Christian Engström, Pirat

4 januari 2013

Wikiblogg om basinkomst — Inkomststatistik

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 12:50

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion. Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

För att kunna räkna på vad det skulle kosta att införa en garanterad basinkomst måste man veta hur många människor det finns i olika inkomstkategorier i Sverige, inklusive hur många som inte har någon inkomst alls.

Statistiska Centralbyrån SCB har en websida med precis den här typen av statistik, där man själv kan göra olika urval och se hur många personer och hur mycket pengar det blir. Det är jättebra, och bör göra det möjligt att få fram tillräckligt med data för att åtminstone kunna göra överslagsberäkningar på förslaget om basinkomst.

Men det finns det finns en del knepigheter som man måste vara medveten om med SCB-sidan med statistik:

– Det går inte att länka till urval som man har gjort, eftersom länkarna bara fungerar en kort tid. Exempelvis var det här en länk till ett urval som jag gjorde, men klickar man på den nu säger den bara att sidan inte kan visas.

För att kunna diskutera ett visst urval (och för att andra ska kunna verifiera uträkningar och göra egna alternativa) måste man alltså beskriva noga i textform hur man har gjort urvalet och i vilken tabell det var. Ett alternativ är att spara urvalet som en Excel-fil och sedan publicera den Excel-filen på nätet, men det är ju också lite pyssel för att göra.

– Det är knepigt att veta exakt vad som är inräknat i de olika siffrorna, och vilka grupper av individer som är inkluderade i vilka begrepp.

Exempel: Om man klickar på ”Gör dina egna tabeller i Statistikdatabasen” -> ”Inkomst av tjänst (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2010” och väljer ut ”kontant bruttolön” och ”inkomst av tjänst” får man två olika tabeller med delvis olika siffor i.

Vad exakt är skillnaden mellan ”kontant bruttolön” och ”inkomst av tjänst” i det här sammanhanget?

Hur ska man tolka tabellerna som för varje inkomstskikt listar ”personer totalt” och ”personer med värde” — om det inte finns något värde för en viss person, hur gjorde de då för att placera in den personen i ett visst inkomstskikt?

Jag är säker på att det finns svar på de här frågorna, men de är ett exempel på hur man antagligen måste ta reda på en hel del bakgrundsinformation för att kunna vara säker på att man räknar på rätt siffror när man använder SCB-statistiken.

– Kanske finns inte de inkomstsiffror som vi behöver för att kunna räkna på basinkomst som alternativ till dagens system såsom a-kassa, studiemedel och sjukförsäkrning.

Om vi exempelvis ska göra en överslagsberäkning av vad det skulle kosta att byta ut a-kassan (enbart) mot basinkomst, då skulle vi behöva en inkomststatistik som inte inkluderar utbetalningar från a-kassa. Så som jag uppfattar statistiken är a-kassan medräknad som inkomst, i vart fall i de tabeller som jag har lyckats hitta. För att kunna använda siffrorna till att jämföra kostnaden för ett tänkt system för basinkomst med dagens kostnader för arbetsmarknad och arbetsliv (67 miljarder) behöver man kunna rensa bort alla utbetalningar från dagens a-kassa från statistiken.

Jag utgår från att de som jobbar på SCB och har tillgång till allt grunddata skulle kunna ta fram rätt siffror, men jag vet inte om det går att göra det med hjälp av bara den publika websidan.

Men med det här sagt är alltså SCB’s sida med statistik över inkomster och skatter väldigt intressant. Alla som lyckas luska ut ytterligare information om vad man kan hitta och hur man ska tolka olika begrepp är välkomna att fylla på i kommentarerna.

Undersök SCB’s sida med inkomststatistik

7 kommentarer

  1. Bra att fler försöker räkna på det!

    Klistrar in ett litet räkneexempel som du kan använda som inspiration till dina uträkningar. Det är bara ett exempel.

    Finansiering av en medborgarlön
    Vi har 470 miljarder till medborgarlön om vi avskaffar följande bidrag, subventioner samt inför penningreformen. Det blir 4100 kr medborgarlön per månad för alla barn och vuxna i Sverige. 3000 kr om man utelämnar penningreformen ”fullt kapitalkrav för banker”. Det är en helt skatteneutral finansiering av medborgarlön vars syfte är att den ska gynna alla grupper som idag får dessa bidrag. Om den inte visar sig göra detta ska den ombalanseras för de grupper som missgynnas. Reformen kan gynna alla grupper eftersom högavlönade chefer på myndigheter inte längre avlönas med fantasilöner på 200 000 kr per månad, de jobbar istället med produktiv verksamhet i privata sektorn. Detta gör reformen lönsam för alla samhällsgrupper, ingen borde få det sämre om medborgarlönen ersätter nuvarande bidrag på rätt sätt. Vissa bidrag kan ni notera bara avskaffas till 25%, 33% och 50%, det är en balansering för att dessa grupper inte ska få det sämre än idag. Det kan hända att fler bidrag måste behandlas på samma sätt. (Detta är bara ett första förslag till balanserad ersättning av bidrag till ett enklare ovillkorligt system och några enstaka villkorliga bidrag)

    Barn/foster får medborgarlön från att aborträtten upphör, detta för att stödja familjens ökade kostnader och inkomstbortfall månaderna innan barnet är fött. Medborgarlönen tillfaller familj/hushåll tre månader efter att medborgaren avlider, detta för att möjliggöra en period med sorg och livsomställning. Observera att barn får samma medborgarlön som vuxna eftersom graviditetspenning, föräldrapenning, barnbidrag och tillfällig föräldrapenning avskaffas. Så intentionen är att det ska gå på ett ut för barnfamiljer. Med minskad byråkrati och förutsägbar inkomst som bonus, familjer kommer kunna planera sitt familjeliv bättre oavsett vilka oförutsedda händelser de råkar ut för.

    (Miljarder som frigörs i budgeten)
    Graviditetspenning 0,475
    Rut 1,8
    Fas3 2
    Krogmoms 4
    Bostadsbidrag 4,2
    Tillfälliga föräldrapenningen 5
    50% av ekonomiskt bistånd 7,65
    25% av Sjukersättning och aktivitetsersättning 10
    Bostadstillägg för pensionärer 10
    Rot 13,6
    CSN 13,7
    Ungdomsarbetsgivaravgifter 20
    Barnbidrag 23
    Föräldrapenning 23
    33% av arbetsmarknadsåtgärder 23,3
    Grundavdrag 30
    Ränteavdrag 33
    Miljöskadliga subventioner 50
    Jobbskatteavdrag 70
    Seigniorage om centralbanken skapar 100% av penningmängden M1, dvs fullt kapitalkrav för banker. 125

    Några fördelar:
    Medborgarlön i storleken 3000kr leder inte till passivitet enligt den forskning som finns.

    Samma skattetryck, lätt att motivera.

    Alla samhällsgrupper får redan minst 3000 kr i olika bidrag och subventioner. Till och med arbetare får bidrag i form av jobbskatteavdrag, rut och rot. Så man kan säga att minst 3000 kr medborgarlön redan finns i form av ett mycket byråkratiskt och dyrt bidragssystem. Möjligtvis har vi en handfull uteliggare som höjer sin inkomst från noll, alla andra får redan minst 3000 kr varje månad. Men denna höjda kostnad kompenseras med att vi inte behöver lika många statligt avlönade chefer till att administrera alla olika sorters bidrag.

    Tusentals statsanställda kan sättas i arbete i produktiv sektor. Samhället effektiviseras.

    Arbete lönar sig eftersom medborgarlönen inte sänks när man höjer sin inkomst. Det är ett incitament till att arbeta, istället för att (som idag) fortsätta gå på ett bidrag, eftersom bidragen sänks lika mycket som inkomsterna ökar.

    Bra arbetsvillkor uppstår automatiskt när arbetaren känner sig trygg ifall den blir uppsagd, då vågar arbetaren säga ifrån och skaffa sig bra arbetsvillkor.

    Fler vågar starta eget eftersom de vet att de åtminstone har en liten inkomst oavsett hur de lyckas med sin företagsstart.

    Man behöver inte känna den där skammen att tvingas gå till socialen i samma utsträckning. Kanske rentutav minskar antalet som söker ekonomiskt bistånd ytterligare för att slippa trakasserierna från den instansen. Tror det kan vara många som nöjer sig med 3000kr för att slippa krångel med socialen. Så det kan spara pengar utöver det jag räknat.

    Ungdomar kan ta en lägre lön utan att hamna under fattigdomsgränsen. Högerblocket får därmed sina önskningar om lärlingsarbeten med lägre lön utan att ungdomarna lider.

    CSN kan göras om till att enbart sköta utlåning. De slipper hålla reda på vilka som är berättigade till bidragsdelen eftersom det är inbyggt i medborgarlönen.

    Men som sagt, det är bara en överslagsräkning hela exemplet ovan.

    Kommentar av Benjamin Gustafsson — 4 januari 2013 @ 13:20

  2. Hej Benjamin.

    Jag räknade just på dina siffror och fick det till ca 3900 kr / månad om man skär ner / plockar bort det som du listat.
    Har jag räknat fel?
    Är de miljarder som du listar inkl. byråkrati eller blir det ännu mer som frigörs?

    Kommentar av ForskarGurra — 4 januari 2013 @ 16:10

  3. I lönebegreppet kontant bruttolön ingår kontant bruttolön, arvode och skattepliktiga förmåner (t. ex. traktamenten). Vidare ingår sjukpenning, ersättningar från försäkringskassa, arbetslöshetskassa och vuxen utbildningsnämnd samt delpension. Traktamentsersättning utöver schablon och bilersättningar över fastställt belopp per mil behandlas som lön. Som kontant bruttolön behandlas även reseersättning för resor mellan bostad och arbetsplats.

    Kommentar av Johan Tjäder — 4 januari 2013 @ 17:11

  4. Du har säkerligen räknat bättre än jag. Jag har varit blyg med siffrorna och skurit bort några hundralappar i månaden. Valde att lägga mig på 3000 kr eftersom det är ungefär vad alla redan får idag oavsett vad de gör i samhället.

    Kommentar av Benjamin Gustafsson — 4 januari 2013 @ 17:14

  5. Byråkratin som avskaffas har jag inte räknat på. Har bara räknat på vad bidragstagarna fått och hur det kan balanseras så att de får lika mycket som idag.

    Kommentar av Benjamin Gustafsson — 4 januari 2013 @ 17:36

  6. En enkel maktfråga: Vilken makt har (eller inte har) PP att begära ut statistik och förtydliganden från Statistiska Centralbyrån i dag? Vilken skillnad skulle det göra om vi kom in i Riksdagen?

    OK – det var två frågor – och jag gissar att svaret på den första är ungefär ”inte ett skit mer än någon annan vanlig medborgare”, och du/ni kanske redan gissat varåt jag vill komma med detta:

    Om vi kan gå till val på att vi behöver komma in i riskdagen för att ens få tillgång till siffror så behöver vi inte ha ett färdigt och perfekt förslag på medborgarlön, då kan det räcka med en halvhyfsat hållbar beräkning, att ingen annan vill ta i frågan seriöst plus det korrekta påpekandet att vi inte får korrekta siffror av statsmakten – den taktiken i en helt annan fråga har ju faktiskt burit SD ända in i Riksdagen (och i viss mån MP före dem i miljöfrågan första gången 1982 när alla andra ville att den skulle tyna efter kärnkraftsomröstningen 1980).

    Kommentar av Peter Andersson — 4 januari 2013 @ 19:31

  7. @ Peter Andersson,

    Tydligen kan vem som helst beställa utredningar gjorda av SCB mot betalning, men jag har ingen aning om vad det kostar.

    Kommentar av Christian Engström — 5 januari 2013 @ 13:01


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: