Christian Engström, Pirat

16 februari 2009

PR-perspektiv på rättegången

Filed under: delad kultur — Christian Engström @ 22:48
Erik Lakomaa

Erik Lakomaa

Erik Lakomaa är politisk konsult och grundare av PR-byrån Erik Lakomaa + Company. År 2004 utsågs han till världens bästa politiska konsult under 40 av den amerikanska branschtidningen Campaigns and Elections, för sitt arbete för nej-sidan i folkomröstningen om euron.

Här gästbloggar han om rättegången mot The Pirate Bay:

Problemet för upphovsrättsindustrin i den pågående rättegången kring TBP är att de sitter i en rävsax och egentligen förlorar hur än det går.

En friande dom innebär naturligtvis en katastrof för upphovsrättsindustrin, kring detta råder inget tvivel: Den skulle– även om det inte var den juridiska innebörden – tolkas som att det var fritt fram att fildela.

Även en fällande dom skulle dock innebära en förlust: Fildelningen skulle knappast upphöra genom domen. En stängning av TBP skulle bara leda till att trafiken flyttade någon annanstans. De kommunikativa konsekvenserna skulle samtidigt kunna leda till kraftiga intäktsförluster för skiv- och filmindustrin.

Problemet för upphovsrättsindustrin är att fildelarna samtidigt är deras kunder. Att ge sig på kunderna med lagboken i handen är en beprövat usel affärsmodell eftersom kunderna då riskerar att gå någon annanstans. Om missnöje med fildelarjakten får kunderna att vardera köpa ett album mindre per år uppväger det lätt alla eventuella förluster från utebliven försäljning genom fildelning. Den som ser sina kunder som fiender blir sällan långlivad på marknaden (om man inte har staten som ägare som SJ eller SAS).

Utifrån detta perspektiv är det det faktiskt obegripligt att det här målet har hamnat i domstol. Det finns inget att vinna varken varken affärs- eller kommunikationsmässigt på det. En förklaring till man från film- och musikindustrin försatt sig i denna situation är att man låtit frågan hanteras av piratjägarorganisationer Anti-Piratbyrån, och IFPI. För dem spelar det ingen roll om Time Warner eller BMG säljer färre skivor pga. negativ publicitet. Dessa organisationer har dessutom bara ett verktyg – stämningar – i sin verktygslåda, och då angriper man alla problem med stämningar.

Upphovsrättsindustrin hade sannolikt tjänat på att försöka hantera frågan på ett mindre publikt sätt. En domstolsprocess är inte bara ett juridiskt utan också ett kommunikativt projekt, och det kommunikativa utfallet kan vara viktigare än det juridiska. Hur många kommer exempelvis ihåg att den kvittoklippande landshövdingen Sigvard Marjasin faktiskt friades av rätten?

I media spelar deltagarna i en rättegång bestämda roller. Det finns en skurk, och det finns ett offer, en David och en Goliat. Folk tenderar att sympatisera med offret och med David. Skall upphovsrättsindustrin ha någon chans måste de därför framställa de åtalade som skurkar och sig själva som offer. Hittills har man dock (förvisso med benäget bistånd från åklagaren) närmast lyckats uppnå det motsatta.

Skall man ge några råd till målsägarsidan (med reservation att det är i sista minuten) blir det följande:

  • Ett: Finn en talesperson som ser ut som ett offer (exempelvis en fattig musiker som inte har råd till hyran eftersom ingen längre köper hans skivor utan bara fildelar dem). Undvik samtidigt att anlita talespersoner som kan misstas för Cruella deVille.
  • Två: Håll personer – exempelvis poliser som knäckt extra åt målsägaren, eller amerikanska skivbolags VD:ar – som kan förstärka bilden av de åtalade som offer så långt borta som möjligt från rampljuset.
  • Tre: Tänk på att det är era kunder det handlar om och anpassa uppträdandet efter det. Musik- och filmindustrins framtid avgörs inte i Stockholms tingsrätt utan på marknaden. Där kommer man inte långt utan kundernas sympati.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: , , , , , , ,

Annonser

23 kommentarer

  1. Bra poäng om vilka det är som styr. Skivbolagen skulle nog tjäna på att Monique Wasted och Pontén emigrerade till Afgahnistan. Men för oss är det förstås bra att de är i Sverige.

    Kommentar av Marcus — 16 februari 2009 @ 23:17

  2. Kan inget annat säga att din analys är superb. Tack Christian!!!

    Kommentar av Danne — 16 februari 2009 @ 23:55

  3. Instämmer. Mycket insiktsfullt.

    Att inte piratjägarna sett till att Erik Lakoma och hans likar är på deras sida är obegripligt. Det kan inte vara en ekonomisk fråga. Pengar har de ju.

    Kommentar av Annanas — 17 februari 2009 @ 0:05

  4. Om VI inte blir större än SD måste jag rösta på MP eller VP!!

    Kommentar av Danne — 17 februari 2009 @ 0:07

  5. ”Tänk på att det är era kunder det handlar om och anpassa uppträdandet efter det. Musik- och filmindustrins framtid avgörs inte i Stockholms tingsrätt utan på marknaden. Där kommer man inte långt utan kundernas sympati.”

    Mycket klokt sagt! Man är just nu på väg att förlora min sympati (ja, den var ju inte stor från början) och därmed min vilja att fortsätta att handla så mycket film som jag gör. Platinakund hos Discshop innebär köp mellan 8000 – 15000 kr/år. I mitt fall var det klart närmare den övre gränsen. Då jag även köper av andra ”langare” än Discshop, så blev väl slutnotan över 20000 kr förra året. Snart kanske det blir 0 kr och endast nedladdningar istället. Jag köpte även en del musik och spel förra året, så det blir ytterligare 10000 kr industrin kan ”kyssa adjö”!

    Kommentar av Dick T — 17 februari 2009 @ 0:07

  6. ANnanas: Han kanske är pirat och inte ställer upp?

    Kommentar av Marcus — 17 februari 2009 @ 0:10

  7. Kanske den mest begåvade analys jag läst om rättegången som inte handlar om teknik.

    Arrrh!

    Kommentar av Victory — 17 februari 2009 @ 0:22

  8. Sanningens ord, men jag smålog lite åt:

    > Exempelvis en fattig musiker som inte har råd till hyran eftersom ingen längre köper hans skivor utan bara fildelar dem.

    Det ovanstående är precis vad som är fel med hela debatten. En sådan musiker finns inte – han eller hon tjänar hyran på konserter, om denna kreatör är skicklig nog att bli fildelad alls…

    Kommentar av LE — 17 februari 2009 @ 1:05

  9. Det finns en annan aspekt som knappt berörs alls om de blir fällda, och det är en aspekt som kan liknas vid patentkapprustningen och patenttrollen. Låt säga att de sedan kan gå till LG-electronics, IBM och liknande och hota dem: Ni tillverkar och säljer verktyg som används för piratkopiering, betala eller bli stämd på mångdubbelt mer för medhjälp till upphovsrättsbrott!

    Kan man hålla den ena skaparen av något som av andra kan användas för upphovsrättsintrång som ansvarig för medhjälp, så kan man göra det med någon annan när väl prejudikatet finns.

    Kommentar av Kluris — 17 februari 2009 @ 2:16

  10. Otroligt bra skrivet! Huvudet på spiken 🙂

    Kommentar av Alex — 17 februari 2009 @ 3:01

  11. Lysande. Ni borde värva honom till Piratpartiet

    Kommentar av b b — 17 februari 2009 @ 7:20

  12. […] “PR-perspektiv på rättegången” (Christian Engström) […]

    Pingback av Blog we Gently 2.0 » Blog Archive » “Prrrrrrrrrrrrrrrrrrrr”… — 17 februari 2009 @ 9:09

  13. Mycket bra analys

    Kommentar av Alexander Norman — 17 februari 2009 @ 13:45

  14. *Hatten av*
    Strålande bra skrivet och enkelt att förstå!

    Nic

    Kommentar av nic — 17 februari 2009 @ 15:45

  15. Bra skrivet Erik, som vanligt!
    Det blir Junilistan, och Björn von der Esch, för min del i EU-valet den 7 juni.

    Kommentar av Tommy — 17 februari 2009 @ 20:05

  16. Björn von der Esch är att bra val. Han är klockren internetfrågor

    Kommentar av mats — 17 februari 2009 @ 20:24

  17. Väl skrivet.

    Kommentar av calandrella — 17 februari 2009 @ 20:31

  18. ”Finn en talesperson som ser ut som ett offer (exempelvis en fattig musiker som inte har råd till hyran eftersom ingen längre köper hans skivor utan bara fildelar dem)”

    Man försökte ju använda Max Peezay. Dock glömde man bort att fråga artisten och hans (eget) skivbolag Devrim innan man slängde in honom i åtalet. Det visade sig att Max Peezay inte alls var sugen på att stämma TPB. Speciellt inte när Devrims hemsida låg offline efter TPB-razzian. Jepp, den är hostad hos PRQ!

    Kommentar av Anonymous — 17 februari 2009 @ 21:51

  19. […] Eller vad säger man om sånt här: […]

    Pingback av Sagor från livbåten » Bloggarkiv » Dagens inlägg, PR-gurun har talat — 17 februari 2009 @ 22:05

  20. […] För ett klokt PR-resonemang kring vad som står på spel, affärsmässigt och kommunikativt, läs Erik Lakomaas gästpostning hos Christian Engström. […]

    Pingback av Diverse dumpat « Doktor Spinn — 18 februari 2009 @ 10:31

  21. […] Erik Lakomaa gästbloggar hos Christian Engström om upphovsrättsindustrins pr-problem: […]

    Pingback av Sagor från livbåten » Bloggarkiv » Ett av tre slag vinner inte kriget! — 18 februari 2009 @ 12:41

  22. Klockrent skrivet. Precis så känner jag själv. Jag har helt tappat sympati och intresse för t.ex. Grammis gala etc. Det ger mig bara negativa associationer. Jag tycker synd om de artister som drabbas av detta monumentala PR-haveri.

    Kommentar av ConnyT — 18 februari 2009 @ 14:02

  23. […] II, SVD III, Schlagerbloggen: ”Din riksdagsman är ute efter dig”, Christian Engström (PP): ”PR-perspektiv på rättegången”, SVDIV: ”Danowsky anklagar Neij för feghet”, Ny Teknik, Sveriges Radio: ”Följ hela […]

    Pingback av Bränn inte biblioteket i Alexandria en gång till « Nemokrati — 12 mars 2010 @ 0:27


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: