Christian Engström, Pirat

27 april 2014

Befria läkemedlen från patent!

Filed under: fri kunskap — Christian Engström @ 9:54

Läkemedelspatent innebär att världens fattiga förvägras medicin, skriver Mårten Fjällström, kandidat för Piratpartiet i EU-valet, i en debattartikel i UNT:

Vi föreslår istället att vi i Europa går över till att direktfinansiera forskningen och sedan släppa resultaten fria. Det finns en modell som kallas de-linkage som har diskuterats av Världshälsoorganisationen WHO. Det finns färdiga förslag som har stöd av många länder tredje världen, som till och med har erbjudit sig att betala en del av utvecklingskostnaderna ifall vi byter finansieringssystem. Men det finns också ett motstånd, inte minst från USA, och det finns försök att binda upp Europa på patentvägen, framförallt genom handelsavtal som ACTA och TTIP. ACTA har vi stoppat nu, men TTIP förhandlas fortfarande.

Läs Mårten Fjällströms debattare om läkemedelspatent

Läs också bloggposten Ett alternativ till medicinpatent som förklarar mer om vad vi föreslår

17 januari 2013

In A Way I Do Sort Of Envy The US Its Patent System

Filed under: English,fri kunskap — Christian Engström @ 1:04

The quite serious blog IPKat has just conducted a rather funny web poll, where one of the questions was ”Do you envy the US its patent system?”.

I most certainly don’t envy the US its patent system as such — it’s even more screwed up than the European one, which is bad as it is, and will become even worse once the European patent with unitary effect (as opposed to a Unitary Patent) becomes a reality.

But as a European politician with a responsibility for defending European interests, I am concerned that the US seems to be ahead of us on the road towards a patent system collapse.

Patents are government sponsored monopolies, and monopolies are bad for business and bad for economic growth.

The feeling I have is that the patent system in the US is so obviously absurd that more and more big companies are beginning to see it for what it really is, an obstacle to innovation and economic growth. Allegedly, Apple nowadays spends more money on patent litigation than it does on research and development. This means that the companies that are not Apple have to spend just as much to defend themselves, unless they want to get sued out of business.

The patent system in Europe is also harmful to innovation and economic growth, but the US is ahead on the collapse curve. From a regionalistic (or whatever you call it, since the EU is not a nation) perspective, this is a concern.

The region that first abolishes the patent system will get a global first mover advantage. Low levels of patent monopolies are associated with high levels of growth. This has been demonstrated again and again in history, and can be seen by comparing different regions in the world today. (Which has the highest level of economic growth, China or Europe or the US?)

But almost no politicians (except the Pirate Party) see it this way, so it is unfortunately very unlikely that the leadership required will come from the political sphere.

My guess is that the patent system in both the US and Europe will be dismantled in my lifetime (I’m 52). But if and when that happens, it will not be thanks to political leadership, but simply because the big companies that actually produce things will get fed up with spending more and more on defending themselves against ever more aggressive patent trolls.

And when it comes to patent trolls, the US, thanks to its patent system, is ahead of Europe.

…………

More about patent trolls in The Register: Patent trolling surges, but righteous cavalry on the way

11 december 2012

”The EU Parliament Abdicates Its Powers Over the Patent System”

Filed under: fri kunskap — Christian Engström @ 18:36
Video of my intervention in the patent debate

Video of my intervention in the patent debate (3 min)

In the European Parliament today, we had first debate and then a vote on the Patent Package. The result of the vote was a defeat — the parliament decided to approve the package, which means that the European Patent Office can continue to disregard the law, and grant patents on pretty much whatever it wants, including software and biological life.

Watch the video clip of my intervention in the debate (3 min)

 

EU skapar ett patentsystem som inte behöver följa lagarna

Filed under: fri kunskap — Christian Engström @ 13:07

Pressmeddelande från Piratpartiet:

Europaparlamentet har i dag röstat ja till EU:s patentpaket. Genom att skapa ett fristående patentsystem med länder utanför EU avsäger man sig all framtida kontroll. Piratpartiet hade hellre sett ett patentsystem under demokratiskt inflytande.

- Det är uppseendeväckande att Europaparlamentet har röstat igenom ett patentpaket som ger ännu mer makt åt en myndighet som inte bryr sig om de patentlagar som EU stiftar, säger Christian Engström, som är ledamot av Europaparlamentet för Piratpartiet.

- Den europeiska patentdomstolen har redan tidigare ignorerat EU:s och medlemsstaternas lagar. Det gäller till exempel EU:s nej till mjukvarupatent och förbudet mot patent på livsformer, som det europeiska patentverket struntar i. Nu har Europaparlamentet skapat ett system som gör regel av laglösheten, säger Engström.

- Piratpartiet hade hellre sett ett riktigt EU-patent, under EU:s lagar och under demokratisk kontroll. Nu hamnar makten över innovationspolitiken istället i patentadvokaternas och särintressenas händer, säger Engström.

- Piratpartiet är emot patent som sådana, eftersom de skapar monopol som är skadliga för konkurrens och utveckling, säger Engström.

- Dagens beslut gör det svårare att reformera patentsystemet, vilket är något som är nödvändigt på sikt, avslutar Christian Engström.

Länkar:
Pressmeddelande från Gröna gruppen:
MEPs abdicate control over intellectual property to non-EU institution

TT: Efterlängtat EU-patent i hamn

14 oktober 2012

En modern innovationspolitik utan patent

Filed under: fri kunskap — Christian Engström @ 10:40

I fredags talade jag inför huvuddelen av Sveriges patentombud om vad Piratpartiet vill med patent, varumärken och upphovsrätt. Ingen ska beskylla mig för att enbart predika för kören. ;)

Även om jag inte direkt tror att jag lyckades övertyga just den här församlingent (i vart fall inte vid sittande bord) om att det bästa för Sveriges och Europas ekonomi vore om vi la ner patentsystemet så fort som möjlig, var det väldigt trevligt och många intressanta frågor efteråt.

Mjukvarupatent, och segern 2005 när aktivistnätverket FFII stoppade EU-direktivet som skulle legaliserat dem, var ett av de ämnen jag tog upp. Med anledning av det postar jag nu om en text som jag skrev 2004 på svenska och på engelska, som förklarar hur det Europeiska Patentverket resonerar när de fortsätter att bevilja mjukvarupatent trots att det är uttryckligen förbjudet i den internationella konventionen som ska styra deras arbete.

Det här illustrerar det som forskarna Michele Boldrin och David Levine skriver i sin studie The Case Against Patents (pdf 25 sidor, sammanfattande artikel), nämligen att de interna incitamentsstrukturerna inom patentsystemet gör att det finns ett permanent tryck att sänka kraven på uppfinningshöjd och vidga det patenterbara området, vad det än står i lagen, och hur samhällsskadlig den här utvecklingen än må vara.

Alla patentjurister tjänar på att det beviljas fler patent, vare sig de jobbar på patentverket, i de speciella patentdomstolarna, på patentavdelningen på storföretag eller på privata patentombudsfirmor. Därifrån är logiken enkel. Lägre krav på uppfinningshöjd leder till fler patent, så därför sjunker uppfinningshöjden alltid med tiden. Patent på fler områden leder till fler patent, så därför vidgas det patenterbara området alltid med tiden.

Europas ekonomi har problem, och vi behöver få fart på tillväxten. En av de få konkreta åtgärder som faktiskt ligger i politikernas är att avskaffa patentsystemet så fort som möjligt. Det skulle vara en total omsvängning mot den politik som har styrt EU de senaste 20 åren, men det är i sig ett gott tecken. Men det skulle vara en konkret åtgärd för att höja innovationsnivån i Europa.

Det är uppenbart att den innovationspolitik som Europa har satsat på hittills inte har fungerat. Finns det någon som minns Lissabonstrategin, att EU skulle vara den snabbast växande ekonomin i världen år 2010? Den strategin misslyckades totalt, men följden blev bara att EU tog samma strategi, döpte om den till Europa 2020 och satte det magiska årtalet till 2020 istället.

Ingen förnuftig människa kan på allvar tro att exakt den strategi som misslyckades till 2010 plötsligt ska börja fungera till 2020.

Om man gör som man brukar kommer det säkert att gå som det brukar. Vill man att det ska hända någonting annat måste man göra någonting annat.

Piratpartiet har ett konkret förslag på hur vi kan välja en radikalt annorlunda politik för innovation och tillväxt än den EU hittills har försökt.

Finns det någon som är intresserad av att diskutera den saken?

Kan jag patentera min film?

Filed under: fri kunskap — Christian Engström @ 10:38

Ett inlägg om mjukvarupatent, lustigt nog

Den här texten skrev jag i januari 2004, under striden mot EU-direktivet som skulle ha legaliserat mjukvarupatent i Europa. Vi vann, och direktivet avslogs, men texten är lika aktuell idag, för praxis på det Europeiska Patentverket EPO har inte ändrats. Det här är förklaringen till hur EPO kan fortsätta bevilja mjukvarupatent, trots att det uttryckligen står i den Europeiska Patentkonventionen EPC att det är förbjudet. Texten finns även på engelska.

Om du precis har spelat in en nyskapande film och besöker en patentbyrå för att diskutera om du kan få patent på filmen, kommer du att bli fullständigt utskrattad.

–Filmer och andra konstnärliga skapelser skyddas av upphovsrätt, inte patent, förklarar patentjuristen tålmodigt, medan han inombords ler i mjugg åt alla som tror att ”intellectual property” är någon formlös gröt som innefattar allt och alla, och inte förstår att det är helt olika lagar som reglerar upphovsrätt och patent, och att de lagarna har helt olika syften.

–Det var rysligt trevligt att träffas, men nu har jag viktiga möten med uppfinnare som vill förhindra att andra använder deras idéer, avslutar han och sträcker fram handen.

Men du har sett fram mot det här mötet länge, och inser att du kommer att bli debiterad för en hel timme i vilket fall som helst, så du står på dig och ber att få veta exakt vad det är i patentlagstiftningen som gör det så omöjligt att få patent på din film.

–Det är en otroligt bra film, förklarar du, den är helt ny, den har aldrig visats offentligt, den är innovativ, och den kommer att revolutionera hela filmindustrin i ett slag. Är det inte precis sådana idéer som patent är till för att skydda?

Patentjuristen, som ju inte har sett din film och därför inte kan bemöta dina påståenden i sak, drar en djup men diskret suck och tar sin tillflykt till en juridisk föreläsning.

–Vad som är patenterbart eller inte i Europa regleras av den Europeiska Patentkonventionen EPC, säger han medan han klickar fram PowerPoint-bilderna som han har använt så ofta på sina introduktionsföreläsningar.

Konventionen innehåller avsiktligt ett antal begränsningar på vad som är patenterbart. Exempelvis kan man inte få patent på ren matematik, eftersom ett sådant patent i praktiken skulle innebära att man försökte reglera vilka tankar som människor får ha i sina huvuden, vilket inte bara brukar visa sig vara ohållbart i praktiken, utan också, vilket är det väsentliga här, skulle strida direkt mot själva grundsyftet med patentlagstiftningen, som är att underlätta att idéer sprids, inte att motverka det.

Så matematiker är medvetet utestängda från att kunna få patent inom sitt område, inte för att de är onda människor — det är de oftast inte — utan för att lagstiftaren gjorde bedömningen att utvecklingen inom det matematiska området inte skulle gagnas av patentskydd för sådana idéer.

Av den här anledningen finns det ett antal grundläggande kriterier som en idé måste uppfylla innan den ens kan kallas för ”uppfinning” i den speciella betydelse som ordet har inom patenträtten. Den måste vara ”teknisk” och den ska kunna tillämpas industriellt, bland annat. Idéer som inte uppfyller de här kriterierna — t ex. storyn till en film, en uppsättning regler för att spela ett spel, ett idiotsäkert sätt att säkra världsfreden — kan vara fantastiskt bra och fullständigt nya idéer, men de är likafullt inte ”uppfinningar” i patentlagens mening, så man kan aldrig få patent på dem.

Förutom de här allmänna kriterierna så finns också Artikel 52 i EPC, som räknar upp vissa saker som inte är uppfinningar i lagens mening, och därför inte är patenterbara. Styckena (1) till och med (3) av Artikel 52 lyder:

(1) European patents shall be granted for any inventions which are susceptible of industrial application, which are new and which involve an inventive step.

(2) The following in particular shall not be regarded as inventions within the meaning of paragraph 1:

(a) discoveries, scientific theories and mathematical methods;
(b) aesthetic creations;
(c) schemes, rules and methods for performing mental acts, playing games or doing business, and programs for computers;
(d) presentations of information.

(3) The provisions of paragraph 2 shall exclude patentability of the subject-matter or activities referred to in that provision only to the extent to which a European patent application or European patent relates to such subject-matter or activities as such.

[fetstilen tillagd]

–Här ser du, säger patentjuristen med ett aningen överlägset leende. Läs själv i svart på vitt: en film är en konstnärlig skapelse, en aesthetic creation, som inte är av teknisk karaktär och som inte kan tillgodogöras industriellt, och även om den kunde det så skulle den i alla fall vara en av de saker som är uttryckligen uppräknade såsom icke patenterbara. Jag är väldigt ledsen, men svaret är helt enkelt nej.

Du är precis på väg att acceptera besvikelsen när du plötsligt får en briljant (ehuru icke patenterbar) idé om hur du ska kunna få ett patent på din film trots allt.

–Okej, det kanske stämmer allt det där, men då gör vi så här istället. Om jag inte kan ta patent på filmen som sådan, så skulle jag istället vilja patentera idén med en filmprojektor som visar min film. Filmen är ju alldeles ny och fantastisk och uppfyller alla tänkbara krav på uppfinningshöjd, det är jag säker på, och projektorn är ju väldigt mekanisk och uppfyller alla tänkbara krav på att vara teknisk, så filmen och projektorn tillsammans har vad som behövs för att vara patenterbara.

Javisst, naturligtvis! En projektor som visar min film är alldeles uppenbarligen en apparat av teknisk karaktär som använder de kontrollerbara naturkrafterna till att göra något som alldeles uppenbarligen är alldeles nytt, nämligen att visa min nya film!

–Nej, nej, nej, säger patentjuristen, och känner sig plötsligt mycket trött och mycket gammal. Det där håller inte alls. Man kan bara få patent på saker som är nya, och om man tar bort den gamla projektorn och bara tittar på det som är nytt, så är det bara icke patenterbara saker kvar, hur nya de än må vara.

–Om jag lovar att bara sälja kopior av filmen tillsammans med en projektor?

–Nej.

–Om jag klistrar fast filmen i projektorn, så att den inte går att ta bort?

–Nej.

–Om jag ändrar på…

–Nej.

–Om jag…

–Nej! Jag är verkligen väldigt ledsen, men det finns helt enkelt inget sätt som vi kan hjälpa dig på. En film som sådan är inte patenterbar.

Du accepterar motvilligt svaret, och vandrar långsamt hemåt med tungt hjärta.

När du vaknar nästa morgon finner du till din förvåning att du har blivit förvandlad till en dataprogrammerare. Efter att ha tagit saken under moget övervägande bestämmer du dig för att detta — trots allt — är att föredra framför kackerlacksalternativet, och bokar raskt in ett möte med samma patentjurist som tidigare för att diskutera ett datorprogram som du har skrivit.

–Stig in, stig in, säger patentjuristen med ett solskensleende när han möter dig i dörren, vilken befrielse att det äntligen kommer en riktig uppfinnare. Jag har fått slösa bort hela morgonen på att prata med några filmbolagsidioter som inte kunde skilja på patent och upphovsrätt. Där ser man vad fri sex och fria droger gör med förståndet. Men strunt i det, nu är det framtiden som kallar! Vilka underbara upptäckter till mänsklighetens fromma har ni att bjuda mig idag, kantänka?

Du förklarar, till en början något trevande, eftersom patentjuristen är en ganska imponerande person och du ogärna skulle se att han började spekulera i vilka lastbarheter du har hängivit dig åt för att fördärva ditt förstånd, att du skulle vilja ha patent på ett datorprogram.

–Inga som helst problem, säger patentjuristen och sträcker sig efter ansökningshandlingarna till det europeiska patentverket EPO.

–EPO har redan hunnit bevilja över 30.000 mjukvarupatent sedan praxis ändrades på nittiotalet, och här kommer ett till! Vad är det nu som du har uppfunnit?

Men innan du börjar redogöra för ditt datorprogram, som du i ärlighetens namn inte själv tycker är så där fantastiskt otroligt nyskapande, men som dina kollegor har förklarat för dig troligen är patenterbart ändå, så känner du att du skulle vilja bli lite säkrare på den juridiska grunden för mjukvarupatent.

Eftersom du på senare tid har haft omfattande informella diskussioner med ditt alter ego i filmbranschen, så uppmärksammar du juristen på Artikel 52 i EPC igen, och påpekar att listan över saker som tycks vara uttryckligen opatenterbara inte bara innehåller konstnärliga skapelser som till exempel film, utan också datorprogram. Om det nu är så att konstärliga skapelser inte är patenterbara för att de står med på listan i Artikel 52, borde detta då inte det gälla även för andra saker som står med på listan, som till exempel datorprogram?

–Nej, nej, nej, säger juristen med ett brett leende, det här är ett perfekt exempel på varför det är så viktigt att konsultera en patentjurist och inte bara tro på sånt man råkar läsa. Man måste läsa hela Artikel 52 för att förstå den rätt, se här. Om du fortsätter och läser resten så ser du att i tredje stycket så står det att förbudet mot att utfärda patent på de här sakerna bara gäller respektive sak ”som sådan”. Så länge de inte är ”som sådana” så kan vi patentera dem hur mycket vi vill!

Om du kommer till oss med mjukvara som sådan, då kan vi tyvärr inte hjälpa dig, det är sant, så är det. Men så länge den inte är ”som sådan”, så kan vi! Det här innebär att du bara kan få patent på din mjukvara om den utgör en del i ett tekniskt system, som till exempel… kanske — javisst, där satt den! — ett datorsystem, exempelvis. Voila! Ett datorprogram som sådant är inte patenterbart, nej, nej, absolut inte konstapeln, inte som sådant inte.

Men ett datorprogram som går att köra på en dator är det! Och vet du vad det bästa är? De allra flesta datorprogram går faktiskt att köra på en dator!

Du hör kyrkklockan utanför fönstret slå tolv, och känner hur den magiska förvandlingen till programmerare börjar försvinna, och hur din normala filmskaparpersonlighet börjar komma tillbaka.

–Gäller det här även om jag skulle vilja patentera något annat som står med på listan i Artikel 52, som till exempel en film?

–Nej, en film som sådan är inte patenterbar, så det skulle inte alls fungera.

–Men en mekanisk projektor som visade min film?

–Om projektorn i sig var tillräckligt innovativ så skulle du kunna få ett patent på projektorn, men det skulle i så fall ändå inte täcka filmen. Filmen som sådan är inte patenterbar.

–Men om jag patenterar filmen och projektorn tillsammans, då är det ju inte filmen som sådan.

–Jag förstår att du försöker anspela på frasen ”som sådan” i tredje stycket, men så kan man inte tolka den när det gäller konstnärliga skapelser. Vad den säger i det fallet är bara att en riktig uppfinning som i övrigt uppfyller alla krav inte ska bli diskvalificerad bara för att den dessutom innehåller någon av de saker som räknas upp i andra stycket. En innovativ filmprojektor är patenterbar, trots att den är fullständigt meningslös utan en konstnärlig skapelse i form av en film. Men patentet täcker inte filmen som sådan. Se på det såhär om det hjälper: man kan inte patentera pyttesmå skruvar som kommer bort om man tar loss dem som sådana, men det innebär inte att en i övrigt patenterbar uppfinning upphör att vara det bara för att den innehåller pyttesmå skruvar som kommer bort om man tar loss dem. Det är precis bara det som tredje stycket betyder i det här sammanhanget.

–Så om jag skapar något väldigt nytt genom att köra en väldigt ny film i en väldigt gammal projektor, då kan jag inte få patent på det?

–Nej, för allt det väldigt nya finns i filmen, och en film som sådan är inte patenterbar även om den är ny.

–Inte som sådan?

–Nej, inte som sådan.

–Men om jag skapar något väldigt nytt genom att köra ett väldigt nytt datorprogram på en väldigt gammal dator, då kan jag få patent på det?

–Ja, men inte som sådant.

–Men jag kan få patent?

–Ja.

–På datorprogrammet?

–Ja.

–Som sådant?

–Nej, inte som sådant.

–Men hur skiljer sig ny mjukvara på gammal hårdvara från ny mjukvara som sådan, bortsett från det som är gammalt?

–Det är fortfarande inte mjukvara som sådan.

–Men när det gäller film, om…

–Nej, nu får vi tyvärr lov att sluta för idag! säger han när du precis skulle be honom förklara en gång till när ”som sådan” betyder ”som sådan” och när det inte gör det, som sådant.

–Det har varit rysligt angenämt att få talas vid, men nu måste jag tyvärr kasta mig i en taxi, för jag har ett plan att hinna med, fortsätter juristen. Jag ska ner till München och prata lite med grabbarna på EPO, över en bit mat och ett glas vin och så. Och mjukvarupatenten står för notan, så att säga — visste du det, förresten, att EPO finansieras direkt av patentavgifterna, så ju fler patent vi beviljar, desto mer blir det för alla att dela på. Många patentavgifter blir det! Vi har tänkt skriva om lagen så att det blir absolut glasklart att vi kan patentera vad tusan vi vill när det gäller mjukvara — och när det gäller annat också, för den delen. Inte en dag för tidigt om du frågar mig, det har varit alldeles för många såna där oförskämda bråkstakar som har sprungit runt här och gapat om Artikel 52 på sista tiden. Jäkla dum Artikel, om jag får säga min mening. Varför ska man begränsa patent, ska inte patentjurister få lov att äta nuförtiden?

Och de där människorna i europaparlamentet, herregud, vilka tror de att de är, komma och försöka lägga sig i saker som vi redan hade bestämt. Ska man inte kunna trumfa ett vanligt enkelt direktiv genom parlamentet utan en massa tillägg och sillskägg och näsan-i-blöt-lägg…?

Hursomhelst, hej då, tjingeling, säger han plockar med sig en liten kabinväska på väg mot dörren.

–Men att stifta nya lagar, är det inte meningen att det faktiskt ska göras av de valda politikerna och ingen annan? frågar du dig själv, men råkar tydligen säga det högt också.

Han är redan halvvägs ute ur rummet, men stannar och vänder sig om och ler ett sådant där leende som man bara gör till mycket små barn som inte har förstått ett dugg.

–Naturligtvis är det så, makten att stifta lagar ligger uteslutande hos de politiker som har fått medborgarnas förtroende i fria val. Men som vi ser på saken så har de bara den makten ”som sådan”.

När det gäller själva besluten så föredrar vi att fatta dem själva, uppriktigt sagt.

…………

Länk:

Why Can’t I Patent My Movie?

Filed under: English,fri kunskap — Christian Engström @ 10:36

A piece about software patents, funnily enough

I wrote this text in January 2004, during the fight against the EU directive that would have legalised software patents in Europe. We won, and the directive was rejected, but the text is just as relevant today, since practice at the European Patent Office EPO has not changed. This is the explanation how the EPO can continue to grant software patents, even though the European Patent Convention EPC explicitly says that this is illegal. The text is also available in Swedish.

If you have just made a truly innovative movie, and you go to see a patent attorney about taking out a patent for your movie, you will be laughed right out of his office.

– Film and other aesthetic creations are protected by copyright, not patents, he will patiently explain to you, while he chuckles inwardly at the silliness of people who seem to believe that ”intellectual property” is some unified big fuzzy blob that encompasses everything, and don’t realize that there are completely separate pieces of legislation that regulate copyrights, patents, trademarks, designs, and trade secrets, respectively, and that they would often be in conflict with each other if they overlapped, which means they rarely do.

– Begone now, foolish film person, for I have important inventors to meet with to discuss how we can prevent other people from using their ideas, he will conclude, as he starts raising himself from his chair.

But you have traveled a long way for this meeting, and you know that you will be charged for a full hour anyway, so you demand a more detailed explanation as to exactly what it is in the patent law that makes it so unthinkable to get a patent for your movie.

– It’s a great film, you insist, it’s new, it hasn’t been shown in public yet, it’s truly innovative and it will revolutionize the entertainment industry as we know it! Surely that’s what patents are all about, isn’t it?

The patent attorney, who has not seen your film and is therefore unable to dispute any of your claims on factual grounds, resigns himself to delivering a legal lecture.

– What is patentable or not in Europe is governed by the European Patent Convention EPC, he starts, as he brings up the PowerPoint presentation that he has used in introductory classes so many times before.

The convention quite deliberately restricts the subject matter that can be patented to certain specific areas. For example, pure mathematics can’t be patented, because what you would really be doing then would be to try to restrict what ideas people are allowed to have in their heads. This is not only notoriously tricky to enforce from a practical point of view, but more importantly, it would be diametrically opposed to the fundamental purpose of the patent legislation, which is to promote the flow of ideas and information, not to restrict it.

So mathematicians are excluded from being rewarded by the patent system, not because they are evil people — in fact, most of them probably aren’t — but because the lawmakers didn’t believe that progress in the field of mathematics would benefit from having patentability extended into that area.

For this reason, there are certain basic criteria that an idea has to fulfill before it is even considered to be an ”invention”, in the special sense that the word is used within patent law: it has to be ”technical”, and it has to be susceptible of industrial application, among other things. Ideas that do not fulfill these criteria — a storyline for a film, a set of rules for playing a game, a foolproof way to ensure world peace — may still be spectacularly good and totally new ideas, but they are not ”inventions” in the narrow sense of patent legislation, and thus they can never receive patent protection.

In addition to the general criteria for deciding if an idea falls outside the patentable domain, there is also Article 52 of the EPC, which enumerates certain things that are not inventions , and therefore not patentable. Paragraph (1) to (3) of Article 52 read:

(1) European patents shall be granted for any inventions which are susceptible of industrial application, which are new and which involve an inventive step.

(2) The following in particular shall not be regarded as inventions within the meaning of paragraph 1:

(a) discoveries, scientific theories and mathematical methods;

(b) aesthetic creations;

(c) schemes, rules and methods for performing mental acts, playing games or doing business, and programs for computers;

(d) presentations of information.

(3) The provisions of paragraph 2 shall exclude patentability of the subject-matter or activities referred to in that provision only to the extent to which a European patent application or European patent relates to such subject-matter or activities as such.

[emphasis added]

– See there, your patent attorney says with a slightly patronizing smile. Right there in black and white: a film is an aesthetic creation which is not technical in nature, it is not susceptible of industrial application, and even if it were, it would still be listed as one of the things that are explicitly not patentable. Sorry, sir, but no.

You are about to leave in disappointment, when you suddenly hit upon a bright idea to get a patent for your film after all.

– Okay, so maybe that’s true, but suppose we do it like this instead. Instead of patenting the movie as such, I would like to patent the idea of a film projector showing my movie. The movie is quite new and fulfills the criteria for inventive step quite well, I’m sure, and the mechanical projector will fulfill all the technical criteria in its own right, so the film and the projector showing it would have what it takes if they are added together.

Yes, that’s right! A projector showing my film is definitely a technical device using the controllable forces of nature to achieve something that is definitely new, namely, the showing of my new film!

– No, no, no, says the patent lawyer says an shakes his suddenly very weary head. That doesn’t cut it at all — you can only get a patent on things that are new, so when you remove the old projector and look at what’s new, it is only unpatentable things left, no matter how new they are.

– If I promise to only sell copies of the film together with a projector?

– No.

– If I glue the film to the projector, so that it can’t be changed?

– No.

– If I modify the…

– No.

– If I…

– No. I’m really very sorry, but there is really nothing we can do for you here. A film as such is not patentable.

You reluctantly accept his answer, and walk home as a broken man.

When you wake up the next morning, you find to your great surprise that you have been magically transformed into a software developer. After giving it due consideration, you decide that you do, after all, prefer what has happened to the cockroach alternative, and proceed to set up a meeting with the same patent attorney to discuss a piece of software that you have written.

– Come in, come in! the patent attorney shines at you as he greets you at the door, you are indeed a welcome sight, for I have spent all morning talking to bimbo brained film people who can’t tell the difference between patents and copyright, so I was in a foul mood before your blessed arrival. What great inventions have you got for me today, pray Sir?

You explain, a little warily at first, because the attorney is an imposing figure and you wouldn’t want him to call you ”bimbo-brained” if you have misunderstood something, that you would like to have a patent on a computer program.

– No problem at all, the attorney says as the reaches for the application forms to the European Patent Office.

– The EPO has already granted over 30,000 software patents since praxis changed in the nineties, and here comes another one! Now, what is it that you have invented?

But before you start describing your software, which, to be perfectly honest, you yourself wouldn’t really consider to be all that spectacularly innovative, but which your friends have told you will probably be patentable anyway, you feel that you want to be a little bit more certain about the legal basis for software patents.

Because you have recently been in frequent informal consultations with you alter ego in the movie business, you direct the attorney’s attention to Article 52 of the EPC again, and point out that the list of things that appear to be explicitly excluded from patentability includes not only aesthetic creations like movies, but also computer programs. If aesthetic creations like films can’t be patented because they are explicitly listed in Article 52, oughtn’t the same apply for the other things that are also listed there, such as computer programs?

– No, no, no, the attorney answers with a reassuring smile, this is a perfect example of why you need a patent lawyer to explain things to you, rather than just rely on what you might read. You have to read the entire Article 52 to understand it properly, see? If you go on to read the rest, you’ll find that in paragraph 3 it says that the ban on patents for these things only applies to the respective thing ”as such”. As long as they’re not ”as such”, we can patent them as much as we want to!

If you come to us with your software as such, I’m afraid we can’t help you, that’s true. But as long as it’s not ”as such”, we can! This means that you can only get a patent if the software is part of a technical system like, well… perhaps — you guessed it! — a computer system, for example. Voila! A computer program as such is not patentable, no sir, not as such. No way, no.

But a computer program that runs on a computer is! And the best part of it, do you know what that is? Most computer programs actually do!

You hear the clock on the church tower outside the window strike noon, and you can feel how the effects of the magic spell are wearing off, and how your normal movie-making persona is coming back.

– Would the same apply if I wanted to patent something else that is mentioned in Article 52(2), like, say, a film?

– No, a film as such is not patentable, so that wouldn’t work at all.

– But a mechanical movie projector that was showing my film?

– If the movie projector in itself was innovative you could get a patent on the projector, but that patent wouldn’t cover the film anyway. The film as such is not patentable.

– But if I patent the film and the movie projector together, then it isn’t a patent for the film as such.

– I understand that you are referring to the ”as such” phrase in paragraph 3, but you can’t read it like that when you are talking about aesthetic creations. What it says then, is simply that a proper invention shall not be disqualified just because it also contains things listed in paragraph 2, as long as the invention is acceptable otherwise. An innovative movie projector can very well be patented even though it requires an aesthetic creation in the form of a movie to be of any use to anybody. But the patent doesn’t cover the movie as such. Look, think of it like this: you can’t patent gray plastic boxes as such, but that doesn’t mean that an invention is disqualified because it comes in a gray plastic box. That’s all that that paragraph means in this context, really!

– So if I create something very new by running a very new film in a very old projector, I can’t get a patent on it?

– No, because all the very new things are in the film, and the film as such is not patentable even if it is new.

– Not as such?

– No, not as such.

– But if I create something very new by running a very new computer program on a very old computer, I can get a patent on it?

– Yes, but not as such.

– But I can get a patent?

– Yes.

– On the program?

– Yes.

– As such?

– No, not as such.

– But how is new software on old hardware different from new software as such, except for the parts that are old?

– It still isn’t software as such.

– But with films, if…

– Anyway, that’ll have to be all for today! he says when you are just about to ask him again to please explain when ”as such” means ”as such” and when it doesn’t, as such.

– It’s been real nice talking to you but now you really have to excuse me, I have a plane to catch, your patent attorney continues. I’m popping over to Munich to have a chat with the boys at the EPO, over dinner and drinks, of course. All paid for by software patents — did you know that the EPO is funded directly by the patent fees, so the more patents we grant, the more money for everyone in the business! We’re going to rewrite the law so that there is no question that we can patent whatever we bloody want to in the software arena in the future — and elsewhere too, for that matter. About time too, say I, there have been far too many of them noisy impertinent troublemakers running around shouting about Article 52 here lately. Damned stupid Article, if you ask me. Why would you want to limit patents, isn’t a patent lawyer allowed to eat any more?

And those Members of Parliament, who had the nerve to try and come and think they could change things, when we had already decided! Some people, well, I tell you…

Anyway, ciao, ciao, and tudeloo! he says as he picks up his briefcase and heads for the door.

– But to change the laws, doesn’t that mandate actually belong to the elected politicians in parliament? you ask yourself, but evidently do it out loud.

He is already halfway out the doorway, but he stops and looks at you with the kind of smile that you normally reserve for very young children who haven’t really understood anything.

– Of course it does, they and they alone have a mandate from the citizens to exercise the power to make new laws. But the way we see it, they only have that power ”as such”.

The real decisions we prefer to make ourselves, quite frankly.

2 oktober 2012

The Case for Abolishing Patents (Yes, All of Them)

Filed under: English,fri kunskap — Christian Engström @ 17:42

The Atlantic has a very interesting article with the title The Case for Abolishing Patents (Yes, All of Them):

Our patent system is a mess. It’s a fount of expensive litigation that allows aging companies to linger around by bullying their more innovative competitors in court.

Critics have suggested plenty of reasonable reforms, from eliminating software patents to clamping down on ”trolls” who buy up patent portfolios only so they can file lawsuits. But do we need a more radical solution? Would we be possibly be better off without any patents at all?

That’s the striking suggestion from a Federal Reserve Bank of St. Louis working paper by Michele Boldrin and David Levine, professors at Washington University in St. Louis who argue that any patent system, no matter how well conceived, is bound to devolve into the kind of quagmire we’re dealing with today.

Read more at The Atlantic

It is very nice to hear some other voices than just us Pirates suggesting this.

23 augusti 2011

Mainstream Press Saying The Patent System Is Broken

Filed under: English,fri kunskap — Christian Engström @ 17:56

Read more about the broken patent system at Techdirt

Techdirt writes about the patent system:

We’ve been noticing that the mainstream press has really been speaking up about the broken patent system lately. It was mostly kicked off by the excellent This American Life story about just how broken our patent system is, and that seems to have thrown open the floodgates. So, suddenly an issue that was generally discussed mainly by entrepreneurs and geeks was suddenly showing up all over the place. Last week we noticed stories in both the NY Times and the Economist calling out the dreadful problems of the patent system.

The Pirate Party has been very critical of the patent system all along. It feels good that more and more voices are saying the same.

Read more at Techdirt

…………

Others on the subject: Rick Falkvinge

Tags: , , ,

9 mars 2011

An alternative to pharmaceutical patents

Filed under: English,fri kunskap,informationspolitik — Christian Engström @ 13:40

Yesterday we discussed pharmaceutical patents in the Green Group in the European Parliament, so I republish the Pirate Party’s proposal here. This text is also available in Swedish.

Pharmaceutical patents are harmful

Patents on drugs, or pharmaceutical patents, have many negative effects.

  • Pharmaceutical patents prevent hundreds of thousands of people in poor countries from receiving the drugs they need, even though the drugs exist and could save their lives.
  • Pharmaceutical patents distort the pharmaceutical research priorities, since it becomes more profitable to treat the symptoms of diseases that come from a high standard of living, than to cure poor people from malaria.
  • Pharmaceutical patents continue to lead to ever increasing costs for drugs in Sweden and Europe, outside any form of political control

Are pharmaceutical patents necessary?

Despite all these negative effects, there are many people who defend pharmaceutical patents, and say they are nevertheless necessary. Pharmaceutical research is very expensive, so we have to make sure it is properly funded. Otherwise we wouldn’t get any new drugs in the future, and that would be even worse.

”Because it is so easy for anybody to copy a pharmaceutical substance that has cost billions in research money to develop, we unfortunately have to let the pharmaceutical companies have monopolies on new drugs,” those who defend pharmaceutical patents say.

But that is not true.

The first part of the argument is of course valid. One way or another we have to make sure that there is serious money available for pharmaceutical research.

But the claim that pharmaceutical patents is the only conceivable system for raising that money, is simply not true.

Klicka för större bild

Click to enlarge

The government pays for the research today

Today it is already the public sector (henceforth called ”the government”) that pays for the bulk of all drugs that are used in Europe, thanks to various systems for universal medical coverage. (See for example page 37 in this report from EFPIA [cached], The European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations.) It is the government that pays for the pharmaceutical research today, by paying high prices to the pharmaceutical companies for patented drugs.

So there is no natural law that says that patents are the only way to get new drugs developed. If ”the government” in the different countries funded the research directly, and made the results freely available, this would be at least as reasonable as today’s model, where the government instead creates and maintains private monopolies for the pharmaceutical companies.

The relevant question is which model provides the most efficient and cost effective way of funding pharmaceutical research. Because nobody claims that pharmaceutical research is cheap. The average cost for developing a new drug is just over a billion US dollars.

But considering that ”the government” already provides most of the income for the pharmaceutical companies, a reasonable first step would be to find out how much of that income actually goes to research.

Fortunately, this is very easy to do, as all the big pharmaceutical companies have their annual reports available online. As an example, we can look at the numbers for Novartis (page 143), Pfizer or AstraZeneca.

They all spend around 15% of their revenues on research. The other 85% go to other things, according to their own figures. The numbers are typical for the industry.

So the question is: does the patent system really give us, the taxpayers, the maximum amount of pharmaceutical research for the money we are spending on drugs? Or is there room for improvement, when even the pharma companies themselves admit spending 85% of the money we give them on other things?

If the government would instead take 20% of what it currently spends on drugs, and allocate it directly to pharmaceutical research, there would be more money than today for the research. If the results are made freely available, the pharmaceutical companies would be able to produce modern drugs without spending any money on research themselves. All that would remain for the government would be to pay for the actual substances.

Patent free drugs are cheap

How would it affect the price of drugs if there were no pharmaceutical patents? To answer this question, we can look at the experience we have from patent free generic drugs. In that market segment we already have a situation where different (private) manufacturers of the drugs compete with each other, and the government buys from from cheapest and best ones.

And it works!

According to a report from the Swedish Food and Drugs Administration [cached] (pdf in Swedish), the price for drugs dropped on average 70% when they became free of patents (page 13 in the pdf).

In the case of generic drugs we are talking about drugs that are more than 20 years old. For newer drugs the pharmaceutical companies add an even greater surcharge, so the actual savings if pharmaceutical patents are abolished would almost certainly be considerably more than 70%. But let us still be conservative and use that number.

Half the cost, more money to research!

The price for a substance will then drop to 30% if we get rid of the patents. Add 20% to fund future research according to the proposal presented here, and we have reduced the government’s bill for drugs to 50% of what it is today. We would cut the cost in half, while still giving more money to pharmaceutical research.

Isn’t this an idea worth exploring?

What arguments are there for keeping the pharmaceutical patents, and rejecting the cost savings and other benefits possible if we choose a different approach?

Summary

Let us summarise the main points of the proposal:

  • In Europe it is already the government that provides most of the revenues for the pharmaceutical industry, thanks to universal medical coverage.
  • The pharmaceutical companies spend 15% of their revenues on research, according to their own numbers. The remaining 85 are spent on other things (mostly marketing and profits).
  • If the government would instead take 20% of what it currently spends on drugs, and allocate that money directly to pharmaceutical research, there would be more money for research. The pharmaceutical companies wouldn’t have do do any research themselves, so there would be no need for pharmaceutical patents, as they would have no research costs to recoup.
  • Without patents the price of the actual substances drop by at least 70% when they are manufactured on a free market with competition, instead of by a monopolist.

So: compared to today’s system the government’s cost would be 20% (for research) plus 30% (for the substances). A total of 50% of today’s costs, and still more money than today for research.

Realistic on the European level

An obvious counterargument would be that this is not something that Sweden alone could reasonably do. This is true. But on the European level it is quite doable.

If the European governments wanted to, they could easily decide to get rid of pharmaceutical patents, and instead allocate sufficient funds directly to pharmaceutical research. Whether a country recognises patents or not is entirely up to the legislative body of that country to decide. And it is already the government that pays most of the pharmaceutical bill in all European countries.

Europe is big enough and rich enough, both to fund a substantial part of the global pharmaceutical research so that nobody could accuse us of freeriding on others, and to withstand the diplomatic pressures that will no doubt be put upon us the day we choose the open road.

So, to repeat the billion dollar question:

What arguments are there to keep pharmaceutical patents, and to reject the cost savings and improvements that the open road would offer?

The Pirate Party’s position

The Pirate Party wants to abolish pharmaceutical patents as a long term goal, but realises that this requires alternative systems for funding pharmaceutical research. We believe that the introduction of a new system should be done on the European level.

We call on the Commission and other relevant bodies to study the effects of different alternative system, such as the one proposed here, and to take initiatives to put the issue on the European political agenda for discussions.

References

Financing Drug Research: What Are the Issues? [cached] by Dean Baker, Center for Economic and Policy Research

Excess in the pharmaceutical industry by Marcia Angell, Harvard Medical School

…………

Presentation slides: .odt .ppt

Tags: , , ,

Nästa sida »

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 942 andra följare

%d bloggers like this: