Christian Engström, Pirat

4 april 2013

Video: Christian Engström (PP) pratar om basinkomst [65 min]

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:56
Se föredraget om basinkomst på Youtube (65 min)

Se föredraget om basinkomst på Youtube (65 min)

I tisdags pratade jag om basinkomst inför ett fyrtiotal åhörare på ABF-huset i Stockholm. Nu finns det en video på 65 minuter på Youtube från föreläsningen, med inklippta diagram för att (förhoppningsvis) göra det begripligt.

Jag presenterar en skiss på hur ett system för basinkomst (medborgarlön) skulle kunna se ut, och gör några första överslagsberäkningar för att se om det ligger inom det möjligas gräns för att finansiera. Svaret på den frågan blir ett preliminärt ja, men för att ge ett mer exakt svar behöver vi samla in mer data om vad dagens system kostar, och vad ett basinkomstsystem enligt förslaget skulle kosta. Att samla ihop den informationen skulle kunna vara en uppgift för någon eller några forskare, men det vore egentligen ännu bättre om arbetet kunde utföras av en svärm på nätet, så att fler personer blir involverade redan från början och kan föra kunskapen vidare.

Förutom att försöka räkna så noga som möjligt för att se om visionen basinomst är realistisk, bör vi redan idag börja se över reglerna för socialbidraget (det kommunala försörjningsstödet) så att de blir generösare och därmed mindre destruktiva och billigare att administrera. Allra första steget för att kunna reformera försörjningsstödet måste vara att staten tar över ansvaret från kommunerna. Det är en reform som är bra på en del andra sätt också.

Referenser och mer diskussion om förslaget till basinkomst finns på http://christianengstrom.wordpress.com/category/medborgarlon/

”Wikiblogg” med inlägg om olika aspekter av basinkomst-frågan (där alla är välkomna att fylla på mer information i kommentarerna):

Tack till Anders Erkéus och Basinkomst Stockholm, som arrangerade seminariet. Det var väldigt roligt att få prata och diskussionen som följde var mycket givande.

 

1 april 2013

Basinkomst tisdag 2 april 18:30 i ABF-huset i Stockholm

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 14:01
Basinkomst förslag 1.0

Basinkomst förslag 1.0 (klicka för detaljer)

Jag kommer prata om garanterad basinkomst (även känt som medborgarlön) under rubriken ”Basinkomst – en realistisk möjlighet?”

  • Tid: Tisdag 2 april 2013 kl 18:30
  • Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Entré 30 kronor (som går till lokalhyran).

Jag kommer presentera den skiss på system för basinkomst som jag har bloggat om tidigare, och försöka svara på frågan om jag tror att det är realistiskt att införa ett sådant system i Sverige.

Spoiler? – Ja, jag tror att det är realistiskt.

De första överslagsberäkningarna med hjälp av inkomststatistik från SCB tyder på att det ligger inom rimlighetens gräns att det skulle gå att räkna hem ett system för basinkomst, men visar framför allt att det behövs mer noggranna beräkningar för att kunna svara mer säkert. Och under alla omständigheter kommer det vara en stor reform, så det finns skäl att se basinkomst som en vision som vi bör närma oss ett steg i taget, snarare än att införa rakt av över en natt.

Men med de här två förbehållen tror jag att basinkomst är en idé som är fullt genomförbar på sikt, och som eventuellt är helt nödvändig också.

Välkommen tisdagen den 2 april 18:30 i ABF-huset i Stockholm!

Facebook-event

…………

Uppdatering: Diagram som jag tänkt visa på Powerpoint-format



5 januari 2013

Basinkomst — en första överslagsberäkning

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:16
Basinkomst förslag 1.0

Basinkomst förslag 1.0 (klicka för detaljer)

För att kunna avgöra om det är realistiskt att ha garanterad basinkomst som en vision måste man räkna på vad det skulle kosta skattebetalarna. Det är komplicerade beräkningar, och det finns en massa okända faktorer, men man måste börja nånstans.

Johan Tjäder, som är en regelbunden och uppskattad gäst i kommentarsfältet på den här bloggen, skrev en kommentar till Förslag 1.0 för basinkomst, som jag återger i dess helhet:

Det är väl värt att snabbräkna lite på i alla fall.

Med SCB:s inkomststatistik tar man sig en god bit på väg. Tyvärr stämmer inte riktigt kategorierna med förslaget som presenteras här ovan. Inkomststatistiken presenteras från 16 år och uppåt. Dvs, från det att man lämnar grundskolan förväntas man i princip försörja sig. Så vi får räkna alla från 16 år och uppåt. Sen är det årslöner som presenteras, så jag väljer 140.000 kronor/år som brytpunkt 1 och 220.000 kronor/år som brytpunkt 2. 2010 års statistik.

Då har vi följande:
A. 443.667 personer som har en deklarerad inkomst under 1.000 kr per år får hela bidraget på 96.000 kr.
B. 1.827.675 personer inkomst < 140.000 kr/år för negativ skatt. Fullt bidrag är 175,5 miljarder. Dessa personer tjänade 135,7 miljarder, således dras 90,5 miljarder av från bidraget.

Då får vi

A: 42,6 miljarder kr
B: 85,0 miljarder kr
Total kostnad basinkomst: 127,6 miljoner

Marginalskatt på 67% i området 140tkr – 220 tkr: 41,0 miljarder kr

Nettokostnad för basinkomstreform: 86,5 miljoner (avrundningseffekt)

I kategorin 16-19 år finns 178.217 personer som inte har deklarerad inkomst över 1.000 kronor. Väljer man att utesluta dem så sparar man 17,1 miljarder kronor. Tar man bort de som tjänar under 140 tkr så tjänar man ytterligare 25,1 miljarder, men då får man rimligen räkna bort marginalskatteeffekten också – fast det är bara 90 miljoner – en oväsentlighet i sammanhanget.

Drar man gränsen vid 20 år, så sparar man alltså 42,2 miljarder – vilket är halva reformen.

Då återstår 44,4 miljarder att finansiera.

Det är precis den här typen av uträkningar vi behöver för att kunna utvärdera och finslipa förslag om basinkomst. Här är ett par kommentarrer till den här första överslagsberäkningen:

Då återstår 44,4 miljarder att finansiera.

44 miljarder är mycket pengar, men vi är i alla fall på banan. I statsbudgeten för 2013 kostar sjukförsäkringen 94 miljarder, a-kassan och åtgärder för arbetslösa 67 miljarder, och studiestödet 22 miljarder. Kommunerna betalar dessutom ut 11 miljarder per år i socialbidrag (försörjningsstöd). Totalt blir det här ca 200 miljarder.

En kostnad på 44 miljarder är som sagt en ryslig massa pengar, men det är inte en helt uppenbart orimlig storleksordning. Den här allra första överslagsberäkningen tycker jag ger vid handen att det är värt att fortsätta räkna på förslaget.

[...] 178.217 personer [...] Väljer man att utesluta dem så sparar man 17,1 miljarder kronor.

Det här illustrerar hur känslig kostnadsberäkningen är för antalet människor som innefattas och får bidrag. 8.000 i månaden för 100.000 personer blir 10 miljarder om året, så det spelar stor roll hur stor gruppen är som ska omfattas.

Drar man gränsen vid 20 år, så sparar man alltså 42,2 miljarder – vilket är halva reformen.

Topp, då bestämmer vi att vi sätter gränsen vid 20 (snarare än 18 som sas i Förslag 1.0, eller 16 som förekom i överslagsberäkningen). Syftet med reformen är att erbjuda grundtrygghet för dem som är arbetslösa, inte att få världens rikaste gymnasister.

Kostnaden är ju som sagt väldigt känslig för hur stor gruppen utan inkomster eller med låga inkomster är, och de flesta under 20 har ju inte börjat tjäna särskilt stora pengar ännu.

Men så var det frågorna om hur man ska tolka inkomststatistiken från SCB. Vad ingår i siffrorna, räknar vi på rätt grunddata, och vad kan vi göra åt det om inte?

Mycket återstår att utforska, men Johan Tjäders överslagsberäkning visar hur vi kan räkna för att skaffa oss en gradvis tydligare bild.

…………

Läs också Åsa Mobergs krönika i DN: Det behövs ett parti som kämpar för ”livslinjen”

4 januari 2013

Wikiblogg om basinkomst — Inkomststatistik

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:50

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion. Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

För att kunna räkna på vad det skulle kosta att införa en garanterad basinkomst måste man veta hur många människor det finns i olika inkomstkategorier i Sverige, inklusive hur många som inte har någon inkomst alls.

Statistiska Centralbyrån SCB har en websida med precis den här typen av statistik, där man själv kan göra olika urval och se hur många personer och hur mycket pengar det blir. Det är jättebra, och bör göra det möjligt att få fram tillräckligt med data för att åtminstone kunna göra överslagsberäkningar på förslaget om basinkomst.

Men det finns det finns en del knepigheter som man måste vara medveten om med SCB-sidan med statistik:

- Det går inte att länka till urval som man har gjort, eftersom länkarna bara fungerar en kort tid. Exempelvis var det här en länk till ett urval som jag gjorde, men klickar man på den nu säger den bara att sidan inte kan visas.

För att kunna diskutera ett visst urval (och för att andra ska kunna verifiera uträkningar och göra egna alternativa) måste man alltså beskriva noga i textform hur man har gjort urvalet och i vilken tabell det var. Ett alternativ är att spara urvalet som en Excel-fil och sedan publicera den Excel-filen på nätet, men det är ju också lite pyssel för att göra.

- Det är knepigt att veta exakt vad som är inräknat i de olika siffrorna, och vilka grupper av individer som är inkluderade i vilka begrepp.

Exempel: Om man klickar på ”Gör dina egna tabeller i Statistikdatabasen” -> ”Inkomst av tjänst (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2010″ och väljer ut ”kontant bruttolön” och ”inkomst av tjänst” får man två olika tabeller med delvis olika siffor i.

Vad exakt är skillnaden mellan ”kontant bruttolön” och ”inkomst av tjänst” i det här sammanhanget?

Hur ska man tolka tabellerna som för varje inkomstskikt listar ”personer totalt” och ”personer med värde” — om det inte finns något värde för en viss person, hur gjorde de då för att placera in den personen i ett visst inkomstskikt?

Jag är säker på att det finns svar på de här frågorna, men de är ett exempel på hur man antagligen måste ta reda på en hel del bakgrundsinformation för att kunna vara säker på att man räknar på rätt siffror när man använder SCB-statistiken.

- Kanske finns inte de inkomstsiffror som vi behöver för att kunna räkna på basinkomst som alternativ till dagens system såsom a-kassa, studiemedel och sjukförsäkrning.

Om vi exempelvis ska göra en överslagsberäkning av vad det skulle kosta att byta ut a-kassan (enbart) mot basinkomst, då skulle vi behöva en inkomststatistik som inte inkluderar utbetalningar från a-kassa. Så som jag uppfattar statistiken är a-kassan medräknad som inkomst, i vart fall i de tabeller som jag har lyckats hitta. För att kunna använda siffrorna till att jämföra kostnaden för ett tänkt system för basinkomst med dagens kostnader för arbetsmarknad och arbetsliv (67 miljarder) behöver man kunna rensa bort alla utbetalningar från dagens a-kassa från statistiken.

Jag utgår från att de som jobbar på SCB och har tillgång till allt grunddata skulle kunna ta fram rätt siffror, men jag vet inte om det går att göra det med hjälp av bara den publika websidan.

Men med det här sagt är alltså SCB’s sida med statistik över inkomster och skatter väldigt intressant. Alla som lyckas luska ut ytterligare information om vad man kan hitta och hur man ska tolka olika begrepp är välkomna att fylla på i kommentarerna.

Undersök SCB’s sida med inkomststatistik

30 december 2012

Basinkomst och inkomstförsäkringen i sjukkassan

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 17:08

Och så ett lite mer allmänt filosofiskt inlägg om basinkomst, efter den här kaskaden av siffror och länkar. :)

Dagens system för sjukförsäkring innehåller en komponent av inkomstförsäkring, det vill säga att den som blir sjuk får olika mycket i ersättning beroende på vad hen tjänade innan. (Även a-kassan funkar så, men just nu pratar vi om sjukförsäkringen.)

Förslaget till basinkomst innehåller ingen sådan inkomstförsäkring, utan alla som inte lyckas få inkomst på annat sätt får samma belopp, oberoende av vad de tjänade tidigare.

Nu är det inte sagt att vi plötsligt över en natt ska ta bort dagens sjukförsäkringssystem för att kunna införa basinkomst. Det ska vi alldeles säkert inte. Men diskussionerna om basinkomst sätter strålkastarljuset på den principiella frågan om inkomstförsäkring i trygghetssystemen.

Är det rimligt att de offentliga systemen innefattar inkomstförsäkring?

Jag lyfter fram några olika kommentarer som representerar olika syn på inkomstförsäkringen i dagens system:

Johan Tjäder skrev:

Sjuk- och aktivitetsstödet är en delvis inkomstrelaterad ersättning. I dag får man alltså ersättning motsvarande 64 % av lönen, och det är vanligen mer än 8.000 kronor i månaden. De flesta har trots allt mer än 12.500 kr i månaden i lön. De som lever med endast inkomstrelaterad ersättning på heltid får ut i genomsnitt 146.350 kronor om året. I bland alltså mer än så och det ska då ner till 96.000 kronor om året. Dessa sjukpensionärer – som alltså saknar arbetsförmåga – ska förlora i genomsnitt 50.000 kronor om året för att finansiera den här reformen i så fall.

Om man ska använda pengarna i sjuk- och aktivitetsstödet för att finansiera basinkomstreformen, då får man nog vara beredd på att förklara varför sjukpensionärer ska avstå pengar för att det ska räcka till arbetsföra personer som borde kunna stå för sin egen försörjning.

Lars Hallberg presenterade motargumentet:

Visst är det en kortsiktig förlust för en del av de som idag har rätt till en inkomstrelaterad ersättning. Men det är tveksamt om det är en försämring…. Idag finns det dom som har sämre än 8 000 och vad finns rättvisan i att en del har det bättre för att de tidigare tjänade bra?

[...]

Samtidigt som den långsiktiga tryggheten blir bättre än idag. Och det med en bevarad frihet att försöka skaffa sig egen försörjning…. I stället för det i praktiken totala näringsförbud som gäller för sjuka, arbetslösa och socialbidragstagare idag.

Lillem4n fyllde på motargumentet i kommentarerna till ett annat inlägg:

Idag används skattepengar för att se till att den som blir av med jobbet eller blir sjuk från sitt arbete, skall få behålla sin levnadsstandard, på bekostnad av de som har det sämare.

T ex: Annika jobbar som CNC-operatör och får 22 000:- i månaden efter skatt. Hon har villa och volvo hon tagit lån på. Per är född kroniskt sjuk och har inte kunnat arbeta. Han får 9300 i månaden i olika bidrag. Han bor i en liten tvåa och har inte råd med någon bil.

Plötsligt drabbas Annika av samma kroniska sjukdom som Per. Men till skillnad från Per får hon ut 17 000 :- efter skatt (… detta är väldigt ungefärliga siffror, det är principen som är den viktiga här).

Varför ska en person ha mer betalat av skyddsnätet än en annan? Ska någon ha rätt att behålla sin höga levnadsstandard bara för att denne tidigare hade det? Hur solidariskt är det?

Rimligt vore så klart att Annika får teckna en inkomstförsäkring om hon vill behålla sin högre inkomst ifall något händer.

Vad tycker du är rimligt vad gäller inkomstförsäkring i de offentliga trygghetssystemen? Är det statens uppgift, eller borde man låta medel- och höginkomsttagare sköta den saken själva genom privata försäkringar? (Riktiga låginkomsttagare har ju ändå ingen glädje av dagens inkomstförsäkringar, eftersom de hamnar på minimibeloppen ändå.)

Det går alldeles säkert att ha offentliga system för inkomstförsäkring parallellt med ett system för basinkomst, så vilket svar vi än väljer om inkomstförsäkringen betyder det i sig varken ja eller nej till basinkomst. Men svaret påverkar förstås hur ett slutligt förslag om basinkomst ska se ut och vad det kommer kosta.

Wikiblogg om basinkomst — Studiemedel

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 17:02

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion. Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

Studiemedlen kostar 22,0 miljarder enligt budgeten 2013. Publikationen budgetutfall 2011 har säkert mer detaljer.

Studiemedlen idag består per månad (4 veckrosperiod) av ett bidrag på 2.828 kronor och 6.196 som man får låna, totalt 9.024 kronor, enligt CSN’s hemsida.

Vad finns det för källor till ytterligare information om studiemedlen, som exempelvis hur många som får studiemedel och liknande?

Det finns en tidigare diskussion om hur man kan hålla reformen om basinkomst budgetneutral med avseende på studenter genom att införa terminsavgifter, om man kommer fram till att det blir för dyrt att bara ge alla studenter basinkomst rakt av.

Wikiblogg om basinkomst — Sjukförsäkring

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 16:51

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion. Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

Sjukförsäkringen kostar 94,4 miljarder enligt budgeten 2013, eller 95,8 miljarder i budgetutfall 2011 (sid 65 i pdf:en). I publikationen med budgetutfallet ges mer information om de olika delarna i sjukförsäkringen och vad de kostar.

Lars Hallberg har hittat en källa som säger att sjuk- och aktivitetsstödet kostar 42 miljarder. Det är inte utrett om den siffran motsvarar någon delpost i rapporten om budgetutfallet, eller vilken relation den har till budgeten.

Observera att ingen har sagt att vi ska avskaffa sjukförsäkringen över en natt och ersätta med basinkomst. Det ska vi alldeles säkert inte. Det kanske blir så att vi väljer att låta dagens system för sjukförsäkring vara kvar i ett första förslag till basinkomst, och lämnar dem som har sjukpeng utanför basinkomstsystemet. Men det är ändå intressant att samla ihop bakgrundsfakta om hur dagens sjukförsäkringssystem fungerar i grova drag och vad det kostar.

Johan Tjäder skrev:

Sjuk- och aktivitetsstödet är en delvis inkomstrelaterad ersättning. I dag får man alltså ersättning motsvarande 64 % av lönen, och det är vanligen mer än 8.000 kronor i månaden. De flesta har trots allt mer än 12.500 kr i månaden i lön.

De som lever med endast inkomstrelaterad ersättning på heltid får ut i genomsnitt 146.350 kronor om året.

(källa?)

Wikiblogg om basinkomst — Försörjningsstöd (socialbidrag)

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 16:03

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion. Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

Försörjningsstöd är det officiella namnet på det som de flesta kallar för socialbidrag i dagligt tal.

Försörjningsstödet betalas ut av kommunerna, så det syns inte i statens budget. Totalt betalas det ut ca 11 miljarder (källor) i försörjningsstöd i hela landet.

Vi har (ännu) ingen uppskattning av kostnaderna för socialtjänsten ute kommunerna, som är de som administrerar behovsprövningen och utbetalningen av försörjningsstödet.

För att man ska få försörjningsbidrag måste man uppfylla väldigt strikta krav, som prövas individuellt av kommunens handläggare på socialkontoret. Förutom att man inte får ha några inkomster får man inte ha några pengar på banken, och inga ägodelar som går att sälja. Har man en f-skattesedel eller en firma kan man inte få socialbidrag om man inte lägger ner firman först.

Socialkontorets utvärdering av om man verkligen är helt utblottad innefattar hela hushållet, så bor man ihop med någon så förväntas den personen försörja en i första hand. Bara om sambon också är inkomstlös och utblottad kan hushållet få försörjningsbidrag.

Det skulle vara intressant med en mer utförlig sammanfattning av vad reglerna som omgärdar försörjningsstöd är i praktiken.

Nivån på försörjningsbidraget varierar mellan kommunerna, men inklusive de bidrag till hyra som betalas ut idag ligger snittet inte alltför långt från 8.000 per månad.

jantegner skriver:

Riksnormen för försörjningsstöd är 3840 Kr i månaden sedan tillkommer bostadsbidrag, vilket i små städer och på landsbygd är max 3000 kr för ensamstående unga. I storstäder är beloppet högre. Har man barn utgår också ett högre bidrag.

Så i snitt ligger nog nivån i paritet med den föreslagna basinkomsten. Problemet som jag ser det är att basinkomstförslaget inte tar hänsyn till just skillnader som antal barn, region osv. För många fattiga med barn som bor i t ex Stockholm, så skulle det här förslaget troligen vara en stor försämring.

Invändningen att förslag 1.0 till basinkomst inte tar hänsyn till antal barn är korrekt, men det är en avsiktlig förenkling i förslaget. Ett färdigt system måste naturligtvis ta hänsyn till barn, men vi bortser från det till en början och undviker att blanda in systemen för stöd till barnfamiljer med låga inkomster.

Invändningen att förslaget inte tar hänsyn till regionala skillnader är också korrekt, men den aspekten är det inte lika självklart att vi skulle vilja ändra på i ett färdigt förslag. Det kan ju finnas fördelar med ett system som behandlar alla lika och premierar bidragstagare som hittar ett billigare boende, kanske genom att flytta till en kommun som har mindre bostadsbrist och därmed lägre hyror. Det här är en fråga som tål att diskutera.

Hur som helst så finns det mycket att ta reda på och diskutera när det gäller socialbidragen. Ska vi gå med banansteg mot basinkomst är det mycket troligt att just försörjningsstödet är ett av de första systemen som vi vill börja göra lagom stora förändringar i, för att se vad som händer.

Information från Socialstyrelsen:
Länkar om kostnaden för dagens system:
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/ekonomisktbistand
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/manadsstatistikomekonomisktbistand

Sida med publikationer om ekonomiskt bistånd som går att ladda ner:
http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand

Wikiblogg om basinkomst — Statens och kommunernas budget

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 14:48

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion. Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

Statens budget finns på regeringens hemsida. Några relevanta siffror (i miljarder kronor) ur 2013 års budget:

  • Totala utgifter 831,5 miljarder

varav

  • Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94,4
  • Arbetsmarknad och arbetsliv 67,2
  • Studiestöd 22,0

Summa 184 miljarder på de posterna, som då innefattar både utbetalningarna från systemen och kostnaden för att administrera dem.

Lilleman Mikael Göransson tipsar på Facebook om en mer detaljerad genomgång av statens budget. Det är ”Utfallet för statens budget” från Ekonomistyrningsverket. I den finns det nog mycket intressant att gräva fram.

Socialbidragen (försörjningsstödet) betalas av kommunerna, så det syns inte i statens budget.

Enligt socialstyrelsen var kostnaden för försörjningsstödet 7,9 miljarder för de tre första kvartalen (2011 och 2012) vilket ger 10,5 miljarder per helår.

Johan Tjäder skriver i kommentarerna att kostnaden för försörjningsstödet skulle vara 11,4 miljarder istället. Jag vet inte vad källan är för det och jag vet inte vilken siffra som är mest rätt, men de ligger ju nära varandra så vi kan avrunda till 11 miljarder för socialbidragen.

Då ingår inte kostnaden för att administrera och betala ut socialbidragen, och vi har (ännu) inte någon uppskattning av vad socialtjänsten kostar totalt i landets alla kommuner.

Totalt ca 200 miljarder summerar sig de här systemen sig till. Nu är det inte sagt att basinkomsten ska ersätta alla de nuvarande systemen rakt av, så det betyder inte att alla de här 200 miljarderna automatiskt är tillgängliga för att bekosta basinkomsten.

Men det ger en storleksordning att jämföra med när man tittar på kostnaden för olika varianter av system för basinkomst.

Wikiblogg om basinkomst — Introduktion

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 14:43

Förslag 1.0 om basinkomst har lett till en mycket konstruktiv diskussion i kommentarsfältet, med ett försök att få fram åtminstone en grov överslagsberäkning av vad ett system för basinkomst skulle kunna kosta. Det var precis det jag hoppades på, så jag tycker det är jätteroligt.

Som väntat är det komplicerat att räkna på en så omfattande reform, och det är massor av siffror som flyger i luften, och många olika aspekter som var och en är ett stort ämne i sig.

För att inte diskussionen ska bli helt oöverskådlig tänker jag publicera ett anta ”wikiblogg”-inlägg där jag sorterar tankar och information som kommit fram i kommentarerna i separata bloggposter efter delområde. Om jag hade varit bra på att sätta upp wikisar hade jag antagligen gjort det, men eftersom jag inte är det använder jag bloggen istället. Därav namnet wikiblogg.

Alla är väldigt välkomna att fortsätta fylla på med information i respektive kommentarsfält. Då finns informationen om varje delämne samlad för den händelse att någon någon gång skulle sätta upp en diskussionswiki om basinkomst.

Rättelser, referenser och reflektioner är vad som behövs för att föra svärmanalysen ytterligare framåt. Precis som på en wikipedia-sida under framväxt är det inte säkert att alla siffror och fakta som står i respektive bloggpost är korrekta. Referenser som visar att en siffra ska ändras är lika välkomna som referenser som styrker det som påstås.

Det är också välkommet med reflektioner om vad siffrorna egentligen betyder, hur pålitliga de är, vilka fördelningseffekter olika förslag kan få och vad den totala kostnaden i statsbudgeten kan tänkas bli. Det är som sagt komplicerat att diskutera så här stora förändringar, och var och en av de här frågorna behöver diskuteras för varje delområde.

Wikiblogg om basinkomst:

Och ett lite mer allmänt filosofiskt inlägg om basinkomst, efter alla siffrorna:

Nästa sida »

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 936 andra följare

%d bloggers like this: