Gott Nytt Valår 2010!

EU-valet 2009

2009 var året då informationspolitiken stod i centrum för den politiska debatten under våren. Den första januari fick vi FRA-lagen av allianspartierna, och den 1 april fick vi Ipred. Rättsväsendet havererade och dömde tre personer som kommit att symbolisera The Pirate Bay till sanslösa straff. EU:s telekompaket blev en del av den politiska debatten i elfte timmen.

Och i EU-valet i juni fick Piratpartiet 7.1% av rösterna och kom in i EU-parlamentet. Det sände ett eko genom hela världen. För första gången på mycket länge (någonsin?) har svensk politik varit ett hett ämne i internationella kvalitetsmedia, från Financial Times till Le Monde till Al Jazeera.

Under hösten syntes vi inte lika mycket, i vart fall inte i svenska media, och vi har dalat i opinionsundersökningarna. Det är begripligt, efter det jättejobb som så många av oss la ner i valrörelsen för att säkra den segern. Men nu ska vi ta nya tag.

Den 19 september 2010 är det val till riksdagen. Det är om åtta och en halv månad. När klockan slår tolv i natt startar valåret 2010. Och det ska bli kul! Arbetet har redan börjat.

Att ta sig in i riksdagen är svårare än att ta sig in i EU, men vi står starkare nu än vi gjorde inför 2009. Vi bevisat att vi klarade av att få upp våra frågor i debatten, och att vi kunde mobilisera våra väljare en gång. Nu ska vi bevisa att vi kan göra det igen.

Det är viktigt att vi lyckas i riksdagsvalet. EU har mycket att säga till om, i synnerhet i informationspolitiska frågor, med det är fortfarande de nationella parlamenten som har den mesta makten (som tur är).

Det är bara den svenska riksdagen som kan lägga ner FRA. Det är bara den svenska riksdagen som kan riva upp Ipred i Sverige. Och det är den svenska riksdagen som kommer att få ta ställning till datalagringslagen så fort valet är överstökat.

Men just ikväll är det fest, och vi pirater har all anledning att vara stolta över vad vi åstadkom 2009. För exakt ett år sedan var det inte många (utanför våra egna led) som ens tänkte tanken att vi skulle får 7.1% av rösterna i ett nationellt val. Men det fick vi, tack vare gemensamma insatser och mycket hårt arbete.

2009 gjorde vi ett mirakel. 2010 ska vi göra ett till. Det kommer inte bli lätt, och vi kommer inte få någonting gratis. Men vi vet hur man gör och vi vet att vi kan.

Ett riktigt Gott Nytt År 2010!

Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet söndagen den 19 september.

…………

Bilden får användas fritt, cc0.

Andra som önskar Gott Nytt Piratår: Hax, Skivad Lime, Calandrella, Infallsvinkel, Scaber Nestor, Anna Troberg, Drottningsylt, Ord av Jerry, Annarkia, Törnebohm, Hampus Algotsson, Med örat mot rälsen

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

SvD: En pirat i parlamentet

Läs mer hos SvD

Svenska Dagbladet var nere och hälsade på i Strasbourg sista veckan före juluppehållet i EU-parlamentet. De skriver:

Gåslever och champagne på den svenska regeringens mingel. Smicker från lobbyister och diskussioner om Acta och piratkopiering med sina kollegor. SvD.se har följt piratpartisten Christian Engström under 24 timmar i Strasbourg.

Läs mer hos SvD.

Uppdatering: Del 2 och del 3 i artikelserien hos SvD, och ett bildspel med ljud.

…………

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Bra av Karl Sigfrid om föräldralösa verk

Karl Sigfrid (M)

Karl Sigfrid (M) skriver ett inlägg om föräldralösa verk, alltså film, musik, böcker och foton från 1900-talet som fortfarande är belagda med upphovsrätt, men där det är svårt eller omöjligt att hitta rättighetsinnehavarna.

Moderaterna gjorde ett utspel om upphovsrätten förra veckan. Utspelet som sådant var kanske inte alldeles 100-procentigt genomtänkt eller välformulerat, men vill man vara lite positiv kan man ändå tolka det som ett tecken på god vilja. Eftersom det är jul väljer jag att vara snäll.

Och när Karl Sigfrid (som faktiskt kan upphovsrättsfrågan på riktigt) får skärpa till den moderata retoriken utifrån förslaget, då blir det riktigt bra.

Den stora frågan är om vi ska låta insamlingssällskapen lägga beslag på 1900-talets kulturarv via så kallade avtalslicenser (vilket insamlingssällskapen förstås vill), eller om verk där rättighetsinnehavaren inte ger sig till känna ska ingå i den kulturella allmänningen och få användas fritt via ett lagstadgat undantag (ett ”statutory exception”).

Karl Sigfrid skriver:

Avtalslicenser är naturligtvis bättre än att helt sakna möjligheten att klarera föräldralösa verk, men de kan medföra onödigt höga kostnader. Särskilt om en enstaka monopolist som STIM får ensamrätten att klarera en viss kategori verk. Vad insamlingssällskapen efterfrågar är en ordning som tvingar användaren att betala för rätten att använda ett föräldralöst verk. Pengarna går till ett insamlingssällskap. Om upphovsmannen ger sig till känna betalas pengarna ut till denne. Om ingen upphovsman ger sig till känna behåller insamlingssällskapet pengarna. Det betyder att organisationer som STIM i praktiken tar över rättigheterna till skyddade verk vars upphovsman inte kan identifieras.

Rimligare är att föräldralösa verk kan användas fritt utan att det gynnar ett insamlingssällskap som på godtyckliga grunder tagit över rättigheterna. Samhällsekonomin och yttrandefriheten vinner på att kostnaden för att använda föräldralösa verk blir så låg som möjligt.

Det här håller jag helt med om. Målet när det gäller föräldralösa verk måste vara att göra verken så tillgängliga som möjligt för oss alla, inte att berika några insamlingssällskap genom att ge dem monopol på all kultur från 1900-talet som inte redan har någon känd ägare.

Karl Sigfrid fortsätter:

Istället för att betala en avtalslicens till ett insamlingssällskap kan det – i linje med det moderata förslaget – vara möjligt att genomföra en standardiserad sökprocess för att hitta upphovsmannen. Misslyckas sökandet trots att en rimlig ansträngning har gjorts kan verket användas fritt och nyttjaren har juridisk immunitet. En upphovsman som i ett senare skede ger sig tillkänna kan enbart kräva ersättning om det visar sig att sökprocessen varit otillräcklig.

Det här är också ett bra förslag. EU har redan ett upphovsrättsregister som heter Arrow. Om vi lagstiftar på EU-nivå om att rättighetsinnehavare som vill fortsätta behålla sina rättigheter till äldre verk måste anmäla det till Arrow-registret, blir det lätt för alla som vill använda eller sprida verket att hitta rättighetsinnehavaren. Finns det ingen innehavare registrerad är det fritt fram att använda verket, och lagstiftningen garanterar juridisk säkerhet.

Jag hoppas moderaterna bestämmer sig för att driva förslaget om ett lagstadgat undantag för föräldralösa verk, kombinerat med ett register över alla verk där det finns rättighetsinnehavare som vill behålla sina rättigheter. I så fall hamnar Moderaterna och Piratpartiet på samma sida i just den här frågan.

EU-kommissionen vill göra något åt problemet med de föräldralösa verken, och det kan mycket väl komma att beslutas under våren vilken lösning Europa ska välja. Den svenska debatten om upphovsrätten har kommit längre än i något annat medlemsland, så vad som händer i Sverige tilldrar sig intresse i resten av Europa.

Karl Sigfrids inlägg är ett välkommet steg i rätt riktning.

…………

Tidigare inlägg om orphan works:

STIM vill äga 1900-talet

Orphan works hearing in JURI
A librarian’s views on orphan works
A collecting society’s views on orphan works

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

STIM vill äga 1900-talet

Insamlingssällskapen: Allt ska tillhöra oss!

Insamlingssällskapen, alltså STIM och alla dess systerorganisationer, vill att EU bestämmer att de ska få äganderätten till allt upphovsrättsskyddat som skapades under 1900-talet, där inte den rättmätiga ägaren hör av sig.

Det vill de dels för att tjäna mer pengar att ge till sina medlemmar och använda till administration. Men också för att förhindra konkurrens från hela 1900-talets kulturskatt.

Konstruktionen kallas för collective licensing, eller ”avtalslicenser”. Den innebär att rätten till alla orphan works, alltså föräldralösa verk där rättighetshavaren inte är känd, ska tillfalla insamlingssällskapet som normalt har hand om den typen av verk. Insamlingssällskapen är STIM och SAMI för musik, BUS för bildkonst etc.

Den som vill använda eller sprida något av verken får sedan förhandla med insamlingsällskapet om en licens, och betala för den. Insamlingssällskapet behåller pengarna, för den händelse att den rättmätige rättighetsinnehavaren skulle dyka upp. Gör han inte det tillfaller pengarna insamlingssällskapet.

Det är lätt att förstå varför insamlingssällskapen tycker att det här vore en bra modell.

Insamlingssällskapen har lyckats övertyga de nationella radio- och tevebolagen i Norden om att det här vore en bra modell. Föreningen Nordic PSB, där de nordiska public service-bolagen ingår, har skickat ett uttalande till alla oss 18 EU-parlamentariker där de propagerar för modellen med avtalslicenser.

Då skulle radio- och tevebolagen kunna göra sina programarkiv tillgängliga för allmänheten, om de kommer överens med insamlingssällskapen och betalar dem en del av pengarna från tevelicenserna.

Det här modellen vore i och för sig en förbättring jämfört med dagens situation. Idag går det inte att använda föräldralösa verk alls, eftersom det inte ens finns någon att förhandla om en licens med. Om insamlingssällskapen får ta över rättigheterna vet man åtminstone vem man ska förhandla med.

Men varför ska just insamlingssällskapen få de här rättigheterna? De är ju inte ens part i målet. Det enda man vet om föräldralösa verk är att upphovsmannen inte har valt att registrera det hos något insamlingssällskap. Kanske för att han inte iddes. Kanske för att han uttryckligen ville att hans verk skulle spridas om någon tyckte om det, och därför inte ville skriva över sina rättigheter till något insamlingssällskap.

En mycket bättre lösning på problemet med föräldralösa verk är att använda ett statutory exception, eller ”lagstadgat undantag”. Det är den lösning som biblioteken helst vill ha. Då får vi alla tillgång till 1900-talets gemensamma kulturarv utan att insamlingssällskapen kan sko sig på rättigheter som de inte äger.

EU kan lagstifta om att rättighetsinnehavare som vill ha kvar sina rättigheter till ett verk mer än (säg) 10 år efter det att det först publicerades, får anmäla det till ett register. EU har redan ett sådant register som heter Arrow. I det lagstadgade undantaget föreskriver man sedan att verk som inte anmälts när 10-årsgränsen har passerats blir fritt tillgängliga för alla.

Ett sådant system ger rättslig säkerhet. Den som vill använda eller sprida något som är äldre en 10 år behöver bara söka i registret. Hittar han det inte efter en ”diligent search”, en noggrann sökning i registret, så är det fritt fram att använda verket. Annars har han åtominstone fått veta vem rättighetshavaren är, så han kan kontakta denne.

Med ett statutory exception tillfaller 1900-talets kulturarv oss alla. Sveriges Television kan släppa sitt stora arkiv fritt utan att behöva betala extra till insamlingssällskapen. Då kan de använda sina surt hopsamlade licenspengar till att göra nya program istället.

Men framför allt innebär ett statutory exception att alla andra också får tillgång till den gemensamma kulturen. Dokumentärfilmare som vill använda historiska klipp kommer kunna göra det utan att lägga stora pengar på att leta upp rättighetshavare. Google Books, Europeana och Projekt Runeberg, som alla vill digitalisera böcker från 1900-talet, kommer kunna göra det. Wikipedia får lättare att publicera bilder. Alla som vill skapa ny spännande kultur kommer få en gigantisk kulturskatt att hämta material från.

EU-kommissionen vill göra något åt problemet med orphan works. Det är bra, och det är därför olika intressenter har börjat opinionsbilda i frågan nu. Kommissionen har ännu inte bestämt sig för vilken metod den ska välja. Insamlingssällskapen vill alltså ha collective licensing, men den modellen gynnar i första hand dem och de stora rättighetsinnehavarna.

Ett statutory exception, som alla har nytta av, är en mycket bättre lösning. Den lösningen bör vi välja.

…………

Tidigare inlägg om orphan works:

Orphan works hearing in JURI
A librarian’s views on orphan works
A collecting society’s views on orphan works

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Piratpartiet i Le Monde

Le Monde

Le Monde har idag en helsida om Piratpartiet i Frankrike och Sverige, med en stilig bild på mig och Amelia Andersdotter.

Jag svarar bland annat om hur jag ser på fildelning:

Sur la question des téléchargements, M. Engström est très subtil : ”En tant qu’élu, je n’ai pas le droit d’inciter les citoyens à commettre un acte illégal, mais je peux me réjouir de voir que, partout en Europe, on continue à partager librement des oeuvres culturelles sur Internet. J’ai vérifié : dans mon pays, se réjouir, c’est légal, ce n’est pas de l’incitation.”

Eftersom det är förbjudet att uppmana till lagbrott gör jag inte det. Men det är tillåtet att glädjas åt att det sker, så det gör jag.

Amelia uttalar sig också i artikeln:

M^lle Andersdotter prend son nouveau métier au sérieux. Elle a interrompu ses études de mathématiques et envisage de s’installer à Bruxelles. Elle a déjà choisi ses dossiers prioritaires : limitation du copyright, mais aussi encadrement plus strict des fichiers de police, meilleur transfert des technologies vertes vers le tiers-monde : ”En s’intéressant aux politiques de l’information au sens large, on touche à presque tous les domaines.” M^lle Andersdotter pense déjà aux élections législatives suédoises de septembre 2010. Elle sait que son rôle sera déterminant : ”Si, d’ici là, le Parti pirate prouve qu’il est efficace au sein des institutions européennes, nous allons gagner encore beaucoup de voix.”

Läs mer hos Le Monde (på franska), eller fuska med Googles översättning till engelska eller svenska.

…………

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Copyright reform is a separate issue

Reform needed, but a separate issue

Two weeks ago I wrote in i blog post that the Pirate Party and the Green Group in the European Parliament want to put forward an Internet Bill of Rights.

There have been many constructive comments to the blog entry, and TorrentFreak, Ars Technica, and BoingBoing have written about it. This is good, and I hope the discussion continues. I think the discussion as such is probably at least as important as the actual document it will result in in the end.

One of the things that needs to be decided is what should be in and what shouldn’t.

Should copyright reform be a part of an Internet Bill of Rights? My answer is no.

To reform the copyright legislation is one of the central goals of the Pirate Party, and from society’s point of view there is an urgent need for it. But I think that is better treated as a separate issue.

I will quote a comment from Dave Cochran that expresses how I see it:

I think it needs to be understood, by those of us (like myself!) who would like to see radical reforms to the notion of intellectual property, copyright, etc, that if these are our long-term goals, the Bill of Rights is a step along the way, that we can use to establish a baseline of fundamental rights.

Such a baseline, once established, is to be very very hard to revoke, and would give us a powerful weapon with which to strike down regressive legislation. As such it needs to aim for the strongest programme of online civil liberties that we could reasonably expect to have a fighting chance of getting passed by the European Parliament in the medium term, but it should not be seen the blueprint for the best and brightest future we could possibly imagine for online life.

I am, for instance, in agreement with previous commenters that copyright should be inapplicable to noncommercial copying, but that is a really radical challenge to the status quo, which would turn the Bill into an exercise in manifesto-writing that will sink thrashing into the tarpit of a thousand youtube comment threads.

In the fight against legacy copyright, our best ally is Moore’s Law. As copying gets exponentially easier, enforcing the copyright law of the the pre-digital world gets exponentially harder. As computers get faster, storage gets cheaper, networks get faster, and the whole lot becomes more and more ubiquitous, the only way to stop non-commercial copying is through increasingly authoritarian measures cutting ever greater swathes through civil liberties.

The job of the Bill of Rights, then, is to stop the slide into authoritarianism and reverse the damage done so far. If legacy copyright can only be enforced by authoritarian measures, and the Bill prevents the use of authoritarian measures, legacy copyright becomes unenforceable, hence irrelevant, and then we win. But to get passed, the Bill has to get the votes of politicians from mainstream parties all across Europe, which isn’t going to happen for a pirate’s manifesto – at least, not yet anyway.

…………

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

”En pirat i maktens korridorer”

I EU-parlamentet

Utbildningsradion har varit och hälsat på oss i EU-parlamentet i Bryssel, och har gjort ett reportage om Piratpartiet:

Piratpartiet stormade Bryssel med buller och bång. Men vad hände sedan? Hur blev det med friheten på Internet, kampen mot övervakningssamhället och avskaffandet av patentsystemet?

Om telekompaketet, Stockholmsprogrammet och hur det går till när beslut fattas i Bryssel.

Läs mer och lyssna på reportaget.

…………

Bilden får användas fritt, cc0. Hittat via Hax.

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

New ACTA document leaked

Michael Geist's blog

Michael Geist is a law professor at the University of Ottawa, where he holds the Canada Research Chair in Internet and E-commerce Law. He has been commenting on the ongoing ACTA negotiations on his blog.

In his latest entry he provides a summary of a leaked EU document on ACTA :

The document contains detailed comments on the U.S. proposal, confirming the U.S. desire to promote a three-strikes and you’re out policy, a Global DMCA, harmonized contributory copyright infringement rules, and the establishment of an international notice-and-takedown policy.

Read the summary by Michael Geist and the leaked EU document.

I am quite disgusted by the contents of this document. The US position contains more or less everything that you can think of when it comes to restricting freedom and civil liberties in the information society. If you want something that is the very opposite of an Internet Bill of Rights, you can find it in the US position. ”Land of the Free” — yeah, right.

I am also quite concerned by the attitude of the Commission, as it comes across in this document. Instead of just saying no to these outrageous proposals, the Commission seems focused on nitpicking and clarifying details. Maybe I am reading too much into the tone of what is after all a technical analysis paper, but it still has me concerned.

For example: When the Americans want to introduce liability for linking to material that is in breach of copyright, the Commission does not reject the idea outright, as it should. Instead it goes into a complicated discussion about whether you should make a distinction between ”commercial” and ”non-commercial” hyperlinks, and how these two cases should be treated (page 4).

But in any case, the leaked document from the Commission is a very interesting read, and it underlines our basic demand:

Put all papers on the table, NOW!

It is not acceptable that new legislation that restricts both our fundamental rights and the free and open internet is being drafted in secret negotiations by non-elected officials together with representatives of a foreign power.

This simply not how laws should be made in a democratic society. It’s embarrassing to have to point out something so obvious.

…………

Andra som skriver om ACTA: Karl Sigfrid (M), Stand up diggers all, Electronic Frontier Foundation

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Ät mitt sociogram, FRA!

FRA - Fredrik Reinfeldt, Avlyssnaren

Idag startar avlyssningen av hela det svenska folket, när FRA får koppla in kablarna.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har därmed utfört uppdraget som hans amerikanska husse beordrade.

Avlyssningen får ske utan någon brottsmisstanke, och informationen som samlas in kommer att delges främmande makt på sätt som regeringen eller regeringskansliet bestämmer i hemlighet.

Särskild tonvikt kommer att läggas på att samla in underlag för så kallade sociogram, alltså kartläggningar av vilka personer som har kontakt med vilka andra. Så har säkerhetstjänstens inrikesspionage arbetat sedan åtminsone Informationsbyrån IB:s dagar.

För att underlätta regeringens arbete med att skydda sig mot medborgare som mig, bidrar jag här med lite lite länkar till bloggare som också är att betrakta som regimfiender i den här frågan:

Anna Troberg, Henrik Alexandersson, UD/RK, Philip Wildenstam, Snild, Jinge, Kentson, Mirfak, Sagor från livbåten, Opassande, Mary, Konspirationer och sanningar, Dagens konflikt, Ravenna, Sossar mot storebror, Liberal och långsint, Techrisk, 99, our 68, Jardenberg, Amanda Brihed, Stand up diggers all, Tianmi, TantraBlog, BetaAlfa, Teknikkonsument, Lake, Sweed05, Webbfeber, Maloki, HumbleBee, Dagens samhälle, Alliansupproret, Scaber Nestor, Peter Andersson, Beelzebjörn, Snorkig, Jens O, HannahSthlm, Kapten TOQig, Ipse Cogita, Maria Ferm, Exiled Pirate, You’re no different to me, Kakbit, Ännu en onödig blogg, Sugbloggen, Bullshie, Bussföraren, Farmor Gun, If I lay here, Händelsehorisont, Magnihasa, I polemik, Berinder, Kverulant, Skivad Lime, Svensson, Maloki (igen), Conjoiner, Deepedition, Sandrability, Enligt min humla, Syrrans granne, Blå borgen, Lars-Erick, Mark Klamberg, Nattis 2.0, Angie Roger, Oscar Fredriksson, Mark Klamberg (igen), Kent Persson, Yttrandefrihet ftw, Törnebohm, HBT-sossen, Per Pettersson, Beelzebjörn (igen), Drottningsylt, Anders S Lindbäck, Kommunisternas blogg, Integritet och frihet, Mathias Sundin, Hornstull & världen, Thorlin, Tommy K Johansson och många fler.

Medan det ännu är tillåtet vill jag dock påminna om att Fredrik Reinfeldt är vald på demokratisk väg, och (ännu så länge) kan väljas bort på samma sätt.

Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet i september 2010.

…………

PS. Jag ser nu att en av bloggarna jag länkat ovan faktiskt är positiv till FRA, och alltså inte bör betraktas som regimkritiker. Men jag låter honom stå kvar ändå, så får han själv förklara det för säkerhetspolisen när de knackar på dörren. Lite spill får man räkna med när rikets säkerhet ska värnas.

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Upprop: Telia – ta FRA-lagen till domstol

3 dagar kvar

Idag är det 3 dagar kvar tills FRA får koppla in kablarna, och brevhemligheten avskaffas i Sverige.

Detta är ett öppet och gemensamt blogginlägg – kopiera, förbättra och publicera på din blogg.

Från och med den första december 2009 är Sverige en övervakad nation. Det är då som FRA får tillgång till en stor del av vår Internet- och mobiltrafik.

Detta kommer att få ett antal konsekvenser. De mest påtagliga är att flera grundläggande rättigheter i praktiken kommer att sättas ur spel. En självklarhet som brevhemligheten kommer efter den första december 2009 inte att existera på Internet. Även andra grundlagsskyddade rättigheter som källskyddet är starkt hotat. Många organisationer har skarpt protesterat mot FRA-lagen, bland andra Journalistförbundet och Advokatsamfundet. En majoritet av svenska folket är emot FRAs avlyssning.

Flera juridiska experter uttrycker dessutom stor tveksamhet till om FRA-lagen är förenlig med Europakonventionen, dvs. den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna. Sverige har förbundit sig att följa den konventionen och rimligtvis bör lagen alltså prövas i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Telia ansvarar idag för en majoritet av den trafik som FRA kommer att vilja avlyssna. Därför uppmanar vi Telia: ta FRA-lagen till domstol.

Telia har en chans att vinna goodwill genom att stå upp för demokratin.

…………

Länkar:
Kontakta gärna dessa Telia-personer
Vi som vill att Telia tar FRA-lagen till domstol – Facebook
Bloggsam | Calandrella | OlofB[eta] | Oscar Swartz | SvD | Urban Sundström | Farmor Gun | Mikael Elmlund | Mikael Elmlund| Mymlan | Sandrability | Osmidigt | Daniel och de små tomtarna | My Opera | Johan Ronström | Röd Libertarian |Projo | Opassande | Futuriteter

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik