Christian Engström, Pirat

5 januari 2013

Basinkomst — en första överslagsberäkning

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:16
Basinkomst förslag 1.0

Basinkomst förslag 1.0 (klicka för detaljer)

För att kunna avgöra om det är realistiskt att ha garanterad basinkomst som en vision måste man räkna på vad det skulle kosta skattebetalarna. Det är komplicerade beräkningar, och det finns en massa okända faktorer, men man måste börja nånstans.

Johan Tjäder, som är en regelbunden och uppskattad gäst i kommentarsfältet på den här bloggen, skrev en kommentar till Förslag 1.0 för basinkomst, som jag återger i dess helhet:

Det är väl värt att snabbräkna lite på i alla fall.

Med SCB:s inkomststatistik tar man sig en god bit på väg. Tyvärr stämmer inte riktigt kategorierna med förslaget som presenteras här ovan. Inkomststatistiken presenteras från 16 år och uppåt. Dvs, från det att man lämnar grundskolan förväntas man i princip försörja sig. Så vi får räkna alla från 16 år och uppåt. Sen är det årslöner som presenteras, så jag väljer 140.000 kronor/år som brytpunkt 1 och 220.000 kronor/år som brytpunkt 2. 2010 års statistik.

Då har vi följande:
A. 443.667 personer som har en deklarerad inkomst under 1.000 kr per år får hela bidraget på 96.000 kr.
B. 1.827.675 personer inkomst < 140.000 kr/år för negativ skatt. Fullt bidrag är 175,5 miljarder. Dessa personer tjänade 135,7 miljarder, således dras 90,5 miljarder av från bidraget.

Då får vi

A: 42,6 miljarder kr
B: 85,0 miljarder kr
Total kostnad basinkomst: 127,6 miljoner

Marginalskatt på 67% i området 140tkr – 220 tkr: 41,0 miljarder kr

Nettokostnad för basinkomstreform: 86,5 miljoner (avrundningseffekt)

I kategorin 16-19 år finns 178.217 personer som inte har deklarerad inkomst över 1.000 kronor. Väljer man att utesluta dem så sparar man 17,1 miljarder kronor. Tar man bort de som tjänar under 140 tkr så tjänar man ytterligare 25,1 miljarder, men då får man rimligen räkna bort marginalskatteeffekten också – fast det är bara 90 miljoner – en oväsentlighet i sammanhanget.

Drar man gränsen vid 20 år, så sparar man alltså 42,2 miljarder – vilket är halva reformen.

Då återstår 44,4 miljarder att finansiera.

Det är precis den här typen av uträkningar vi behöver för att kunna utvärdera och finslipa förslag om basinkomst. Här är ett par kommentarrer till den här första överslagsberäkningen:

Då återstår 44,4 miljarder att finansiera.

44 miljarder är mycket pengar, men vi är i alla fall på banan. I statsbudgeten för 2013 kostar sjukförsäkringen 94 miljarder, a-kassan och åtgärder för arbetslösa 67 miljarder, och studiestödet 22 miljarder. Kommunerna betalar dessutom ut 11 miljarder per år i socialbidrag (försörjningsstöd). Totalt blir det här ca 200 miljarder.

En kostnad på 44 miljarder är som sagt en ryslig massa pengar, men det är inte en helt uppenbart orimlig storleksordning. Den här allra första överslagsberäkningen tycker jag ger vid handen att det är värt att fortsätta räkna på förslaget.

[…] 178.217 personer […] Väljer man att utesluta dem så sparar man 17,1 miljarder kronor.

Det här illustrerar hur känslig kostnadsberäkningen är för antalet människor som innefattas och får bidrag. 8.000 i månaden för 100.000 personer blir 10 miljarder om året, så det spelar stor roll hur stor gruppen är som ska omfattas.

Drar man gränsen vid 20 år, så sparar man alltså 42,2 miljarder – vilket är halva reformen.

Topp, då bestämmer vi att vi sätter gränsen vid 20 (snarare än 18 som sas i Förslag 1.0, eller 16 som förekom i överslagsberäkningen). Syftet med reformen är att erbjuda grundtrygghet för dem som är arbetslösa, inte att få världens rikaste gymnasister.

Kostnaden är ju som sagt väldigt känslig för hur stor gruppen utan inkomster eller med låga inkomster är, och de flesta under 20 har ju inte börjat tjäna särskilt stora pengar ännu.

Men så var det frågorna om hur man ska tolka inkomststatistiken från SCB. Vad ingår i siffrorna, räknar vi på rätt grunddata, och vad kan vi göra åt det om inte?

Mycket återstår att utforska, men Johan Tjäders överslagsberäkning visar hur vi kan räkna för att skaffa oss en gradvis tydligare bild.

…………

Läs också Åsa Mobergs krönika i DN: Det behövs ett parti som kämpar för ”livslinjen”

12 kommentarer

  1. Trevligt litet räkneexempel.🙂

    Detta betyder således att genom att ersätta Socialbidrag, A-kassa, studiebidraget och sjukförsäkringarna helt, så sänker vi kostnaderna för välfärdssystemet med ungefär 75%. Inte illa.

    Men, kan se att de stora förlorarna här är barnfamiljer. 8000 är långt ifrån tillräckligt om du är ensamstående förälder utan löneinkomst. Därför behöver dessa familjer någon form av extra förstärkning.

    Kommentar av Per "wertigon" Ekström — 5 januari 2013 @ 14:01

  2. Per ”wertigon” Ekström skrev:

    genom att ersätta Socialbidrag, A-kassa, studiebidraget och sjukförsäkringarna helt, så sänker vi kostnaderna för välfärdssystemet med ungefär 75%.

    Nja, riktigt fullt så bra tror jag tyvärr inte att förslaget är ännu.🙂

    Inkomststatistiken från SCB inkluderar åtminstone A-kassa och sjukförsäkringar, så skulle man rensa bort de pengarna skulle det vara betydligt fler som hade inga eller mycket låga inkomster. Det går alltså inte att använda den här beräkningen direkt för att se vad som skulle hända om man tog bort de existerande systemen samtidigt som man införde basinkomsten.

    Men att kostnaden stannade på 40 miljarder extra är åtminstone ett tecken på att det är värt att räkna vidare.


    8000 är långt ifrån tillräckligt om du är ensamstående förälder utan löneinkomst.

    Det stämmer att ett slutligt system måste ta hänsyn till att det finns folk som har barn, och just den delen finns inte alls med i Förslag 1.0.

    Hur fungerar det idag, hur mycket extrabidrag får barnfamiljer (speciellt ensamstående föräldrar), och är den kostnaden inräknad i de 11 miljarderna för socialbidrag, eller ligger det i någon annan budgetpost (till exempel de 78 miljarder som staten enligt budgeten lägger på ”Ekonomisk trygghet för familjer och barn”)?

    Många frågor, som sagt, men det är kul att se vad det går att få fram för svar.

    Kommentar av Christian Engström — 5 januari 2013 @ 15:07

  3. Det är en mänsklig rättighet att skaffa barn – men det är inte en mänsklig rättighet att skaffa barn på andra människors bekostnad. Fler och fler människor väljer att inte skaffa barn. Den globala arbetslösheten är p.g.a den tekniska utvecklingen på väg mot två miljarder. Sett ur ett globalt miljöperspektiv är det också önskvärt att jordens nationer slutar betala sina medborgare för att skaffa barn. Och varför skall de som väljer att inte skaffa barn behöva betala för något som numera är frivilligt (aborter är lagliga och i princip gratis), det är dags att vända på steken och börja belöna folk ekonomiskt för att inte skaffa barn istället. Kolla på Kina och deras ettbarnspolitik, hade de istället haft det svenska systemet med barnbidrag de sista femtio åren så hade de nu haft antagligen ytterligare femhundra miljoner medborgare och hungerkravaller istället för att vara på väg att bli den ledande ekonomiska stormakten.

    Dessutom har vi redan diskuterat att det i vårt skissade system i vilket fall som helst kommer att behövas incitament för att få så många som möjligt att välja att arbeta in en extra inkomst utöver basinkomsten – genom att fasa ut de existerande barnbidragen och inte införa några nya speciella extra ersättningar till barnfamiljer så skapas för dessa just den sortens incitamint – vill du skaffa barn får du skaffa dig ett jobb för att själv dra in stålar till de extra kostnaderna. När barnet sedan blir 18 så blir bli självt myndigt och berättigat till basinkomst.

    Kommentar av Peter Andersson — 5 januari 2013 @ 17:33

  4. Frågorna om gränsålder och barnbidrag bör kombineras. Barnbidraget idag är drygt 1000:- /månad, skattefritt. Ska vi ha basinkomst vore det väl vettigt att alla har basinkomst, även barn. Men barns basinkomst skulle ju kunna vara mindre än de vuxnas, och omyndiga personers basionkomst betalas rimligen ut till deras målsmän.

    Kommentar av Rasmus Kaj (@rasmus_kaj) — 5 januari 2013 @ 21:10

  5. Jag är inte riktigt nöd med grafen. Jag skulle vilja att den lila linjen lutade mer i början innan den möter den blå linjen. Helst ska den lila luta mer än den blå.
    Det skulle man kunna uppnå genom att man dels minskar lutningen på den blå linjen, men höjer upp den något samt får den lila och röda att börja lite längre ner.

    Det skulle ge klarare incitament att arbeta, om än så lite, samtidigt som man ordnat med finansieringen.

    Kan inte någon ordna med det och räkna lite på det?

    Kommentar av Mumfi. — 7 januari 2013 @ 3:15

  6. @ Mumfi skrev:


    Jag skulle vilja att den lila linjen lutade mer i början innan den möter den blå linjen. Helst ska den lila luta mer än den blå.

    Det vore i och för sig trevligt om det gick att få den lila linjen att luta mer (alltså har lägre marginaleffekt för dem som får bidrag), men om linjerna någonsin ska mötas måste lutningen på den lila linjen vara mindre än på den blå. Annars blir effekten att alla, både låg-, medel- och höginkomsttagare får lägre skatt, och det går ju uppenbarligen inte att finansiera.


    Det skulle man kunna uppnå genom att man dels minskar lutningen på den blå linjen

    Den blå linjen representerar Skattetabell 33 som vi har idag, så den kan vi inte ändra lutningen på. Den är som den är.


    samt får den lila och röda att börja lite längre ner

    Det skulle i så fall innebära att man sänker basnivån från 8.000 till något lägre. Problemet är att då går det inte att försörja sig på basinkomsten, och då försvinner vitsen med reformen (och alla tänkbara besparingar i form av minskad byråkrati).

    Kommentar av Christian Engström — 7 januari 2013 @ 10:29

  7. Hej Christian,
    Har du läst följande blog? (Och en av dess inlägg?)
    http://cornucopia.cornubot.se/2013/01/veckans-lasarkommentar-sverige-har.html

    Veckans bästa läsarkommentar kommer från signatur jeppen och handlar om platt skatt. Citat, min fetstil.
    ”Sverige har i princip platt skatt redan. Den statliga skatten på höginkomsttagare är bara smink för att lura låginkomsttagarna att någon annan betalar.
    * Arbetsgivaravgifterna är platta. 415 mdr.
    * Kommunalskatterna är platta. 530 mdr.
    * Statsskatten är det icke-platta inslaget. 42 mdr.
    Det vore alltså skitenkelt att göra skatten platt – i klass med ett mindre jobbskatteavdrag. Statsskatten är betydligt under 3% av de totala skatteintäkterna.”

    Detta tycker jag på ett bra sätt berör närliggande det problemet med argumentation och beräkningar ni har och jobbar med i den här frågan.

    PS Hoppas ni fortsätter erat bra arbete i EU, det behövs, verkligen!!

    Kommentar av Carl — 7 januari 2013 @ 18:04

  8. > Topp, då bestämmer vi att vi sätter gränsen vid 20 (snarare än 18 som sas i Förslag 1.0, eller 16 som förekom i överslagsberäkningen). Syftet med reformen är att erbjuda grundtrygghet för dem som är arbetslösa, inte att få världens rikaste gymnasister.

    Jag ser ett stort problem med detta, väldigt många börjar studera vi c:a 19 års ålder. Så om vi inte ska ha CSN kvar bara för att ge c:a ett års studielån så måste basinkomsten börja gälla tidigare. Dessutom så upphör föräldrarnas försörjningsansvar när dess barn slutar gymnasiet, vilket skulle kunna leda till att vissa ungdomar hamnar väldigt i kläm, speciellt om basinkomsten skulle ersätta försörjningsbidraget (aka socialbidraget). Jag har en bekant som i princip fick campa på socialstyrelsen kontor i två veckor innan de fixade honom en lägenhet och lite pengar så han kunde överleva från skolavslutningen tills han kunde få CSN drygt två månader senare…

    Ett förslag vore att den började gälla vid 20 års ålder *eller* vid avslutad gymnasieexamen. Det skulle undvika ”världens rikaste gymnasister”, ge ett extra incitament att plugga färdigt, lösa finansieringen av universitetsstudier utan CSN, och ge ett mänskligare liv till de ungdomar som blir utslängda hemifrån så fort föräldrarna kan. Har dock ingen aning om hur mycket det skulle kosta, då det skulle kräva statestik jag inte lyckats får ut ur SCB…

    Kommentar av Jon Severinsson — 23 januari 2013 @ 14:32

  9. [borttaget, se nedan]

    J***a HTML-sanerare, du ska inte bara ta bort allt mellan mindre än och större än, du ska ersätta de tecknarna med motsvarande HTML-entities (Christian: Fixa din blogg). Postar om kommentaren med { och } i stället för de normala matematiska operatorerna…


    Skyll inte på mig, skyll på WordPress, och den kan jag tyvärr inte göra så mycket åt.🙂 Men jag ska försöka fixa till < och > i din kommentar nedan istället. Det verkar funka om man skriver &lt; istället för < .

    /Christian

    Kommentar av Jon Severinsson — 23 januari 2013 @ 21:36

  10. [Uppdaterad post, nu sammanslagen och med inflation tagen i beräkning. Christian: ta gärna bort mina tre senaste poster…]

    Jag har suttit och räknat lite på ett alternativt förslag, där hela skattesystemet ersätts med ett förenklat system. Av tekniska skäl använder jag » för större än, och « för mindre än (Christian: fixa din blogg).

    Först så har jag anammat mitt förslag ovan och begränsat bidraget till de som är 20 år, eller är 18 och har slutfört sin gymnasieutbildning (och därmed inte längre är garanterade försörjning av sina föräldrar). Sedan så har jag höjt basinkomsten till 9’000 kr/månad för att matcha dagens studiemedel. Jag har behållit en bidragsminskning på 2/3 av övrig inkomst, och därmed höjt det skattefria beloppet till 13’500 kr/månad. Med 9’000 kr/månad kan basinkomsten utan problem ersätta ordinarie studiemedel, försörjningsstöd och bostadsbidrag, samt hela a- och f-kassan (basinkomsten är bara 1’500 kr/månad lägre än taken för a- och f-kassan. Privat och facklig inkomstförsäkring finns redan idag för de med ”för hög” lön, de kan utan problem erbjuda sina tjänster till några fler.)

    Den stora skillnaden är dock skattesystemet för inkomst »13’500 kr. Jag har ersatt dagens komplexa system med kommunalskatt, statlig skatt, grundavdrag, utökat grundavdrag och jobbskatteavdrag med en ”basskatt” på i genomsnitt 51,73%. Värnskatten på ytterligare 5% kvarstår för inkomster »50’391 kr/månad. Storleken på basskatten beror på kommun, i kommuner som idag har högre eller lägre kommunalskatt än genomsnittet blir basskatten annorlunda. Exakt hur inkomsten från basskatten ska fördelas mellan kommun, landsting och staten återstår att avgöra.

    Detta förenklade system skulle innebära mer pengar i plånboken för de med «24’600 kr/månad i inkomst, men mindre pengar i plånboken för de med mer. Marginalskatten blir detsamma för medel- och höginkomsttagare (51,73% vid »35’525 kr/månad, 56,73% vid »50’391 kr/månad), men de betalar 2’232 kr/månad mer i skatt. Dessa siffror inkluderar dock inte att man slipper betala a-kasseavgift på i genomsnitt 250 kr/månad, så i praktiken går gränsen vid c:a 26’000 kr/månad, och de som tjänar mest betalar c:a 2000 kr/månad mer (eller c:a 200 kr/månad mer än innan jobskatteavdraget infördes).

    Notera att statistiken nedan är för 2010 och 2011. Sedan 2011 har prisbasbeloppet ökat med 2,8%, vilket skulle ha gjort basinkomsten 8755 kr år 2011. För att förenkla matten räknar jag dock med en basinkomst på 8888 kr. Detta då det innebär att det skattefria beloppet hamnar på 13’333 kr/månad, vilket motsvarar 160’000 kr/år, vilket är ett gränsvärde i SCB’s inkomststatistik. Så om du vill ha siffrorna nedan ”i dagen pengar”, öka dem med 1,26%…

    Enligt SCB’s statistik så fanns det 3024 personer som var 18-19 år vid slutet av 2011 som redan hade gymnasieexamen vid slutet av 2010, och därför skulle varit berättigade basinkomst hela 2011. Dessutom fanns det 96710 personer som var 18-19 år vid slutet 2011 och fick sin gymnasieexamen under året. Om vi antar att de gick ut gymnasiet i juni, och därmed skulle ha fått basinkomst i 7 månader, och att ingen under 20 år har inkomst (d.v.s. de studerar eller är arbetslösa), så skulle basinkomstbidraget för personer i åldern 18-19 utgöra totalt 6,34 miljarder.

    Enligt statistik från 2010 fanns det 590’348 personer i åldern 20-64 utan taxerbar inkomst, som därför skulle ha fått fullt basinkomstbidrag på totalt 62,96 miljarder. Dessutom fanns det 1’361’689 personer i åldern 20-64 med inkomst «160’000 kr, vilka totalt tjänade 113,34 miljarder. Totalt stod dock a- och f-kassa för 100,02 miljarder av svenskarnas inkomst 2010. Om vi räknar bort den summan från inkomsten hos personer med inkomst «160’000 kr (vilket inte är korrekt, men ekvivalent med verkligheten, se nedan), så kvarstår en total inkomst på bara 13,32 miljarder, vilket skulle ha gett personer 20-64 med för lite inkomst totalt 136,35 miljarder i basinkomstbidrag.

    Också enligt SCB’s statistik från 2010 så betalade 1’361’664 personer 20-64 med inkomst «160’000 kr inkomstskatt på totalt 35,88 miljarder, som de i mitt förslag skulle slippa. Skillnaden i skatt för resten är svår att avgöra med publik data, jag får räkna på medelinkomst i varje inkomstskikt och multiplicera med antalet personer i inkomstskiktet. Denna ungefärliga beräkning ger en skatteminskning på 9,21 miljarder.

    OBS: Med inkomstförsäkring kan a- och/eller f-kassa utgöra en del av en årsinkomst som totalt är »160’000. Men om vi förutsätter att en inkomstförsäkring förväntas läggas på toppen av basinkomsten, likt den idag läggs på toppen av a- och/eller f-kassa, och därför bestämmer att utbetalning från en inkomstförsäkring inte minskar basinkomstbidraget, utan i stället beskattas med ”basskatt” från första kronan, så blir resultatet ekvivalent sett över hela populationen, både ur bidrags- och skattesynpunkt.

    Detta resulterar en total kostnad (inkl skatteminskning) på 250,74 miljarder (6,34+62,96+136,35+35,88+9,21). Om vi tittar på vad systemen basinkomsten skulle ersätta kostade får vi en total summa på 202,22 miljarder (se nedan). Dessutom skulle administrationen runt bostadsbidrag, studiemedel och försörjningsstöd, samt hos arbetsförmedlingen, minska, men med hur mycket går inte att säga säkert med de siffror jag har hittat. Vi har därför en nettokostnad på 48,52 miljarder (49,13 miljarder i dagens pengar) som är kvar att finansiera.

    Ur statens budgetutfall 2011:
    F-kassan: 95 800
    A-kassan: 53 453

    Ur SCB’s inkomststatistik 2010:
    Bostadsbidrag: 16 117
    Studiemedel: 25 572
    Försörjningsstöd: 11 283

    Källor:
    Befolkning 16-64 år efter kön, ålder, typ av studiedeltagande, utbildningsnivå och studiemedelsutnyttjande under höstterminen. År 1993 – 2011 [2012-12-14]
    http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?rxid=&px_tableid=ssd_extern%3aStudiedeltagandeR&productcode=&menu=1
    Beskattningsbar förvärvsinkomst (antal personer, medelvärden, median och totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2010 [2012-01-25]
    http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?rxid=16e6ef59-beed-495c-8e2f-f95476495a60&px_tableid=ssd_extern%3aBeskForvInk
    Skatter (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, typ av skatt, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2010 [2012-01-25]
    http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?rxid=16e6ef59-beed-495c-8e2f-f95476495a60&px_tableid=ssd_extern%3aSkatter
    Inkomstsummor för samtliga hushåll efter inkomstkomponenter. År 1991 – 2010 [2012-03-29]
    http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?rxid=8b45c104-f334-467c-953e-97c09dc17eb9&px_tableid=ssd_extern%3aInksum1
    Utfallet för statens budget 2011
    http://www.esv.se/PageFiles/5392/utfallet-for-statens-budget.pdf

    Kommentar av Jon Severinsson — 24 januari 2013 @ 0:28

  11. Nytt räkneexempel på ett lite annorlunda förslag, som jag nu kallar jon-0.2. Gämfört med mitt förra inlägg (jon-0.1) har jag minskat bidraget/skattesänkningen för de med inkomst «26’000 kr, för att i stället inte behöva skattehöjningen på 2’232 kr för höginkomsttagare som jon-0.1 innehöll.

    Även denna gång har jag höjt basinkomsten till 9’000 kr/månad, men den här gången höjer jag även bidragsminskningen till 3/4 av övrig inkomst, vilket gör att det skattefria beloppet stannar på 12’000 kr/månad. Återigen inför jag basskatt på i snitt 51,76% därefter, och 5% värnskatt som idag, men den här gången stoppar jag in en skattereduktion på 20% på inkomst mellan 20’525 och 35’525 kr/månad (för en total skattereduktion på 3000 kr för alla med inkomst »35’525 kr/månad).

    Detta innebär att skatten blir exakt 12 kr/månad högre än idag för de med inkomst »28,893 kr/månad (där alla specialare i grundavdraget och jobbskatteavdraget blir konstanta), och innom ±150 kr/månad för de med inkomst »20’525 kr/månad. De som förlorar mest (16 kr/månad) är de med inkomst =26’000 kr/månad, och alla med inkomst «25’000 kr/månad tjänar på det nya systemet, både gämfört med idag och med Chrisitan’s 1.0, däremot inte lika mycket som de skulle ha tjänat på jon-0.1. Medräknat att man ine längre behöver betala a-kassaeavgift så vinner hela sveriges befolkning på reformen.

    Med samma statistiska grunddata och beräkningsmetod som ovan så blir givetvis summan av basinkomstbidraget till de utan inkomst detsamma.

    Beräkningen för de 1’361’689 personer i åldern 20-64 med inkomst «160’000 kr, blir lite krångligare, då jag inte vet hur mycket av den återstående inkommsten på 13.32 miljarder som ska minska basinkomstbidraget och hur mycke som ska taxeras. Fullt bidrag för dessa personer skulle vara 145,23 miljarder. Det för staten sämsta möjliga ekonomiska utfall vore om hela summan skulle komma från inkomster på exakt 160’000 kr/år. I det fallet skulle basinkomstbidraget minska med 8,74 miljarder, skatteinkomsten skulle vara 0,86 miljarder. Det skulle resultera i en bidragskostnad på 136,49 miljarder och en skatteminskning på 35,02 miljarder för inkomstskiktet.

    Om man räknar på skatteminskningen för resten av befolkningen enligt samma princip som för förra föslaget blir den 12,06 miljarder.

    Detta resulterar en total kostnad (inkl skatteminskning) på 252,87 miljarder (6,34+62,96+136,49+35,02+12,06). Efter besparingarna på 202,22 miljarder (se ovan) återstår då en nettokostnad på 50,65 miljarder (51,29 miljarder i dagens pengar) som är kvar att finansiera.

    Inte mycket (2,13 miljarder) dyrare än jon-0.1, och ingen skattehöjning för någon! Skattesystemet blir inte riktigt lika enkelt, men fortfarande enklare än idag. Är dock lite orolig över att låginkomsttagare bara får ”behålla” 1/4 av extra inkomst, om någon kan gräva fram de 14,12 miljarder extra det skulle kosta att återgå till 1/3 så vore det underbart…

    P.S. Om du har svårt att se implikationen av de olika varianterna genom att bara läsa text så har jag lagt upp ett diagram med nettoinkomst i de olika förslagen på: http://jon.severinsson.net/pp/basskattef%c3%b6rslag.png
    Det bakomliggande kalkylarket finns på: http://jon.severinsson.net/pp/basskattef%c3%b6rslag.ods

    Kortfattat så börjar Christian 1.0 på 8’000 kr, medan Jon 0.2 börjar på 9’000 kr. Båda korsar sedan med bruttolönen vi 12’000 kr. Därefter fortsätter båda att stiga och konvergerar slutligen med dagens skattesystem vid 17’500 respektive 20’525.
    Jon 0.1 börjar den ochså på 9’000 kr, men korsar med bruttolönen först vid 13’500, och fortsätter sedan att *korsa* dagens skattesystem vid 25’500, och från 35’525 lägger den sig sedan stadigt 2232 kr under de andra tre linjerna.

    Kommentar av Jon Severinsson — 24 januari 2013 @ 15:46

  12. Ännu ett räkneexempel, den här gången för att se vad 10% extra basinkomst egentligen kostar.

    Jag har först utfört beräkningarna med en basinkomst på 8’000 kr/mån i 2011 års pengavärde (8224 kr/mån i 2013 års pengavärde), 2/3 bidragsminskning, basskatt från 12’000 kr, skattereduktion 20% från 20’792 till 31’917 kr/mån (max 2225 kr/mån), och marginalskatt 5% från 45’692 kr, för att matcha 2011 års gränsvärden och exakt skatt för inkomster »29’025 kr/mån (och minimal skillnad f.o.m. 20’792 kr/mån).

    Med dessa siffror i botten så kostar bidrag till personer 18-19 med gymnasieexamen 5,650 miljarder, bidrag till personer 20-64 utan inkomst kostar 56,673 miljarder, och bidrag till personer 20-64 med inkomst «160’000 kostar 122,728 miljarder. Skatteförlusten för personer 20-64 med inkomst «160’000 blir 35,191 miljarder, och skatteförlusten för personer 20-64 med inkomst »160’000 blir 13,816 miljarder. Total kostnad blir 234,058 miljarder, vilket efter 202,225 miljarder besparingar ger ett underskott på 31,833 miljarder (32,726 miljarder i 2013 års pengavärde).

    Jag har sedan utfört motsvarande beräkningar med en basinkomst på 8’800 kr/mån i 2011 år pengavärde (9047 kr/mån i 2013 års pengavärde) och 11/15 bidragsminskning, med identisk beskattningen på inkomst »12’000.

    Med dessa siffror i botten så kostar bidrag till personer 18-19 med gymnasieexamen 6,215 miljarder, bidrag till personer 20-64 utan inkomst kostar 62,341 miljarder, och bidrag till personer 20-64 med inkomst «160’000 kostar 135,001 miljarder. Skatteförlusten för personer 20-64 med inkomst «160’000 blir 35,191 miljarder, och skatteförlusten för personer 20-64 med inkomst »160’000 blir 13,816 miljarder. Total kostnad blir 252,563 miljarder, vilket efter 202,225 miljarder besparingar ger ett underskott på 50,338 miljarder (51,749 miljarder i 2013 års pengavärde).

    Det blir altså en extra kostnad på 19,023 miljarder i 2013 års pengavärde. Aj! Jag kanske måste backa från min idé om att matcha dagens studiemedel, 8224 kr/mån i basinkomst är bättre än inget alls, och jag vet inte om vi har råd med 9000 kr/mån…

    Kommentar av Jon Severinsson — 24 januari 2013 @ 17:03


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: