Christian Engström, Pirat

28 oktober 2007

Riksdagsmän vill jaga fildelare

Filed under: delad kultur — Christian Engström @ 19:06

Aftonbladet har idag en debattartikel där några riksdagsmän från m och s försvarar jakten på fildelare, och vill att den ska skärpas. Det är bra att de äntligen tar bladet från munnen och vågar tala klarspråk såhär efter valet. I valrörelsen hette det ju att man inte skulle jaga fildelare och att man inte kunde kriminalisera en hel ungdomsgeneration. Men nu träder representanter för moderaterna och socialdemokraterna äntligen fram och säger sanningen om vad de vill.

Rent konkret vill riksdagsmännen ge privata intresseorganisationer rätten att få ta del av sekretessbelagda personuppgifter från bredbandsleverantörerna, för att själva kunna agera som polis och åklagare mot fildelare. Det riksdagsmännen argumenterar för är regeringens kritiserade förslag till ny fildelningslag. Istället för att behöva polisanmäla misstänkta fildelare ska de stora skiv- och filmbolagen få ut namnuppgifter som gör att de kan stämma dem som är misstänkta civilrättsligt.

I USA har man redan idag det systemet. För ett par veckor sedan kunde vi läsa om tvåbarnsmamman Jammie Thomas som dömdes till att betala ett skadestånd på 1,4 miljoner kronor för att hon misstänktes ha delat ut 25 låtar på Kazaa. Själv nekade hon till att hon var skyldig, men skivbolaget Sony BMG vann den civilrättsliga processen. Beviskraven är ju mycket lägre i civilrättsliga processer än i vanliga brottsmål.

Det här systemet vill nu riksdagsmännen Lars Hjälmered (m), Tomas Tobé (m) och Magdalena Streijffert (s) införa i Sverige. Fast de försöker förstås vilseleda om hur det kommer att bli. ”Detta möjliggör mjukare påföljder som varningsbrev och skadestånd och är i grunden ingen principiell förändring i vårt rättsväsende”, skriver de i artikeln. Hur mjukt är ett skadestånd som gör att man får leva på existensminimun resten av livet?

I USA har vi sett hur skiv- och filmbolagen agerar när de väl har fått de här befogenheterna. Här handlar det inte om några mjuka varningsbrev. Istället har de satt i system att stämma internetanvändare på mångmiljonbelopp, men erbjuda ”förlikningar” på några tusen dollar om man inte tar fallet till domstol. ”An offer you can’t refuse”, helt enkelt. Vet inte de tre riksdagsmännen att skiv- och filmbolagen har satt de här maffialiknande metoderna i system så fort de har fått chansen?

Jag bloggade om fallet Jamie Thomas och vad den nya fildelningslagen skulle få för konsekvenser i praktiken under rubriken Fildelarjakten leder till vansinne. Oscar Swartz och Opassande skrev också om samma sak. Skulle riksdagsmännen kunna tänka sig att läsa åtminstone de inläggen och sedan svara på varför de vill införa det här systemet i Sverige?

Och kan de dessutom berätta varför de inte sa det före valet?


Basic Personligt kommenterar också riksdagsmännens debattartikel. Rick Falkvinge skriver om bland annat fildelningslagen (som hette IPRED1 när den var EU-direktiv) under rubriken Fascism 2.0.Pingat på Intressant. Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

7 kommentarer

  1. USA är inget bra exempel. Det är ju där borta. Bättre att jämföra med Danmark. Där är högsta beloppet bara 100 000 om jag har läst mig till rätt.

    Kommentar av nils — 28 oktober 2007 @ 20:08

  2. […] sågning av artikeln i Aftonbladet om upphovsrätt och ny teknik. Förlåt om det blir lite långt. Christian Engström hade en del bra poänger, men jag vill såga den lite mer. Kreatörer och politiker: Sluta […]

    Pingback av Dravel, mening för mening « Basic personligt — 28 oktober 2007 @ 23:26

  3. […] få igenom lagar som ska försöka hindra mäniskor från att sprida kultur via internet. Som ska ge skivbolagen makten att själva jaga fildelare. Som ska försöka stanna klockan och hejda den tekniska […]

    Pingback av Dags att dö, dinosaurier « Christian Engström (pp) — 30 oktober 2007 @ 11:05

  4. Fantastiskt tycker jag. Om nån äntligen gjorde nåt.
    Jag jobbar som upphovsman och försörjer mig på det sedan 10-12 år och fattar inte vad som är så svårt för Svennebanan i Sverige att greppa.
    Klart som fan att det drabbar nån om man inte betalar för sig, i det här fallet bl a mig. Alla tar för givet att alla stjärnor lever lyxliv. Visst, det gör de… på bilderna i Se och Hör. En del artister har gott om spelningar och tjänar pengar under en period. Vi som skriver deras låtar får nada… Japp, i princip nada! Inga sålda skivor = inga pengar till upphovsmännen. Det finns en myt bland färska upphovsmän och folk i största allmänhet att man tjänar stora påengar som låtskrivare. Det är inte sant. Det var inte sant innan fildelningen startade heller, men då tjänade man iallafall 5 ggr mer än idag. Förra veckan kunde man läsa att killarna bakom Britney Spears ”Toxic” hade tjänat 60 miljoner kr. Det är såklart en askön siffra att droppa när man låter sig intervjuas av kvällstidningarna. Tror inte siffran stämmer dock. Om den nu skulle göra det ska den divideras med antalet låtskrivare (tror de var 4 st), förlaget tar hälften och sedan tar skattemyndigheten sitt (hälften). Då återstår 3 750 000 per skalle.
    – Grattis killar! Ni har skrivit en världshit. Ni kommer aldrig mer tjäna lika mycket pengar igen. Stoppa undan duktigt så ni kan leva på detta resten av livet.
    Det här killarna har precis som idrottsmän jobbat, slitit och utvecklat sina skills under en herrans massa år för nästan ingen betalning och när de väl får en hit, efter kanske tio års hundgöra, sitter folk hemma och tycker de har rätt att sno deras inkomster. Fy fan!
    Detta är jantelagen i sitt klaraste utövande bland hela svenska folket. Shit, vad skönt att kunna trycka till de som är riktigt framgångsrika. De får iallafall inte så mycket pengar som de borde få.
    Nå, det tragiska i det hela är att debatten av förklarliga skäl är så sjukt ensidig. De som laddar hem musik och film gratis är så fantastiskt många fler än de som drabbas initialt. Därför är det underbart att se några politiker och upphovsmän som vågar ställa sig upp och säga det självklara. Det är sådana politiker vi vill ha i Sverige. Enligt min mening, klart mycket trovärdigare än de puckon som tjänar miljonlöner och ändå ska köpa tjänster svart. De artister som vill släppa sin musik gratis kan fortfarande göra det och få den PR de eftersträvar. De artister som stödjer fildelning skriver inte sina egna låtar alternativt har redan tjänat de pengar de behöver.
    I slutändan drabbas även konsumenterna eftersom kvalitén på musik och film succesivt kommer sjunka, men framför allt… det finns folk som drabbas så mycket hårdare än ni tror på fildelningen. De måste fortfarande betala varannan krona i skatt och sociala avgifter för att försörja samhället, och samhället (med 85% fildelare) fortsätter alltjämt pissa på dem.
    /m

    Kommentar av Dobbalina — 7 november 2007 @ 20:54

  5. Dom största tjuvarna här är egentligen de som livnär sig på upphovsrätten. Det är få andra förunnat att kunna få betalt igen för ett avslutat jobb- gång på gång – de närmaste 50 åren. Upphovsrättens princip – en konstruerad evighetslång avbetalningsplan – är förlegad. Rimligare vore här att mediabolagen betalar kreatören en rejäl engångsumma som sen bolaget kan försöka få tillbaks genom att kränga produkten. Så fungera det i de flesta andra brancher. Att film/musikbranchen dessutom genererar närmast ofattbara penningvolymer är ett ytterligare tecken på ett sjukt förhållningsätt till vad som är rimlig vinst på insatt kapital/arbete. Att de tilltänkta kunderna nu här protesterar genom att vägra köpa varan bör ses som ett friskhetstecken och inte som en angelägen lagstifningsfråga.

    Kommentar av Åke — 16 november 2007 @ 17:29

  6. Är det inte ännu värre?
    Jag tror att jag äger rätten till mina verk i 70 år efter min egen död.
    Är det inte idiotiskt?
    Är inte t ex fem år efter att musiken släppts en vettig gräns för upphovsrätten?
    Jag trivs utmärkt med att göra musik på min fritid och ha ”ett hederligt arbete” i botten.
    Vad är det som säger att kvalitén skulle bli bättre om jag gjorde musik på heltid?

    Kommentar av Bassett — 17 november 2007 @ 7:17

  7. Slutlig dom föll 2010: Tio miljoner svenska kronor fick hon böta för 24 låtar

    http://www.idg.se/2.1085/1.350871/fildelande-kvinna-far-bota-tio-miljoner-kronor

    Kommentar av Christian Engström — 6 november 2010 @ 11:11


RSS feed for comments on this post.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

<span>%d</span> bloggare gillar detta: