Christian Engström, Pirat

23 februari 2008

Gränsen kommersiellt / icke-kommersiellt

Filed under: Copyright Reform,delad kultur — Christian Engström @ 15:18

– Piratpartiet vill släppa all icke-kommersiell kopiering fri, men behålla en femårig skyddstid för kommersiell kopiering och användning. Blir det inte väldigt svårt att dra gränsen mellan vad som är kommersiellt och inte? Man kan ju tänka sig en massa scenarion där någon har mer eller mindre indirekt ekonomisk nytta av att sprida andras verk, även om han inte tar betalt direkt. Hur har piratpartiet tänkt lösa det?

Det stämmer att det är en gråzon mellan kommersiell och icke-kommersiell verksamhet, men det här är ett problem som lagstiftaren har löst förut många gånger i olika sammanhang. Redan idag finns det ett antal olika lagar som gör skillnad på kommersiell och icke-kommersiell.

Upphovsrättslagen som den ser ut idag innehåller redan den här gränsen. Det finns ett antal paragrafer i den som pratar om vad man får och inte får göra ”i förvärvssyfte”. Det är mycket möjligt att vi kan använda den gällande definitionen rakt av, och inte behöver ändra någonting alls. Då kan vi bara fortsätta använda den gräns som definieras av dagens gällande praxis.

Redan idag används gränsen mellan kommersiellt och icke-kommersiellt i bland annat Creative Commons-licenserna, påpekar Rasmus i ett inlägg från 2005 som han länkade i en kommentar. Jag vet inte säkert hur en svensk domstol skulle tolka begreppet ”kommersiell” i samband med en CC-licens, men jag gissar att den skulle gå på upphovsrättslagens definition av förvärvssyfte.

I ett foruminlägg från juni 2006 ger Rickard Olsson (som var riksdagskandidat för Piratpartiet) svar på ett antal konkreta frågor om vad vi skulle betrakta som kommersiellt eller inte. Ungefär så vill vi att bedömningen ska vara. Hobbyverksamhet av begränsad ekonomisk omfattning är okay, går det utöver det är det kommersiellt.

Tills någon kan peka på exempel där dagens praxis på området skulle ge uppenbart orimliga resultat, är grundtipset att vi helt enkelt behåller den definition som finns idag i upphovsrättslagen. Skulle den visa sig vara olämplig av någon anledning finns det många andra existerande lagar som definierar en gräns mellan kommersiellt och icke-kommersiellt.

Skatteverket har omfattande regler för vad som räknas som hobbyverksamhet i skattesammanhang. Om upphovsrättslagens definition som den ser ut idag skulle visa sig vara olämplig kanske vi kan ta Skatteverkets regler istället.

Patentlagen är ett tredje exempel på en existerande lag som drar en gräns mellan kommersiellt och icke-kommersiellt, eftersom patent bara gäller för ”yrkesmässig” användning av uppfinningar. När det gäller icke yrkesmässig användning är det fritt fram att utnyttja hur många patent man vill, så även här gör lagstiftaren en tydlig skillnad på vad som är kommersiellt och icke-kommersiellt.

Och det finns andra exempel.

Rent lagtekniskt är det en fördel om man kan hitta någon existerande definition i någon lag som redan finns. Då finns det redan en praxis att falla tillbaka på, vilket är bekvämt och bra, och gör att man kan veta vad som gäller i de flesta fall redan från början.

Men även om det av någon anledning inte går, är det inte hela världen. Skulle det mot förmodan inte finnas någon gammal definition att falla tillbaka på, får lagstiftaren helt enkelt skriva en ny. Det kan han. Hela justitiedepartementet är fullt av välavlönade jurister vars enda jobb det är att kunna lösa den typen av frågor. Det kan de göra en gång till om det behövs.

Och skulle juristerna på departementet misslyckas med att komma fram till en alldeles knivskarp och glasklar definition, är det ingen total katastrof heller. Nästan alla lagar som finns innehåller gränsdragningsproblematik, men det är det juridiska systemt vant vid och kan hantera.

Är en lag otydligt skriven leder det till att det blir många mål i domstolarna i början, vilket i sin tur leder till att det efter ett tag bildas en ganska omfattande praxis. I och med det vet man vad det är som gäller, och därmed blir problemet löst även om lagstiftaren klantade till det. Det är naturligtvis bättre ju tydligare man kan utforma lagar som man inför, men i viss utsträckning kan man alltså säga att det juridiska systemet är självläkande.

Men som sagt, just när det gäller definitionen av kommersiell i den reformerade upphovsrätt som Piratpartiet föreslår, finns det ingen anledning att tro att det ska vålla problem. Antagligen finns det redan en tillräckligt bra definition, och annars är det bara att låta justitiedepartementet ta fram en.

Det enda som återstår är att skapa den politiska viljan att genomföra reformeringen av upphovsrätten. Men det är en annan historia.🙂
…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: , , ,

5 kommentarer

  1. Några trådar i Piratpartiets forum där frågan har diskuterats:

    Gränsen kommersiellt / kommersiellt (okt 2006)
    RE: Definition av komersiell användning (juni 2006)
    Kommersiella ändamål (jan 2008)

    Kommentar av Christian Engström — 23 februari 2008 @ 15:29

  2. Om man tillåter icke-kommersiell användning av exempelvis datorprogram och andra verk, skapar man då inte en betydande skillnad i marginalkostnad mellan icke-kommersiellt och kommersiellt bruk för den först intjänade kronan? Den som exempelvis använder photoshop för att utan ersättning redigera en bild, och den som gör samma sak mot en ersättning på några hundra, de har ju radikalt olika omkostnader. Skulle inte det uppmuntra väldigt starkt till fusk?

    Kommentar av Martin — 25 februari 2008 @ 18:25

  3. Hej ! Nu har jag pushat denna på http://www.pusha.se

    http://www.pusha.se/internet/6336_Gransen_kommersiellt___icke-kommersiellt

    Skapa ett konto där och Pusha bra artiklar som denna.

    Hälsn. Urban

    Kommentar av Urban Sundström — 25 februari 2008 @ 19:51

  4. Martin: Inte mer fusk än idag. Redan idag kan småföretag som vill fuska med licensen på Photoshop göra det, troligen med ganska begränsad risk att åka fast. Eftersom vi i praktiken inte vill göra någon förändring alls av reglerna för hur småföretag får använda Photoshop, är det ingenting som har med vårt förslag till lagstiftning att göra om det är så att en del skuttfirmor fuskar med licenser. Gör de det idag kommer de säkert fortsätta, gör de det inte kan jag inte se varför de skulle börja.

    Resonemanget med marginalkostnad förstår jag inte riktigt vad det har med saken att göra. Så är det ju redan idag, fast det gäller mellan att använda Photoshop första gången överhuvudtaget (även om det bara är på skoj för eget bruk) och att inte använda det alls. Det är ju en följd av själva affärsmodellen att ta betalt för kopior av dataprogram.

    Sen vill vi som sagt inte nödvändigtvis att det ska räknas som kommersiell verksamhet om det bara är ett par hundralappar man drar in. Skatteverkets regler för hobbyverksamhet som jag länkade ovan kan kanske ge en indikation på var man kan dra gränsen.

    Kommentar av Christian Engström — 25 februari 2008 @ 22:24

  5. […] I WIPO Copyright Treaty (WCT) står det inskrivet att länder får göra undantag från upphovsmannens ensamrätt om det finns goda skäl att göra det. Den möjligheten till undantag har redan använts i svensk lag. Det är inget straff om man kopierar datorprogram, så länge det inte är för kommersiella syften. […]

    Pingback av Almedalen var lila i år « Christian Engström, Pirate MEP elect — 4 juli 2009 @ 20:46


RSS feed for comments on this post.

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: