Jag var på middag igår med några av mina kompisar sedan gammalt, och jag vill skriva ner några siffror innan jag glömmer dem:
- Att ladda ner 1 megabyte data via sin 3G-uppkoppling när man är i utlandet kostar mellan 1 och 5 euro hos någon någorlunda typisk mobiloperatör. Det blir alltså 1000-5000 euro per gigabyte.
- Produktionskostnaden för att överföra 1 gigabyte är i storleksordningen 1 (en) euro.
- Nu har förstås teleoperatörnerna andra kostnader också, så de kan inte sälja dataöverföring till produktionspris, men det kan aldrig behövas mer än 5-10 euro per gigabyte för att kunna sälja tjänsten med god avans. En cent per meg skulle räcka mer än väl.
Att jag känner ett tvång att skriva ner just de här siffrorna efter att ha varit och ätit gott och druckit några glas vin en kväll beror på att ett par av mina kompisar har Ericsson-bakgrund och jobbar i mobilsystemsbranschen sedan länge. En av dem brukar bland annat göra den här sortens kalkyler åt firmans kunder, alltså mobiloperatörer i olika länder. Han nämnde siffrorna som exempel när vi diskuterade de sanslöst höga priserna för dataroaming i Europa.
Mobiloperatörerna tar alltså flera hundra gånger för mycket betalt för att låta oss kunder använda våra 3G-uppkopplingar när vi är utomlands. Det leder förstås till att ingen gör det. Mobiloperatörernas intäkter från dataroaming är i princip noll, eftersom absolut ingen använder det utom av misstag.
Vad man än gör med priserna för roaming på datatrafik kan mobiloperatörerna inte förlora några pengar jämfört med idag. I nuläget tjänar de inga.
Men ändå sänker mobiloperatörerna inte priset. Det är i och för sig fullständigt obegripligt för alla som i huvudsak tror på den fria marknaden (som jag). Men nu råkar det ändå vara ett faktum.
När kartan inte stämmer med verkligheten alls, då gör man bäst i att acceptera verklighen. Det är en tumregel som brukar vara bäst i de flesta lägen.
Måste vi alltså lagstifta på EU-nivå om maxpriser på dataroaming för att det ska bli någon bättring? Klarar inte aktörerna på mobiltelemarknaden av att lösa det här själva?
Frågan är politiskt het i Bryssel just nu. Jag springer av naturliga skäl på en massa frukostmöten och seminarier och middagar som handlar om den digitala agendan för Europa. I de sammanhangen är det här en fråga som hela tiden kommer upp. Bör EU reglera priserna för dataroaming?
För vanliga röstsamtal finns det sedan 2007 en prisreglering på EU-nivå. Den har lett till en mycket stor och påtaglig nytta för Europas konsumenter, och är något som i princip alla politiker i Bryssel är ganska stolta över.
Det tycker jag de har en hel del anledning att vara. Jag har fortsatt att använda mitt svenska telefonnummer sedan jag tillträdde i Bryssel, men inte ens de första månaderna, när telefonen ringde som tokig hela tiden, gick det på mer än nån tusing svenska i månaden.
Man behöver inte vara rädd för att prata i sin mobil eller skicka och ta emot SMS när man är utomlands i Europa numera. Det tycks vara tack vare att EU valde att reglera maxpriserna genom tvingande lagstiftning.
Måste vi reglera priserna för dataroaming på samma sätt, för att det ska bli någon skärpning från mobiloperatörerna på den här punkten?
Den digitala infrastrukturen är en viktig enabling factor för hela näringslivet och ekonomin i Europa. Att det inte går att köpa ett mobilabonnemang som gör det möjligt att surfa var man än är inom EU är ett direkt hinder för den inre marknaden.
Det här handlar inte om vad som är bäst eller inte för telekombranschen. Det är en stor bransch, och den är ekonomiskt viktig, men den är inte den enda branschen. Det handlar om vad som ger de bästa förutsättnigarna för en stark tillväxt i alla branscher i Europa.
Då är en infrastruktur som fungerar över gränserna en nödvändighet. Det har vi inte idag när det gäller mobilt internet.
Man ska reglera så lite som möjligt, men inte mindre.
Det är den tumregel som jag tycker att lagstiftare ska tillämpa. Man ska inte hitta på en massa onödig reglering bara för att man kan. Men behövs det så behövs det.
Frågan är om vi nu är i ett läge där det behövs reglering för dataroaming. Den står högt på agendan i Bryssel just nu, men de flesta där nere verkar inte ha bestämt sig för vad de tycker ännu. Piratpartiet har heller inte någon färdig åsikt, eftersom vi knappast har diskuterat frågan hittills.
Vad tycker du?
…………
Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik
Om marknaden inte fungerar och staten/EU kan göra skillnad så ska självklart så ske!
Kommentar av Ejnar — 27 februari 2010 @ 13:44
Är det här egentligen något som Piratpartiet bör ta ställning till?
Kommentar av Edvin — 27 februari 2010 @ 13:49
Nu blev det intressant. Nu kan man om man vill (och gissningsvis finns det folk som inget hellre vill) tolka in vänster-höger-värderingar.
Jag håller med om din grundregel och ditt resonemang. Jag tycker att rätt beslut är att införa en liknande regel för datatrafik. Det är en direkt parallell till den andra regeln och gör dessutom lagen enklare. ”Det är inte okej att ta ut ockerpriser för teletrafik FÖRUTOM om det är IP-paket som vandrar över etern. Då är det okej, eftersom man lika gärna kan avstå. Om man vet om hela tekniken bakom roaming, det vill säga.”
Kommentar av Jesper — 27 februari 2010 @ 13:50
Det låter som det är ett bra koncept att införa och nånting som behövs, men hur kopplar man det till PP´s principprogram?
Kommentar av Andreas Larsson — 27 februari 2010 @ 13:52
Som Edvin säger är det dock bra att ta det försiktigt. Piratpartiets vinkel är ju just att möjligheten till ökad kommunikation och krokbenet som läggs är skadligt för utvecklingen. Det, samt en vettig grundregel om att ockerpriser (även på en fri men trängd marknad) är bra att undvika, är i sig tillräckligt för att rekommendera ett ”ja”.
Kommentar av Jesper — 27 februari 2010 @ 13:52
Jag säger som jag sagt i 30 år nu: infrastrukturen är alltför viktig för att lägga i händerna på privata företag, som bara har nästa kvartals aktiekurs som målsättning.
Infrastrukturen *skall* vara under samhällets kontroll. De som sedan väljer att utnyttja sagda infrastruktur — vare sig det gäller el-, tele-, vatten-, väg eller internät — skall få konkurrera på lika villkor, men de skall tammefan inte ha kontroll över själva infrastrukturen.
RECLAIM THE INFRASTRUCTURE!
Kommentar av Björn Felten — 27 februari 2010 @ 13:58
Jag har tänkt precis samma tanke. Nu har byråkrater (i positiv betydelse) bestämt att EU ska vara _ett_ land, och det är telekomföretag som stretar emot av rena profitskäl för groteska övervinster.
Spanien tog nyligen 35 kronor per megabyte på en av mina teleräkningar. Jag hade dragit 440M. Det kostade fjortonjävlatusen för en op som tog några minuter. Det är bara obscent.
Kommentar av Rick Falkvinge (PP) — 27 februari 2010 @ 14:22
Tycker det låter som ett bra förslag.
Priserna för mibiltelefoni var också höga förrut, och EU gam mobiloperatörerna alla chanser at själva ändra på detta, ingenting hände, och tillslut fick EU tvinga dem till att reglera priserna.
Idag är det på tok för dyrt att använda sig av dataroaming, ingenting lär hända här om EU inte tingar fram det.
Tycker att piratpartiet bör ta ställning til ldetta efter som vi väl kämpar för fri tillgång till information, alltid, och utan kompromisser.
Idag har inte alla tillgång till fri infomation över internet var de än är, just av ekonomiska skäl. Något måste göras.
Kommentar av Peter J Lennartsson — 27 februari 2010 @ 14:56
När Telia i en lågkonjunktur där massor få gå arbetslösa har mage att kasta ut över tio miljarder i aktieutdelningar så tar de ju uppenbarligen inte för lite betalt för sina telefonsamtal heller.
När ett SMS för många kostar sjuttio öre för 140 tecken… så tar operatörerna uppenbarligen inte för lite betalt där heller.
Alternativet om man reser mycket är ju att ha ett SIM-kort och abonnemang för varje land man besöker… Det verkar ju efterblivet och efterblivet vill väl ingen att åtminstone Europa ska vara.
I en tid då allt mer går via IP (det gör troligen mycket av röstöverföringen också – jag är ingen expert på ATM) så är detta väldigt dumt. De som använder t ex Skype använder röst (och bild) men direkt via IP.
Att då inte införa en reglering för någonting som direkt skadar utveckling av tjänster och integration och dessutom försvårar för dem som reser verkar inte riktigt klokt.
Jag tycker att det vore en bra idé att reglera kostnaden på internetroaming. Jag tycker dessutom att priser för telefoni borde sänkas ännu mer!
Kommentar av Hans J — 27 februari 2010 @ 15:04
@Andreas Larsson: höga priser för infrastruktur stänger många ute från möjligheten att använda infrastrukturen, i det här fallet infrastruktur för data.
Billig tillgång till data för så många som möjligt känns väl ganska klockrent pirat?
Särskilt med tanke på Ricks prisexempel; har man nätt och jämnt råd med en semesterresa till medelhavet måste man tydligen vara väldigt noga med att inte dataroama alls på semestern för det kostar mer än själva semestern efter bara några minuter…
Kommentar av Christer — 27 februari 2010 @ 15:16
jag slår vad om att de där maxpriserna på telefonsamtal kommer att bita oss i häcken i framtiden.
tvingande till samma telekompriser inom hela unionen som inom nationsgränser? för det kommer ju inte att bita oss i arschlet. 😀
Kommentar av mekapelsin — 27 februari 2010 @ 15:23
Jag tycker inte man bor reglera detta. Som vi vet sa om man reglerar priserna kommer andra ekonomiska sido-effekter som ar annu mindre onskvarda.
Kommentar av Nicklas W Bjurman — 27 februari 2010 @ 15:45
Kom och tanka pa, det kanske finns nagon underliggande regleringar som skapar ett oligopoltillstand pa markanden och darfor skapar dessa priserna. Det ma kanske vara intressant att se om det finns redan existerande regleringar som gor att det ar ekonomiskt omojligt for konkurrans att ta fart?
Kommentar av Nicklas W Bjurman — 27 februari 2010 @ 15:47
Ja tycker man kan se pragmatiskt på det och säga att OM det nu finns en reglering för röstsamtal SÅ ska det finnas en likadan för datatrafik.
Man kan antagligen diskutera fram till dödagar om reglering är rätt eller fel väg att gå, men att säga att det ska vara olika reglering beroende på om man skickar ett ”hej!” respektive ett ”hello world” ter sig alla fall för mig ganska bisarrt.
Kommentar av Björn Odlund — 27 februari 2010 @ 15:51
Situationen ser ju ut som den gör genom att roamingavgifterna bygger på bilaterala avtal mellan alla operatörer. Det leder till att ingen enskild operatör kan – utan substasiella förluster – ta initiativet och ensidigt sänka sina avgifter. Alla är nog sannolikt medvetna om att sänkta priser skulle leda till att alla resenärer använder mer av varan och vilket därmed skulle höja intänkterna, om än med lägre marginal. Marknadens utveckling verkar därför låst.
Jag gillar inte marknadsregleringar, men när marknaden till följd av sin struktur inte kan lösa problemet kan det nog vara bra med motsvarande reglering som för samtals-roaming. Jag är alltså för en reglering av data-roaming och jag anser inte att detta är en ”höger-vänster”-fråga (förlegat begrepp?). I linje med PP:s inriktning? Tja, om man nu är invald så behöver man väl ända ta ställning till alla aktuella frågor?
Kommentar av Peter — 27 februari 2010 @ 15:59
Principer är viktigt att ha.
Man ska nog reglera det som en mer generell del, och det fins två sätt att se på det, antingen som ocker dvs ockerskydd, eller som att man sitter på en rätt som man inte tänker utnyttja dvs prisreglering/tvångslicensiering. Vilket spelar nog mindre roll, reella hot om vilken som fungerar nog.
För att förebugga framtida liknande problem ska man nog ska se det soom är oglipol där spelarna fått en rättighet som de inte är intresserade av att utnyttja. En rätt för EU att införa prisreglering där man sitter på ett ogliopol och inte kan producera en komersiellt vettig priskalkyl?
Kommentar av erf — 27 februari 2010 @ 16:06
Ur ett konsumentperspektiv är det högst rimligt med ett tak (även om de flesta operatörer skulle sköta sig). Som du säger använder folk det av misstag ibland. De priser som de bestraffas med vid sådana misstag är i dagsläget rent bedrägliga – det skulle räcka att en operatör betedde sig så bedrägligt för att motivera ett tak för att skydda konsumenterna.
Tio gånger produktionspriset är en bra nivå för ett tak. Då får operatörerna fortfarande 90% täkningsbidrag för ev övriga kostnader – Det måste vara nog. För konsumenten kan det fortfarande bli dyrt – men de riskerar inte att bli ruinerade för livet.
Drygt 100 spänn giggen – råkar man köra OneSwarm vid roaming en längre tid kan det fortfarande svida rejält – men man är inte krossad.
Kommentar av RedLib — 27 februari 2010 @ 16:09
Det här är ju bara trams. Det är möjligt att kartan inte stämmer med verkligheten. Men att gå från det till att säga att det enbart beror på giriga företag, och därför måste vi reglera det, är trams. Det är snarast uppenbart att det _inte_ handlar om giriga företag, eftersom dom precis som du skriver inte tar in ett öre (ok, några, men få) på det här. En sundare analys av verkligheten vore att försöka, på allvar, förstå _varför_ dessa priser består. Först då kan man se vad det är man bör göra politiskt. Det skulle inte förvåna mig om det visade sig att exempelvis tidigare regleringar gett upphov till sådana barriers-of-entry att telekommarknaden _av_politiker_ är oligopoliserad.
Jag hade tänkt rösta pirat till riksdagen, men sånt här skräp får mig verkligen att tveka. Att tala om ”groteska övervinster” som Rick gör ovan är ytterst beklagligt. Frihetligheten får inte sättas på undantag!
Kommentar av Jonathan — 27 februari 2010 @ 16:11
FÖ: Min åsikt ska inte vägas in i pp:s ställningstagande – jag är inte medlem. iofs röstade jag på Christian så han är min representant 🙂
Kommentar av RedLib — 27 februari 2010 @ 16:27
Jonathan: min, rena spekulation, är att operatörena har premiumtjänster till företag för internationell mobil epost mm som är små kassakor. Man är rädd för att roaming släpper in tredjepartskonkurans där och vill därför inte ha en marknad.
Troligen skulle man tjäna mer på roaming men stora företag brukar gilla kontroll och månar existerande kassakor framför osäkra framtida inkomster.
Kommentar av RedLib — 27 februari 2010 @ 16:33
Oavsett hur mycket jag håller med dig om detta Christian så finner jag det farligt att uttala sig i frågan som piratpartist.
Visst stämmer det att man i stort sett undantagslöst betalar skyhöga priser vid dataroaming, men marknadsreglering tror jag inte ligger i vårt program.
Jag oroar mig för att den här typen av inlägg kommer (som några redan påpekat) att ”färga av sig” på bilden av vårt parti som ett blockpolitiskt oberoende.
Kommentar av linduxed — 27 februari 2010 @ 16:46
Hej !
Jag tycker man kan börja med en tidsbegränsad prisreglering under fem år. När dessa fem år har gått så kanske telekombolagen inte vill chockhöja sina priser, genom att de då förlorar kunder och trafik.
Det är inte många år sedan situationen var likadan i Sverige, 15 kr per MByte, och då hade de inte många kunder heller.
Hälsn. Urban
Kommentar av Urban Sundström — 27 februari 2010 @ 16:47
Du får väl lära dig skillnaden mellan när Rick, personen som har privata åsikter, skriver och när Rick, partiledaren, representerar partiet. Det är trots allt en skillnad.
Kommentar av bobcats — 27 februari 2010 @ 16:59
Det är fint att tro på en fri marknad och teorierna är väldigt sunda. Vi är många som undrar när vi faktiskt ska få se ett enda fungerande praktiskt exempel? Så länge det är människor inblandade faller teorierna varje gång verkar det som…
Kommentar av Stoffe — 27 februari 2010 @ 17:04
För omkring tio år sedan auktionerades 3G frekvenser ut till skyhöga belopp, av de flesta europeiska regeringar. Det är den räkningen som nu betalas. Resonemanget löper gissningsvis så att; de egna kunderna får rimliga priser medan de som reser runt och behöver 3G roaming är affärsresenärer kan betala höga kostnader. Eftersom priserna på samtal är reglerade, så tas kostnaden ut där det går.
Det som är nytt i operatörernas kalkyl är att många privatpersoner numera har både iPhone/Android och/eller netbook med 3G. Det är helt fel att reglera. Hellre se över om det finns mer att avreglera. Finns det bara en efterfrågan kommer priserna på roaming att gå ned, till följd av konkurrensen.
I ett vidare perspektiv, är det viktigt att PP inte dras ut på vänsterkanten, utan fortsätter och förstärker en frihetlig och liberal utveckling. Personlig integritet handlar både om att slippa skivbolagens beskyddarverksamhet och att slippa statens rotande i privata kommunikationer. Då kan man inte komma springande med krav på statliga/federala ingripande så fort det passar ens egna syften.
Kommentar av Jens Riboe — 27 februari 2010 @ 17:35
Oavsett det speciella fallet, måste idealet vara fri och öppen konkurrens, där oskälig prissättning automatiskt elimineras genom utmanarentreprenörer som alltid mobiliserar om de kan göra arbitrage på för höga priser. Detta givet att inte osunda inträdeshinder och konstgjorda bristsituationer sätter det goda systemet ur spel (något som exempelvis sker genom immaterialrätt :-). Som påpekats (exempelvis Jonathan) kan tidigare regleringar vara boven i dramat.
Alltså – ett minimum av regleringar och ett maximum av verkligt fri konkurrens där ”horder” av utmanarentreprenörer pressar priser och höjer kundupplevelsen till nivåer som inga alternativa samhällssystem kan tävla med.
I en sådan värld är de priser Christian nämner en otänkbarhet.
Därmed vill jag inte helt, under alla omständigheter utesluta, regleringar. Men de är verkligt farliga tveeggade vapen. Ofta med negativa bieffekter som skaparna av dem aldrig kunnat föreställa sig…
Den främste av alla ekonomer Ludwig von Mises har mycket att säga här…
Kommentar av jeffer — 27 februari 2010 @ 17:45
Jag väntar nyfiket på att se vad denna reglering skulle ha för oförutsedda konsekvenser som saboterar marknaden på alla möjliga håll – för det är ju i regel så det blir i praktiken. Goda avsikter i all ära, men reglering gör inget som inte konkurrens kan göra bättre.
Kommentar av Hanna S — 27 februari 2010 @ 17:49
Bara en liten påminnelse:
Upphovsrätt och all immaterialrätt är regleringar, ofta helt extrema…
Kommentar av jeffer — 27 februari 2010 @ 18:02
Immaterialrätt är kanske ett bra exempel på onda respektive acceptabla regleringar.
Patent och upphovsrätt är till stora delar onda regleringar (givet hur de tillämpas idag). Men varumärkesskydd är en acceptabel reglering, därför att det är ett konsumentskydd, utan alltför mycket begränsa konkurrensen.
Kommentar av jeffer — 27 februari 2010 @ 18:19
Rent principiellt tycker jag att Piratpartiet inte ska ta ställning till detta. Däremot så ska naturligtvis partiets representanter rösta i enlighet med vad den Gröna Gruppen beslutar, eftersom man gjort en sån överenskommelse.
Sen finns en annan taktisk frågeställning.
Och det är att om det läggs ett sådant förslag som Parlamentet ska ta ställning till, då finns det mycket goda möjligheter att lyckas få med tillägg till en sån reglering som rör Piratpartiets kärnfrågor.
T ex.
1. Personlig integritet
– Mobil datatrafik som uppkommer genom dataroaming får inte övervakas, lagras eller avlyssnas på ett integritetskränkande sätt.
– Trafik data som uppkommer genom dataroaming får inte lagras alls, inte ens kortare tid för administrativa ändamål. (Syftet är att skydda integriteten men det innebär också i praktiken att dataroaming blir en tjänst som kommer att säljas med sms-betalning direkt vid användning. Annars kan man inte ta betalt. Och då får man plötsligt fram en fungerande marknad som en bieffekt.)
– Positionsdata som uppkommer genom dataroaming får inte lagras alls och/eller vidareförmedlas till 3:dje part utan användarens explicita eller implicita godkännande i direkt samband med själva lagringen/överföringen. Om användaren väljer att använda en tjänst som uppenbarligen innebär lagring och/eller överföring till 3:dje part så är det att anse som ett implicit godkännande.
2. Fildelning
– Fildelning av upphovrättskyddat material som sker genom internetaccess över dataroaming skall alltid, genom sin natur som en begränsad aktivitet, alltid anses vara en legal aktivitet för rent personligt bruk som inte kan bestraffas eller innebära avstängning eller begränsning av internetaccess.
– Stämning eller hot om stämning för upphovrättsintrång utfört genom användning av dataroaming skall betraktas som en brottslig handling i likhet med utpressning och/eller beskyddarverksamhet. Det skall åligga varje medlemsland att inför lagstiftning som kriminaliserar detta i linje med landets lagstiftningstradition inom området utpressning och/eller beskyddarverksamhet.
3. Patent
– Stämning eller hot om stämning för patentintrång rörande utrustning, metoder eller tillämpningar som används för dataroaming, eller som används över dataroaming skall anses som anti-konkurrens åtgärder brottsliga i enlighet med förordning blabla och kan beläggas med skadestånd av EU-kommisionen.
Kommentar av Rasmus (en annan) — 27 februari 2010 @ 19:49
Varför inte börja att föra samtal med telekommunikationsbranschens samarbetsorganisationer, där man påtalar nackdelarna med nuvarande system?
Därefter kan man diskutera ett nytt system som baserar sig på att telekommunikationsbranschens kommer att få ökade intäkter, genom att sänka minut/MB-debiteringen, gentemot att trafikmängden ökar. När de ser en VINST hägra på detta sätt så kommer det att bli fart.
EU kan här agera som en slags enzym så att detta blir av. Lägre minut/MB-debitering kommer att gynna utvecklingen av våra samhällen och öppna upp vägen för nya entrepenörer och affärsideér, som i sig kommer att generera ökade skatteintäkter. Alltså en WIN-WIN-situtaion för alla.
Kommentar av Dennis Nilsson — 27 februari 2010 @ 20:00
Mobilmarknaden är en i grunden reglerad marknad, eftersom den bygger på tilldelning av begränsade spektrumlicenser. Lagstiftare och myndigheter har gjort grova misstag när de har satt upp villkoren för licenserna. Det borde har funnits villkor för en rimlig hantering av prissättning för roaming, lämpligen i form av ett påslag på vad egna kunder betalar. Nu har vi en situation på marknaden där operatörerna är inlåsta i en situation som de inte kan lösa upp själva och där EU bör träda in.
Jag är fullt medveten om att det här inte är en fråga som täcks av Piratpartiets principprogram, men den ryms definitivt inom Piratpartiets allmäna filosofi om att Internet är vårt viktigaste redskap för att knyta samman människor och sprida kultur. Det här är ett område där redskapet inte fungerar, och att ta ställning för en reglering kan inte vara speciellt kontroversiellt. Telebolagen kommer att vinna genom att deras intäkter på nätverksroaming kommar att öka mångfalt, och kunderna kommer att vinna på att kunna använda sina datorer utomlands utan att bli ruinerade.
Kommentar av Jacob Hallén — 27 februari 2010 @ 22:40
Det är mycket som påverkar här. Priserna är dyra ja, men de ska också täcka en investeringskostnad inte minst avgiften för 3G-licenser som auktionerades ut för tio år sedan till skyhöga priser. Men just för att man valde att auktionera ut licenser, är det ju svårt för staten att komma tillbaks nu och säga att man inte får ta betalt för tjänsterna.
Man ska också komma ihåg att priserna är satta efter den förbrukning som var aktuell för bara 4-5 år sedan. Då var det svårt att komma upp i mer än enstaka megabyte på utlandsresan. Ni kommer väl ihåg WAP och sådant? Här är ju frågan hur länge roamingavtalen gäller. Det kan ju vara så att marknaden helt enkelt inte hunnit reagera på den massiva expansion som skett med iPhone o.dyl.
Däremot kan man ju fråga sig varför Telia, Telenor och andra som driver nät i flera länder tar ut höga priser för sina egna kunder i utlandet. Det är ju enbart sjukt.
På en fungerande marknad är det bättre sådan här prispolitik slår ut sig själv genom att kunderna röstar med plånboken. Om det nu är så att det inte går då är det väl läge för EU:s konkurrensmyndigheter att granska hur prissättningen går till. Kan man slippa specifik lagreglering och istället använda, vad jag tror är, starka europeiska konkurrenslagar, så tror jag man ska föredra det.
Kommentar av Johan Tjäder — 27 februari 2010 @ 22:58
En annan aspekt som man kanske bör ha med sig är att om priserna regleras samtidigt som efterfrågan på kapacitet ökar kraftigt så riskerar vi att göra hela frågan om net-neutrality brännhet. Om det blir trångt i näten så kommer operatörerna att vilja prioritera den som betalar bra.
Kommentar av Johan Tjäder — 27 februari 2010 @ 23:02
Kul att du tar upp det just idag. Jag kom igår hem efter en vecka i Amsterdam då jag funderade en hel del på detta. Visst är priserna absurda. Vid 35 kr / mb och HSDPA (känt som turbo-3G i Sverige) på 7.2 Mbit/s blir det 1890 kr i minuten om man maxar uppkopplingen, vilket är ganska absurt.
Det folk säger angående att priserna är till för att täcka investeringarna i licenserna känns irrelevant om det nu ändå är så att de höga priserna resulterar i helt uteblivna intäkter. De kan lika gärna ta en miljard per megabyte i såna fall, och det ger exakt samma täckningsbidrag.
Vad jag funderar på är om det inte är sättet roamingavgifterna tas ut i roamingavtalen som är problemet. En mobiloperatör kan inte på eget bevåg sänka dataavgifterna för sina kunder utomlands och därmed vinna en enorm konkurrensfördel, eftersom avgifterna är helt beroende av roamingavtalen. För att få till ett roamingavtal med vettiga priser krävs en villig roamingpartner. Dessa partners å andra hand kan jag tänka mig tjänar en hel del på att dataroaming är helt oanvändbart, genom att de då istället säljer kontantkort och access via WiFi-hotspots.
På en fri marknad borde rimligen roamingavgifterna isåfall sjunka så de ligger på ungefär samma nivå som vad det kostar att hålla sig uppkopplad genom kontantkort istället (89 kr / vecka via Comviq, någon?) men så sker ju uppenbarligen inte, så någonstans längs vägen råder uppenbarligen en brist på marknadsmässiga omständigheter. Då kan reglering vara ett alternativ, men jag är tveksam.
Oavsett vilket känns det som nåt som ligger utanför Piratpartiets område, och ni borde nog passa er.
Kommentar av Danni — 28 februari 2010 @ 0:26
[…] mer intressant är Engströms inlägg om dataroaming i Europa, där mobiloperatörerna tar ut sådana vinster (hundra gånger produktionskostnaden) att ingen […]
Pingback av brott och vinstmarginaler « Sanna: Mina ord — 28 februari 2010 @ 12:31
Piratpartiet arbetar för ett informationssamhälle och i detta fall så motarbetar operatörerna denna utveckling, vilket är skadligt för många framtidsinriktade företag inom EU. Eftersom det är så uppenbart att det inte kommer ske någon självsanering bland operatörerna, så ser inte jag någon annan möjlighet än att EU får ta dem i örat och införa en tvingande reglering.
Kommentar av Janne Tegnér — 28 februari 2010 @ 18:08
Jag tycker EU-perspektivet är problematiskt. Även om trafiktaxan vore rimlig vid internationell roaming vore det sannolikt obefintligt liten andel av all datatrafik som omfattas.
Vi befinner oss i en fas där Internet håller på att sträcka sig ut till rörliga människor. Det fasta Internet i sitt nuvarande skepnad (det som Piratpartiet vill försvara) bygger på att individen betalar fast pris för sin anslutning, oberoende av utnyttjande. Det vi vill uppnå är en likartad prismodell för mobilt Internet. Etern är en mycket mer begränsad resurs, så det är inte alls lika självklart att fastpris kommer att vinna här.
Om fastpris på mobilt Internet inte blir den förhärskande modellen har vi ett verkligt problem och en verklig hämmare av innovation och tillväxt. Piratpartiet ska verka för att vi får fastpris för lejonparten av användandet, för det kommer att ha den största samhällsnyttan.
Det är därför tveksamt om man vill bråka med operatörerna om en skitsak som internationell roaming.
Betänk också att prognosen för mobil datatrafik pekar spikrakt uppåt just nu. Vi pratar om en mångdubbling av trafikvolymerna de kommande tre åren. Det är därför litet poänglöst (somliga skulle säga farligt) att försöka reglera en marknad som uppenbart håller på att genomgå en transformation.
Kommentar av Quest — 1 mars 2010 @ 13:20
Givetvis är det så att operatörerna skulle tycka att en sån här reglering vore jättebra. Det skulle ju innebära att oligopolet förstärks, med än högre barriers of entry.
En annan, jättedålig idé, är att tala med operatörerna och se vad dom vill. Folk verkar inte förstå att kapitalismens största motståndare är just kapitalisterna. Med detta menar jag (och de andra som anlägger detta perspektiv) att det är just kapitalister som inte vill ha konkurrens, det är ju negativt för dem. Om man går till operatörerna och frågar vilka regleringar som verkar rimliga, så kommer man få en lista på saker som dom till största delen redan uppfyller. På så sätt kan man stänga ute nya företag, och behålla sin ställning _med_hjälp_av_ regleringen, inte trots den.
Det kommer vid en reglering se ut som om vi har fått det bättre. Men det är här Bastiat blir relevant, med sitt uttryck ”the seen and the unseen”. Vi kan inte få reda på vad som skulle ha hänt om vi inte reglerat, och har därför ganska svaga belägg för att regleringen var bra. På grund av regleringen kanske den där entreprenören med den omvälvande idén som skulle gjort underverk, inte kan bli lönsam. Vi måste försöka väga in vad vi också går miste om.
Jag måste också bara nämna hur otroligt fånig kritiken mot dn fria marknaden är, om man anför nuvarande telekommarknad som ett exempel. Är det någon som på allvar menar att det är en fri marknad?
Kommentar av Jonathan — 2 mars 2010 @ 9:59
En källa på produktionskostnaden:
Håkan Ericsson, CTO Ericsson;
– Att producera 1 GB kostar ungefär 1 dollar, och en kund med smarta mobiler använder kanske en halv GB per månad. Alltså en produktionskostnad på 50 cent per månad, säger han.
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/bredband/article2453521.ece
Kommentar av Christian Engström — 23 augusti 2010 @ 12:31