Vilka EU-nyheter är viktiga, på riktigt? Var fattas besluten i EU, egentligen? Det är frågor som Svenska Dagbladets Teresa Küchler tar upp i sin EU-krönika den 26 mars. Frågor som är stora, viktiga och svåra att svara på.
Men det är nödvändigt att söka svar. 60 till 80 procent av alla svenska lagar och regleringar kommer från EU. Tyvärr får svenska folket nästan aldrig veta vad som är på gång, vilket är ett demokratiskt problem. Politik är en verksamhet som medborgarna bör vara delaktiga i – inte något som plötsligt drabbar passiva och oinformerade åskådare.
Küchler går hårt åt sina kollegor i media, som hon menar bara går på de allra enklaste och rubrikvänligaste nyheterna. Det ligger något i detta. Därmed inte alls sagt att de enkla och rubrikvänliga nyheterna skulle vara oviktiga. Men man skulle kunna önska sig en mer blandad kompott.
Problemet är inte att svenska media rapporterar för mycket från EU. Det allvarliga är allt man missar. Saker som kommer att påverka vanligt folk, företag och den svenska politiken – som nu ofta kommer som en blixt från klar himmel, när allt redan är för sent för att påverka.
Vill man veta vad som sker i EU, då måste man ofta välja utländska media eller följa ett antal av de rätt specialiserade politiska bloggar som bevakar EU. Detta lämnar det stora flertalet, som är beroende av etablerade svenska media, i okunskap om vad som sker i en central del av politiken.
Küchler tar också upp den känsliga frågan om var beslut egentligen fattas. Spelar den formella behandlingen av ett ärende hos de folkvalda i Europaparlamentet egentligen någon roll? Görs allt ändå upp av ett litet frimureri av icke-valda byråkrater bakom stängda dörrar? Vad säger det, i så fall om tillståndet för vår demokrati? Och vad skall vi göra åt saken?
Vi piratpartister vill reformera EU genom att ta fram ett nytt fördrag. Det skall fokusera på att göra EU till en demokratisk verksamhet. Det skall slå fast våra medborgerliga fri- och rättigheter. Det skall ange enkla och begripliga spelregler för EU. Och politiskt skall det fokusera på fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital.
Ett sådant nytt fördrag skall sedan underställas alla européer i en gemensam folkomröstning, vid ett och samma tillfälle. Därefter är det upp till medlemsstaterna att godkänna eller förkasta fördraget, på det sätt varje land finner lämpligt.
På detta sätt ger man demokratin i EU nytt liv. Om både folket och medlemsstaterna får säga sitt – då finns det i vart fall förutsättningar för ett mer demokratiskt, mer begripligt och rimligare fördrag. Vilket är ett första och helt nödvändigt steg för att komma till rätta med de problem som nämns i texten ovan.
För att media skall kunna rapportera från EU måste verksamheten vara begriplig. För att medborgarna skall kunna vara delaktiga krävs att EU är öppet och transparent. För att den demokratiska processen skall vara meningsfull krävs en möjlighet att utkräva ansvar. Det borde vara självklart.
EU måste bli mer demokratiskt, mer begripligt och mer transparent. Och det måste ske inom överskådlig tid. Om detta inte sker – då är det dags för Sverige att lämna EU. Det finns helt enkelt gränser för vad vi kan finna oss i.
Detta låter fint och bra men historien har visat oss att de som har makten aldrig ger ifrån sig den frivilligt och problemet med EU är ju att det från början hade ett demokratiunderskott och så har det fortsatt till idag när situationen är katastrofal och ingen i EU ledningen verkar ju se bjälken i egna ögat, dvs Euron och hur skadlig den är på Europas ekonomi. Detta fredens projekt kommer gå under och det är nog bara bra.
Kommentar av Nils Dacke — 28 mars 2013 @ 12:29
”Vi piratpartister vill reformera EU genom att ta fram ett nytt fördrag. Det skall fokusera på att göra EU till en demokratisk verksamhet. Det skall slå fast våra medborgerliga fri- och rättigheter. Det skall ange enkla och begripliga spelregler för EU. Och politiskt skall det fokusera på fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital.”
Är det inte just det som de utger sig för att vara idag? Antar att du i detaljerna syftar på att göra stora stora förändringar, men detaljerna framgår inte riktigt här!
Kommentar av Derpherp — 28 mars 2013 @ 15:00
Fast det är under det demokratiska tidsfönstret som Sverige *kan* lämna. När det stänger är vi lika fria att lämna som cyprioterna att utnyttja kapitalets fria rörlighet…
Kommentar av viktualiebroder — 28 mars 2013 @ 16:47
Om inte svenskarna blir mer mindre rädda och auktoritetsbundet fascistiskt disponerade, samt till egensinne och common sens mer demokratiskt lagda personlighetstyper… blir det rätt att göra uppror och för att försvara samhället mot staten och 8-klöverns fasikel… .
Kommentar av Nils Ivar Tenmann — 28 mars 2013 @ 19:28
@Christian Engström: Jag tycker att det verkar som att Küchler påstår att bl.a. förslaget till porrförbud är ren lögn:
”Inget av detta är sant, lika lite sant som svenska mediers uppgifter om att EU vill förbjuda julmusten, snuset eller porren. ”
Det är inte vad jag läste hos Rick: http://falkvinge.net/2013/03/06/next-tuesday-the-european-parliament-votes-to-ban-all-your-porn-yes-really-take-immediate-action/
Se även länkarna under ”update” längst ned i artikeln.
Rick verkar vara insatt i hur saker fungerar i EU-parlamentet och vilken sorts förslag som kan leda till vad, skulle han ljuga oss rakt i ansiktet? Tror inte det, va. Du som är på plats, skulle väl kunna förklara exakt vad som hände och inte hände och varför det hände eller inte hände, för oss och för Küchler.
@Nils Ivar Tenmann: Hmm, är inte det där uttalandet nog för att göra dig till en misstänkt terrorist, tror du?
Kommentar av Ano Nym — 28 mars 2013 @ 23:02
Bra! Äntligen sätter PP ner foten. Dags för tuff EU-kritik.
Kommentar av Max Pont — 28 mars 2013 @ 23:37
[…] Det här var bara några av ett otal exempel på hur Ung Pirats grundläggande idéer i själva verket på intet sätt är bundna till IT, utan istället universella och tillämpliga för i stort sett alla politikens områden. Men vi har resursbrist, och därför måste vi välja vilka områden vi ska prioritera. Jag anser att särskilt migration, miljö och vapenexport borde bli Ung Pirats profilfrågor inför valen 2014. Just dessa bör väljas, eftersom dem alla mycket väl kan formuleras i piratprinciper, enkelt kan kommuniceras till folket (eftersom frågorna är aktuella och eftersom folk ofta redan håller med oss i frågorna, men inte vet att vi överhuvudtaget tycker något i frågorna) och framför allt är de ideologiskt viktigaste just nu. Dessa politiska områden avgörs också delvis av EU, så de är fullt relevanta att driva även inför EU-parlamentsvalet – här bör de definitivt även kompletteras av en demokratiskt grundad EU-kritik. […]
Pingback av Jag kandiderar till Ung Pirats styrelse! I: politisk vision | Calandrellas blogg — 29 mars 2013 @ 0:27
Terrorist, terror, terrorism, uppror, misstänksamhet och frågan om den retoriska urskiljningsförmågans tillämpning och/eller urskiljningslöst överdrivna (General-ismo-itiska) generaliseingar. Jag är inte liberal i annan mening än vad jag förstår, att ”frihet” är tvånget att välja. Har man inte så många valmöjligheter klart för sig återstår alltid ett sista antingen/eller… man vägrar att underkasta sig och tar farväl för egen hand… den möjligheten har alla om det kniper. Dock, jag föreslår hellre, att man, från fall till fall, överväger hur man bör retirera i den givna situationen under regeln, att vända andra kinden till som försvar, även om utfallet kan bli det samma som att släcka sitt liv. Med Tranströmmer hissar jag Haydnflaggan, vilket enligt hans egen förklaring betyder: ”Vi ger oss inte… men vill fred.”
@Ano nym tilltalar min signatur och skriver… ”är inte det där uttalandet nog för att göra dig till en misstänkt terrorist, tror du”… och uttryckssättet ställer mig inför ett antal möjliga tolkningar där platsen här inte medger att alla varianter benas upp.
Vad beträffar Christians löpande rapporteringar om och från EU är jag honom och indirekt PP och dess väljare mycket tacksam… utan hans deltagande skulle informationen därifrån för min del i några väsentliga aspekter vara sannolikt noll och i sin helhet mindre trovärdigt. Huruvida han upplever mina många gånger aparta kommentarer som trackaserier av en myckenhet eller så ovidkommande slag att det förtjänar kallas terror; det vet jag inget om. Inga tecken tyder på det än så länge, från min horisont. Möjligen kan jag tolka frånvaron av kontrarepliker som uttryck för att han betraktar mig som en oförarglig provokatör, bara en gammal trollgubbe i jämförelse med ”upphovsrättsmafians” och SD-liknande troll. Mitt intryck är ändå att Christian lämnar sin blogg öppen och fri från censur men självklart nogsamt väljer vad hans syfte finner värt att ödsla sin tid på att besvara.
När det sedan kommer till frågan om den begreppsliga förutsättningen att ”Sverige är en demokrati” så menar jag att här gör man sig skyldig till en stereotypisk metonymisk glidning från form till innehåll. Men demokrati är inte ett tillstånd för beslutsprocedurerers parlamentariska ordning, utan per min definition en handlingsetisk disposition för att bete sig demokratiskt.
”Beslutet är fattat i vederbörlig demokratisk ordning” och handlingen består av hårt reglerad invandring i ”världens kanske mest generösaste (läs självgodaste) land” med världens kanske mest rashygigena tradition och världens mest inhumant reglerade mottagande av de som genom nådens nålsögon fått uppehållstillstånd av Migrationsverket. ”Beslutet är i sin demokratiska (läs parlamentarisk) ordning och handlingen verkställs genom av REVA och tullpolisens terror mot en befolkning med ”icke-svenskt” utseende… eller med en terror mot gamla genom fällning av det fasta telekom nätet i glesbyggd utan täckning för mobilkom eller funktionellt trygghetslarm. Redan vid tiden för Radiotjänst bildande lades grunden för den tolkning av lagen och det egenmäktigt fascistiska beslut om Public servicefinansieringens brott mot kommunallagens gemensamhetsprincip(om vad som ska betalas av var och en) och allmänrättsprincipen (om vad som ska betalas gemensamt). Spanienfödda svenskar känner igen en hel del av logiken i utvecklingen som pågår i Sverige från sin tid som spanjorer under Francismens sabelknippe.
Folk har sedan en längre tid beklagat sig över att tågen inte går och kommer i tid… talet om dåligt ledarskap och bristen på härförare som orsak till alla här-ledda problem har satt en massa flummiga ledarskapsutbildare i tjänst… Bostadsbyggandets stillestånd beror på kommunernas markpolitik och ”parternas” långbänkar och chicagoliberalerna börjar även de tala om att en starkare stat måste se till att marknadskrafterna fungerar… Statsvetare börjar undra vad det blev av det lilla barnet demokrati när statsråden började ägna sig åt övergripande målstyrning och delegera tolkningen och verkställningen av målstyrningsdokumenten till kanslister och tjänstemännen i myndigheterna… ”ja,visst ! inget är så bra att det inte kan göras bättre… men vi har ändå satsat milijoner ur budgeten på förbättringar… dom har bara inte landat ännu… och vi är ju så bra i jämförelse med andra jämförbara länder”… Hitler kom inte i regeringsställning för att han var nazz, utan för att tågen inte kom i tid och folkets breda lager tyckte det saknades ledarskap… Vägen till helvetet stenläggs med goda avsikter… och det demokratiska sinnelagets endokrina åkommor är esticismen (och det vimlar av designers!), proffetionalismen (karriärism, ledarskap, maktberusning, värdegrunder, osjälvständig legalism och lojal tystnad från underlydande !) och inte minst den gamla nedärvda religiösa-socialdemokratiska-moderata paternalismen (utanförskapets riddare i det generösaste landet i hela världen!), Ursäkta mitt överdrivna ordbruks uppviglande varningssignaler om uppror… men är det inte så att den möjlighet som ges att hålla SD borta från ett större inflytande beror på moderater och/eller sossarnas förmåga att kooptera SDs politik… det får bli någon annans sak att framhålla de nyanser som motsäger mina grova ”generaliseringar och överdrivet” alarmistiska propåer… min käpphäst är att det instrumentella förnuftets herravälde över det praktiska i det närmaste blivit total… att gapandet efter mer matematik och naturteknik i skolan och utbildningssytem är som att släcka elden med bensin istället för en mer grundläggande satsning på att en retoriskt-etiskt-politisk-kritisk och självkritisk förmåga kan utvecklas…
Vad gäller Sveriges territoriella stat och parlamentariska ordning, EU-kommisionens, domstolens och parlamentets reglerade och överstatligt reglerande samarbetsorganisation, å ena sidan, och å andra sidan, frågan om vad som i nuvarande historiska. s.k. ”globalliserade”, situation är och anses vara på väg att bli vad gäller institutionaliserade former och uttryck för ett personligt och representativt, deliberativt och subsidariellt, demokratiskt inflytande över den gemensamt fastställda allmänrättsprincipens begränsning versus gemensamhetsprincipens omfattning, anser jag att ingetdera av det statliga förnuftet har någon framtid
Mitt samhällsbegrepp faller inte in inom ramen för det allmänt vedertagna, historiskt givna territoriet och nationellt förgivettagna begreppet ”Sverige”. De svensktalande har inte per definition som sådana en homogen språkligt given tillhörighet och ännu mindre en fritt vald gemenskap i termer av ett ”folk”, en ”kung”, en ”nation” eller en ”historia”. Det är min utgångspunkt för en tro på att civilisationsprocessens övergripande rörelse pekar våldsamt bakåt innan en framtid kan peka hän mot ett mångfalldigat samhällsbegrepp av fritt associerade producenters företagssamma självstyre inte större än att gemenskapandet pragmatiskt kan överblickas, utan statlig myndighetsinrättning, i följe gemenskapsprincipen (vad var och en sörjer för själv) och principen om det allmänna (som var och en sörjer för gemensamt).
Jag är en pratkvarn… det korta svaret på den avgörande frågan är preventiv och har redan besvarats av vår Viktualiebroder… kliv av medans tid är och börja förbereda en tids munktillvaro medvetet hellre än att bli tagna på sängen!
Kommentar av Nils Ivar Tenmann — 29 mars 2013 @ 19:20
Reblogged this on Urbansundstrom’s Weblog.
Kommentar av urbansundstrom — 29 mars 2013 @ 19:51
@Nils Ivar Tenmann: ”Ano nym tilltalar min signatur och skriver… ”är inte det där uttalandet nog för att göra dig till en misstänkt terrorist, tror du”… och uttryckssättet ställer mig inför ett antal möjliga tolkningar där platsen här inte medger att alla varianter benas upp. ”
Ursäkta om jag var otydlig. Jag bara funderar på hur du kan våga skriva något sådant på internet. Inte mig emot att du gör det, och antagligen inte Christian heller, men andra som t.ex. SÄPO kanske har något emot det. Kanske något som ”uppmanande till terrorbrott” eller så. Om inte idag, så i framtiden. Du lär garanterat vara registrerad som höjd hotnivå i FRAs system. Jag vågar inte skriva något som skulle kunna (miss)uppfattas som hälften så hotfullt som det du skrev, och då har jag ändå anonymiseringstjänst.
Kommentar av Ano Nym — 29 mars 2013 @ 22:10
Detta låter fint och bra men historien har visat oss att de som har makten aldrig ger ifrån sig den frivilligt…
Kommentar av Nils Dacke — 28 mars 2013 @ 12:29
Tja, det bör betonas att den som föreslog det just är en av dem som har givits makt. Inte för att jag tror alla parlamentariker kommer följa Christians exempel, men helt hopplöst är det inte.
Kommentar av Scary Devil Monastery — 30 mars 2013 @ 12:40
@ Ano nym Tack för ditt förtydligande. Jag gick inte in på den läsvarianten, som naturligtvis var den mest uppenbara tolkningen trots allt mitt prat… vilket syftade till att i någon mån mer precisera min första kommentars överdrivet generaliserade påståenden ur ett ensidigt (provokativt) perspektiv… När allt kommer omkring allt jag kompakt påstod där, kan det ju finnas svensktalande, bland pirater och övriga, som känner sig kränkta av mina svepande ordalag… Jag fick en känsla av ansvar för ett gemensamt bör som grundlag att svara an till. att sanningsökande försöka verifiera några korn av sub-jektivt underlag för mina påståendens objektiverade tolkning… Så värst väl tycker jag nu själv inte att jag lyckades, dock… sett utifrån det kunskapandes perspektiv jag har på vad jag själv för egen del syftar (oklart) till, att tala OM, samtidigt; som det jag säger är ämnat läsaren, att VISA hur jag gör, (blott som ett exempel – intetsägande eller just vad dåligt eller gott är, blir upp till den läsandes tolkning, att lära sig något genom-dia logos, hur som helst. När jag nu i efterhand gör det själv blir tolkningen inte nöjd med hur jag försökt visa ”poängen”… som vanligt kan jag med allmänmänskligt anspråk konstatera att – ”Vi säger inte allt-id det vi menar och menar inte allt-id det vi säger”… Att försöka leva sitt liv mitt i paradoxen, är lätt att uppmana sig och andra till att uttrycka, men intrycket – ”Ironins existens är existensens ironi” – grinar mig som vanligt rätt upp i fejset.
En anekdot på temat terrorism och säkerhetspolisens datainsamling och analysförmåga. I min ungdoms 23 våren -68 var jag sannolikt den ende knegaren med om studenternas ”kårhusockupation”. Det blev inledningen till att jag strax därpå slöt upp i gänget runt Anders Carlberg vintern 69-70. Tio år senare fann vi lite till mans med färre kvinns, att vi som partisyftande och vänsterenande organisation lyckligtvis inte hade något existensberättigande. Efter sedvanliga kriteriers mått mätt kom många av dessa revoltörer i efterskvalpet återuppta sina studiekarriärer och lyckas väl så väl med sina olika företag. Flera nöjde sig med att bli lärda att kalla sig professor, andra mer kända som uppburna av framstående journalister, några inte alls dåliga skribenter utmärker sig som goda författare, en urbanist blev jordbruksminister och yttermera andra politiskt sakkunniga som kanslister i regeringskontor och olika partiorgans högkvarter.
Säpo har så mycket att stå i och hålla reda på till höger som vänster av riskabla frihetssträvare, så vissa fall av våldsbejakande unga konkurrenter, hinner väl skriva av sig sin ungdoms romantiska ”riskfaktor innan de ens blir föremål för någon av SÄPOs analys och kalkylerade prioritering… I våra tider av digitaliserad databehandling kan väl något senare missöde uppstå, under den ”rörliga frihetens” visumkontroll, till förvåning och besvär även för gubbar och gummor från 68 på väg någon annanstans, vilka sedan länge glömt att de i praktiken gjort sin avbön… Men rent logiskt utgår jag ifrån, att övervakningen och kontrollen i församhälleligandet av människorna, historiskt betraktat, vid varje tidpunkt aldrig tidigare varit värre än vad den är i varje stunds pågående nuvaro… Samhällets övervakning och kontroll av gamla utspridda i glesbygd, som nämndes i föregående, har blivit mindre och sämre ur den gamles perspektiv på plats… hon får trösta sig med att den ”personliga integritetens rum har blivit milsvid större eller hänsynsfullt för teknikutveckliingens lönsamhets skuld lämna sitt pick och pack för färd till tätortens sociala kontroll.
Den personliga integriteten är per definition en privatsak…som rättar mun efter matsäck så gott man kan finna dess utrymme… jmf. det omvända fallet med den hyllade ”offentlighetsprincipens” lagliga reglering av vad som definieras och vem som får hemlighetsstämpla… klarare och tydligare formulerat på papper kan det inte sägas, men som tolkare vet vi hur vi måste göra för att hålla hemligt det vi inte vill ska bli offentligt… jag vet ganska väl vilket utrymme min personliga integritet är herre över .och det handlar inte om att hålla rent mjöl i påsen i första hand, utan om att stå för vad man gjort och som domare förstå att tillämpa den oskrivna lagen om, att nöden inte har någon lag…
För egen del, i den allmänt paranoida yra som rådde bland ”revolutionärerna” vid denna tid, fick jag ”anledning”, att tro mig registrerad, då jag inte fick jobb som gruvarbetare i Grängesberg -73… Men snart tänkte jag inte mer på det, utan handlade med ”insikten” som ett omedvetet förgivettaget medvetande och blev strax anställd vid Ericssons verkstäder i Tjockhult. Ett halvår senare stod jag på gatan med en arbetskamrat avskedad som ”strejkuppviglare”. Ur vårt pespektiv var vi ju bara de som ”råkat” bli talesmän för en vilja bland alla arbetskamrater. Så sant det blev sagt, från varderas perspektiv, Efter detta var jag ”naturligtvis”, om inte förr, ”svartlistad” bland arbetsköparna. Internt var det bland revolutionärerna som en fjäder i den röda hatten, på den tiden… Hur som helst brydde sig inte ASEA om det året därpå eller så tog de ”risken” på köpet av duglig arbetskraft….
Nog för att jag för min del betraktar mig som ”statens fiende” nummer ett och därmed skiljer på ”samhälle” och ”stat” vad gäller tolkningen och följande frågor som gäller de båda beteckningarnas skilda ”innebörder” och respektive försvar. Statens roll är att bevara den gällande tankeordningens särintresse ifrån ett centrumperspektiv ovanifrån och människorna skapar sina personliga roller i och med sina handlingars omedvetet medvetna förändringsperspektiv nedifrån. Det är för mig inget fel i att PP söker väg för att i nuläget göra EU, en relativt upplyst despot, än mer upplyst och demokratisk lagd… det är alltid en god strävan ovanifrån sett… men kunskapandets produkt är per definition som kunskap en översättning, en metaforisk överföring, där det redan kända invaderar det okända, det avvikande normaliseras, namnges och accepteras. Att tala sant är i själva verket att säga att något är något annat på ett trovärdigt sätt… att en parlamentarisk beslutsordning är demokratisk för att den är en särskilt beslutsduktig parlamentarisk inrättning för hela skalan av handlingsetiskt ovanifrånperspektivet drillade beslutsduktiga delegater… beslutsfattare som är duktiga blir det inom företag, militär-och polisväsendenas hierarkiserade praktiker… ”handlingsmän” som vet att översätta en ekonomiskt effektiv despoti till ”demokrati” på ett retoriskt oetiskt vis… underifrån är ”demokrati” ett begrepp om den handling vilken ständigt söker finna sin mening i motsättning till det redan kända… det är ett humanveteskapande som vet att naturvetenskap bara är ”naturen” i våra huvuden… ”naturen” gör inget i onödan och det bästa människorna kan försöka göra till sin naturlag är att härma ”naturen” och inte göra något i onödan…
Kommentar av Nils Ivar Tenmann — 30 mars 2013 @ 15:44
[…] mer än medborgarrätt på Internet och immaterialrätt – till ett frihetligt, humanistiskt och demokratiskt parti som svarar på alla frågor: såväl de traditionella vård-skola-omsorg-ekonomi-områdena, […]
Pingback av Motion: En human och rättssäker flyktingpolitik | Calandrellas blogg — 30 mars 2013 @ 20:10
[…] mer än medborgarrätt på Internet och immaterialrätt – till ett frihetligt, humanistiskt och demokratiskt parti som svarar på alla frågor: såväl de traditionella vård-skola-omsorg-ekonomi-områdena, […]
Pingback av Motion: Avväpna diktaturerna | Calandrellas blogg — 30 mars 2013 @ 23:53
[…] gärna Christian Engströms text på samma […]
Pingback av Vi pirater stänger inte dörren för ett eventuellt EU-utträde | Gustav Nipe, ordf. Ung Pirat — 2 april 2013 @ 13:22
[…] Om inte EU blir mer demokratiskt, då är det dags att Sverige går ur […]
Pingback av Free and thinking » När makten, rikedomen och hela den förbannade härligheten… - IDG.se - Störst på it-nyheter — 3 april 2013 @ 17:23
Sen på den här bollen, såg inlägget först nu.
Nå: Hade jag skrivit om hela porrförbudsoppan (jag var upptagen med Cypern dygnet runt, och jag är ensam skribent i för tidningen i stan), så hade jag vinklat på nåt helt annat, nämligen det du (Engström) själv sade om att EU-kommissionen kan ta denna, visserligen tunna rent juridiskt, rapport som INTÄKT i framtida förhandlingar om internetpolis- och kontroll, och att det därför är viktigt att se var den tar vägen i EU-parlamentets omröstning. DET hade varit en intressant diskussion: hur finner kommissionen sina argument? Kan en i all välvilja framtagen rapport med liten, egen vikt, användas i helt ANDRA syften? Skulle kommissionen vara så slug? (helt klart). Men det skulle ge färre läsare, alltså.
Kommentar av Teresa Küchler — 10 april 2013 @ 15:08