USA vill ha insyn i alla banktransaktioner som europeiska företag och privatpersoner gör
Swift-avtalet mellan EU och USA innebär att EU skickar information om européers banktransaktioner till USA, så att de amerikanska säkerhetstjänsterna får tillgång till dem. Det föregivna syftet är att jaga terrorister. Datat skickas i bulk, så även transaktioner från personer som inte alls är misstänkta för något brott åker med.
Det var många turer innan EU-parlamentet godkände avtalet i somras. I februari 2010 röstade EU-parlamentet nej till avtalet.
- En seger både för det folkvalda parlamentet och för rätten till ett privatliv, skrev jag då.
Men kampen var inte över med det. För Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) blev det omedelbart en prestigefråga att få igenom avtalet. I juni presenterade hon ett reviderat avtal, som hon menade innehöll betydligt starkare garantier för dataskydd.
- EU ska granska dataöverföringarna. För att säkerställa att överföringarna uppfyller villkoren för avtalet ska Europol granska att USA:s förfrågningar är nödvändiga i kampen mot terrorism. De ska också se till att förfrågningarna är så specificerade som möjligt för att minimera mängden av data som förs över. Förfrågningar som inte uppfyller villkoren kommer att avslås, skrev Cecilia Malmström på sin blogg.
En annan huvudpoäng i Cecilia Malmströms reviderade avtal var att det skulle tillsättas en europeisk person som permanent övervakar vad USA gör med datat om våra banktransaktioner.
De här garantierna fick EU-parlamentets stora partigrupper att byta sida och bli för avtalet. De enda som fortfarande var emot var den Gröna gruppen (inklusive Piratpartiet) och Vänstergruppen, men det räckte inte långt.
Den 8 juli 2010 antog EU-parlamentet avtalet med röstsiffrorna 484 för och 109 mot.
- Det var inte lätt, men tack vare öppna och ärliga förhandlingar blev detta en framgångssaga, sa Cecilia Malmström då.
Nu har det gått några månader sedan omröstningen, och det politiska dammet har lagt sig. Nu kan vi börja se hur det blir i praktiken.
USA vill ha tillgång till alla banktransaktioner över 1000 dollar, skriver Dagens Industri. Någon misstanke om brott ska överhuvudtaget inte behöva finnas.
Och den där personen från EU som skulle kontrollera att allt går rätt till ska få hemlig identitet. Det kommer alltså inte ens i teorin finnas någon att ställa till svars om USA gör vad de vill med uppgifterna om europeiska privatpersoners och företags transaktioner.
Det finns inget tristare än att lyssna på folk som säger ”vad var det vi sa”, men ibland är det faktiskt svårt att låta bli att säga det.
Jag, Carl Schlyter (MP) och folkrättsjuristen Mark Klamberg försöker dock så gott vi kan i pratminusen i artikeln.
Läs mer hos Dagens Industri.
…………
Andra som skriver om Swiftavtalet: E24, Henrik Alexandersson, Ipse Cogita, Anarkia
Tags: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik
