhet, där man inte har några kringflackande tankar alls”.

I kapitel 25 av Zen och konsten… diskuterar Pirsig meditation, och hur han ser det som ett sätt att nå den inre frid som behövs för att montera en japansk motorcykel, eller göra någonting annat med Kvalitet.

Meditation är en central del av många religioner, i synnerhet de från östern. Det passar naturligt in under rubriken Kvalitet, om syftet med meditationen är att stilla sinnet och få det i ett tillstånd där det bättre kan uppfatta Kvalitet. Ett antal utvalda meditationstekniker, kopierade från existerande källor, vore ett välkommet tillskott till de Kopimistiska ritualerna.

I religioner som inte innefattar meditation i formell mening, som till exempel kristendomen, fyller bönen ibland en liknande funktion. Som Kopimister kan vi plocka det vi finner användbart från den här traditionen också. Men kristna böner tenderar att ha en mycket nära koppling till den kristna världsbilden, så de är kanske inte idealiska som en neutral meditationsteknik.

De östliga meditationsteknikerna känns renare i det här avseendet, eftersom många av dem redan lärs ut med framgång i väst i helt icke-religiösa sammanhang. Antagligen är de en bättre startpunkt för att definiera Kopimistiska meditationsritualer.

Kreativitet

Varken kristendomen eller dess systerreligioner är särskilt stora på kreativitet, i vart fall inte i de vanligaste varianterna. Såvitt jag vet förekommer ordet inte en enda gång i bibeln. Bibelns tonvikt, i synnerhet i Gamla Testamentet, är istället på tradition.

Det här verkar gälla mer eller mindre alla de gamla etablerade religionerna, och det finns antagligen ett väldigt enkelt skäl till det. De gamla religionerna pratar inte om Kreativitet för att de är — gamla.

I dagens samhälle pratar vi hela tiden om kreativitet och om hur vi kan främja det på livets alla områden, från barnuppfostran till att få fart på ekonomin till att få ett bättre sexliv. Det är utmärkt, och något som är av godo.

Men det är någonting väldigt nytt. Innan 1960-talets tidiga hippies började sätta fokus på Kreativitet som någonting viktigt och önskvärt, var det inte någon särskilt vanlig tanke. Det är först under de senaste femtio åren som ämnet kreativitet har blivit så framträdande i det offentliga samtalet, och ingen av de gamla etablerade religionerna har plockat upp den här nya trenden.

(Eftersom vi redan har noterat att de gamla etablerade religionerna i väst är mer fästa vid tradition än vid kreativitet och förändring, är det här i och för sig vad vi skulle förvänta oss av dem i en hönan-och-ägget-liknande ond cirkel, men det är ändå värt att påpeka.)

Men Kopimismen är fri att välja en annan väg, och eftersom vi har uppmärksammat Kreativitet som en av de Fyra Kopimistiska K-na, har vi redan gjort det. Erkännandet av Kreativitet som någonting som är både av godo och viktigt är en av de memer som skiljer det moderna informationssamhället från de slutna jordbrukssamhällena från de tidigare årtusendena, när nya idéer oftast betraktades med misstänksamhet eller direkt fientlighet, och där den kristna dogmen härskade.

Och även om kristendomen inte är till särskilt mycket hjälp beträffande ritualer för att främja Kreativitet, finns det gott om andra källor att vända sig till för inspiration. Vi kan återigen konsultera böckerna vi köper på flygplatser, där en stor del av dem riktar in sig precis på att frigöra vår potential för kreativitet. Ett stort antal New Age-ritualer har samma mål. Det finns många källor som vi kan kopiera och remixa från på det här området, från grundläggande brainstorming-tekniker till mer avancerade övningar för att frigöra vår inre Kreativitet, som individer eller i grupp.

Och vi kan uppfinna helt nya saker också. Allt behöver inte vara baserat på gamla traditioner, som i de gamla religionerna. Kopimismen välkomnar uttryckligen Kreativitet som någonting gott och en av drivkrafterna bakom universums utveckling, istället för att förbigå ämnet med tystnad som kristendomen och andra äldre religioner.

Kopimismen ska vara en rolig och spännande religion för att prisa den Nollte Grundläggande Principen, som är Kreativitet. Men den ska också vara en rolig och spännande religion av det enkla skälet att världen antagligen behöver en sådan.
Kopiera och sprid!

…………

This sermon is also available in English as chapter 15. Rituals for the Four Kopimist K’s in the English version of the Kopimist creation myth

CC-BY-NC Christian Engström

2 kommentarer

  1. Ett undantag här är eventuellt människor med stor erfarenhet från terapi eller New Age. Inom New Age utvecklas både vokabulären och metoderna från terapier och från olika religioner. Det finns en ”vetenskaplighet” i språket som jag tolkar som ett bejakande av manipulation. Begrepp som ritualer, cermonier, övningar, terapi, ladda ur, släppa på trycket, kroppskontakt används flitigt.

    Kommentar av gold price — 28 juli 2013 @ 23:50

  2. ”Det svenska Missionerande Kopimistsamfundet har ännu inte vigselrätt, trots att vi är en officiellt erkänd religion. Men när den dagen kommer ska vi vara redo.”

    Sluta med dessa förvanskningar av verkligheten. Religionen är inte erkänd, den är registrerad, dvs den uppfyller formaliakraven enligt Kammarkolliegiet och är registrerad som namn. Begreppet erkännande finns inte, inga religioner erkänns av vare sig Kammarkollegiet eller svenska staten. Eller kan du peka på var det framgår att religionen är erkänd, dvs att ditt påstående beläggs av fakta?

    Kommentar av nejtillpirater — 29 juli 2013 @ 13:09


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: