Christian Engström, Pirat

10 april 2013

Follow-up questions to the EU Parliament President on #mepblock

Filed under: demokrati i eu,English — Christian Engström @ 9:44
Martin Schulz, President of the European Parliament

Martin Schulz, President of the European Parliament

This Monday, I received a reply from the President of the European Parliament Martin Schulz, where he confirmed that a decision to block certain emails from citizens to members of the parliament was taken on March 7, and said that this decision was ”justified”.

Since I strongly disagree with the President’s position on this, I have now sent the following letter asking for some clarifications:

Dear President Schulz,

Thank you for your letter dated March 28, and delivered on April 8, where you defend blocking emails sent by citizens to Members of the European Parliament, and say that the intervention by the technical services was ”justified”.

I would be very grateful if you could clarify the following points in relation to this policy:

  1. Who has the authority to decide which emails from citizens get blocked, and how is such authority derived from a mandate by the Parliament?
  2. What instructions from the President or otherwise exists for the filtering of email communication?
  3. Do you think it is acceptable that communication from citizens is blocked without the Members even being notified of the fact that a filter has been installed?

Best regards,

Christian Engström MEP

7 kommentarer

  1. Mycket relevanta frågor.
    Tyvärr komme rnog inte svaret vara relevant…😉

    Sedan förstår jag att det kan vara ett problem med automatiserade mass-mail. Frågan är hur det bör hanteras på bästa sätt!?

    Kommentar av JohJoh — 10 april 2013 @ 10:12

  2. Jag respekterar dig för att du ställer dessa frågor, även ifall det inte leder någonstans, för inget blir bättre av tystnad och att inte ifrågasätta något som är knasigt.
    Jag förstår att spam kan vara ett problem, men man måste kunna komma runt detta. Viktigast måste ändå vara att kunna kontakta sina ”folkvalda” och/eller ha ett utbyte, annars fungerar inte det demokratiska systemet — enligt mig. Även om man så måste fylla i ett formulär på en hemsida med en ”captcha” lr något, och veta att brevet faktiskt når mottagaren (så är det okej för mig), sen ifall mottagaren själv tycker allt ifrån medborgare är spam så får han/hon själv filtrera bort dem.

    Kommentar av Andreas — 10 april 2013 @ 10:51

  3. @Andreas

    Det förekommer knappast någon mailtjänst nu som inte har ett mer eller mindre utvecklat spam-filter. Gemensamt för dessa är dock att all skräppost lätt kan granskas av mottagaren och mottagaren kan vanligen markera att mejl har markerats felaktigt. Jag tror inte att någon ledamot skulle klaga på ett effektivt spamfilter som ser till att skräppost markerades och möjligen (beroende på klient) visades upp separat och undanstuvat från den vanliga inkorgen.

    Men det är inte fallet här, eftersom all skedde bortom användarens kontroll och vetskap.

    Kommentar av Johan Tjäder — 10 april 2013 @ 22:32

  4. Ska bli intressant att se vad de svarar. Om det filtreras utan ledamöternas samtycke, då är det myndighetsbeslut. Sådana myndighetsbeslut måste ske med stöd av lag i enlighet med Europakonventionen.

    Enligt en vägledning från Statskontoret kan svenska myndigheter inte radera spam hur som helst. OM en svensk myndighet inför filtrering, då måste det också finnas rutiner för myndigheten att manuellt gå igenom bortfiltrerade meddelanden som felkategoriserats. Vanligtvis kollas de mest sannolika felkategoriseringarna dagligen och all filtrerad trafik åtminstone en gång i månaden.

    Kommentar av Johan Tjäder — 10 april 2013 @ 22:48

  5. Ja, alltså för tydlighets skull. EU är ännu så länge inte en part i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Men detta stipuleras i Lissabonfördraget och medlemskapsförhandlingar pågår.

    Kommentar av Johan Tjäder — 10 april 2013 @ 22:57

  6. Hej, Christian. Jag tycker dina tre uppfljningsfrgor till Martin Schultz r mycket bra formulerade relativt ”demokratifrgans” fulla etisk-tekniska djup och vidd. Han mste ha bra mycket rent teknokratiskt samvete om hans demokratiska samvete ska undkomma de moraliska betnkligheter som dina frgor s pedagogiskt och didaktiskt formulerats. Det ska bli intressant att se om och hur han svarar dig denna gng.

    ”Demokratifrgans etiskt-tekniska fulla djup och vidd” handlar, som jag vill uttrycka det, i grund och botten om beteckningen ”representativitet”… dess referensproblematiska ansprklighet till ngot (annat utanfr sig) betecknat presentativt. Frgan r ytterst existensiell och handlar rent allmnt om ordens frhllande till varandra med avseende p att finna bsta kommunikativa meningsuttryck fr akten att begripligt meddela ett menande av ngot annat slag en det orden r i och fr sig. Jag sger ofta att ”demokrati” r ett begrepp som stndigt sker sin mening. Jag syftar d p den handlingsetiska dispositionen och inte p en eller annan teknisk parlamentarisk ordnings mer eller mindre representativt adekvata uttryck fr denna handlingsetiskt ”demokratiska” strvan, ty den tekniska ordningsformateringen r produkten av strvan att… bli… en klok demokratisk personlighet som under tiden sker… vara… den person hon s gott hennes personlighet finner hennes frmga, i den konkreta situationen, mjlig att i enlighet med hennes frestllnings bttre vilja kunna (re-)presentera. Drfr gr vi oss skyldiga till en metonymisk glidning nr vi kallar och tar fr givet att den parlamentariska ordning vi lever under i Sverige per definition r en demokrati. Vr parlamentariska ordning r ett uttryck i bsta fall fr vr strvan att bli demokratiska personligheter och, enligt min mening, ingen som helst garanti fr att vi i valet av parlamentsledamter sjlva r demokratiskt lagda eller vljer lta oss representeras av demokratiska personlighetskaraktrer.

    En god musiker blir man genom att spela musik. En god demokrat blir man i och med delaktigheten i en utvidgad och frdjupad kommunikativ gemenskap genom-dia logos. Genom logos representerar vi vr persons personliga presentation av olika stndpunkter, siktsperspektiv och aspekter p det vi menar oss tala om. ”Vad” r mer eller mindre precist givet, vergivet med vanor och traditioner som folk vi lr oss knna tillit infr benmner och ger oss sin frklaring till. ”Hur” just detta gr till blir vi vanligtvis frst varse om nr det visar sig p ett eller annat vis inte har gtt riktigt riktigt eller rttvist till. Oftast mrker vi detta genom en eller annan anmrkning om bristen p delaktighet.

    Denna brist p delaktighet rr den direkta nrvaron frn fall till vid faststllandet av grnsen mellan tv principer; ena sidan, sfren fr gemensamhetsprincipen (dr var och en ansvarar fr egen-dom), andra sidan, den allmngiltiga principen, (sfren inom vilken alla gemensamt finner p vad som r gemensamt ansvar). Dessa tv principer r oss givna som handlingsnormer i och med kommunallagstiftningens frestllning om vad som ska vara demokratiskt vgledande fr den kommunala verksamheten. Principer r nd bara principer vars etiska implikationer till syvende og sist fr sitt motstnd och faktiska handlingsuttryck i mttet med det vi brukar kalla verklighetens ”realiteter”, allas om och vanligen mns, meningar om vad som r mjliga och omjligt givna betingelser fr en direkt och/eller representativ delaktighet i en kommuns beslut om vad kommunen ska ansvara fr gemensamt och p vilket stt ansvaret ska sktas.

    Delaktighet r i grnsdragningen mellan gemensamhets- och allmnhetsprinciperna r vad jag substantiellt vill mena r det etisk-tekniska handlingsinnehllet i kategorin ”demokrati”. Alla avsteg frn direkt delaktighet i avgranden som gller dessa principers faktiska begrnsningar i verkligheten r i realiteten s lngt som vr demokratiska strvan etiskt-tekniskt har kommit och – om vi tar fasta p nationalstatens och de olika nationalstatligt verstatliga representationsformernas byrkratisering – upphrt att ens frska frestlla oss vgar att vl frdas vidare.

    PP r ju den enda ”plats” (jmf de gamla grekernas agora) dr kommunikationsteknikens landvinningar (p gott och ont) dr pirater och sympatisrer kan utveckla sina frestllningar om representativitetens utveckling av en bttre allmn delaktighet. (Bortsett frn tekniskt paradoxala fallgropar som censurteknokratiska partier, privata mediedrakar och halvmesyrer som Public service och andra upphovsrttsdogmatiker, ur sina perspektivs vlmening, kan driva fram av frsvrande omstndigheter)… s tror jag framtidens mer direkta demokratiformer kommer att representeras av enskilda fretagssamheter dr verksamhetens kvalitativa bruksvrdeaspekt inte kommer att lta sig korrumperas av sneglingar p bytesvrdeaspektens avkastningpotens i och med fretagsamheten. Jag har ingen nrmare frestllning om hur allmnrttsprincipen kommer att tillvaratas p ett mer delaktigt representativt vis. Bara vertygad om att nationalstater och verstatliga samarbetsorgan inte br p framtidens representionsform fr det allmnnas bsta gemenskap.

    Som vergngsform i nulget litar jag till PP som ett forum fr framtiden. Men det kommer inte till uttryck genom parollen ”Demorkatisera EU” eller om s vore ”Demokratisera Svenska staten”! Jag tycker att det r bttre att formulera den demokratiska handlingsetikens tekniskt-etiska inriktning i termer av representativitetens problematisering av nulget, dvs frhllandet mellan riksdag och regering, disfunktionen mellan lagstiftningsintentioner och regeringsdirektivens transformation ver kanslisters tolkning till myndigheternas tjnstemannastyrda tolkningar och effektuering av verkstlligheten och resultatets bristande terkopplings- och utvrderingsmjlighet fr riksdag och regering (se ”Kunskapen & makten” red Per Molander/ Atlantis och ”Vad staten vill”, red D. Tarschys & Marja Lemme)

    Flera statsvetare visar, tycker jag, att den i ngon mn ndvndiga delegeringen av de ”folkvaldas” vldigt allmnna mlformuleringar innebr en tilltagande byrkratisering som ftt till fljd att det lilla barnet ”demokratin” ser ut ha spolats ut med det deliberativa badvattnet. Jag lser det s att en vsentligt representativitetsform fr en tidigare centralistisk, verkommunal, demokratisk strvan nu r bortblst i hnderna p en byrkratisk nomenklatura vars ”frnuft” beror av den samhllsvetenskap de meriteras och begvats med inom den akademiska industrins humanvetenskapliga kollaps. All humanvetenskap r till sin ”natur” subversivt verskridande. I den form av samhllsvetenskap humanvetenskapandet skiljts frn enheten med bde naturvetenskapandet och humanioras eller enkannerligen konstvetenskapandet stagnerar allt kunskapande som blott en reproduktion av det gamla i nya design. Estetiken dominerar etiken i stllet fr omvnt. Esteticismen, professionalismen och paternalismen (Sverige r vrldens sjlvgodaste humanistiska demokrati) grasserar fr nrvarande och r varje demokratisk strvans vrsta endokrina kommor

    Jag kan ibland tnka s, att det vore en bttre allmn representativ delaktighet om regeringens sammansttning var ett resultat av direkta personval frn listor som partierna internt tagit fram och tillstller vljarna. Jag skulle hellre vilja vlja personer med demokratisk karaktr en lojala knapptryckarfunktionrer frn mer eller mindre toppstyrda partier. Ett hugskott bara. Vad sger du… kommuniktionsminister, kan de va ngot?

    Med vnligast hlsningar frn trollgubben.

    Kommentar av Nils Tenmann — 11 april 2013 @ 19:52

  7. I’d add – ”If I wish to block emails to all MPs on a certain subject in future, what is the process to achieve that?”

    Kommentar av Rob Jonson — 16 april 2013 @ 18:26


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: