Christian Engström, Pirat

15 oktober 2014

En paneldiskussion om garanterad basinkomst

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 13:38
Paneldiskussion om basinkomst fredag 10 oktober 18:30 i ABF-huset i Stockholm

Paneldiskussionen om basinkomst i fredags

Basinkomstgrupperna i Sverige ordnade en mycket trevlig paneldiskussion om garanterad basinkomst i fredags, där jag var en av paneldeltagarna. Nu har signaturen Subsistens publicerat en sammanfattning av diskussionen som en kommentar här på bloggen. Jag tycker den är så bra så jag lyfter upp den som ett blogginlägg här.

Subsistens skriver:

För den som redan är insatt i saken var väl tillställningen inte så rafflande, i och med att det inte var någon debatt, med bara förespråkare i panelen. Det blev en trivselkväll med alla sex deltagarna.

En stor poäng låg det dock i att höra höga företrädare från riksdagspartierna S och V komma ut som anhängare.

Abe Bergegårdh, V, var den som representerade Vänstern.

Annika Lillemets, MP, är känd som drivande frågan i riksdagen sedan länge.

Layla Assaoui, FP, dök tyvärr inte upp. Annars hade man fått med en Alliansen-företrädare också. Det hade varit intressant att höra från vilket håll hon hade tagit upp saken.

Hillevi Larsson, S-riksdagsledamot sedan 10 år, talade – om jag får göra min egen sammanfattning som jag minns det – om sin inblick i hur illa socialförsäkringssystemen fungerar – inte längre som de är tänkta – i den nya ekonomin, och vi är redan väldigt nära basinkomst/negativ inkomstskatt/ grundtrygghet – vad än det kan komma att heta. Vad som fattas är bara en opinion för saken. Det är egentligen inte ”dom däruppe” som står i vägen. Det gäller ”bara” att vända opinionen. När den finns, när opinionen inte längre med fientlighet möter tanken på att man kan dela ut pengar utan krav på motprestation, är politikerna redan redo att följa. Verkligheten kallar redan på en basinkomst-reform. Endast invanda fördomar står emot.

Det är mitt sätt att sammanfatta vad jag tycker att Hillevi Larsson sa, och jag håller fullständigt med – vad som behövs är en avdramatisering av basinkomsttanken. Denna S-företrädare tycker jag var den stora positiva överraskningen. (Mitt bidrag till avdramatisering av basinkomst kan man finna om man klickar här.)

Men kvällens höjdpunkt tycker jag vår favorit-EU-parlamentariker, Christian Engström, Pirat, stod för. Han ställde sig frågande till vilken människosyn de har som tror att det inte skulle funka att dela ut ett existensminimum kravlöst, för att då skulle alla sluta lönearbeta. Följdsatsen brukar vara att det är en rutten människosyn för det är väl klart att alla VILL jobba och bidra och ”göra rätt för sig” och skulle inte sluta upp med det bara för att de kan få en kravlös basinkomst.

Men Christian vände på saken – vilken optimistisk människosyn de har! Att folk skulle nöja sig med den lilla basinkomsten, stanna hemma och hitta på saker med familjen, vara med barnen, göra meningsfulla saker gratis, sånt jobb som man gör (som vi gör här) på Internet t ex gratis – Wikipedia etc. ”Tyvärr tror jag inte att folk är så fria från materialism – så basinkomst skulle inte innebära att folk slutade lönearbeta”

Det var djärvt… det var bra… han fick till det bättre än jag nu… Det var Piratskt!

Läs mer i Facebookgruppen för basinkomst

 

9 oktober 2014

Basinkomst – paneldiskussion fredag 10 oktober 18:30 i ABF-huset i Stockholm

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 11:34
Paneldiskussion om basinkomst fredag 10 oktober 18:30 i ABF-huset i Stockholm

Paneldiskussion om basinkomst fredag 10 oktober 18:30 i ABF-huset i Stockholm. Välkommen!

Imorgon fredag den 10 oktober 2014 ska jag delta i en paneldiskussion om basinkomst:

  • Tid: fredag 10 oktober 18:30
  • Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Inbjudna paneister är personer som är förespråkare för basinkomst/medborgarlön/negativ inkomstskatt från olika idémässiga utgångspunkter. Tanken är att det ska vara mera av kreativ verkstad än traditionell debatt. Till panelsamtalet har följande personer tackat ja att delta:

  • Hillevi Larsson (riksdagsledamot för S)
  • Annika Lillements (riksdagsledamot för MP)
  • Christian Engström (EU-parlamentariker för PP 2009-2014)
  • Abe Bergegårdh (tvåa på Vs riksdagslista i södra Skåne)
  • Layla Assaoui (kandiderade till riksdagen för FP i Norrbotten)
  • Georg Svensson (kandiderade till riksdagen för Enhet)
  • Alex Veitch (aktiv i Basinkomst Malmö och förespråkare av lokal organisering av basinkomst)
  • Lasse Ekstrand (författare, förespråkare av basinkomstparti)
  • Moderatorer: Anders Erkéus och Gunilla Palm (aktiva i Basinkomst Stockholm)

Målet och rubriken för kvällen är att finna sätt att få upp basinkomst på den politiska dagordningen. Inledningsvis en runda från var och en om synen på basinkomst/medborgarlön vad innebär det för dej. Sen berör vi frågor som sätt att hitta finansiering, hur ni ser på ett införande, som hur och var man börjar, vilka steg i rätt riktning ni vill se, och ett fokus på de sätt vi kan finna för att få frågan lyft i samhällsdebatten.

Samtalet pågår till kl 20:30 , med en kort paus kring 19:30

Entré för de som har råd (övriga kommer in ändå): 30 kr.

Hjärtligt välkomna, vi ser fram emot en givande och spännande kväll,

Basinkomst Stockholm

Facebook-event: Paneldiskussion – Hur får vi upp basinkomst på den politiska dagordningen?

12 september 2014

Anna Troberg (PP): Basinkomst ger oss frihet

Filed under: medborgarlön,political ideology — Christian Engström @ 10:35

Piratpartiets partiledare Anna Troberg skriver hos ETC under rubriken Basinkomst ger oss frihet:

Dagens arbetsmarknad och socialförsäkringar är trasiga kugghjul som mal sönder människor mellan sina rostiga industrisamhälleskuggar. Fortsätter vi i samma invanda hjulspår kommer det att bli värre. Automatisering kommer att leda till färre och färre traditionella arbetstillfällen. Fler och fler kommer att slås ut. Men, vi kan göra något åt det. Vi kan tänka om och släppa den föråldrade tanken om att samhället består av närande och tärande. Samhället består av fantastiska möjligheter. Vi måste bara hitta ett sätt att låta dem gro och växa. Svaret är ett kärt barn med många namn.

En del kallar det medborgarlön, en del basinkomst, andra medborgargolv.

Läs Anna Trobergs debattartikel hos ETC

8 september 2014

Bidragsbyråkratin är inte fullt så dyr för staten som man tror

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 13:21

Många överskattar grovt hur mycket byråkratin kostar jämfört med bidragen som betalas ut av system som a-kassan och sjukkassan.

”Stämmer det att byråkratin kostar 10 gånger så mycket som de utbetalda bidragen?” frågade någon i Facebook-gruppen för basinkomst. Själv hade jag den allmänna känslan innan jag tittade på de faktiska siffrorna att det åtminstone skulle kunna vara samma storleksordning på kostnaderna för byråkratin jämfört med vad som systemen betalar ut. Men så är det inte.

6% i omkostnader på de utbetalda bidragen är snittet för a-kassan, Försäkringskassan och CSN. Men det varierar mellan de olika myndigheterna.

Om vi tittar på 2013 års kostnader för a-kassa, försäkringskassa och studiemedel ser de ut så här i tabellform:

Transfereringar Byråkrati Totalkostnad % byråkrati
Arbetsförmedlingen 55,4 8,4 63,8 13,2%
Centrala studiestödsnämnden CSN 21 0,8 21,8 3,7%
Försäkringskassan 212 8,5 220,5 3,9%
Summa 288,4 17,7 306,1 5,8%

Alla belopp är i miljarder kronor, så totalen för de här tre systemen var 306,1 miljarder kronor år 2013.

Det som jag kallat för ”byråkrati” i tabellhuvudet är det som kallas ”verksamhetens kostnader” i respektive myndighets årsredovisning. Förutom löner till alla handläggare täcker det även lokaler och alla andra kostnader som är förknippade med verksamheten.

Det är alltså inte så att man skulle kunna fördubbla utbetalningarna eller något liknande bara för att man tar bort alla reglerna runt bidragen, och därmed kan ta bort bidragsbyråkratierna. Totalt över de här tre systemen finns det bara 6% att tjäna om man skulle lyckas eliminera precis all byråkrati.

Men en del pengar finns det trots allt att spara om man kan bygga ett basinkomstsystem som inte behöver tiotusentals handläggar för att administrera det hela.

Speciellt Arbetsförmedlingens kostnader (13,2%) sticker ut, om man jämför med Försäkringskassan och CSN, som bägge ligger straxt under 4%.

Får vi verkligen valuta för de 8,4 miljarder som Arbetsförmedlingens har i administrativa kostnader? Jag tror inte det, med tanke på att knappt någon ens längre orkar låtsas att Arbetsförmedlingen förmedlar några jobb.

De här pengarna skulle antagligen göra mycket mer nytta i ett system för garanterad basinkomst, än för att avlöna handläggare som har till uppgift att neka folk pengar för att det inte har navigerat rätt i snårskogen av regler som en arbetslös måste följa för att behålla sina bidrag.

Det kommunala försörjningsstödet (socialbidrag) har jag inte tagit med i den här tabellen. Utbetalningarna av kommunalt försörjningsstöd ligger runt 11 miljarder per år, men jag har inte några siffror på hur mycket det kostar med alla socialassistenter ute i kommunerna som detaljgranskar alla som ansöker om försörjningsstöd.

Det är inte omöjligt att det kommunala försörjningsstödet kanske har ännu högre kostnader för byråkratin än Arbetsförmedlingen, så det skulle vara mycket intressant om någon vet var man kan få fram en siffra totalt för hela landet.

Men för de tre stora statliga bidragssystemen kostar administrationen alltså runt 6% av de utbetalda beloppen. Långt ifrån så mycket som många borgerliga väljare skulle gissa spontant. Men ändå ett antal miljarder som vi åtminstone delvis kan använda för att hjälpa till med finansieringen av garanterad basinkomst för alla.

30 augusti 2014

Stora och lagom stora visioner om basinkomst

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:30

I Facebook-gruppen Medborgarlön — ett alternativ till arbetslinjen förs en mycket konstruktiv diskussion om garanterad basinkomst. Jag har skrivit ett antal inlägg där jag försöker räkna på kostnader och tänkbar finansiering. Mitt mål när jag håller på och bollar med olika siffror är att hitta en modell som är både ekonomiskt och politiskt möjlig att den faktiskt ska bli verklighet.

Visioner är bra och nödvändiga. Vi ska absolut fortsätta prata om det visionära med basinkomsten. Det är ett samhälle där alla kan känna trygghet och ingen faller mellan några stolar i det sociala skyddsnätet. Där ingen behöver bli utsatt för förnedrande och integritetskränkande detaljgranskning när hen söker samhällets hjälp. Där bidragssystemen inte längre är bidragsfällor. Där vi erkänner det obetalda arbetets betydelse för samhället och ekonomin. Där vi bejakar alternativa livsstilar, och skapar ekonomiska förutsättningar för gåvoekonomier. Och alla andra delar av visionen. Se till exempel det här utkastet till plattform för basinkomströrelsen, som  Lennart Fernström tipsade om i Facebook-diskusionen.

Men själv är jag redan övertygad om det visionära med basinkomst. Vi ska fortsätta förklara visionerna, för långt ifrån alla har insett hur många olika fördelar ett basinkomstsystem skulle innebära. Men jag personligen är redan frälst, så jag vill gå vidare med nästa steg, och se om vi kan hitta en realistisk modell för hur vi kan börja omsätta visionerna i praktik.

En första observation är att ett heltäckande system för basinkomst är en gigantisk politisk reform. I praktiken är det helt otänkbart att vi skulle vilja göra så drastiska förändringar i både a-kassa, sjukkassa, stöd till barnfamiljer, pensionssystem, studiemedel och kommunala försörjningsstöd samtidigt, i en och samma reform.

Det skulle bli alldeles för mycket på en gång för att någon skulle våga känna sig tillräckligt säker på vad utfallet skulle bli. Och det skulle bli alldeles för många olika grupper av ”förlorare”, som skulle presenteras i olika tevesoffor, för att det skulle vara politiskt möjligt. En gigantisk totalreform som förändrar allt i ett slag kommer aldrig att hända.

Den enda praktiska vägen är att vi går med ”banansteg” mot garanterad basinkomst. Ett steg i taget, och varje nytt steg tar vid där det förra slutade. Då är jag helt övertygad om att det kan bli både ekonomiskt möjligt att förutsäga ungefär vad effekten av varje steg kommer bli, och politiskt möjligt att få igenom stegen ett efter ett.

Visionen om garanterad basinkomst får gärna vara hur stor den vill. Men ska det bli verklighet måste vi tänka tvärtom, och hitta så hanterbara bitar som möjligt.

Jag är i första hand ute efter att hitta en konkret basinkomstmodell för att lösa vad jag ser som det stora problemet: att garantera ekonomisk trygghet för alla arbetslösa.

Idag har vi komplicerade system som gör att folk (med rätta) känner sig otrygga inför vad som skulle hända om de blev av med jobbet, och att de som är arbetslösa idag riskerar att både utsättas för godtycke och fastna i bidragsfällor. Här finns det riktigt stort utrymme för förbättringar.

Alla bidragsområden som fungerar hyfsat idag lämnar jag därför helst åt sidan tills vidare, för att kunna fokusera på situationen för arbetslösa (och alla som oroar sig för att kanske bli arbetslösa i framtiden).

Två områden som trots allt fungerar hyfsat är barn och ålderspensionärer. Varken barn eller pensionärer jobbar, men de är försörjda ändå. Systemen för stöd till barnfamiljer och för pensioner är komplicerade, och det kan säkert finnas förbättringar att göra där.

Men att det säkert går att göra förändringar och förbättringar för (exempelvis) barnfamiljer och fattigpensionärer, är inget giltigt argument mot att genomföra en reform som siktar in sig på att förbättra för de arbetslösa.

Den som vill ta billiga partipolitiska poäng kan förstås säga att en sådan reform ”utesluter barnen och deras föräldrar”, eller liknande känslomässiga formuleringar, gjorda för att passa som soundbites i teve.

Varje reformförslag, hur bra det än är, går alltid att kritisera för att det inte är ännu bättre och löser ännu fler problem. Men så länge reformen inte innebär några försämringar för exempelvis barnfamiljer jämfört med hur vi har det idag, är de bara tom och orättvis retorik.

Det är naturligtvis sant att även om en basinkomst runt 8.500 skulle räcka för en ensam vuxen, är det inte tillräckligt för att en ensamstående förälder ska klara av att försörja alla sina barn också. Men det problemet finns redan idag, och därför finns det  redan idag olika bidragssystem för att lösa problemet.

Försäkringskassan administrerar ett antal olika system under rubriken ”Ekonomisk trygghet för familjer och barn”, Tillsammans kostar de 72,2 miljarder. Här ingår barnbidrag, bidragsförskott till ensamstående föräldrar, föräldraledigheten och andra stöd till just barnfamiljer.

Väljer man att plocka bort en del av de här bidragen till familjer för att finansiera ett system med basinkomst, då måste man förstås se till att basinkomstsystemet är så utformat att det inte försämrar för de barnfamiljer som har det sämst ekonomiskt.

Men om man konstruerar ett system för basinkomst som förbättrar för de arbetslösa, och låter man dagens bidrag till familjer vara kvar oförändrade, då finns det ingen saklig grund att påstå att det ”lämnar barnen utanför” eller liknande känslomässigt laddad kritik.

Det finns säkert förbättringar för barnfamiljer och pensionärer att göra, men det är inget argument för att låta bli att försöka lösa dagens orimliga situation för arbetslösa. Det bästa får inte bli det godas fiende.

Därför vill jag kunna lämna både barn och pensionärer åt sidan tills vidare, och fokusera på systemen för personer i yrkesaktiv ålder som inte har jobb de kan försörja sig på. Det betyder inte att jag inte bryr mig om hur barn har det. Men om det ska bli möjligt att hitta fram till ett system för garanterad basinkomst som går att genomföra i praktiken, är jag övertygad om att vi måste hitta sätt att dela upp det i hanterbara bitar som vi kan ta en och en.

Men gör vi det är jag övertygad om att det går.

Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet den 14 september. Vi vill införa ett system för garanterad basinkomst inom en tioårsperiod, och börja ta de första stegen nu direkt.

Basinkomst: Ovillkorade bidrag till alla oavsett inkomst blir tyvärr svindyrt

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:11

Att ge en basinkomst som man kan leva på till alla — inklusive barn, pensionärer och alla med jobb — helt ovillkorat till om de redan tjänar andra pengar, skulle kosta 1000 miljarder, konstaterade jag i den förra bloggposten.

Men hur skulle det vara med ett lägre bidrag, som visserligen inte går att leva på, men som kanske skulle kunna vara till hjälp ändå? I Facebook-gruppen Medborgarlön — ett alternativ till arbetslinjen undrade Anders Erkéus vad det skulle kosta att ge ett sådant lågt bidrag till alla, oberoende av vad de tjänar. Som exempel nämnde han 2000 kronor i månaden

Den beräkningen är lätt att göra. Det enda man behöver veta är hur många personer som finns i de åldersgrupper man bestämmer sig för ska ha rätt till bidraget.

Så här många människor fanns det i Sverige 2013:

Åldersstatistik från SCB

0–17 år: 1 952 478
18-19 år: 237 250
20-64 år: 5 582 929
65+ år: 1 872 207
Totalt: 9 644 864

Sedan är det bara att multiplicera. Om man till exempel vill att alla mellan 20 och 64  ska få 2000 kronor extra i månaden blir beräkningen:

5 582 929 personer gånger 2000 kronor gånger 12 månader = 134 miljarder per år.

Vill man betala ut beloppet även till pensionärer tillkommer 1 872 207 personer, vilket ger en ytterligare kostnad på 45 miljarder, och en totalkostnad på 179 miljarder.

Och vill man dessutom betala ut 2000 kronor i månaden till alla 0-19 tillkommer 2,9 nio miljoner människor till en kostnad av ytterligare 52 miljarder, vilket ger en totalkostnad för hela befolkningen på 228 miljarder per år.

Som synes blir det väldigt dyrt väldigt fort om man börjar dela ut pengar till alla. 2000 kronor är ju inget som någon skulle kunna leva på, så det kan inte ersätta vare sig a-kassa, f-kassa eller försörjningsstöd. Men ändå blir kostnaden för det förslaget 228 miljarder per år, vilket är tre gånger så mycket som dagens kostnad för a-kassa och försörjningsstöd tillsammans.

Så även om tanken är sympatisk blir det svindyrt. Men det är i vart fall lätt att räkna på just det tankeexperimentet. :)

28 augusti 2014

Garanterad basinkomst är fullständigt realistiskt att finansiera

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 22:04

Är garanterad basinkomst en realistisk idé, som skulle gå att finansiera för staten?

”Nej”, svarar Anders S Lindbäck i ett blogginlägg med överslagsberäkningar om vad det skulle kosta. Han kommer fram till att det skulle kosta runt 1000 miljarder att införa en basinkomst på 100.000 kronor om året för alla (ca 8.300 kronor i månaden).

Beräkningen är enkel: 100.000 kronor gånger 10 miljoner människor blir 1000 miljarder.

Men den beräkningen är helt uppåt väggarna på flera punkter, dessbättre :)

För det första är beräkningen gjord på 10 miljoner personer, vilket är samtliga i Sverige (drygt). Här är första felet. Barn ska inte ha någon egen medborgarlön, de är försörjda av sina föräldrar. Och pensionärer har redan medborgarlön i form av pensionen, så dem kan man med fördel lämna utanför systemet.

Om man istället begränsar sig till alla mellan 20 och 64 år är det 5,6 miljoner personer. Redan här har vi kommit ner från 1000 miljarder till 560 miljarder, alltså.

Men det andra felet i beräkningen är att det förstås inte är meningen att alla ska få 100.000 kronor mer i plånboken varje år. Det går ju av uppenbara skäl inte (om vi inte invaderar Norge och snor deras oljefond, men det tycker jag inte vi ska :) ).

Alla mellan 20 och 64 ska ha en garanti om att de får basinkomsten om de inte har några andra inkomster att försörja sig på. Men trots att arbetslösheten är hög har ju ändå de flesta jobb, som de både försörjer sig själva på och betalar skatt på. Det ska de fortsätta med även om vi inför en garanterad basinkomst för dem som inte har turen att ha jobb och inkomster.

Jag har skissat på ett förslag 1.0 till basinkomst där alla som tjänar 17.500 eller mer i månaden fortsätter betala exakt samma skatt som de gör idag. För dem skulle systemet inte innebära någon förändring. Däremot skulle var och en mellan 20 och 64 som står utan inkomst vara garanterad basinkomsten.

För att komma vidare med beräkningarna måste man ha statistisk över hur många som tjänar hur mycket, och om inkomsterna kommer från jobb, sjukkassa, a-kassa eller något annat. SCB har sådan statistik, men den är inte helt lätt att tolka för en oinvigd, och det är inte helt säkert att det finns publicerad statistik med exakt de gruppindelningar man skulle behöva.

Men innan man gjort en ordentlig uträkning med detaljerad statistik från SCB kan man ändå konstatera att om det skulle röra sig om exempelvis 1 miljon individer mellan 20 och 64 som ska få basinkomst på 100.000 om året, då kostar det 100 miljarder.

Det är förstås mycket pengar, men det är inte alls någon omöjlig siffra i nationalbudgeten. Arbetsförmedlingen, CSN och det kommunala försörjningsstödet kostar idag 96,6 miljarder tillsammans.

Om det är högst 1 miljon svenskar som är arbetslösa och behöver basinkomsten, då är vi redan hemma genom att låta basinkomsten ersätta de tre systemen. Och då har vi inte ens tittat på vare sig sjukkassan eller de olika stöden till föräldrar.

En garanterad basinkomst för alla som behöver den ligger alltså helt inom det möjligas ram. Stannar det vid 1 miljon bidragstagare blir det 100 miljarder, vilket är lätt att finansiera genom att lägga ner tre bidragssystem som inte längre behövs när basinkomsten ersätter dem.

Men för att komma vidare behövs en mer ordentlig uträkning med riktiga siffror från SCB. Kan vi få fram en sådan är jag övertygad om att vi kommer kunna räkna hem reformen garanterad basinkomst.

Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet. Vi vill införa ett system för garanterad basinkomst inom en tioårsperiod, och vi vill börja ta de första stegen nu direkt.

…………

Uppdatering: Lång och konstruktiv diskussiostråd på Facebook om det här inlägget

…………

Referens:
Åldersstatistik från SCB

2013 såg Sveriges befolkning ut så här:

0–17 år: 1 952 478
18-19 år: 237 250
20-64 år: 5 582 929
65+ år: 1 872 207
Totalt: 9 644 864

 

Piratpartister: Basinkomst är svaret på arbetslösheten

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 10:30

Gustav Nipe och Nathalie Ylitalo, som är kandidater för Piratpartiet till riksdag och kommunfullmäktige, skriver idag en debattartikel i Norrbottenskuriren med rubriken Basinkomst är svaret på arbetslösheten.

De konstaterar att varken statliga åtgärdsprogram som Fas 3 eller skattesubventioner till vissa branscher verkar minska arbetslösheten på allvar. Och med dagens Arbetsförmedling och bidragssystem utsätts den som hamnar utanför arbetsmarknaden för en enorm social stress.

De två piratpartisterna skriver:

Vi i Piratpartiet vill införa en generell basinkomst till medborgarna. Varje månad bör alla medborgare i landet få en garanterad inkomst för att kunna leva på en minimistandard. I takt med ökad inkomst trappas ersättningen av, och det lönar sig bättre att få ett arbete än i dagens system där man måste välja mellan bidrag eller arbete. Vi vill stimulera till arbete och minska på byråkrati och kontroll.

Med en basinkomst möjliggör man för människor att arbeta del- eller halvtid, så skulle många människor kunna få in en fot på arbetsmarknaden och känna sig delaktiga i samhället. En basinkomstreform skulle stänga bidragsfällan. Tryggheten som en basinkomst medför kommer ge fler modet att våga starta egna företag, för de vet att oavsett hur det går kommer de fortfarande ha möjligheten att betala hyran och mat.

Piratpartiet ställer upp i valen den 14 september. Vi vill sjösätta ett system för garanterad basinkomst inom en tioårsperiod, och nu direkt börja ta de första stegen mot ett enklare och robustare system för att hantera arbetslösheten.

Läs debattartikeln hos Norrbottenskuriren

25 augusti 2014

Basinkomst: Dagens kostnader för a-kassa, försäkringskassa och studiemedel

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 17:51

Vad kostar arbetslösheten för skattebetalarna idag? Frågan är relevant när man diskuterar olika system för garanterad basinkomst, och vill jämföra kostnaden för tänkta system med vad vi betalar idag.

Statens budget ger en första fingervisning, men Anders S Lindbäck tipsade i kommentarerna till den bloggposten om att man kan hitta bättre och mer detaljerade siffror i de olika relevanta myndigheternas årsredovisningar. Så visar sig vara fallet.

Här är lite siffror från årsredovisningarna för Arbetsförmedlingen, Centrala Studiestödsnämnden CSN och Försäkringskassan:

A-kassan:

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2014 (för verksamhetsåret 2013)
sid 188:

  • Verksamhetens kostnader: 8,4 miljarder
  • Transfereringar: 55,4 miljarder, varav
    • utbetalda bidrag 34,4 miljarder
    • kostnader för erkända arbetslöshetskassor 15,9 miljarder
    • köp av utbildningar och andra tjänster cirka 5 miljarder

Totalkostnad för Arbetsförmedlingen: 63,8 miljarder

CSN Centrala Studiestödsnämnden

CSN’s årsredovisning 2013
sid 92:

  • Verksamhetens kostnader: 0,8 miljarder
  • Transfereringar: 21,0 miljarder, varav
    • lämnade bidrag 16,4 miljarder
    • kostnader studielån 4,6 miljarder

Totalkostnad för CSN: 21,8 miljarder

Kommunalt försörjningsstöd (socialhjälp)

Enligt uppskattning (bättre referens välkommen om någon har)

  • Verksamhetens kostnader (kommunernas socialtjänster): okänd, och kanske svår att få reda på
  • Transfereringar: ca 11 miljarder

Försäkringskassan:

Försäkringskassans årsredovisning 2013
sid 142:

  • Verksamhetens kostnader: 8,5 miljarder
  • Transfereringar: 212 miljarder, varav
    • hälsovård, sjukvård och social omsorg 33,6 miljarder
    • ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 88,3 miljarder
    • ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,4 miljarder
    • andra utbetalningar 17,6 miljarder

Totalkostnad för Försäkringskassan: 220 miljarder

Som jag påpekat tidigare är det inte nödvändigtvis så att man kan ta bort samtliga de här transfereringarna bara för att man inför basinkomst. Det beror på hur basinkomstsystemet är utformat, och vad det är tänkt att ersätta.

Försäkringskassans olika bidragssystem är till för ett antal olika syften förutom att se till att ingen i systemet svälter ihjäl. Därför är det högst osannolikt att alla de 220 miljarderna skulle vara tillgängliga för att finansiera ett tänkt basinkomstsystem.

I Försäkringskassans årsredovisning är de olika bidragsområdena uppbrutna i mer detalj, så det går att gräva vidare för att se vilka bidrag man eventuellt vill låta basinkomsten ersätta. Men det kan vi återkomma till senare.

Däremot torde de flesta tänkbara system för garanterad basinkomst kunna ersätta a-kassan och Arbetsförmedlingen (63,8 miljarder), CSN (21,8 miljarder) och det kommunala försörjningsstödet (11 miljarder). Det ger oss i så fall 96,6 miljarder i utrymme för att finansiera införandet av garanterad basinkomst.

En hel del grävande återstår förstås för att reda ut hur mycket vi idag betalar via skattsedeln för arbetslösheten, men det här är en början. Kommentera gärna med rättelser och tillägg.

24 augusti 2014

Statens utgifter 2013, underlag för diskussioner om basinkomst

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 12:16
Statens utgifter 2013

Statens utgifter 2013

I Facebook-gruppen för Medborgarlön tipsade någon om den här grafiken över statens utgifter år 2013, framställd av Sveriges Radio. Den är bra att ha till hands när man diskuterar hur mycket man skulle kunna spara genom att ersätta dagens olika bidragssystem med ett enhetligt, enkelt och rättvist system för garanterad basinkomst.

Observera dock att det här bara är statens utgifter. Kommuner och landsting (som totalt omsätter mer än staten) är inte med.

Därför syns exempelvis inte kostnaden det kommunala försörjningsstödet (som förr kallades för socialhjälpen). Det kommunala försörjningsstödet kostar runt 11 miljarder, men finns alltså inte med i det här diagrammet.

Men statsbudgeten är förstås också viktig. Några poster att lägga märke till särskilt:

  • Arbetsmarknad och arbetsliv: 77 miljarder
  • Ekonomisk trygghet för familjer och barn: 78 miljarder
  • Ekonomisk trygghet vid sjukdom: 93 miljarder
  • Studiestöd: 21 miljarder

Nu påstår jag inte att alla de här posterna nödvändigtvis skulle bortfalla i sin helhet. Det beror på hur man utformar ett eventuellt system, och vilka delar av det gamla man i så fall kan skrota.

Men de här posterna ger dels en uppfattning om storleksordningen på pengar hit och dit som vi pratar om, och är dels en startpunkt för att gräva djupare.

Till exempel skulle det vara väldigt intressant att veta hur många av miljarderna i var och en av de här posterna som betalas ut som bidrag, och hur många som går till verksamhet och administration. Någon som vet någon källa?

Däremot skulle jag föreslå att vi bortser från posten ”Ekonomisk trygghet vid ålderdom”, 40 miljarder. Pensionärerna är redan försörjda utan att behöva jobba idag, så vi kan inrikta oss på att diskutera system för yrkesaktiv ålder, alltså 20-64 år.

Om man sedan någon gång i framtiden, när basinkomst är införd för alla upp till 64, vill göra förändringar för att förenkla pensionssystemet kan man förstås göra det, men om vi antar att det görs på ett sätt som är kostnadsneutralt kan vi bortse från ålderspensionärerna när vi försöker uppskatta kostnader.

Läs mer på Facebook

Nästa sida »

Theme: Rubric. Get a free blog at WordPress.com

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 973 andra följare

%d bloggare gillar detta: