Christian Engström, Pirat

17 december 2012

Basinkomst och studiemedel

Filed under: basinkomst — Christian Engström @ 7:02

Garanterad basinkomst för alla skulle innebära en väldig ekonomisk förbättring för alla studenter. Basinkomsten är tänkt att ligga på ungefär samma nivå som studiemedlen gör idag (runt 8.000 i månaden), men till skillnad från basinkomsten är ju studiemedlen ett lån som ska betalas tillbaka. Allt annat lika skulle människor ta examen utan att ha någon studieskuld alls.

Det är kanske lite väl generöst, har flera påpekat i kommentarerna.

Man kan i och för sig argumentera för att en förbättring för studenterna kanske är något vi vill genomföra, om vi nu menar att vi går mot ett samhälle där fler behöver högre utbildning. Livslångt lärande är en slogan som man pratar mycket om, men i praktiken är det ofta svårt för den som har hus och familj att sätta sig på skolbänken ett par år utan lön, och tvingas låna till sitt uppehälle.

Men om vi skulle komma fram till att samhället inte har råd med det, eller att det är olämpligt eller orättvist av någon anledning, då torde den enklaste lösningen vara att helt enkelt införa terminsavgifter på högskolan, och låta studenterna låna till de avgifterna av CSN.

Då kommer alla ha en studieskuld efter avslutad utbildning precis som idag, om det nu var önskvärt. Beroende på hur högt man sätter terminsavgifterna kan man få vilken fördelningsprofil man vill, så det är inte ens en svartvit fråga där man måste välja allt eller inget.

Studiemedlen idag består per månad (4 veckrosperiod) av ett bidrag på 2.828 kronor och 6.196 som man får låna, totalt 9.024 kronor, enligt CSN’s hemsida. Om man räknar 20 veckor per termin för heltidsstudier (är det så man räknar studiemedlen?) drar varje student på sig 31.000 kronor per termin i lån.

Vill man att det ska fortsätta vara likvärdigt med idag för studenterna skulle man sätta terminsavgiften för att studera på högskola till 31.000 kronor per termin. Då skulle studenterna låna 31.000 per termin av CSN, precis som idag, men pengarna skulle gå till terminsavgifter istället för till studentens uppehälle, om uppehället är betalt av basinkomsten.

På så sätt slipper man dramatiska fördelningspolitiska skillnader gentemot hur det är idag, vilket är en fördel, i vart fall till en början. Grundtanken med basinkomst är inte att göra stora fördelningspolitiska förändringar, utan att utforma ett robust och enkelt system som är lätt att förstå och billigt att administrera.

Vill man i ett senare skede förbättra för studenterna är det lätt att göra det genom att i så fall sänka terminsavgifterna, men det är en separat diskussion som vi inte behöver blanda in i diskussionen om basinkomst tack vare lösningen med terminsavgifter.

16 kommentarer

  1. Vi vet från andra länder som har terminsavgifter att det sänkar medelåldern på studenterna, och dessutom gör det svårare att studera vidare när man är äldre. Jämför college- och universitetsutbildningar i USA, eller hur studentpopulationen utvecklats i Storbritannien de senaste årtiondena med hur det är i Sverige. Terminsavgifter rimmar alltså illa med att alla ska ha möjlighet att studera vidare, men det är ju inte säkert att vi vill ha det som mål.

    Kommentar av Amelia Andersdotter — 17 december 2012 @ 8:17

  2. När jag studerade, då gick det alldeles utmärkt att klara sig på enbart bidrag och att jobba lite extra vid sidan av studierna och på sommaren. Den som således var flitig kunde klara sig genom högre utbildning utan att ta på sig skuld. Om man lägger sin kostnadsnivå på en nivå som ens inkomster tjänar.

    Med den här lösningen, då lägger samhället plötsligt kostnadsnivån på ett teoretiskt maximum. Det förefaller mig vara ett mycket sämre förslag, som förhindrar den som med små medel ändå försöker ta till sig lite högre utbildning och som dödar varje incitament till att sänka kostnaderna eftersom terminsavgiften blir obligatorisk, men levnadsomkostnader i högsta grad är valbara.

    Det förefaller mig vara ett synnerligen dåligt förslag, och det är inte annat att vänta, eftersom tanken om basinkomst också är ett synnerligen dåligt förslag.

    Kommentar av Johan Tjäder — 17 december 2012 @ 8:44

  3. Det uppstår ju ett moraldilemma när basinkomsten finansieras med pengar från människors egna arbete.

    Om vi tänker om, och säger att det ska vara positiva externaliteter från omgivningen som ska vara skattebasen, så blir basinkomst mer som en lön till omgivningen för att omgivningen producerar värde till skattebetalaren.

    Då har vi designat om basinkomsten till att faktiskt bli vad den ursprungligen kallades. En medborgarlön ”för utfört arbete i samhället”.
    http://www.landskatt.se/vad-aumlr-landskatt.html

    Kommentar av benjamingustafsson — 17 december 2012 @ 9:38

  4. Ett alternativ kanske vore en ”progressiv” tidsskatt; för varje jobbad timme per dag / månad så ökar skatten (för arbetsgivaren) för nästkommande timme. På så vis uppmuntras arbetsgivare att fördela arbetsbördan för låg-kvalificerade yrken så jämnt som möjligt: många anställda på få timmar. Bättre om så många som möjligt kan jobba kanske 6-7 timmar om dagen än om vi ska ha en ungdomsarbetslöshet på skrämmande höga 25% vilket i praktiken riskerar att döma ut stora andelar av ungdomen till långtids-arbetslöshet.

    Kommentar av ForskarGurra — 17 december 2012 @ 11:32

  5. Ja, tidsskatt är besläktad med landskatt. Men landskatt bygger på beprövad kunskap. Vi behöver inte uppfinna något nytt. https://vimeo.com/55068874

    Kommentar av benjamingustafsson — 17 december 2012 @ 11:39

  6. På vilket sätt är tidsskatt besläktat med landsskatt och på vilket sätt bygger landskatt på beprövad kunskap? För mig verkar det ganska långsökt att de båda sätten skulle ge samma konsekvenser, men du får gärna upplysa mig.

    De flesta liberala filosofer jag känner till brukar påstå att första viktiga reformen för att industrialiseringen skulle ta fart är rätten att äga mark.

    Kommentar av ForskarGurra — 17 december 2012 @ 13:30

  7. @ Amelia Andersdotter,

    Det är inte alls osannolikt att det skulle försvåra för äldre studenter om man införde terminsavgifter och lät allt annat vara oförändrat, men det var det ju inte frågan om i det här förslaget, så den invändningen saknar relevans i sammanhanget.

    Terminsavgifterna i det aktuella förslaget handlar bara om att göra det nya tänkta systemet så likt det nuvarande ur fördelningspolitiskt perspektiv.

    @ Johan Tjäder,

    Den som har möjlighet och kapacitet att arbeta parallellt med studierna skulle kunna göra det på precis samma sätt i det föreslagna systemet som det nuvarande, och därmed behöva låna mindre (eller ingenting alls).

    På den punkten skulle förslaget till nytt system vara lika bra/dåligt som det nuvarande.

    Kommentar av Christian Engström — 17 december 2012 @ 15:09

  8. Att man inte beskattar själva arbetet/produktionen är den gemensamma faktorn. Utan man beskattar med syfte att skapa incitament för att ändra ett beteende till något som är gynnsamt för samhället. Jag förutsätter att vi pratar om detta: http://tidskatt.se/
    Exempel på landskattreformer som fungerat: http://www.progress.org/geonomy/Numbers.html

    ”Rätten att äga mark” är bland viktigaste i ett geoistiskt (landskatt-tillämpande) samhälle. Så du har helt rätt i din analys om att liberala filosofer tycker det är viktigt att få äga mark. Det som omfördelas är en monopolränta för att göra markägandet rättvist och ge alla markägare samma förutsättningar att producera till marknaden. Det handlar om att få bort marknadsmisslyckandet som markmonopol skapar. Det är nämligen bara då som det går att privatisera all mark i samhället. Så det är det ultimata försvaret av privat markägande. http://www.landskatt.se/georgismen-i-foumlrharingllande-till-andra-ideologier.html

    Kommentar av benjamingustafsson — 17 december 2012 @ 15:11

  9. Christian/Övriga:

    Invändningarna bygger på antagandet att universitetssystemet i sig med lärare, klassrum och fysisk närvaro förblir väsentligen oförändrat. Detta är med allra största sannolikhet felaktigt och hela det nuvarande skolsystemet nedifrån och upp är en av de saker som kommer att förändras totalt oavsett om vi inför basinkomst eller inte. På Internet finns redan avancerade utbildningar som är helt gratis och det senaste är avancerade utbildningar där, jag citerar:

    ”Kurserna är fortfarande gratis för eleverna medan företagen betalar Coursera för att få intervjua de bästa eleverna”.

    Citatet är hämtat från en bloggpost i usabloggen som jag följer bland annat för att den emellanåt skriver om detta ämne:

    http://www.usabloggen.se/2012/12/09/mooc-revolutionen-silicon-valleys-coursera-tar-ett-stort-steg-narmare-en-helt-ny-universitetsmodell/

    För våra barnbarn kommer studielån att vara en anakronism, i framtiden blir utbildning en form av uppifrånfinansierad data mining, gratis för studenterna som i gengäld kommer att sållas hårt för sin tillgodogörandeförmåga och slussas vidare till potentiella yrken/arbetsgivare efter tillgång och efterfrågan.

    Ett annat sätt att beskriva det är att jämföra framtida utbildning med remixkultur i ett samhälle med fri fildelning; onlineuniversiteten kommer att dela ut ”knowledge” gratis, studenter kommer att kunna ladda ned ”knowledge” gratis, anställningsbar på motsvarande dagens post-universitetsutbildningsnivå blir den som via egen redovisning/remixning själv kan visa att hen tillgodogjort och praktiskt kan använda sig av den ”knowledge” hen inhämtat på detta sätt.

    Detta kommer förmodligen att ske utan politiska beslut (eftersom det är gränsöverskrivande) redan innan enskilda samhällen som t.ex Sverige kommer till beslut om eventuell basinkomst, men just därigenom bli en av de faktorer som driver upp frågan på dagordningen i vilket fall som helst (varför använda skattepengar till tomma universitetslokaler, lärarlöner för klassrumsundervisning och subventionerade studentbostäder när eleverna kan plugga gratis hemifrån?)

    PS. Det kommer förmodligen snart att dyka upp en term för skolkunskap inhämtat gratis online, jag förlitar mig på att den intelligenta läsekretsen här förstår varför jag i brist på detta här använder ordet ”knowledge” inom citattecken.🙂

    Kommentar av Peter Andersson — 17 december 2012 @ 16:51

  10. Hej Christian! Ett ödmjukt förslag: vore det inte en bra idé att bryta ut diskussionerna om basinkomst till en egen hemsida/blogg, där du såklart jättegärna får fortsätta korsposta dina idéer här också.🙂

    Jag tänker mig en variant på breddningsbloggen, fast specifik för basinkomst, dels med fakta/information som kan ses som säkerställd, men framförallt en möjlighet för både dig och andra att posta artiklar/inlagor samt debattera dem. Dessutom partipolitiskt obundet (jag är pirat och är försiktigt positiv till basinkomst, men det vore roligare att se allas åsikter och dessutom både för och emot).

    Det finns den där hemsidan om medborgarlön, men den är tom på innehåll, ej interaktiv osv och mest ”det här vore bra för det verkar bra”. Jag vill se en seriös debattarena för det här ämnet som jag tror kan ge mycket!

    Mycket av debatten idag går tyvärr ut på ”det är bra för det verkar bra” vs ”det är dåligt för det verkar dåligt” och en av de fina sakerna med breddningsbloggen var effekten att det ställdes lite högre krav än så i diskursen.

    Kommentar av Don Kongo — 17 december 2012 @ 18:24

  11. @Amelia: Basinkomsten ger ju en större möjlighet att ta en paus i livet för att lära sig något nytt även om terminsavgifterna kanske motverkar detta precis som du är inne på. Det kanske skulle bli plus minus noll på denna punkt.

    @ Don Kongo: Jag håller helt med.

    Kommentar av Klasse — 17 december 2012 @ 22:13

  12. Don Kongo skrev:

    vore det inte en bra idé att bryta ut diskussionerna om basinkomst till en egen hemsida/blogg, där du såklart jättegärna får fortsätta korsposta dina idéer här också.

    Det är en jättebra idé, så den stödjer jag helhjärtat. Men själv har jag varken kunskap eller kapacitet att sätta upp en sån mötesplats, så ska det bli verkligehet får någon annan än jag göra det.

    Om någon som vet hur man gör vill plocka min feed i kategorin ”medborgarlön”, och kanske leta upp lite andra feeds också, och sätta upp en sajt där folk som är intresserade kan mötas och börja samarbeta, då skulle jag tycka det var jättekul.

    Jag håller helt med om att det vi behöver är en konstruktiv diskussion tvärs över alla partigränser, för att se om vi kan komma fram till något.

    Jag är personligen inte (ännu riktigt) hundra procent säker på att tanken om basinkomst är genomförbar och går att räkna hem, men det är just det som jag skulle vilja veta säkert, för jag tror att den kanske är det. Och i så fall är det en höjdare.

    Så, som sagt: låt oss hitta en plats där vi kan diskutera saken och se vilka grundfakta vi gemensamt kan ta reda på, och vilka tankar vi kan få fram.

    Kommentar av Christian Engström — 18 december 2012 @ 0:35

  13. Peter Andersson skrev:

    Invändningarna bygger på antagandet att universitetssystemet i sig med lärare, klassrum och fysisk närvaro förblir väsentligen oförändrat. Detta är med allra största sannolikhet felaktigt och hela det nuvarande skolsystemet nedifrån och upp är en av de saker som kommer att förändras totalt oavsett om vi inför basinkomst eller inte. På Internet finns redan avancerade utbildningar som är helt gratis

    Precis, det är en väldigt spännande fördel med kombinationen ”basinkomst/lån till terminsavgift” jämfört med dagens ”lån till uppehälle/skattefinansierad högskola” som jag inte hade tänkt på innan vi började diskutera det här.

    Om vi införde ett system där det är studenterna själva som (via lån) betalar terminsavgifterna, då skulle det öppna för en konkurrensutsatt marknad för postgymnasiala utbildningar. Om varje stundent har 31.000 (i lån) att spendera på sin utbildning per termin, då kommer hen att kräva valuta för pengarna.

    Ger dagens högskolor bästa valuta för pengarna, eller skulle andra aktörer kunna erbjuda bättre utbildningar för samma pengar (eller samma utbildning billigare)? Med ”basinkomst/lån till terminsavgift” skulle den frågan kunna avgöras av sig självt, i fri konkurrens till nytta för alla.

    Och en möjlighet som skulle stå alla till buds är förstås att studera det man vill lära sig gratis från internet, i vart fall till en början eller som ett komplement till utbildningar som kostar pengar och har fysiska lärare närvarande. Det ger ytterligare valfrihet åt studenterna, och utsätter utbildningssystemet för ytterligare konkurrens som förbättrar utbudet för studenterna.

    Kommentar av Christian Engström — 18 december 2012 @ 1:00

  14. @Christian (#13): Själv tror jag det är precis tvärtom. Om man kräver 60.000 om året för själva utbildningen, då kommer många att avskräckas från högre studier i brist på självförtroende eller något annat. Mat och husrum ska man ändå ha. Rent ekonomiskt kanske det är samma, men psykologiskt är det en avsevärd skillnad.

    Kommentar av Johan Tjäder — 18 december 2012 @ 17:07

  15. Det här var ett stort steg närmre ett realistiskt förslag. Det börjar nu löna sig att göra lite kalkyler. Det är c:a 250 000 personer som varje år får försörjningsstöd. Vissa endast under kort period, andra kontinuerligt under hela året. Om vi gissar att en socialbidragshandläggare kan hantera 100 klienter under ett år skulle det innebära att vi har c:a 2 500 heltidstjänster i Sverige. En handläggare kostar c:a 500 kr/timme inklusive overhead i form av lokaler, datorer, chefer med mera. Totalt blir det c:a 1 miljon kronor per år och handläggare. Samhällets besparing på att ha negativ skatt i stället för behovsprövat ekonomiskt stöd blir då 2,5 miljarder kronor.

    Om reformen inte ska öka skattebördan har vi råd med att ytterligare 25 000 personer blir försörjda med skattemedel – dvs en ökning av dagens antal med 10%. Det förutsätter i och för sig att vi blir av med alla behovsprövade inkomststöd. Med tanke på att ett stort antal av bidragstagarna är ensamstående föräldrar med små barn (en fjärdedel av alla ensamstående föräldrar med små barn har försörjningsstöd), så finns det risk för att de behöver ha extra stöd, utöver basinkomsten.

    Men kärnpunkten i mitt resonemang är ändå att en 10-procentig ökning är vad kostnadsbesparingen tillåter. Jag har svårt att bedöma hur stor ökningen skulle bli, men spontant så känns 10% som någonstans i nedre änden av det realistiska intervallet. Det skulle lika gärna kunna vara 50%.

    Kommentar av Gurra — 19 december 2012 @ 1:57

  16. Ja säkert är det en mängd onödig byråkrati som ligger och lurar som du inte tar hänsyn till där, Gurra.

    Kommentar av ForskarGurra — 19 december 2012 @ 9:05


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: