Felet med EU ur piratperspektiv

Europaparlamentarikern Carl Schlyter (mp) skriver en mycket läsvärd artikel om lobbyisterna i Bryssel hos SvD idag.

I Bryssel finns det 14000 lobbyister som arbetar hela dagarna med att påverka EU-parlamentariker och tjänstemän vid kommissionen. De allra flesta av lobbyisterna är förstås betalda av olika storföretag, inte minst amerikanska.

Carl Schlyter sätter fingret precis på kärnpunkten:

Svenska väljare kan inte utkräva ansvar av EU-kommissionen, franska EU-parlamentariker eller tyska regeringen. Det demokratiska ansvarsutkrävandet försvagas. Det gör att lobbyisterna får än mer makt, och vi kan inte avsätta politiker som lyssnar mer på lobbyister än på folket.

Det är precis det här som är det demokratiska underskottet i EU. Det är kommissionen som sitter på det mesta av makten nere i Bryssel, men kommissionärerna har inget mandat från väljarna. De enskilda medlemsländerna är demokratier, men EU självt är det inte. När Europas president ska utses sker det inte i några allmänna val, utan som en följd av diskussioner i korridorer och bakom stängda dörrar.

Den nya Lissabonfördraget som inte får kallas för konstitution gör ingenting för att avhjälpa det här problemet, trots att makteliten påstår det. Lissabonfördraget innebär ingen demokratisering av EU. Det bara förvärrar och permanentar situationen med en makthungrig kommission som inte behöver bry sig om vad väljarna tycker. Kommissionärerna kan bjuda in till samråd för att låtsas vara gulliga, men eftersom de inte är beroende av väljarnas gunst för att behålla sina jobb, blir det i slutändan att de lyssnar mer på lobbyisterna.

De allra flesta frågor som Piratpartiet är engagerade i har sitt ursprung hos lobbyisterna nere i Bryssel. Copyrightdirektivet, datalagringsdirektivet, sanktionsdirektivet IPRED1, kriminaliseringsdirektivet IPRED2, etc, etc. Nästan utan undantag passar alla frågorna in i samma mönster: lagförslagen utarbetas i samarbete mellan tjänstemännen på kommissionen och storföretagens lobbyister, för att flera år senare hamna på den svenska riksdagens bord i form av ett tvingande direktiv som det vid det laget är alldeles för sent att göra någonting åt.

Det finns en hel del som Sverige kan göra på egen hand för att avbryta kriget mot framtiden och kriget mot den personliga integriteten. Det ska vi göra. Men mycket av det som är fel är fel nere i Bryssel, och kan bara rättas till där.

Ett första steg är att säga nej till Lissabonfördraget. Det tjänar både demokratin och Europas medborgare på.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-fördraget, eu-konstitutionen, demokrati

EU-kommissionen vill förlänga upphovsrätten

EU-kommissionären Charlie McCreevy vill att EU ökar skyddstiden för musikinspelningar från dagens 50 år till 95 år, rapporterar Free the Mind. Ännu en skärpning av upphovsrätten alltså. Mer pengar till skivbolag och döda artister.

Det som vi pratar om är inte den vanliga upphovsrätten för kompositörer och textförfattare. Den gäller ju redan idag under upphovsmannens livstid plus 70 år. Oscar Swartz gör en bra genomgång av de olika rättigheterna. Det som vi diskuterar nu är det som kallas de “närstående rättigheterna”, alltså rätten till själva inspelningen. De gäller idag 50 år från när inspelningen gjordes, och kommissionen vill höja det till 95 år.

Som motiv serverar kommissionär McCreevy en gråtmild historia om “tusentals studiomusiker från 50 och 60-talet” som enligt honom har förlitat sig på framtida royalties (som de visste att de inte skulle ha rätt till) som “sin enda pension”. Men nu sitter de tydligen där med skägget i brevlådan och bör särbehandlas jämfört med alla andra som har låg pension. Snyft. Det är ju så att Lassie själv blir tårögd.

Fast man ska förstås observera att det handlar om rätten till royalties i den mån grejerna fortfarande säljer. Det finns ett antal evergreens som fortfarande drar in pengar (till exempel Beatles, det är därför lagförslaget har kommit just nu). Men det allra mesta från 50 och 60-talet genererar mycket lite eller ingenting alls i intäkter. Att påstå att det här är för alla anonyma studiomusikers skull är bara nonsens.

Men som sagt, råkar man vara det stora skivbolag som äger rättigheterna till Beatles’ inspelningar vill man förstås gärna fortsätta tjäna pengar utan att behöva lyfta ett finger. Då är det värt att betala för ett antal lobbyister i Bryssel som kan bearbeta tjänstemännen vid kommissionen över luncher och på seminarier med champagne efteråt. Det är det här som är EU:s demokratiska underskott i praktiken.

Därför är det inte det minsta förvånande att det kommer ytterligare ett vettlöst förslag från kommissionen om att utvidga upphovsrätten ännu mer, till de stora rättighetshavarnas fördel. Det kommer fortsätta komma den här typen av krav från Bryssel ända tills vi kan etablera en tillräckligt stark motkraft därnere. En chans att påbörja det arbetet kommer i juni 2009.

Men tills dess får vi räkna med fler missiler från EU-kommissionen.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, demokrati, upphovsrätt, fildelning

Fildelning, EU och avloppsdirektivet

Dagens Nyheter skrev för en tid sedan om avloppsdirektivet. Det är ett EU-direktiv från början av 1990-talet, som handlar om hur staterna är skyldiga att rena avloppsvatten. Det har Sverige ännu inte implementerat (infört), eftersom de svenska vattenreningsexperterna menar att det är ett dåligt direktiv som bygger på gammal forskning och inte är anpassat till förhållandena i Östersjön.

Vem som har rätt eller fel i den här frågan har jag inte en aning om. Jag vet inte ett dugg om vattenrening, och är inte särskilt intresserad av att lära mig heller. Men poängen är att trots att det är ett “bindande” EU-direktiv som har varit i kraft i bortåt femton år, har Sverige inte alls känt sig tvunget att följa det. När det finns politiskt vilja att strunta i vad EU säger går det hur bra som helst att göra det.

Avloppsdirektivet är heller inte det enda som EU bestämt som vi ger blanka fasen i. Den förra regeringen hade den politiska viljan att bevara spelmonopolet och apoteksmonopolet. Då gjorde den det, fastän det strider mot EU:s regler. Wo ein Wille ist, ist ein Weg. Det är aldrig så sant som inom just europapolitiken. Det enda EU kan göra i praktiken är att skicka lite arga papper som säger “fy”, och det enda Sverige behöver göra är att skicka några långdragna bortförklaringar och fortsätta som förut.

Vi har till och med låtit bli att gå med i EMU och införa euron, trots att vi högtidligt lovade det när vi blev medlemmar. Inte ens det flagranta brottet mot anslutningsfördraget har fått EU att utöva några repressalier mot Sverige. Det visar vad vi kan komma undan med som nation. Om den politiska viljan finns.

Vad har det här med fildelning att göra?

Jo, det här är som kontrast till vad som händer om den politiska viljan inte finns. Då använder makthavarna EU som syndabock, och säger att EU “tvingar” oss att göra det ena och det andra. Då slipper de ta ansvaret själva, men kan genomföra åtgärderna ändå. Då har de en ursäkt att säga en sak i valrörelsen, och sedan göra precis tvärtom när de är i regeringsställning.

Som alliansregeringen har gjort i fildelningsfrågan. I valrörelsen sa Fredrik Reinfeldt i TV att “vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration“. Många trodde på honom och de andra politikerna som över en natt hade blivit fildelningsvänliga. Men naturligtvis var det inte sant.

Efter det att alliansregeringen tillträdde har det kommit flera nya förslag om skärpt jakt på fildelare. Renforsutredningen har presenterat ett förslag som går ut på att bredbandsleverantörerrna ska bli skyldiga att stänga av personer som film- och skivbolagens branschorganisationer pekar ut som fildelare. Regeringen själv har lagt ett förslag till ny fildelningslag som innebär att samma branschorganisationer själva ska få agera polis och åklagare, och begära ut uppgifter om internetanvändare för att stämma dem i civilmål.

Exakt rakt motsatt mot vad moderaterna och de andra partierna lovade i valet, alltså. Men för att det inte ska bli alltför pinsamt är det ju bra om man har någon att skylla på medan man räcker väljarna fingret. Då är det bra med EU.

- Direktivet skulle redan varit utfört för ett år sedan men har tagits upp först nu, lät Beatrice Ask hälsa via sin pressekreterare när förslaget om den skärpta fildelningslagen las fram i juli 2007.

Nu är det plötsligt inte längre en fråga som Sveriges riksdag kan besluta om längre. “EU har bestämt det här och det måste vi följa” är det officiella mantrat. “Härtill är jag nödd och tvungen.” “Jag lydde bara order.” Samma gamla visa som vi hört så många gånger.

Men den funkar. Det är det här som toppolitikerna gillar så mycket med EU. När ett beslut visar sig vara impopulärt bland väljarna kan de alltid två sina händer och skylla på EU. “Det är Bryssel som har bestämt, inte vi.” Men om EU någon gång skulle fatta ett beslut som de själva inte gillar, då behöver de inte oroa sig särskilt mycket. Det går alltid att skjuta upp eller krångla sig runt direktiv de inte vill införa. Om den politiska viljan finns.

Det är i det här ljuset man ska se EU-fördraget, som toppolitikerna kommer att skriva under på torsdag i Lissabon. EU-fördraget utvidgar EU:s makt till fler områden, och gör att de valda politikerna kommer kunna gömma sig bakom EU i fler frågor. De flyttar makten till eliten i Bryssel för att slippa ta ansvar inför väljarna i kontroversiella frågor. Det urholkar demokratin.

Vi måste få folkomrösta om EU-fördraget så vi kan få stopp på det här, och inleda arbetet med att göra EU demokratiskt. Så här kan det inte fortsätta.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-konstitutionen, eu-fördraget, folkomröstning, demokrati, upphovsrätt, fildelning, avloppsdirektivet, apoteksmonopolet, spelmonopolet

Beatrice Ask om fildelningsdirektiv

“Ask säger nej till fildelningslag” är rubriken på en artikel från TT idag. Det låter ju bra, och de första bloggkommentarerna är odelat positiva.

Men tyvärr är rubriken lite missvisande. Det som Beatrice Ask säger nej till är inte fildelarjakten som sådan, utan att kommissionen i Bryssel försöker gå utanför sina befogenheter enligt de grundläggande EU-fördragen för att få igenom ett direktiv om (bland annat) fildelarjakt.

Det är i och för sig väldigt positivt att Beatrice Ask protesterar mot att EU försöker utvidga sin makt likt en ständigt växande amöba. Det är ett av de viktigaste problemen i europeisk politik just nu. Men det vore ett misstag att tolka Beatrice Asks svar som att moderaterna har svängt i fildelningsfrågan, och plötsligt skulle vara beredda att leva upp till sitt vallöfte att “inte jaga en hel ungdomsgeneration”. Någon sådan omsvängning har inte skett, i vart fall inte ännu.

Det framgår också av artikeln, där reportern ställer frågan om regeringen nu underkänner Renforsutredningen om fildelning och tänker låta bli att lägga fram den som lagförslag.

- Det går inte att göra den enkla kopplingen, säger Rickard Wessman, Beatrice Asks pressekreterare.

- Det kan du fetglömma, hade varit ett annat sätt att formulera samma svar.

Men låt oss ta det från början. Upprinnelsen till det hela är en skriftlig fråga som moderaten Karl Sigfrid ställde till justitieministern, och som hon svarade på häromdagen. Karl Sigfrids fråga handlade om ett direktiv som ännu inte är antaget, utan är på väg genom byråkratin nere i Bryssel just nu. Det direktivet kallar Beatrice Ask i svaret för “det straffrättsliga sanktionsdirektivet”. Ett annat namn på samma direktiv är IPRED2. Free the Mind uppmärksammade justitieministerns svar, och konstaterade att invändningarna bara handlar om sättet som direktivet handläggs på, inte om innehållet i sak.

Renforsutredningen som presenterades i september bygger på ett annat EU-direktiv som brukar kallas för IPRED1. Olika siffror på slutet, alltså. IPRED1 är redan antaget av EU, och det som diskuteras nu är om och hur direktivet ska införas i svensk lagstiftning. IPRED2 håller EU-kommissionen på att trycka igenom beslutskvarnarna i Bryssel, men på ett så uppenbart rättsvidrigt sätt att till och med varma EU-anhängare som moderaterna reagerar. Trots att moderaterna som sagt inte har några särskilda invändningar i sak mot att jaga en hel ungdomsgeneration.

Men även om det är tråkigt att Beatrice Ask och regeringen ännu inte förstått fildelningsfrågan, är det bra att de reagerar mot hur det går till i praktiken när beslut fattas i Bryssel. Nästa logiska steg skulle vara att de välkomnar en debatt om det demokratiska underskottet i EU, och låter svenska folket folkomrösta om huruvida vi vill permanenta och förvärra det underskottet. Men svänger moderaterna på den punkten under mandatperioden lovar jag att äta upp en hatt.

…………

Uppdatering: IDG skriver om ärendet och betonar att det handlar om motstånd mot formaliteterna.

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-konstitutionen, upphovsrätt, fildelning, ipred, beatrice ask, karl sigfrid

Vad menade Carl Bildt om EU?

Dagens Nyheter har följt utrikesminister Carl Bildt i hälarna på en blixtresa genom ett flertal länder. I Norge bytte Bildt enligt artikeln några ord med några norska EU-motståndare, som krävde att svenska folket ska få folkomrösta om EU-fördraget.

- Ni får väl gå med i EU och se om ni själva får rösta om fördraget, ska Bildt ha sagt.

Vad menade han? Var det ett tyst beklagande av att Sverige har förlorat för mycket självbestämmande till Bryssel sen vi gick med, och i praktiken inte kan bestämma oss för att folkomrösta? Eller försökte han håna de norska aktivisterna för att de fortfarande trodde att det spelar någon roll vad medborgarna i ett land tycker? Eller vad menade han, egentligen?

Det här är ett uttalande som Carl Bildt gärna får förtydliga.

…

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-konstitutionen, eu-fördraget, carl bildt, norge

Att utse EU:s president

Henrik Brors skriver i en krönika i DN att Tony Blair och Carl Bildt inte är självklara till jobben som EU-president och EU-utrikesminister 2009. Tony Blair är kontroversiell inom EU-kretsen för Irakkriget och för Storbritanniens allmänna tveksamhet till EU.

Carl Bildt kan enligt artikeln ha nackdel av att han är högerpolitiker från ett litet land, och dessutom vill öppna för att Turkiet ska kunna bli medlem. Vi är väl många som mest har sett Carl Bildts återkomst i den svenska regeringen som ett nystartsjobb för att han skulle kunna komma i fråga som EU-utrikesminister, men det är tydligen ingen självklarhet att det blir så.

Hur som helst, det jag fäste mig mest vid var när Henrik Brors beskriver processen för att utse EU:s president:

En sak som dock är rätt med Tony Blair är att han under flera år ingått i gruppen av stats- och regeringschefer i EU som lärt känna varandra väl. Det är bara sådana som har chans på det här jobbet.

Vi talar alltså om vem som ska bli den Europeiska Unionens första president enligt reformfördraget som inte får kallas för konstitution. För det första har arbetet med att välja vem det ska bli redan börjat, innan reformfördraget är godkänt i ett enda medlemsland. För det andra är det självklart att det ska bli någon som ingår i den exklusiva makthavargrupp som lärt känna varandra väl.

Låter det här som en demokrati?

Nej, det gör det inte, för det är det inte. Det EU som vi har idag, och som reformfördraget vill permanenta och fördjupa, är inte en demokrati. De enskilda medlemsländerna är demokratier, men inte EU självt.

Sättet att utse presidenten har ju ingenting alls med hur det går till i en demokrati att göra. Han ska inte väljas direkt av medborgarna, och han ska inte utses av en parlamentarisk majoritet som medborgarna har röstat fram. Istället ska den inre cirkeln av Europas maktelit välja vem av dem själva det ska bli. Nästa precis på samma sätt som man väljer president i Kina, om jag förstått nyhetsrapporteringen rätt.

Jag kan riktigt se scenen framför mig när EU:s och Kinas nästa presidenter möter varandra på tu man hand första gången.

- You really must verkligen införa demokrati, säger EU:s president och försöker se sträng och allvarlig ut.

- Well, you weren’t elected either, säger Kinas president och ler ett brett leende. Visst kan vi väl enas om att det finns gränser för hur mycket demokrati som faktiskt är lämpligt att ge människor?

Då undrar jag vad EU:s nya icke-valda president kommer svara. Eftersom det tydligen ska vara min president också, vill jag gärna veta. Skulle någon anhängare av reformfördraget kunna berätta det för mig?

---

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-konstitutionen, demokrati, kina

Mer moderat EU-förvåning

Unibets VD Petter Nylander kvarhålls i Holland och ska överlämnas till Frankrike för förhör, rapporterar Europanytt. Moderaternas EU-parlamentariker Charlotte Cederschiöld är upprörd.

- Ett politiskt övergrepp av Frankrike, säger hon. Detta är ett missbruk av ett rättsligt instrument.

Visst är det lustigt hur fort politiker kan ändra sig när de kommer i kontakt med lite verklighet för en gångs skull? Så sent som för några veckor sedan var Charlotte Cederschiöld nämligen en mycket stark vän av den europeiska arresteringsordern. I en debattartikel riktad mot Junilistans Nils Lundgren sa hon så här:

- Om vi skulle ge upp EU-samarbetet inom till exempel brottsbekämpningen skulle vanliga medborgare utsättas för fler brott. [...] Att upphöra med samarbetet skulle inte gagna någon.

Men nu tycker hon plötsligt precis tvärtom. Vad är det som har hänt? Jo, att franska myndigheter har valt att utnyttja de befogenheter som Charlotte Cederschiöld har varit pådrivande för att ge dem via EU. De har gjort exakt det som var meningen med reglerna som infördes 2004.

De har identifierat en svensk medborgare som på mycket goda grunder kan misstänkas bryta mot fransk lag. Verksamheten har varit mycket omfattande och bedrivits i organiserad form (i det börsnoterade spelföretaget Unibet). Om vi utgår från att franska domstolar har någorlunda pejl på fransk lagstiftning (vilket EU-reglerna utgår ifrån), är det i så fall ett solklart fall av just gränsöverskridande organiserad brottslighet av betydande omfattning. Alltså exakt det som Charlotte Cederschiöld argumenterar för är motivet till den europeiska arresteringsordern.

Då blir det bara pinsamt när Charlotte Cederschiöld och andra moderater plötsligt blir upprörda och låtsas vara förvånade av konsekvenserna av sina egna beslut. Och egentligen har de ju inte ändrat sig i sak. Både Cederschiöld och resten av moderaterna vill ju fortfarande trumfa igenom det nya EU-fördaget, som bland annat ger ännu mer makt till andra EU-länders polis och domstolar att få svenskar utlämnade utan någon som helst svensk domstolsprövning.

Om reformfördraget går igenom är kanske det här någonting vi får vänja oss vid. Att EU-länderna ska acceptera varandras domstolars åsikter är ju en av hörnpelarna i det nya polissamarbetet. Det kanske blir en rutinnyhet att svenska läkare utlämnas till Polen eller Irland för att de har gjort aborter. Eller att svenska journalister som misstänks för att ha brutit mot brittiska sekressbestämmelser utlämnas till Storbritannien. Eller att svenskar vilka som helst grips och utlämnas till Bulgarien för att de brutit mot någon bulgarisk lag som de knappt visste fanns. Om så sker ska vi tacka Charlotte Cederschiöld och hennes moderata partikamrater för att de varit pådrivande för den EU-lagstiftning som gör det möjligt.

Därför känns det väldigt falskt och påklistrat när Cederschiöld blir upprörd bara för att det var en vit man med svenskklingande namn och god samhällsställning som drabbades av reglerna hon har varit med om att införa.

Det enda som bryter mallen med just det här fallet är ju att den tilltalade är vit. Och att det finns en omfattande bevisning mot honom. Så brukar det ju inte vara när någon utpekas som “terrorist”. Hade det varit en arab som hade utlämnats med hänvisning till vaga indicier eller hemligstämplade anklagelsepunkter tror jag inte Charlotte Cederschiöld hade lyft vare sig på ögonbrynen eller på pennan för att skriva ett försvarstal.

Finns det någon som tror något annat?

---

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-konstitutionen, rättssäkerhet, terrorism, unibet, moderaterna, charlotte cederschiöld

Unibets vd och moderat förvåning

Spelföretaget Unibets vd Petter Nylander greps av holländska myndigheter efter att en europeisk arresteringsorder utfärdats från Frankrike. Den nyheten gjorde nog många förvånade. Petter Nylander är ju en vit man ur medelklassen, och inte alls en sån där person som man tänker sig att EU:s nya antiterrorist-inspirerade befogenheter ska användas på.

Nu kräver riksdagsledamoten Tomas Tobé (m) i en skriftlig fråga besked från justitieminister Beatrice Ask (m) om hur hon tänker agera för att en europeisk arresteringsorder inte missbrukas för att gripa svenska medborgare, rapporterar Politikerbloggen. Det är en befogad fråga, så ingen skugga över det. Men för att spara tid åt ministern kan jag svara i hennes ställe.

För det första är det inte “missbruk” att den europeiska arresteringsordern används för att gripa svenska medborgare. Det är det som är själva poängen med hela lagstiftningen. Att myndigheterna i ett EU-land får det lättare att gripa medborgare från ett annat land. Moderaterna var för att det skulle införas en europeisk arresteringsorder. Det här är bara resultatet av det ställningstagandet.

Vad gäller frågan om vad justitieministern tänker göra åt saken är svaret alldeles säkert “ingenting”. Hon är såvitt jag vet en start anhängare av det nya EU-fördraget, som ger EU och de andra medlemsländerna ännu större befogenheter att ingripa polisiärt mot svenska medborgare. Är inte du det, Tomas Tobé?

Om du tycker att det som hänt känns tveksamt och ger anledning till eftertanke, Tomas Tobé, då har du ett ännu bättre sätt att uttrycka det än att ställa en fråga i riksdagen som får ett intetsägande svar och sedan glöms bort. Då kan du ansluta dig till oss som menar att Sverige bör säga nej till EU-fördraget. Eller i vart fall hålla en folkomröstning innan vi delegerar ännu mer polismakt till andra länder.

Får vi höra ett sådant uttalande från dig, Tomas Tobé? I så fall skulle jag hälsa dig hjärtligt välkommen ombord hos oss som verkligen bryr oss om det där med rättsäkerhet. Men tills dess känner jag mig tyvärr inte så övertygad om ditt engagemang, för att vara riktigt ärlig.

Om EU-fördraget genomförs blir det mer sånt här. Fast mest mot folk som inte är vit välartikulerad medelklass, förstås.

---

Mer hos DN.Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-konstitutionen, rättssäkerhet, terrorism, unibet, tomas tobe, beatrice ask

Democracy by upplyst maktelit - nej tack!

Envägskommunikationen inom EU är borta hävdar Margot Wallström i ett debattinlägg i Corren. Det inlägget om något visar hur långt från verkligheten kommissionärerna i Bryssel är. Precis som alla andra icke-valda ledare genom tiderna, från dåtidens Sovjetunionen och Chile till dagens Kina, tror Margot Wallström att hon själv och hennes kollegor är så renhjärtade och upplysta att det inte behövs någon demokrati.

“Vi har utvecklat många nya metoder för att bättre lyssna till och tillvarata medborgarnas åsikter om vilka frågor EU ska prioritera”, skriver hon på fullt allvar i inlägget. Som om det skulle räcka för att ge demokratisk legitimitet.

Vad hon syftar på rent konkret är att kommissionen har utsett grupper av slumpvis utvalda medborgare och lyssnat på deras synpunkter. Precis på samma sätt som storföretag gör när de ska bestämma vilka nya läsksmaker de ska introducera, eller vilka färger årets mobiltelefoner ska ha. Fokusgrupper brukar det kallas i marknadsföringssammanhang, och i de sammanhangen kan de vara nog så värdefulla. Men det är det ingen ersättning för demokrati.

Och EU är ingen demokrati. De enskilda medlemsländerna är demokratier, men själva EU är det inte. Nomenklaturan i Bryssel, där Margot Wallström sitter på den näst högsta pinnen, ställer inte upp i några demokratiska val. De utses på andra sätt, i slutna rum där medborgarna inte äger tillträde.

Det här systemet kanske dög när EU bara vara en mellanstatlig frihandelsorganisation med begränsat inflytande. Men det duger inte idag, när EU-projektet går mot mer och mer överstatlighet inom fler och fler områden. Nu måste vi välja. Endera reformerar vi EU så att det faktiskt blir demokratiskt. Eller så börjar vi gradvis avveckla projektet.

Den väg som reformfördraget väljer är att flytta mer makt från Sveriges riksdag till en icke-vald maktelit i Bryssel, utan att göra någon genomgripande demokratisering av institutionerna i EU. Det är fel väg. En icke-demokratisk superstat i Europa är det sämsta alternativet av alla. Det kan inga fokusgrupper i världen ändra på. Det borde Margot Wallström förstå.

- Men är det då inte bra att kommissionen försöker hitta nya vägar att lyssna på medborgarna?

Jovisst, det är det väl i och för sig. Men att kommissionärerna sätter av några eftermiddagar om året till att “lyssna på” slumpvisa medborgare förändrar ju knappast någonting. När de väl är tillbaka på sina tjänsterum är det den vanliga ordningen som gäller. Då är det andra aktörers synpunkter som bestämmer vilka beslut som ska fattas.

Och något annat påstår ju heller inte Margot Wallström i sitt inlägg om man läser det noga. Hon säger att kommissionen lyssnar på synpunkter för att avgöra vilka områden som ska prioriteras. Det säger hon tre gånger i det ganska korta inlägget. Däremot försöker hon inte ens påstå att kommissionen skulle bry sig om medborgarnas synpunkter på vilka beslut som fattas inom de områdena. Även om det kanske kan verka så om man läser hennes text lite slarvigt. Så skicklig som Margot Wallström är på att uttrycka sig kan man utgå från att det inte är en slump.

För sanningen är att när EU-kommissionen fattar beslut, då följer den vad de anställda tjänstemännen inom EU-byråkratin och storföretagens lobbyister vill. Det är det som är det demokratiska underskottet. Det är därför det kommer så mycket dåliga lagar från EU. Det är därför som Europas medborgare ser på Bryssel med så stor skepsis. Och det är därför fördraget som inte får kallas för konstitution är ett så stort steg i fel riktning för dem som vill se ett demokratiskt Europa. Fördraget permanentar och förvärrar allt som är dåligt med EU.

Ta den process som ledde fram till champagneskålarna i Lissabon i fredags som exempel. Om Margot Wallström frågade några fokusgrupper om reformfördraget (vilket jag inte vet om hon ens iddes) lär hon ha fått tydliga besked. 70% av medborgarna i de viktigaste länderna vill ha en folkomröstning. Men bryr sig kommissionen? Naturligtvis inte. “Tack för dina synpunkter, vi kommer att arkivera dem på sedvanligt sätt”, är beskedet. De bryr sig ju inte ens om de genomförda folkomröstningarna i Holland och Frankrike. De bara kör på.

Trots tongångarna från Lissabon i fredags går det fortfarande att stoppa fördraget. Det räcker med ett nej i ett av den 27 länderna för att sända signalen till Bryssel att det är dags att vakna upp och värna demokratin. Sverige skulle kunna bli landet som sänder den signalen. Om vår egen maktelit vågar låta oss folkomrösta.

Idag är EU inte en demokrati. Då ska vi inte ge dem mer makt och ytterligare befogenheter. Då är det bättre att makten ligger kvar hos de enskilda nationerna, som faktiskt är demokratier allihop. När vi väl fått stopp på fördraget som inte får kallas för konstitution, får vi sedan ta en ordentlig diskussion om vad vi egentligen ska göra med EU. För så här kan det inte fortsätta.

---

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-konstitutionen, aktivism, demokrati, margot wallström

Olle Schmidt vill ha folkomröstning

Folkpartiets europaparlamentariker Olle Schmidt ansluter sig till kravet att svenska folket ska få folkomrösta om det nya EU-fördraget, rapporterar SvD. Han gör därmed gemensam sak med vänsterpartiet, miljöpartiet, junilistan, piratpartiet och EU-kritiker inom socialdemokraterna, samt med sex riksdagsmän från centern som lagt en riksdagsmotion om saken.

Det som skiljer Olle Schmidt från de övriga är att han hoppas att svenska folket kommer rösta ja till fördraget, och är övertygad om att det blir så. Därmed är han mer eller mindre den enda som är för fördraget som är beredd att låta medborgarna ha ett ord med i laget. Det ska han ha heder för.

Alla andra som vill införa fördraget som inte får kallas för konstitution tycks vara fast beslutna om att trumfa igenom beslutet till vilket pris som helst bakom medborgarnas rygg. Trots att fördraget är så gott som identiskt med konstitutionen som Frankrike och Holland sa nej till i folkomröstningar. Trots att det är ett illa genomtänkt förslag som bara permanentar det demokratiska underskottet. Och trots att färska undersökningar visar att 70% av väljarna i tunga EU-länder vill ha en folkomröstning om fördraget.

De som har följt med i den politiska kampen om friheten på internet några år känner igen Olle Schmidt från motståndet mot mjukvarupatentdirektivet. Olle Schmidt var en av de svenska europaparlamentariker som arbetade hårdast med att övertyga sina kollegor i parlamentet att rösta mot direktivet (vilket sedemera också skedde). För alla som bryr sig om fri och öppen programvara (som exempelvis Linux) är Olle Schmidt en av hjältarna från den kampen.

Därför är det roligt att få hälsa Olle Schmidt välkommen på samma sida igen, även om han som sagt hoppas på ett annat utslag av en sådan folkomröstning än vad vi pirater skulle göra. Vi är i vart fall överens om den grundläggande demokratiska principen: Stora och viktiga konstitutionella frågor ska inte avgöras bakom medborgarnas rygg av representanter för makteliten i hastigt påkomna nattmanglingar.

Det går aldrig att få medborgarnas stöd på det sättet. Demokratin både kräver och förtjänar bättre.

---

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-konstitutionen, aktivism, demokrati, olle schmidt