Christian Engström, Pirat

30 december 2012

Basinkomst och inkomstförsäkringen i sjukkassan

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 17:08

Och så ett lite mer allmänt filosofiskt inlägg om basinkomst, efter den här kaskaden av siffror och länkar.🙂

Dagens system för sjukförsäkring innehåller en komponent av inkomstförsäkring, det vill säga att den som blir sjuk får olika mycket i ersättning beroende på vad hen tjänade innan. (Även a-kassan funkar så, men just nu pratar vi om sjukförsäkringen.)

Förslaget till basinkomst innehåller ingen sådan inkomstförsäkring, utan alla som inte lyckas få inkomst på annat sätt får samma belopp, oberoende av vad de tjänade tidigare.

Nu är det inte sagt att vi plötsligt över en natt ska ta bort dagens sjukförsäkringssystem för att kunna införa basinkomst. Det ska vi alldeles säkert inte. Men diskussionerna om basinkomst sätter strålkastarljuset på den principiella frågan om inkomstförsäkring i trygghetssystemen.

Är det rimligt att de offentliga systemen innefattar inkomstförsäkring?

Jag lyfter fram några olika kommentarer som representerar olika syn på inkomstförsäkringen i dagens system:

Johan Tjäder skrev:

Sjuk- och aktivitetsstödet är en delvis inkomstrelaterad ersättning. I dag får man alltså ersättning motsvarande 64 % av lönen, och det är vanligen mer än 8.000 kronor i månaden. De flesta har trots allt mer än 12.500 kr i månaden i lön. De som lever med endast inkomstrelaterad ersättning på heltid får ut i genomsnitt 146.350 kronor om året. I bland alltså mer än så och det ska då ner till 96.000 kronor om året. Dessa sjukpensionärer – som alltså saknar arbetsförmåga – ska förlora i genomsnitt 50.000 kronor om året för att finansiera den här reformen i så fall.

Om man ska använda pengarna i sjuk- och aktivitetsstödet för att finansiera basinkomstreformen, då får man nog vara beredd på att förklara varför sjukpensionärer ska avstå pengar för att det ska räcka till arbetsföra personer som borde kunna stå för sin egen försörjning.

Lars Hallberg presenterade motargumentet:

Visst är det en kortsiktig förlust för en del av de som idag har rätt till en inkomstrelaterad ersättning. Men det är tveksamt om det är en försämring…. Idag finns det dom som har sämre än 8 000 och vad finns rättvisan i att en del har det bättre för att de tidigare tjänade bra?

[…]

Samtidigt som den långsiktiga tryggheten blir bättre än idag. Och det med en bevarad frihet att försöka skaffa sig egen försörjning…. I stället för det i praktiken totala näringsförbud som gäller för sjuka, arbetslösa och socialbidragstagare idag.

Lillem4n fyllde på motargumentet i kommentarerna till ett annat inlägg:

Idag används skattepengar för att se till att den som blir av med jobbet eller blir sjuk från sitt arbete, skall få behålla sin levnadsstandard, på bekostnad av de som har det sämare.

T ex: Annika jobbar som CNC-operatör och får 22 000:- i månaden efter skatt. Hon har villa och volvo hon tagit lån på. Per är född kroniskt sjuk och har inte kunnat arbeta. Han får 9300 i månaden i olika bidrag. Han bor i en liten tvåa och har inte råd med någon bil.

Plötsligt drabbas Annika av samma kroniska sjukdom som Per. Men till skillnad från Per får hon ut 17 000 :- efter skatt (… detta är väldigt ungefärliga siffror, det är principen som är den viktiga här).

Varför ska en person ha mer betalat av skyddsnätet än en annan? Ska någon ha rätt att behålla sin höga levnadsstandard bara för att denne tidigare hade det? Hur solidariskt är det?

Rimligt vore så klart att Annika får teckna en inkomstförsäkring om hon vill behålla sin högre inkomst ifall något händer.

Vad tycker du är rimligt vad gäller inkomstförsäkring i de offentliga trygghetssystemen? Är det statens uppgift, eller borde man låta medel- och höginkomsttagare sköta den saken själva genom privata försäkringar? (Riktiga låginkomsttagare har ju ändå ingen glädje av dagens inkomstförsäkringar, eftersom de hamnar på minimibeloppen ändå.)

Det går alldeles säkert att ha offentliga system för inkomstförsäkring parallellt med ett system för basinkomst, så vilket svar vi än väljer om inkomstförsäkringen betyder det i sig varken ja eller nej till basinkomst. Men svaret påverkar förstås hur ett slutligt förslag om basinkomst ska se ut och vad det kommer kosta.

14 kommentarer

  1. Visst kan man låta medel- och höginkomsttagare sköta detta via privata inkomstförsäkringar, den trenden har redan inletts både vad gäller arbetslöshet och sjukdom. Jag har själv sådana försäkringar som tillägg till det allmänna. Dock ska man vara medveten om att ju längre man går i den riktningen, desto mindre blir viljan att betala hög skatt, man får ju mindre och mindre för pengarna och man betalar i allt högre utsträckning för andras försäkringar medan man för egen del till slut får betala försäkringarna helt själv.

    Kommentar av nejtillpirater — 30 december 2012 @ 17:15

  2. I detta exempel har Annika betalat skatt, men det har inte Per.

    Kommentar av Fredrik — 30 december 2012 @ 19:12

  3. Det är väl inte konstigt att man får mer under en omställningsperiod om man blir långvarigt arbetslös eller sjuk. Man har betalat skatt under tiden man har jobbat och i och med arbetet så har man kunnat dra på sig högre levnadskostnader i form av dyrare boende, bil m.m. Man kan inte begära att man ska sälja villan och bilen första sjukdagen utan då är det rimligt att man får lite högre ersättning under en omställningsperiod så att man hinner ställa om sitt liv till en lägre kostnadsnivå.

    Personligen har jag inget problem med att man lägger sådana försäkringar på individen men återigen – betalningsviljan vad gäller skatt kommer att minska ju mindre man får ut. De flesta skulle antagligen välja den här typen av försäkring om man har råd och är smart nog att inte snåla på den, därför är det rimligt att alla får grundtryggheten, upp till vissa inkomstnivåer som idag, utöver denna nivå får man teckna privata försäkringar.

    Samma sak med A-kassan. Man kan tycka att de som inte gått med i A-kassan och sen står utan ersättning borde skylla sig själva, men å andra sidan är A-kassan en trygghet som i princip alla behöver så varför inte göra den till obligatorisk.

    Det finns många saker man skulle kunna släppa till individen, exempelvis pensionskapitalet. Jag skulle kunna få det på lönen och sen förvalta och spara bäst jag vill. Problemet här är ju att många inte klarar detta utan kommer att leva upp pengarna och sen måste staten i alla fall bekosta pension eller socialbidrag. Så vissa trygghetsssystem måste man tyvärr göra obligatoriska för alla klarar inte att hantera frihet under ansvar.

    Kommentar av nejtillpirater — 30 december 2012 @ 21:52

  4. Ja, alltså det fullkomligt enkla svaret är att det rör sig om försäkringar. Detta innebär att jag betalar för att få en viss ersättningsnivå. Att vi här låtit staten ta hand om administrationen av socialförsäkringarna det är mer en praktisk fråga än något annat.

    Skatteuppbörd är helt enkelt ett effektivt sätt att samla in pengarna på till skillnad från privata lösningar. Men kanske ännu tyngre vägande skäl är den personliga integriteten. De uppgifter som staten samlar in om oss för socialförsäkringarnas skull de står under demokratisk kontroll. (Det förväntas i alla fall…) Medan vi inte egentligen har någon som helst koll vad som händer med uppgifter som lämnas till privata alternativ – för att inte tala om vad som skulle vara fallet om vi var hänvisade till familjen eller vänner som trygghetssystem.

    Som redan sagts i tråden finns det en nära koppling mellan skattenivån och ersättningsnivåerna i socialförsäkringen och det har varit en politisk taktik från Socialdemokraterna att ha det så. Genom att erbjuda tillräckligt bra ersättningsnivåer har man därför kunnat säkra hem mer skattepengar än vad som egentligen skulle behövas som man sedan har använt fördelningspolitiskt. Det är t.ex. därför (S) nu driver på för att t.ex. höja taket i A-kassan. De inser att när en allt större del av den arbetande befolkningen tvingas lägga till en privat försäkring för att få en rimlig trygghet, då är steget inte långt till ett allmänt skatteuppror.

    Trygghet är det folk söker, och då duger det inte med någon slags grundtrygghet som ändå liknar mest ett fiskalt stup som man kan trilla över om man blir sjuk eller får en arbetsskada. Förslaget framstår som mycket oattraktivt för majoriteten av det svenska folket.

    Kommentar av Johan Tjäder — 30 december 2012 @ 23:23

  5. Vi får inte glömma att skattetabeller baseras på intjänandeår och försäkringar täcker upp månad för månad. Det är inte mycket hjälp att veta att min slutskattesedel kommer att se bra ut den dagen då jag får den (eventuella) utbetalningen. Ersättningen måste komma på månadsbasis som ett direktutbetalning.

    Kommentar av C Magnus Berglund — 31 december 2012 @ 1:49

  6. nejtillpirater:

    ”men å andra sidan är A-kassan en trygghet som i princip alla behöver så varför inte göra den till obligatorisk.”

    I dagens system för de som är väletablerade på arbetsmarknaden så är det ju så ja. Men säg det till de 25% av ungdomarna mellan 18-25 år som är arbetslösa. För dem hjälper ingen a-kassa i världen, för de har inte hunnit komma in på arbetsmarknaden ännu.

    Queensryche sammanfattar det ganska väl:

    ”Too bad, people say what’s wrong with the kids today
    Tell you right now they’ve got nothing to lose” …

    Det enda långsiktigt hållbara är att reglera om arbetsmarknaden så ungdomarna kan anställas ELLER att ta bort skamstämpeln och ekonomiskt trångmål av att vara arbetslös… åtminstone om vi vill undvika massiva sociala problem framöver.

    Kommentar av forskargurra — 1 januari 2013 @ 14:44

  7. Indien rullar ut medborgarlön! Mycket intressant! Jag tror att landskatt + medborgarlön är framtiden! http://www.aljazeera.com/programmes/insidestory/2013/01/20131211158761114.html

    Kommentar av Benjamin Gustafsson — 2 januari 2013 @ 16:08

  8. Detta är förstås lite OT, men jag fick just nu en idé som kanske skulle kunna funka, utan att jag för den skull har hunnit att tänka igenom den. Det är för min del helt fritt att ev. ”remixa” och föra iden vidare!

    Lunchrestauranger, kvartersbutiken osv… bör
    rimligtvis kunna ”skapa” lite viktiga pengar med digitala kodade ”kuponger” (alltså
    inte vanliga Rikskuponger), som ”delbetalning” till sina leverantörer och deras
    leverantörer (från jord till bord). Närmaste leverantör ”delbetalar” i sin tur
    (förutom till anställda, sponsring och välgörenhet) sina leverantörer osv… osv…
    fram till odlarna, slaktarna, fiskarna, jägarna… och deras leverantörer…
    Hela denna kedja bör rimligen kunna göras så gott som helt elektroniskt autonom, så att
    administrations- och transaktionskostnaderna m.fl. successivt går mot noll. Lämplig
    form av ”kuponger” är förstås Bitcoin. Globalt bör det leda till att banker och
    centralbanker successivt får mer och mer konkurrens…!

    Kommentar av Uno Hansson — 4 januari 2013 @ 1:09

  9. Ok, men det jag egentligen menar – efter några minuters tänkande – är att någon eller flera bör skriva program och appar så att hela kedjan görs mer och mer autonomt…! En sådan betalningskedja som dag för dag följer ett strikt mönster bör väl rimligtvis kunna göras mer och mer autonom i form av Open Sourze…

    Kommentar av Uno Hansson — 4 januari 2013 @ 1:18

  10. OK, Bitcoin är ju faktiskt redan pengar, men det som jag då menar är kanske att betala med Bitcoin + ”Lunchcoin” eller ?!? …

    Kommentar av Uno Hansson — 4 januari 2013 @ 1:32

  11. Alltså… liksom banken så ”skriver” restauragen ut ”Lunchcoin” och när de kommer tillbaka så ”dödas” de eller ”skrivs” ut på nytt!?!… eller…

    Kommentar av Uno Hansson — 4 januari 2013 @ 1:39

  12. Men det vore kanske intressant att kolla:
    Om t.ex. en ”LunchCoin” för närvarande är ca en Bitcoin; vilka riksdagspartier kan då missunna svenska arbetare ”such thing as a (tax and Banking) free lunch”; särskilt om de som på kvällen hämtar det som blir över från restauranger och närbutiker kan få en ”SoupKitchenCoin) (= 0,1 Bitcoin) för att dela ut till fattiga barnfamiljer och att detta accepteras överallt uton i Sverige?

    Även en del av restaurangernas och närbutikernas hyra avtalas förstås att betalas med LunchCoin.

    Ursäkta jag är osäker på hur man skriver på engelska.

    Kommentar av Uno Hansson — 4 januari 2013 @ 7:35

  13. @ C Magnus Berglund,

    Ja, det stämmer att ersättningen måste komma månadsvis för dem som är bidragsberättigade.

    Vi har ju redan idag ett system för preliminärskatt där man begär jämkning om det behövs för att omvandla från årsinkomst till månadsvisa skatteinbetalningar på ett rimligt sätt. Jag tänker mig att basinkomsten får ingå i preliminärskattesystemet, med tillägget att den som får negativ inkomstskatt (alltså basinkomstbidrag) får en månatlig utbetalningsavi.

    Kommentar av Christian Engström — 5 januari 2013 @ 14:55

  14. Funderingar:
    Lokala valutor har länge funnits lite varstans i världen. Under andra världskriget användes exempelvis cigaretter som pengar på vissa platser. I Sverige används fortfarande lunchkuponger. Rikskuponger t.ex., men de har ju sedan 1991 belastade med löneskatt, moms- och arbetsgivaravgift. Dessutom är de inte lokala genom att utgivaren inte är en viss restaurang eller lunchställe.
    Iden med en lokal valuta där varje enhet avser just en lunch mitt på dagen, anser jag däremot vara genial, då alla lätt förstår sig på vad som gäller. När ett barn föds så är väl mat något av det första. En dödsdömd påstås få bestämma sin sista måltid. För att verkligen vara lokal så bör det rimligen gälla en viss restaurang, på en viss plats. Kanske även i form av en viss stol under en bestämd tid. Varje restaurang ”skapar” alltså och försöker ”säljutlåna” (ungefär som banklån fast tvärtom; modell ”Crowdfounding”) en viss mängd ( 10 min, LunchCoin är lokalt, <= antal lunchstolar/tidsintervall välrldenöver och sekundsnabbt ”köplåna/avbeställa” via mobilen… osv…
    Jag brukar spela äventyrsgolf. Kafeet säljer lunchpizza som kostar samma som 2 golfrundor = 3 Lunchcoin. Hela banan och kafeet är en eftermiddag reserverad för ett lokalt företag med hela dess personal. Detta är förstås utannonserat i förväg. Företaget betalar enkelt alla Lunchcoin inkl. drickbart i Bitcoin. Det kommer alltid strögäster som inte vet att cafeet och banan är reserverade och dessa förses då utan vidare med Lunchcoin en annan tid eller för annat café. När banan reserveras idag så får ingen besviken strögäst någon kompensation (klubben funderar då på att bygga en bana alldeles intill, där minst en alltid är öppen för allmänheten).
    Kanske bör detta kunna jämföras med när Svenska riksmyndigheter bjuder sina anställda på fester med Bindefeldt som anordnare för några millijoner stulna pengar i form av svensk riksvaluta. För var och en att bedöma. Men en lokal LunchCoin valuta bör kanske introduceras i länder där rikskupongerna inte är beskattade… eller?
    Helt fria lokala valutor bör innebära full sysselsättning överallt. Före källskattens införande fanns det ju full sysselsättning i Sverige. Innan dess så deklarerade alla skälig inkomstskatt året efter (På heder och samvete i den mån en kom ihåg alla olika jobb) Sysselsättningen i privat sektor har inte ökat sedan dess, trots befolkningsökningen. LunchCoin är kanske ett alternativ eller komplement till medborgarlön.
    I Sverige (med skatt på Rikskuponger) så är kanske inte detta något för Piratpartiet, men väl för Piratrörelsen som sådan, likväl som fildelning och annan ”civil olydnad” a la modell Ragnar Danneskjöld.

    Kommentar av Uno Hansson — 6 januari 2013 @ 1:38


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: