Christian Engström, Pirat

30 augusti 2014

Stora och lagom stora visioner om basinkomst

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:30

I Facebook-gruppen Medborgarlön — ett alternativ till arbetslinjen förs en mycket konstruktiv diskussion om garanterad basinkomst. Jag har skrivit ett antal inlägg där jag försöker räkna på kostnader och tänkbar finansiering. Mitt mål när jag håller på och bollar med olika siffror är att hitta en modell som är både ekonomiskt och politiskt möjlig att den faktiskt ska bli verklighet.

Visioner är bra och nödvändiga. Vi ska absolut fortsätta prata om det visionära med basinkomsten. Det är ett samhälle där alla kan känna trygghet och ingen faller mellan några stolar i det sociala skyddsnätet. Där ingen behöver bli utsatt för förnedrande och integritetskränkande detaljgranskning när hen söker samhällets hjälp. Där bidragssystemen inte längre är bidragsfällor. Där vi erkänner det obetalda arbetets betydelse för samhället och ekonomin. Där vi bejakar alternativa livsstilar, och skapar ekonomiska förutsättningar för gåvoekonomier. Och alla andra delar av visionen. Se till exempel det här utkastet till plattform för basinkomströrelsen, som  Lennart Fernström tipsade om i Facebook-diskusionen.

Men själv är jag redan övertygad om det visionära med basinkomst. Vi ska fortsätta förklara visionerna, för långt ifrån alla har insett hur många olika fördelar ett basinkomstsystem skulle innebära. Men jag personligen är redan frälst, så jag vill gå vidare med nästa steg, och se om vi kan hitta en realistisk modell för hur vi kan börja omsätta visionerna i praktik.

En första observation är att ett heltäckande system för basinkomst är en gigantisk politisk reform. I praktiken är det helt otänkbart att vi skulle vilja göra så drastiska förändringar i både a-kassa, sjukkassa, stöd till barnfamiljer, pensionssystem, studiemedel och kommunala försörjningsstöd samtidigt, i en och samma reform.

Det skulle bli alldeles för mycket på en gång för att någon skulle våga känna sig tillräckligt säker på vad utfallet skulle bli. Och det skulle bli alldeles för många olika grupper av ”förlorare”, som skulle presenteras i olika tevesoffor, för att det skulle vara politiskt möjligt. En gigantisk totalreform som förändrar allt i ett slag kommer aldrig att hända.

Den enda praktiska vägen är att vi går med ”banansteg” mot garanterad basinkomst. Ett steg i taget, och varje nytt steg tar vid där det förra slutade. Då är jag helt övertygad om att det kan bli både ekonomiskt möjligt att förutsäga ungefär vad effekten av varje steg kommer bli, och politiskt möjligt att få igenom stegen ett efter ett.

Visionen om garanterad basinkomst får gärna vara hur stor den vill. Men ska det bli verklighet måste vi tänka tvärtom, och hitta så hanterbara bitar som möjligt.

Jag är i första hand ute efter att hitta en konkret basinkomstmodell för att lösa vad jag ser som det stora problemet: att garantera ekonomisk trygghet för alla arbetslösa.

Idag har vi komplicerade system som gör att folk (med rätta) känner sig otrygga inför vad som skulle hända om de blev av med jobbet, och att de som är arbetslösa idag riskerar att både utsättas för godtycke och fastna i bidragsfällor. Här finns det riktigt stort utrymme för förbättringar.

Alla bidragsområden som fungerar hyfsat idag lämnar jag därför helst åt sidan tills vidare, för att kunna fokusera på situationen för arbetslösa (och alla som oroar sig för att kanske bli arbetslösa i framtiden).

Två områden som trots allt fungerar hyfsat är barn och ålderspensionärer. Varken barn eller pensionärer jobbar, men de är försörjda ändå. Systemen för stöd till barnfamiljer och för pensioner är komplicerade, och det kan säkert finnas förbättringar att göra där.

Men att det säkert går att göra förändringar och förbättringar för (exempelvis) barnfamiljer och fattigpensionärer, är inget giltigt argument mot att genomföra en reform som siktar in sig på att förbättra för de arbetslösa.

Den som vill ta billiga partipolitiska poäng kan förstås säga att en sådan reform ”utesluter barnen och deras föräldrar”, eller liknande känslomässiga formuleringar, gjorda för att passa som soundbites i teve.

Varje reformförslag, hur bra det än är, går alltid att kritisera för att det inte är ännu bättre och löser ännu fler problem. Men så länge reformen inte innebär några försämringar för exempelvis barnfamiljer jämfört med hur vi har det idag, är de bara tom och orättvis retorik.

Det är naturligtvis sant att även om en basinkomst runt 8.500 skulle räcka för en ensam vuxen, är det inte tillräckligt för att en ensamstående förälder ska klara av att försörja alla sina barn också. Men det problemet finns redan idag, och därför finns det  redan idag olika bidragssystem för att lösa problemet.

Försäkringskassan administrerar ett antal olika system under rubriken ”Ekonomisk trygghet för familjer och barn”, Tillsammans kostar de 72,2 miljarder. Här ingår barnbidrag, bidragsförskott till ensamstående föräldrar, föräldraledigheten och andra stöd till just barnfamiljer.

Väljer man att plocka bort en del av de här bidragen till familjer för att finansiera ett system med basinkomst, då måste man förstås se till att basinkomstsystemet är så utformat att det inte försämrar för de barnfamiljer som har det sämst ekonomiskt.

Men om man konstruerar ett system för basinkomst som förbättrar för de arbetslösa, och låter man dagens bidrag till familjer vara kvar oförändrade, då finns det ingen saklig grund att påstå att det ”lämnar barnen utanför” eller liknande känslomässigt laddad kritik.

Det finns säkert förbättringar för barnfamiljer och pensionärer att göra, men det är inget argument för att låta bli att försöka lösa dagens orimliga situation för arbetslösa. Det bästa får inte bli det godas fiende.

Därför vill jag kunna lämna både barn och pensionärer åt sidan tills vidare, och fokusera på systemen för personer i yrkesaktiv ålder som inte har jobb de kan försörja sig på. Det betyder inte att jag inte bryr mig om hur barn har det. Men om det ska bli möjligt att hitta fram till ett system för garanterad basinkomst som går att genomföra i praktiken, är jag övertygad om att vi måste hitta sätt att dela upp det i hanterbara bitar som vi kan ta en och en.

Men gör vi det är jag övertygad om att det går.

Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet den 14 september. Vi vill införa ett system för garanterad basinkomst inom en tioårsperiod, och börja ta de första stegen nu direkt.

Basinkomst: Ovillkorade bidrag till alla oavsett inkomst blir tyvärr svindyrt

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:11

Att ge en basinkomst som man kan leva på till alla — inklusive barn, pensionärer och alla med jobb — helt ovillkorat till om de redan tjänar andra pengar, skulle kosta 1000 miljarder, konstaterade jag i den förra bloggposten.

Men hur skulle det vara med ett lägre bidrag, som visserligen inte går att leva på, men som kanske skulle kunna vara till hjälp ändå? I Facebook-gruppen Medborgarlön — ett alternativ till arbetslinjen undrade Anders Erkéus vad det skulle kosta att ge ett sådant lågt bidrag till alla, oberoende av vad de tjänar. Som exempel nämnde han 2000 kronor i månaden

Den beräkningen är lätt att göra. Det enda man behöver veta är hur många personer som finns i de åldersgrupper man bestämmer sig för ska ha rätt till bidraget.

Så här många människor fanns det i Sverige 2013:

Åldersstatistik från SCB

0–17 år: 1 952 478
18-19 år: 237 250
20-64 år: 5 582 929
65+ år: 1 872 207
Totalt: 9 644 864

Sedan är det bara att multiplicera. Om man till exempel vill att alla mellan 20 och 64  ska få 2000 kronor extra i månaden blir beräkningen:

5 582 929 personer gånger 2000 kronor gånger 12 månader = 134 miljarder per år.

Vill man betala ut beloppet även till pensionärer tillkommer 1 872 207 personer, vilket ger en ytterligare kostnad på 45 miljarder, och en totalkostnad på 179 miljarder.

Och vill man dessutom betala ut 2000 kronor i månaden till alla 0-19 tillkommer 2,9 nio miljoner människor till en kostnad av ytterligare 52 miljarder, vilket ger en totalkostnad för hela befolkningen på 228 miljarder per år.

Som synes blir det väldigt dyrt väldigt fort om man börjar dela ut pengar till alla. 2000 kronor är ju inget som någon skulle kunna leva på, så det kan inte ersätta vare sig a-kassa, f-kassa eller försörjningsstöd. Men ändå blir kostnaden för det förslaget 228 miljarder per år, vilket är tre gånger så mycket som dagens kostnad för a-kassa och försörjningsstöd tillsammans.

Så även om tanken är sympatisk blir det svindyrt. Men det är i vart fall lätt att räkna på just det tankeexperimentet. :)

28 augusti 2014

Garanterad basinkomst är fullständigt realistiskt att finansiera

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 22:04

Är garanterad basinkomst en realistisk idé, som skulle gå att finansiera för staten?

”Nej”, svarar Anders S Lindbäck i ett blogginlägg med överslagsberäkningar om vad det skulle kosta. Han kommer fram till att det skulle kosta runt 1000 miljarder att införa en basinkomst på 100.000 kronor om året för alla (ca 8.300 kronor i månaden).

Beräkningen är enkel: 100.000 kronor gånger 10 miljoner människor blir 1000 miljarder.

Men den beräkningen är helt uppåt väggarna på flera punkter, dessbättre :)

För det första är beräkningen gjord på 10 miljoner personer, vilket är samtliga i Sverige (drygt). Här är första felet. Barn ska inte ha någon egen medborgarlön, de är försörjda av sina föräldrar. Och pensionärer har redan medborgarlön i form av pensionen, så dem kan man med fördel lämna utanför systemet.

Om man istället begränsar sig till alla mellan 20 och 64 år är det 5,6 miljoner personer. Redan här har vi kommit ner från 1000 miljarder till 560 miljarder, alltså.

Men det andra felet i beräkningen är att det förstås inte är meningen att alla ska få 100.000 kronor mer i plånboken varje år. Det går ju av uppenbara skäl inte (om vi inte invaderar Norge och snor deras oljefond, men det tycker jag inte vi ska :) ).

Alla mellan 20 och 64 ska ha en garanti om att de får basinkomsten om de inte har några andra inkomster att försörja sig på. Men trots att arbetslösheten är hög har ju ändå de flesta jobb, som de både försörjer sig själva på och betalar skatt på. Det ska de fortsätta med även om vi inför en garanterad basinkomst för dem som inte har turen att ha jobb och inkomster.

Jag har skissat på ett förslag 1.0 till basinkomst där alla som tjänar 17.500 eller mer i månaden fortsätter betala exakt samma skatt som de gör idag. För dem skulle systemet inte innebära någon förändring. Däremot skulle var och en mellan 20 och 64 som står utan inkomst vara garanterad basinkomsten.

För att komma vidare med beräkningarna måste man ha statistisk över hur många som tjänar hur mycket, och om inkomsterna kommer från jobb, sjukkassa, a-kassa eller något annat. SCB har sådan statistik, men den är inte helt lätt att tolka för en oinvigd, och det är inte helt säkert att det finns publicerad statistik med exakt de gruppindelningar man skulle behöva.

Men innan man gjort en ordentlig uträkning med detaljerad statistik från SCB kan man ändå konstatera att om det skulle röra sig om exempelvis 1 miljon individer mellan 20 och 64 som ska få basinkomst på 100.000 om året, då kostar det 100 miljarder.

Det är förstås mycket pengar, men det är inte alls någon omöjlig siffra i nationalbudgeten. Arbetsförmedlingen, CSN och det kommunala försörjningsstödet kostar idag 96,6 miljarder tillsammans.

Om det är högst 1 miljon svenskar som är arbetslösa och behöver basinkomsten, då är vi redan hemma genom att låta basinkomsten ersätta de tre systemen. Och då har vi inte ens tittat på vare sig sjukkassan eller de olika stöden till föräldrar.

En garanterad basinkomst för alla som behöver den ligger alltså helt inom det möjligas ram. Stannar det vid 1 miljon bidragstagare blir det 100 miljarder, vilket är lätt att finansiera genom att lägga ner tre bidragssystem som inte längre behövs när basinkomsten ersätter dem.

Men för att komma vidare behövs en mer ordentlig uträkning med riktiga siffror från SCB. Kan vi få fram en sådan är jag övertygad om att vi kommer kunna räkna hem reformen garanterad basinkomst.

Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet. Vi vill införa ett system för garanterad basinkomst inom en tioårsperiod, och vi vill börja ta de första stegen nu direkt.

…………

Uppdatering: Lång och konstruktiv diskussiostråd på Facebook om det här inlägget

…………

Referens:
Åldersstatistik från SCB

2013 såg Sveriges befolkning ut så här:

0–17 år: 1 952 478
18-19 år: 237 250
20-64 år: 5 582 929
65+ år: 1 872 207
Totalt: 9 644 864

 

Piratpartister: Basinkomst är svaret på arbetslösheten

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 10:30

Gustav Nipe och Nathalie Ylitalo, som är kandidater för Piratpartiet till riksdag och kommunfullmäktige, skriver idag en debattartikel i Norrbottenskuriren med rubriken Basinkomst är svaret på arbetslösheten.

De konstaterar att varken statliga åtgärdsprogram som Fas 3 eller skattesubventioner till vissa branscher verkar minska arbetslösheten på allvar. Och med dagens Arbetsförmedling och bidragssystem utsätts den som hamnar utanför arbetsmarknaden för en enorm social stress.

De två piratpartisterna skriver:

Vi i Piratpartiet vill införa en generell basinkomst till medborgarna. Varje månad bör alla medborgare i landet få en garanterad inkomst för att kunna leva på en minimistandard. I takt med ökad inkomst trappas ersättningen av, och det lönar sig bättre att få ett arbete än i dagens system där man måste välja mellan bidrag eller arbete. Vi vill stimulera till arbete och minska på byråkrati och kontroll.

Med en basinkomst möjliggör man för människor att arbeta del- eller halvtid, så skulle många människor kunna få in en fot på arbetsmarknaden och känna sig delaktiga i samhället. En basinkomstreform skulle stänga bidragsfällan. Tryggheten som en basinkomst medför kommer ge fler modet att våga starta egna företag, för de vet att oavsett hur det går kommer de fortfarande ha möjligheten att betala hyran och mat.

Piratpartiet ställer upp i valen den 14 september. Vi vill sjösätta ett system för garanterad basinkomst inom en tioårsperiod, och nu direkt börja ta de första stegen mot ett enklare och robustare system för att hantera arbetslösheten.

Läs debattartikeln hos Norrbottenskuriren

25 augusti 2014

Basinkomst: Dagens kostnader för a-kassa, försäkringskassa och studiemedel

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 17:51

Vad kostar arbetslösheten för skattebetalarna idag? Frågan är relevant när man diskuterar olika system för garanterad basinkomst, och vill jämföra kostnaden för tänkta system med vad vi betalar idag.

Statens budget ger en första fingervisning, men Anders S Lindbäck tipsade i kommentarerna till den bloggposten om att man kan hitta bättre och mer detaljerade siffror i de olika relevanta myndigheternas årsredovisningar. Så visar sig vara fallet.

Här är lite siffror från årsredovisningarna för Arbetsförmedlingen, Centrala Studiestödsnämnden CSN och Försäkringskassan:

A-kassan:

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2014 (för verksamhetsåret 2013)
sid 188:

  • Verksamhetens kostnader: 8,4 miljarder
  • Transfereringar: 55,4 miljarder, varav
    • utbetalda bidrag 34,4 miljarder
    • kostnader för erkända arbetslöshetskassor 15,9 miljarder
    • köp av utbildningar och andra tjänster cirka 5 miljarder

Totalkostnad för Arbetsförmedlingen: 63,8 miljarder

CSN Centrala Studiestödsnämnden

CSN’s årsredovisning 2013
sid 92:

  • Verksamhetens kostnader: 0,8 miljarder
  • Transfereringar: 21,0 miljarder, varav
    • lämnade bidrag 16,4 miljarder
    • kostnader studielån 4,6 miljarder

Totalkostnad för CSN: 21,8 miljarder

Kommunalt försörjningsstöd (socialhjälp)

Enligt uppskattning (bättre referens välkommen om någon har)

  • Verksamhetens kostnader (kommunernas socialtjänster): okänd, och kanske svår att få reda på
  • Transfereringar: ca 11 miljarder

Försäkringskassan:

Försäkringskassans årsredovisning 2013
sid 142:

  • Verksamhetens kostnader: 8,5 miljarder
  • Transfereringar: 212 miljarder, varav
    • hälsovård, sjukvård och social omsorg 33,6 miljarder
    • ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 88,3 miljarder
    • ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,4 miljarder
    • andra utbetalningar 17,6 miljarder

Totalkostnad för Försäkringskassan: 220 miljarder

Som jag påpekat tidigare är det inte nödvändigtvis så att man kan ta bort samtliga de här transfereringarna bara för att man inför basinkomst. Det beror på hur basinkomstsystemet är utformat, och vad det är tänkt att ersätta.

Försäkringskassans olika bidragssystem är till för ett antal olika syften förutom att se till att ingen i systemet svälter ihjäl. Därför är det högst osannolikt att alla de 220 miljarderna skulle vara tillgängliga för att finansiera ett tänkt basinkomstsystem.

I Försäkringskassans årsredovisning är de olika bidragsområdena uppbrutna i mer detalj, så det går att gräva vidare för att se vilka bidrag man eventuellt vill låta basinkomsten ersätta. Men det kan vi återkomma till senare.

Däremot torde de flesta tänkbara system för garanterad basinkomst kunna ersätta a-kassan och Arbetsförmedlingen (63,8 miljarder), CSN (21,8 miljarder) och det kommunala försörjningsstödet (11 miljarder). Det ger oss i så fall 96,6 miljarder i utrymme för att finansiera införandet av garanterad basinkomst.

En hel del grävande återstår förstås för att reda ut hur mycket vi idag betalar via skattsedeln för arbetslösheten, men det här är en början. Kommentera gärna med rättelser och tillägg.

24 augusti 2014

Statens utgifter 2013, underlag för diskussioner om basinkomst

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:16
Statens utgifter 2013

Statens utgifter 2013

I Facebook-gruppen för Medborgarlön tipsade någon om den här grafiken över statens utgifter år 2013, framställd av Sveriges Radio. Den är bra att ha till hands när man diskuterar hur mycket man skulle kunna spara genom att ersätta dagens olika bidragssystem med ett enhetligt, enkelt och rättvist system för garanterad basinkomst.

Observera dock att det här bara är statens utgifter. Kommuner och landsting (som totalt omsätter mer än staten) är inte med.

Därför syns exempelvis inte kostnaden det kommunala försörjningsstödet (som förr kallades för socialhjälpen). Det kommunala försörjningsstödet kostar runt 11 miljarder, men finns alltså inte med i det här diagrammet.

Men statsbudgeten är förstås också viktig. Några poster att lägga märke till särskilt:

  • Arbetsmarknad och arbetsliv: 77 miljarder
  • Ekonomisk trygghet för familjer och barn: 78 miljarder
  • Ekonomisk trygghet vid sjukdom: 93 miljarder
  • Studiestöd: 21 miljarder

Nu påstår jag inte att alla de här posterna nödvändigtvis skulle bortfalla i sin helhet. Det beror på hur man utformar ett eventuellt system, och vilka delar av det gamla man i så fall kan skrota.

Men de här posterna ger dels en uppfattning om storleksordningen på pengar hit och dit som vi pratar om, och är dels en startpunkt för att gräva djupare.

Till exempel skulle det vara väldigt intressant att veta hur många av miljarderna i var och en av de här posterna som betalas ut som bidrag, och hur många som går till verksamhet och administration. Någon som vet någon källa?

Däremot skulle jag föreslå att vi bortser från posten ”Ekonomisk trygghet vid ålderdom”, 40 miljarder. Pensionärerna är redan försörjda utan att behöva jobba idag, så vi kan inrikta oss på att diskutera system för yrkesaktiv ålder, alltså 20-64 år.

Om man sedan någon gång i framtiden, när basinkomst är införd för alla upp till 64, vill göra förändringar för att förenkla pensionssystemet kan man förstås göra det, men om vi antar att det görs på ett sätt som är kostnadsneutralt kan vi bortse från ålderspensionärerna när vi försöker uppskatta kostnader.

Läs mer på Facebook

22 augusti 2014

Piratpartiet vill införa garanterad basinkomst istället för arbetslinjen

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 11:03
Piratpartiet vill införa garanterad basinkomst

Piratpartiet vill införa garanterad basinkomst

Piratpartiet vill införa garanterad basinkomst. Det innebär att alla vuxna som bor i Sverige är garanterade att få så de klarar att överleva om de inte har jobb och kan försörja sig själva. Inga krav på motprestation, som att stå till arbetsmarknadens förfogande eller kunna uppvisa sjukintyg. Garanterad basinkomst, eller medborgarlön som det också kallas, skulle innebära ett farväl till arbetslinjen.

I veckan gjorde vi det här utspelet i ett pressmeddelande:

Den svenska arbetsmarknadspolitiken är föråldrad. Ökad automatisering leder inte bara till billigare produkter och tjänster, utan även till färre traditionella arbetstillfällen. Det ser Piratpartiet som en möjlighet att överge en förlegad syn på arbete, samhällsnytta och människovärde och introducera en modern och human arbetsmarknadspolitik.

Partiets talesperson för arbetsmarknad och social trygghet, Björn Flintberg:

– Det är skamligt att jaga ut människor på en fruktlös jakt efter traditionella arbetstillfällen som inte finns och sedan straffa dem när de misslyckas, säger Flintberg. Många människor som i dag anses vara en ekonomisk belastning tillför i realiteten oändliga värden till samhället. Det är dags att uppmärksamma och uppskatta de insatserna.

Piratpartiet presenterar i dag tre punkter för en modern och human arbetsmarknadspolitik på sin hemsida. Partiet vill att:

  • arbetslösa och bidragstagare ska ges större möjlighet att arbeta ideellt istället för att delta i arbetsmarknadsåtgärder utan att för den skull riskera att förlora sina bidrag.
  • alla arbetsmarknads- och socialförsäkringar snarast möjligt samlas under ett tak. Ett samlat, mer tydligt och rättssäkert system är ett mindre stigmatiserande och mer medmänskligt system där människor inte faller mellan olika stolar eller skickas runt i ett försök att göra kostnaden till någon annan myndighets problem.
  • ett system för medborgarlön sjösätts inom en tioårsperiod. En garanterad grundförsörjning skapar nya möjligheter att förkovra sig och bidra till samhället på alla de kreativa sätt som dagens arbetsmarknadsmodell både hämmar och ofta aktivt motarbetar.

Piratpartiets partiledare, Anna Troberg:

– Arbetslöshet är en myt. Det finns hur mycket arbete som helst. Problemet är att allt arbete inte räknas i dag. I framtiden definierar vi vår egen samhällsnytta och bygger ett bättre samhälle där allas insatser räknas.

Många har reagerat på det här utspelet, och de allra flesta mycket positivt och uppskattande. Det här är en idé vars tid har kommit. Några som skriver om ämnet:

Själv har jag skrivit ett antal blogginlägg om garanterad basinkomst, där jag skissar på ett system, och diskuterar vad som behöver undersökas för att kunna bedöma kostnaden och genomförbarheten. Det finns också en video på 65 minuter på Youtube där jag pratar om det.

Jag är övertygad om att garanterad basinkomst inte bara är genomförbart och möjligt, utan att det är en nödvändighet för att klara arbetsmarknadspolitiken i framtiden. Vi har en fantastisk möjlighet att skapa ett samhälle som både blir mer humant och mer effektivt än det vi har idag. Den chansen måste vi ta.

4 april 2013

Video: Christian Engström (PP) pratar om basinkomst [65 min]

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:56
Se föredraget om basinkomst på Youtube (65 min)

Se föredraget om basinkomst på Youtube (65 min)

I tisdags pratade jag om basinkomst inför ett fyrtiotal åhörare på ABF-huset i Stockholm. Nu finns det en video på 65 minuter på Youtube från föreläsningen, med inklippta diagram för att (förhoppningsvis) göra det begripligt.

Jag presenterar en skiss på hur ett system för basinkomst (medborgarlön) skulle kunna se ut, och gör några första överslagsberäkningar för att se om det ligger inom det möjligas gräns för att finansiera. Svaret på den frågan blir ett preliminärt ja, men för att ge ett mer exakt svar behöver vi samla in mer data om vad dagens system kostar, och vad ett basinkomstsystem enligt förslaget skulle kosta. Att samla ihop den informationen skulle kunna vara en uppgift för någon eller några forskare, men det vore egentligen ännu bättre om arbetet kunde utföras av en svärm på nätet, så att fler personer blir involverade redan från början och kan föra kunskapen vidare.

Förutom att försöka räkna så noga som möjligt för att se om visionen basinomst är realistisk, bör vi redan idag börja se över reglerna för socialbidraget (det kommunala försörjningsstödet) så att de blir generösare och därmed mindre destruktiva och billigare att administrera. Allra första steget för att kunna reformera försörjningsstödet måste vara att staten tar över ansvaret från kommunerna. Det är en reform som är bra på en del andra sätt också.

Referenser och mer diskussion om förslaget till basinkomst finns på http://christianengstrom.wordpress.com/category/medborgarlon/

”Wikiblogg” med inlägg om olika aspekter av basinkomst-frågan (där alla är välkomna att fylla på mer information i kommentarerna):

Tack till Anders Erkéus och Basinkomst Stockholm, som arrangerade seminariet. Det var väldigt roligt att få prata och diskussionen som följde var mycket givande.

 

1 april 2013

Basinkomst tisdag 2 april 18:30 i ABF-huset i Stockholm

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 14:01
Basinkomst förslag 1.0

Basinkomst förslag 1.0 (klicka för detaljer)

Jag kommer prata om garanterad basinkomst (även känt som medborgarlön) under rubriken ”Basinkomst – en realistisk möjlighet?”

  • Tid: Tisdag 2 april 2013 kl 18:30
  • Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Entré 30 kronor (som går till lokalhyran).

Jag kommer presentera den skiss på system för basinkomst som jag har bloggat om tidigare, och försöka svara på frågan om jag tror att det är realistiskt att införa ett sådant system i Sverige.

Spoiler? – Ja, jag tror att det är realistiskt.

De första överslagsberäkningarna med hjälp av inkomststatistik från SCB tyder på att det ligger inom rimlighetens gräns att det skulle gå att räkna hem ett system för basinkomst, men visar framför allt att det behövs mer noggranna beräkningar för att kunna svara mer säkert. Och under alla omständigheter kommer det vara en stor reform, så det finns skäl att se basinkomst som en vision som vi bör närma oss ett steg i taget, snarare än att införa rakt av över en natt.

Men med de här två förbehållen tror jag att basinkomst är en idé som är fullt genomförbar på sikt, och som eventuellt är helt nödvändig också.

Välkommen tisdagen den 2 april 18:30 i ABF-huset i Stockholm!

Facebook-event

…………

Uppdatering: Diagram som jag tänkt visa på Powerpoint-format



5 januari 2013

Basinkomst — en första överslagsberäkning

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:16
Basinkomst förslag 1.0

Basinkomst förslag 1.0 (klicka för detaljer)

För att kunna avgöra om det är realistiskt att ha garanterad basinkomst som en vision måste man räkna på vad det skulle kosta skattebetalarna. Det är komplicerade beräkningar, och det finns en massa okända faktorer, men man måste börja nånstans.

Johan Tjäder, som är en regelbunden och uppskattad gäst i kommentarsfältet på den här bloggen, skrev en kommentar till Förslag 1.0 för basinkomst, som jag återger i dess helhet:

Det är väl värt att snabbräkna lite på i alla fall.

Med SCB:s inkomststatistik tar man sig en god bit på väg. Tyvärr stämmer inte riktigt kategorierna med förslaget som presenteras här ovan. Inkomststatistiken presenteras från 16 år och uppåt. Dvs, från det att man lämnar grundskolan förväntas man i princip försörja sig. Så vi får räkna alla från 16 år och uppåt. Sen är det årslöner som presenteras, så jag väljer 140.000 kronor/år som brytpunkt 1 och 220.000 kronor/år som brytpunkt 2. 2010 års statistik.

Då har vi följande:
A. 443.667 personer som har en deklarerad inkomst under 1.000 kr per år får hela bidraget på 96.000 kr.
B. 1.827.675 personer inkomst < 140.000 kr/år för negativ skatt. Fullt bidrag är 175,5 miljarder. Dessa personer tjänade 135,7 miljarder, således dras 90,5 miljarder av från bidraget.

Då får vi

A: 42,6 miljarder kr
B: 85,0 miljarder kr
Total kostnad basinkomst: 127,6 miljoner

Marginalskatt på 67% i området 140tkr – 220 tkr: 41,0 miljarder kr

Nettokostnad för basinkomstreform: 86,5 miljoner (avrundningseffekt)

I kategorin 16-19 år finns 178.217 personer som inte har deklarerad inkomst över 1.000 kronor. Väljer man att utesluta dem så sparar man 17,1 miljarder kronor. Tar man bort de som tjänar under 140 tkr så tjänar man ytterligare 25,1 miljarder, men då får man rimligen räkna bort marginalskatteeffekten också – fast det är bara 90 miljoner – en oväsentlighet i sammanhanget.

Drar man gränsen vid 20 år, så sparar man alltså 42,2 miljarder – vilket är halva reformen.

Då återstår 44,4 miljarder att finansiera.

Det är precis den här typen av uträkningar vi behöver för att kunna utvärdera och finslipa förslag om basinkomst. Här är ett par kommentarrer till den här första överslagsberäkningen:

Då återstår 44,4 miljarder att finansiera.

44 miljarder är mycket pengar, men vi är i alla fall på banan. I statsbudgeten för 2013 kostar sjukförsäkringen 94 miljarder, a-kassan och åtgärder för arbetslösa 67 miljarder, och studiestödet 22 miljarder. Kommunerna betalar dessutom ut 11 miljarder per år i socialbidrag (försörjningsstöd). Totalt blir det här ca 200 miljarder.

En kostnad på 44 miljarder är som sagt en ryslig massa pengar, men det är inte en helt uppenbart orimlig storleksordning. Den här allra första överslagsberäkningen tycker jag ger vid handen att det är värt att fortsätta räkna på förslaget.

[...] 178.217 personer [...] Väljer man att utesluta dem så sparar man 17,1 miljarder kronor.

Det här illustrerar hur känslig kostnadsberäkningen är för antalet människor som innefattas och får bidrag. 8.000 i månaden för 100.000 personer blir 10 miljarder om året, så det spelar stor roll hur stor gruppen är som ska omfattas.

Drar man gränsen vid 20 år, så sparar man alltså 42,2 miljarder – vilket är halva reformen.

Topp, då bestämmer vi att vi sätter gränsen vid 20 (snarare än 18 som sas i Förslag 1.0, eller 16 som förekom i överslagsberäkningen). Syftet med reformen är att erbjuda grundtrygghet för dem som är arbetslösa, inte att få världens rikaste gymnasister.

Kostnaden är ju som sagt väldigt känslig för hur stor gruppen utan inkomster eller med låga inkomster är, och de flesta under 20 har ju inte börjat tjäna särskilt stora pengar ännu.

Men så var det frågorna om hur man ska tolka inkomststatistiken från SCB. Vad ingår i siffrorna, räknar vi på rätt grunddata, och vad kan vi göra åt det om inte?

Mycket återstår att utforska, men Johan Tjäders överslagsberäkning visar hur vi kan räkna för att skaffa oss en gradvis tydligare bild.

…………

Läs också Åsa Mobergs krönika i DN: Det behövs ett parti som kämpar för ”livslinjen”

Nästa sida »

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 943 andra följare

%d bloggers like this: